Landstingets treårsbudget år Vision, strategier och ekonomiska ramar

Transkript

1 Ledningsstaben BESLUTSUNDERLAG LiÖ Urban Svahn Hälso- och sjukvårdsnämnden Landstingets treårsbudget år Vision, strategier och ekonomiska ramar Landstingets politiska majoritet har lämnat bifogat förslag till vision, strategier samt ekonomiska ramar för perioden Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen BESLUTA att anta i treårsbudgeten föreslagen vision, strategier och ekonomiska ramar. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Borin Ekonomidirektör Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

2 Förslag till Dnr Hälso- och sjukvårdsnämnden Bilaga: 1 Tillgänglighet Kvalitet - Delaktighet Förslag från (M) (VL) (C) (KD) (FP) BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Tillgänglighet Kvalitet - Delaktighet Treårsbudget Vision, strategier och ekonomiska ramar

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UPPDRAGET VISION OCH VÄRDEGRUND POLITISK LEDNING OCH UPPFÖLJNING PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR MEDBORGARPERSPEKTIVET FÖRNYELSEPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET EKONOMI UNDER BUDGETPERIODEN REGIONAL UTVECKLING BESLUT...41 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Landstingets engagemang i bolag och stiftelser Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning (ej HSN) Landstingsbidrag för hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen (ej HSN) Detaljerad sammanställning av landstingsbidrag (ej HSN) Total sammanställning av landstingsstyrelsen landstingsbidrag och landstingsgemensamma påslag (ej HSN) Bilaga 6 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning , blandmodellen (ej HSN) Bilaga 7 Treårsplan för Regionförbundet Östsam (bifogas ej kan rekvireras från ledningsstaben) 2

4 1. UPPDRAGET Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. (Ur Hälso- och sjukvårdslagen, 2 och 2a). Samtidigt krävs att: Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. (Ur Kommunallagen, 8 kap 1). I landstingets uppdrag ligger också att aktivt delta i den regionala utvecklingen i syfte att säkerställa en långsiktig tillväxt i Östergötland. Landstinget har överlämnat uppdraget att genomföra åtgärder inom detta område till Regionförbundet Östsam, se avsnitt Regional utveckling. 3

5 2. VISION OCH VÄRDEGRUND Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Politikens uppgift är att ange grundprinciperna och ramarna för landstingets verksamhet. Genom att förtydliga de värden som landstinget står för kan också många av de dagliga besluten i verksamheten underlättas och fattas så nära patienten som möjligt. Gemensamma värderingar fungerar som en vägledning för hur vi tar oss an vår uppgift, hur vi bemöter andra och hur vi utvecklar vårt arbetssätt. Detta blir i landstingets fall än mer viktigt eftersom utvecklingen går mot fler externa vårdgivare som med en mer fristående ställning ska verka på landstingets uppdrag. Ambitionen är att i sju punkter fastslå den politiska värdegrunden för det arbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården i Östergötland. Punkterna ska vara lätta att förstå, men också enkla att översätta till var och ens verklighet oavsett vilken roll man har inom verksamheten. Det viktiga med värdegrunden är dock inte beslutet som sådant, utan den process som ligger framför oss. Här måste alla som arbetar i, eller på uppdrag åt, landstinget hjälpas åt med att ge värdegrunden innehåll och förverkliga den ambition som den uttrycker. Landstingets uppgift - en god hälsa och livskvalitet åt östgötarna Östgötarna ska garanteras en hälso- och sjukvård med hög tillgänglighet, hög kvalitet och stor delaktighet. Den som i livets olika skeden behöver vård ska kunna känna trygghet i att vården finns där när man behöver den. Det är en strävan att så många som möjligt får leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Landstinget ska arbeta för detta genom att ställa sin kunskap till förfogande och aktivt delta i det förebyggande folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer. En god hälso- och sjukvård ska ge allt fler möjlighet till ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom. Landstinget ska också verka för att människor, trots sjukdom och ohälsa, ska kunna leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Även om man 4

6 drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning ska det finnas förutsättningar för ett liv med autonomi, värdighet och trygghet. Hälso- och sjukvården är till för medborgarna Landstinget har på uppdrag av medborgarna ansvar för att tillhandahålla hälsooch sjukvård. Det är utifrån medborgarnas behov som verksamheten ska planeras och bedrivas. På alla nivåer i organisationen måste alltid medborgaren och patienten vara i centrum för arbetet. Det är viktigt hur människor bemöts som patienter och anhöriga och det är också viktigt att landstinget kan belysa för medborgarna hur uppdraget utförs och motivera olika beslut och bakgrunden till att de fattas. Tillgängligheten är central för hur människor uppfattar sjukvården. Patientens tid och behov av att få sin vård utan onödig väntan måste visas största respekt. Men det handlar inte bara om tillgängligheten i tid, utan också i avstånd. Att ha nära till vården har stor betydelse för hur trygga människor känner sig. Därför är det viktigt att vården finns så nära människor som möjligt. I grunden bör det som går att göra nära patienten, i hemmet eller på orten, också göras där. Genom närheten underlättas också arbetet genom lokal- och personkännedom. Samtidigt är det nödvändigt, både av kostnads- och kompetensskäl, att delar av den specialiserade sjukvården har större upptagningsområden och sker i samverkan över hela landstinget och ibland även nationellt och internationellt. Medborgarna ska ha tillgång till vård på lika villkor. Det behöver inte betyda att vården måste vara likadan över hela länet. Verksamheten behöver ständigt utvecklas för att möta de lokala behoven och förutsättningarna. Se hela människan i sitt sammanhang Hälso- och sjukvården har stor betydelse i många människors vardag - när man behöver stöd och hjälp på grund av sjukdom och ohälsa. Det är viktigt att se varje människa som en unik individ och att alltid sträva efter lösningar som är till bästa nytta för patienten. Det kräver vidsynthet och helhetssyn och att vi ibland måste se bortom den egna organisationen och söka lösningar i samarbete med andra, för att åstadkomma det som är bäst för den enskilde. Hälso- och sjukvården måste vidga perspektivet och aktivare ta sig an förebyggande och hälsofrämjande insatser. Människor behöver få information om riskfaktorer i sitt liv, men också inspireras till att förändra sin livsstil. Här är det inte minst viktigt med stöd för egenvård så att människor själva kan ta ett större ansvar för sin egen hälsa och sjukdom. Behandla andra som du själv skulle vilja bli behandlad Hur man blir bemött är avgörande för hur man som patient uppfattar kontakten med hälso- och sjukvården. Om tid ges att förklara hur saker fungerar en behandling, ett läkemedel, en remiss, varför man tvingas vänta så bidrar detta till att patienterna blir positivt inställda, både till dem man möter i vården och 5

7 till hälso- och sjukvården i stort. Det bäddar också för en ökad delaktighet i den egna vården. Varje människa är unik och vården ska ges med respekt för alla människors lika värde. I den mån det är möjligt ska man tillmötesgå de önskemål som man har som patient. Även små detaljer kan ha stor betydelse för upplevelsen. Att alla patienter ska mötas med respekt är en självklarhet men respekten måste vara ömsesidig. Vårdpersonal får inte sällan ta emot klagomål och synpunkter. Det är då viktigt att man som enskild person får stöd av kolleger och chefer. Det som görs idag ska göras ännu bättre i morgon De förändringar som betyder mest är de många små förbättringar som måste ske varje dag, oavsett var i hälso- och sjukvården vi befinner oss. Den eller de som själva upplever ett problem eller ser en möjlighet har själv bästa förutsättningen att göra något åt det. För att detta ska vara möjligt krävs en positiv attityd till förbättringsarbete, men också stöd och uppmuntran till dem som har idéer och tar sig tid att förbättra vår verksamhet. Det är viktigt att öppet utvärdera och jämföra med andra oavsett om det handlar om en enskild verksamhet eller landstinget som helhet. Landstinget vill leda utvecklingen, men då gäller det också att kunna lära av andra. Alla som vill bidra till att utveckla hälso- och sjukvården ska välkomnas i samhällsdebatten. Det gäller inte minst landstingets egna medarbetare med goda kunskaper om lokala förutsättningar, livsstilsfrågor och ett stort engagemang för att göra vården bättre. Resurserna ska användas på bästa sätt Landstinget förfogar över stora resurser för att bedriva hälso- och sjukvård. Men de räcker inte till alla de behov som finns hos människor. Med en ständig strävan till effektivare arbetssätt kan utrymme skapas för otillfredsställda behov utan att vi tär på medarbetare och miljö i allt för stor utsträckning. Medarbetarna, deras tid och kunskap, ska tas tillvara så att den i möjligaste mån kommer patienterna till del. Landstinget behöver också arbeta med att bli en bättre arbetsgivare. Med större möjligheter till inflytande och utveckling i arbetet skapas bättre förutsättningar att behålla och locka nya medarbetare. Ett ansvarsfullt utnyttjande av resurserna kräver också en medvetenhet om verksamhetens påverkan på vår miljö. Målet måste alltid, i stort och i smått, vara att minska de negativa miljöeffekterna. Det kan handla om att minska energiförbrukningen, hur farliga ämnen hanteras, hur vi transporterar oss själva eller vilka krav som ställs på underleverantörer och varor som köps in. Gott ledarskap och gott medarbetarskap Gott ledarskap och gott medarbetarskap förutsätter varandra. Landstingets chefer ska vara goda ledare som inte bara företräder sin egen verksamhet utan 6

8 även tar ansvar för helheten. Utmärkande för en god ledare är förmågan att skapa engagemang för verksamhetens uppgifter, utveckling och resultat, att ta tillvara varje medarbetares kunskaper och erfarenheter. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för individuell utveckling. En chef värderas i första hand inte efter vad hon eller han personligen presterar utan efter det resultat som enheten åstadkommer. Fortfarande finns olika hinder såväl i organisationen som hos enskilda individer som gör att medarbetarnas inneboende resurser inte tas tillvara på bästa sätt. Det är därför viktigt att rättigheter och möjligheter liksom ansvar och skyldigheter i medarbetarskapet görs tydligt utifrån verksamhetens uppdrag. Det ska vara möjligt att organisera arbetet så att det både passar verksamhetens krav och medarbetarnas önskemål. Tydliga förväntningar utifrån verksamhetens mål, att vara delaktig och få återkoppling av resultat och ansvar är viktigt. Då blir rättigheter, skyldigheter, ansvar och möjligheter medel för att utföra uppdraget på den egna arbetsplatsen och i hela landstinget. Det leder till en hälsofrämjande arbetsplats, som gör att medarbetare kan känna lust, glädje och stolthet i sitt arbete. 7

9 3. POLITISK LEDNING OCH UPPFÖLJNING Struktur och ansvar Beställar - utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av landstingets reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och vårdverksamhet ska vara tydlig. Det krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra landstingets komplexa och omfattande verksamhet. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och uppföljning om styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut kan ge ett tydligt genomslag i verksamheten. Landstingets politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför en gemensam metod, balanserat styrkort, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Landstingsfullmäktige fastställer landstingets vision samt övergripande strategier 1 inom ett antal olika perspektiv. Inriktningen för varje strategi konkretiseras av landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden i ett antal framgångsfaktorer 2. Landstinget styrs utifrån fem olika perspektiv: Medborgarperspektivet - hur landstinget kan tillgodose östgötarnas behov av hälso- och sjukvård. Förnyelseperspektivet verksamhetens förmåga att förbättra och utveckla. Processperspektivet effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsflöden. Medarbetarperspektivet - hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas. Ekonomiperspektivet - kontrollen och skötseln av ekonomin. Medborgarperspektivet är överordnat och strategierna i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i medborgarperspektivet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett särskilt ansvar för medborgarperspektivet medan medarbetarperspektivet är landstingsstyrelsens ansvarsområde. Övriga perspektiv är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndens angelägenhet. Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård. I praktiken innebär 1 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som ska sträva mot att visionen uppnås. 2 Konkretisering och prioritering av vad som är avgörande för att kunna leva upp till respektive strategi i ett perspektiv. 8

10 ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika medel. Landstingsdirektören har som tjänsteman det övergripande ansvaret för landstingets produktionsenheter och för det administrativa stödet till landstingets politiska organ. Landstingsfullmäktige beslutar i maj/juni månad varje år om visionen och strategierna och detta utgör, tillsammans med beslut om skattesats och ekonomiska ramar, den lagstadgade treårsbudgeten. Visionen och strategierna ska i huvudsak ligga fast under mandatperioden. I november antar fullmäktige en finansplan som innebär att en uppdatering görs av ekonomin främst med avseende på skatteunderlag, avkastning, löner och priser samt beslut från riksdagen. Finansplanen kan innehålla direktiv till landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden inför kommande planeringsarbete. Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -3-årsbudget - Finansplan m.m Årsredovisning Delårsrapport 08 Delårsrapporter Hälso- och sjukvårds nämnden Behovsfokus -Verksamhetsplan -Behovsanalyser -Uppdrag - Överenskommelser Verksamhetsfokus -Verksamhetsplan - Riktlinjer m.m Delårsrapporter Uppföljning överenskommelser Landstingsledningen Behovs- och verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Riktlinjer m.m Årsredovisning Delårsrapporter Produktionsenhet Produktionsenhet Produktionsenhet Figur 1 Den landstingsövergripande styrningen Landstingsstyrelsen ska i sin verksamhetsplan, utifrån fullmäktiges uppdrag: Fastställa framgångsfaktorer för de strategier som är styrelsens ansvar. Ange nödvändiga direktiv till produktionsenheterna och landstingets bolag. Redovisa plan för styrelsens uppföljningar. 9

11 Styrelsen beslutar om sin verksamhetsplan i september vilken sedan blir föremål för fullmäktiges beslut i november. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska i sin verksamhetsplan, utifrån fullmäktiges uppdrag: Fastställa framgångsfaktorer för de strategier som är nämndens ansvar. Redovisa bakgrunden och inriktningen för behovsanalyser, uppdrag, överenskommelser och avtal. Redovisa plan för hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljningar. Nämnden beslutar om sin verksamhetsplan i september vilken, efter styrelsens prövning, sedan blir föremål för fullmäktiges beslut i november. Landstingsdirektören ansvarar för att politiskt fastställda visioner, strategier och framgångsfaktorer samt hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelser och avtal, får fullt genomslag i vårdverksamheten. För att understödja detta konkretiseras styrelsens och nämndens framgångsfaktorer med hjälp av nyckelindikatorer 3 i landstingsledningens verksamhetsplan. Denna plan ska godkännas av landstingsstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd i oktober. En samordnad styrprocess Det är politikens uppgift att ange mål, fördela resurserna och att följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Landstingsdirektör och vårdorganisation ska utgöra en professionell ledning och se till att åstadkomma resultat i linje med de politiska uppdragen. Landstingsstyrelsens verksamhetsstyrning och hälso- och sjukvårdsnämndens behovsstyrning koordineras utifrån en systematisk process som ska kännetecknas av dialog och öppenhet. Dialog HSN - PE Beslut HSN Uppdrag Dialog LS - HSN - PE Behovsanalys Överenskommelse med PE inkl resursfördelning Dialog HSN- PE Förslag från LD Beslut HSN Uppföljning Verksamhetsplan PE Delårsrapporter LS/HSN Årsredovisning LS/HSN Kunskapssammanträden LS/HSN Resultatdialoger LD-PE Dialog LD - PE Godkännes av LD Beslut LS Figur 2: Den samordnade styrprocessen 3 Målsatt utvecklingsområde som ska driva på utveckling i linje med en framgångsfaktor. 10

12 Behovsanalyser Behovsanalyserna är det inledande inslaget i den cykliska styrprocessen för både hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen. Dessa analyser, inkluderande beredningarnas uppdrag, presenteras för politiken under hösten. Dialog sker mellan nämnden och vårdverksamheten, men också mellan nämnd och landstingsstyrelse, framförallt i samband med kunskapssammanträden. I anknytning till presentation av behovsanalyserna bereds förslag till uppdrag inom berört område. Övergripande uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar i februari om det övergripande uppdraget baserat på främst resultaten av genomförda behovsanalyser och uppföljningen av tidigare givna uppdrag. Beredningen av uppdragen förutsätter dialog mellan nämnden och vårdverksamheten, inte minst för att beakta resursfördelningen. Uppdraget är också en utgångspunkt för de kravspecifikationer som ligger till grund för avtal med privata vårdgivare. Resursfördelning och överenskommelser Utifrån de uppdrag som hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om ansvarar landstingsdirektören för att i samråd med produktionsenheterna i juni presentera ett samordnat förslag om resursfördelning. Fördelningen baserar sig på det övergripande uppdrag som givits av hälso- och sjukvårdsnämnden och de ekonomiska förutsättningar som landstingsfullmäktige angivit i treårsbudgeten. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar i september om överenskommelserna med vårdverksamheten vilket innebär att resursfördelning och uppdrag till vårdverksamheten fastställs. Verksamhetsplaner Produktionsenheterna lämnar i september in förslag till verksamhetsplaner (exklusive ekonomisk budget) med tydlig koppling till gjorda överenskommelser och landstingsledningens verksamhetsplan. Under perioden september-november sker en dialog om verksamhetsplanerna mellan framförallt landstingsdirektören och produktionsenheterna. Landstingsstyrelsen beslutar om produktionsenheternas verksamhetsplaner i december. Uppföljning Den kontinuerliga uppföljningen sker genom månatliga delårsrapporter till landstingsstyrelse respektive hälso- och sjukvårdsnämnd. En fördjupad uppföljning sker i delårsrapporterna efter mars och augusti och dessa rapporter är gemensamma för styrelse och nämnd. Uppföljningen till fullmäktige från landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden sker i form av den gemensamma årsredovisningen som behandlas av fullmäktige i april. Därutöver den gemensamma delårsrapporten efter augusti som behandlas av fullmäktige i november. Olika tematiska uppföljningar integreras i möjligaste mån i delårsrapporterna till styrelse och nämnd, till exempel uppföljning av landstingsledningens 11

13 verksamhetsplan samt uppföljning av uppdrag och överenskommelser. Därutöver sker vid behov fördjupade uppföljningar av styrelse och nämnd inom respektive ansvarsområde vid ordinarie sammanträden. Inslag av uppföljning finns också under året vid styrelsens och nämndens gemensamma kunskapssammanträden. Landstingsdirektören följer upp varje produktionsenhets resultat genom delårsrapporter och resultatuppföljning. Överenskommelserna följs upp som en del av produktionsenheternas uppföljning av verksamhetsplanen. Varje produktionsenhet gör månatliga delårsbokslut och årsredovisning. De förtroendevalda har ett övergripande ansvar att följa upp att det finns en god intern styrning och internkontroll i landstinget. Internkontrollen ska säkerställa att politiska mål, policies och övriga ambitioner avseende ekonomi och verksamhet uppfylls samt att rutiner, processer och system är tillförlitliga och effektiva. 12

14 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Samhällsekonomin Den kraftiga globala konjunkturnedgången och finanskrisen får stora konsekvenser för ekonomin i Sverige 4. BNP beräknas under 2009 minska med nästan 4 procent, vilket är en effekt av en kraftigt minskad export och en synnerligen svag utveckling av efterfrågan när investeringar och hushållens konsumtion minskar. Lågkonjunkturen innebär en betydande minskning av arbetskraftsutbudet och därmed en kraftigt minskad sysselsättning, särskilt under år Antalet sysselsatta, som mellan åren 2005 och 2008 ökade med , beräknas minska med lika mycket fram till år En beräknad effekt av detta är att arbetslösheten nästan fördubblas jämfört med 2008 till nära 12 procent år Vändningen på arbetsmarknaden förväntas dröja och även 2012 beräknas arbetslösheten vara mycket hög trots att konjunkturen bedöms vända uppåt. Den snabba försämringen på arbetsmarknaden innebär att lönernas ökningstakt avtar samtidigt som inflationen under åren 2009 och 2010 kommer att ligga under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Landstingsekonomin Den mycket kraftiga försvagningen på arbetsmarkanden innebär att skatteunderlagets tillväxt minskar dramatiskt för landsting och kommuner under budgetperioden. Skatteunderlagets tillväxt bedöms sjunka från 5,0 procent 2008 till 0,8 procent 2009, 1,1 procent 2010 och 2,5 procent år År 2012 bedöms skatteunderlaget förstärkas till en ökning på 3,7 procent, som dock i ett historiskt perspektiv är en relativt låg ökning 5. De försämrade ekonomiska förutsättningarna innebär att landstingsektorn sammantaget kommer att redovisa ett betydande ekonomiskt underskott under de närmsta åren om inte kraftfulla åtgärder genomförs för att minska kostnaderna. Samtidigt finns ett underliggande kostnadstryck på sektorn genom att tekniska och medicinska landvinningar gör det möjligt att behandla sjukdomar i en större utsträckning. Detta ställer höga krav på att landstingen fortsätter att intensifiera sitt förbättringsarbete för att skapa högre kvalitet i vården och finansieringsutrymme för nya behandlingsmetoder. Landstinget i Östergötland redovisade för 2008 ett ekonomiskt överskott på 114 miljoner kronor. Trots det positiva resultatet är landstingets ekonomi de kommande åren mycket bekymmersam på grund av konjunkturnedgången. Ett tecken på den allvarliga ekonomiska situationen är att landstinget i finansplanen för , beslutad av landstingsfullmäktige i november 2008, 4 EkonomNytt 09/09 och Makronytt 02/09 (Sveriges Kommuner och Landsting). 5 EkonomNytt 4/09 och09/09 (Sveriges Kommuner och Landsting). 13

15 inte lever upp till det finansiella målet år 2009, innebärande ett ekonomiskt överskott på 2 procent. I finansplanen angavs att en förutsättning för att landstingets ska leva upp till detta mål under resterande budgetperiod är att landstingets verksamheter genomför kostnadsreducerande åtgärder med 103 miljoner kronor år 2009 och ytterligare 90 miljoner kronor år De aktuella ekonomiska förutsättningarna (Sveriges Kommuner och Landstings skatteprognos i april) innebär att landstinget inte heller kommer att kunna uppfylla det finansiella målet under åren Avsteget från den det finansiella målet visar med all tydlighet på allvaret i den ekonomiska situationen och det extrema konjunkturläget. Mot denna bakgrund kommer bedömningen av hur landstingets uppfyller målet om god ekonomisk hushållning under budgetperioden att värderas utifrån hur det finansiella målet uppnås under den aktuella konjunkturcykeln. Den snabba konjunkturnedgången innebär dock att landstingets skatteintäkter under åren bedöms bli betydligt lägre än vad prognoserna visade när finansplanen fastställdes. Den reella effekten av det minskade skatteunderlaget lindras dock till viss del av att kostnaderna för löneutveckling och inflation dämpas och av regeringens beslut om ett konjunkturstöd år 2010 och tillfälligt höjda statsbidrag för åren Hälsoutveckling och levnadsvanor De flesta hälsoindikatorer pekar mot en fortsatt förbättring av den svenska folkhälsan. Medellivslängden fortsätter att öka och i Östergötland lever kvinnorna nu till 83 år och männen till 79 år vilket skiljer sig obetydligt från landet som helhet 6. Även återstående livslängd för de som är 65 år ökar, vilket innebär 20 år för östgötska kvinnor och 17 år för männen. Det finns ingen anledning att förvänta sig någon större förändring av denna utveckling under avsevärd tid. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar fortsätter att sjunka och dödligheten i cancer minskar. Alkoholkonsumtionen ökar inte längre men framförallt bland de yngre förekommer ett omfattande riskfyllt intensivdrickande. Rökning fortsätter att minska medan snusandet ökar 7. Nästan varannan östgöte är överviktig eller fet 8 bland dem allt fler barn och ungdomar. Detta är särskilt oroande med tanke på de följdsjukdomar som fetma kan orsaka. Det är likaså oroväckande att unga kvinnor har fortsatt ogynnsam utveckling av sitt psykiska välbefinnande. Befolkningsutveckling och försörjningsbörda Antalet barn och ungdomar i åldern 0-19 år bedöms öka något de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder, år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över 65 år kommer emellertid att öka betydligt (se Figur 3). 6 SCB Befolkningsstatistik Återstående medellivslängd i riket. Femårsperioder Folkhälsa - Lägesrapport 2006 (Socialstyrelsen) 8 Östgötens hälsa 200 Rapport 2006:8 (Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland) 14

16 Figur 3 Förändring av Sveriges befolkning till 2050 jämfört med 2009, tusental personer (SCB Befolkningsstatistik 2008) Försörjningsbördan 9 har i stort sett varit oförändrad under den senaste femtioårsperioden. Prognosen är att försörjningsbördan, från dagens nivå på 70 personer per 100 personer i yrkesaktiv ålder, kommer att öka till cirka 84 personer som ska försörjas per 100 personer i yrkesaktiv ålder år Ökningen av försörjningsbördan beror på att stora födelsekullar går i pension samtidigt som medellivslängden antas öka med ca fyra år för både män och kvinnor. Den medicinska utvecklingen Den medicinska utvecklingen går snabbt och påskyndas av en global metodspridning. För patienten innebär denna utveckling mindre lidande, bättre överlevnad, säkrare diagnostik och därmed möjlighet till bättre behandlingsresultat och en bättre livskvalitet. Framförallt brukar tre områden pekas ut som kommer att få stor betydelse 10 : Medicinsk genetik och molekylärbiologi som bland annat inräknar området DNA-teknik med möjligheter att skräddarsy mediciner men även förutse risker för sjukdomar. Läkemedel och teknisk innovation med förbättringar inom kirurgin, nya och förbättrade laboratorieutrustningar, nya biologiska tester och aktivare läkemedel. Informationsteknologi och telemedicin som förbättrar tillgången till databaser, tillgång till medicinsk expertis på distans, information om patienten i ett samlat datasystem men också information till patienten om sjukdomar, behandlingar och vårdalternativ. 9 Försörjningsbördan eller försörjningskvoten är antalet personer i åldern 0-19 år samt 65 år och äldre delat med antalet personer i yrkesföra åldrar år multiplicerat med Den medicinska utvecklingens konsekvenser för sjukvårdens resursbehov (Landstingsförbundet 2003). 15

17 Rikssjukvård Rikssjukvårdsnämnden beslutar om vilka högspecialiserade verksamheter som ska bedömas vara rikssjukvård och var sådan ska bedrivas, då med hela landet som upptagningsområde. Detta kommer att på ett eller annat sätt att påverka förutsättningarna även för Landstinget i Östergötland i och med att här finns ett universitetssjukhus. Fem verksamheter har hittills identifierats och Universitetssjukhuset i Linköping har fått tillstånd att bedriva rikssjukvård vid behandling av svåra brännskador under åren Vårdens resursbehov Allt fler sjukdomstillstånd kan behandlas framgångsrikt men trots detta innebär befolkningsutvecklingen att vårdbehoven ökar väsentligt. Allt fler äldre i befolkningen innebär att efterfrågan på vård och äldreomsorg ökar men förmodligen endast i begränsad omfattning under de närmaste tio åren. Många av de äldre kommer då fortfarande att vara i årsåldern och i dessa åldrar är behovet av vård och omsorg fortfarande ganska litet. Behovet ökar framförallt efter 80 års ålder 11. En prognos visar 12 att hälso- och sjukvårdens resursbehov fram till år 2030 förväntas öka med cirka 50 procent varav drygt 20 procentenheter är kopplat till förändrad åldersstruktur och runt 30 procentenheter till medicinsk-teknisk utveckling. Detta skulle innebära ett genomsnittligt ökat resursbehov på 1,6 procent per år. Samhällsstrukturen Regeringen har beslutat att gå vidare i regionfrågan vilket bland annat innebär att en organisationskommitté ska tillsättas för att se över den statliga regionala förvaltningen. Detta kan innebära att ytterligare regionbildningar inte blir aktuella före nästa mandatperiod. Inriktningen är i så fall att ansökningar om nya regionbildningar ska kunna behandlas under nästkommande mandatperiod. En diskussion och ett arbete med att skapa kunskapsunderlag pågår mellan de politiska partierna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län. Den påbörjade processen kan komma att resultera i förändringar av den framtida uppgiftsfördelningen vad gäller hälso- och sjukvård och regional utveckling. 11 Sveriges framtida befolkning (SCB 2006) 12 Hälso- och sjukvården till 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting 2005) 16

18 5. MEDBORGARPERSPEKTIVET Medborgarperspektivet är överordnat övriga perspektiv. Här beskrivs landstingets strategier för att så långt som möjligt uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Landstinget har följande strategier i Medborgarperspektivet: God och förbättrad hälsa. Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende. Patienten ska ha en stark ställning. God och förbättrad hälsa. En god och förbättrad hälsa hos befolkningen ska skapas med hjälp av hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och sjukvårdande insatser, baserade på en god kännedom om befolkningens behov. Hälsoutvecklingen påverkas av många faktorer. Vissa av dessa finns hos den enskilde medan andra finns i det omgivande samhället. Landstinget ska bland annat genom att ställa sin kunskap om hälsosituation och hälsohot till förfogande aktivt delta i det förebyggande folkhälso- och miljöarbetet. Här krävs samarbete med kommunerna och även andra aktörer, såväl professionella som ideella. För att öka kunskapen om hur människors hälsa påverkas av miljön ska resultat från den aktuella arbets- och miljömedicinska forskningen spridas. Detta är viktigt i utvecklingen av hälsooch sjukvården i Östergötland för att förebygga ohälsa och sjukdom. Den självupplevda hälsan bland östgötarna varierar. Exempelvis upplever kvinnor en sämre hälsa än män. Landstinget kan med sin verksamhet bidra till en utveckling som förbättrar hälsan för alla östgötar oavsett ålder, kön, religion, sexuell läggning, handikapp och nationellt ursprung på ett sådant sätt att jämlikheten i hälsa ökar. Det är viktigt att den enskilde ges stöd och hjälp att kunna vara delaktig och ta eget ansvar för sin hälsa - bland annat genom lättillgänglig information via trycksaker, landstingets hemsida och sjukvårdsrådgivningen men också i samband med besök i vården. Hälso- och sjukvården ska se patienten som en resurs och eftersträva en allians där patienten är medskapare i sin egen hälsoutveckling. Att själv kunna påverka sin situation och känna att man finns i ett sammanhang är viktigt för att förbättra hälsan hos den enskilde, de anhöriga och befolkningen i stort. Rutiner för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska integreras i vårdkedjan. Speciellt gäller detta insatser kopplade till rökning, alkohol, mat, övervikt och fysisk aktivitet. Både primär- och specialistvård är viktiga aktörer i detta men även tandvården har en viktig roll, som kan stärkas ytterligare. 17

19 Hälsan grundläggs tidigt. Föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start ska stärkas genom att stöd erbjuds, exempelvis föräldrautbildning. Landstinget ska tillsammans med kommunerna, föreningsliv och andra aktörer medverka till att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdom bland annat genom effektiv information om alkohol, narkotika, tobak, sexuellt överförbara infektioner, övervikt och fetma. Det är också angeläget att fortsatt utveckla samverkan i form av familjecentraler, ungdomshälsa och barnahus. En ökad samverkan med skolhälsovård/elevhälsa är också viktig i arbetet för att förbättra barns hälsa. Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende. En god hälso- och sjukvård skapar trygghet och förtroende. Med god avses kunskapsbaserad, säker och effektiv vård som erbjuds med hög tillgänglighet och med patienten i fokus. Detta innebär i ett medborgarperspektiv: 1. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig när den behövs. Detta kan ske på olika sätt utifrån olika behov: - Lättillgänglig information och telefonrådgivning. - Vardaglig hälso- och sjukvård, liksom tandvård, ska erbjudas inom rimligt avstånd för alla östgötar. - Patienter ska erbjudas kontinuitet till sjukvård och vårdgivare. Detta gäller särskilt människor med frekvent och/eller omfattande vårdbehov. - Den nationella vårdgarantin ska uppfyllas. Om vård inte kan ges inom vårdgarantins tidsgränser ska patienten få hjälp att söka vård hos annan vårdgivare eller i annat landsting. Landstinget ska aktivt arbeta för att vårdgarantin ska gälla hela vårdkedjan, inklusive utredning och rehabilitering. Det fria vårdvalet ska stimulera till att hög tillgänglighet blir ett konkurrensmedel. Målet är att en besökstid ska kunna ges samma dag. Eftersom behoven kan skilja sig är det naturligt att vårdcentralernas öppettider kan variera. - Akutsjukvård, om än på olika nivåer, ska ges dygnet runt vid alla tre sjukhusen. 2. Väl samordnad hälso- och sjukvård kan möta komplexa behov som fordrar medverkan från flera samhällsorgan. Detta för att den enskilde patientens vård inte ska påverkas negativt av att flera huvudmän delar ansvaret för den vård och omsorg han eller hon får och för att samhällets totala välfärdsresurser ska utnyttjas effektivt. Det är viktigt att landstinget och den kommunala sjukvården och omsorgen fortsätter utveckla ett nära samarbete på alla nivåer. Hälso- och sjukvård ska ges med likvärdig kvalitet i hela länet, men behöver inte vara likformigt organiserad. 18

20 Landstinget ska arbeta för lika villkor vid bemötandet av alla patienter där inte minst jämställdhet vid bemötandet av kvinnor respektive män ska beaktas. 3. Landstinget ska utifrån gjorda behovsanalyser särskilt observera människor med behov av särskilda insatser i livets olika skeden alltifrån barn och ungdomar som riskerar att fara illa till att ge döende människor möjlighet till adekvat palliativ vårdnad. För att kunna tillämpa ett barnperspektiv vid alla beslut och i all verksamhet som rör barn och ungdomar, är det särskilt viktigt att utveckla goda former för samtal så att deras synpunkter och erfarenheter kan tas tillvara. 4. Det måste finnas många olika möjligheter för medborgare och politiker att föra en respektfull dialog i hälso- och sjukvårdsfrågor. Att medverka till detta är i första hand en uppgift för de politiska partierna, men också landstinget bör medverka till utrymme för dialog och kunskapsspridning i fråga om vårdens möjligheter och begränsningar. 5. Landstinget ska så långt lagstiftningen medger ta tillvara möjligheterna till finansiell samordning inom välfärdsområdet genom att medverka i ett nära samarbete mellan försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunens socialtjänst. Onödigt långa sjukskrivningsperioder är självklart ett slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser. 6. De etiska principerna för prioritering som lagts fast av riksdagen är utgångspunkten för landstingets arbete med att utveckla tillämpbara metoder för prioritering och resursfördelning inom hälso- och sjukvården. Svåra etiska frågor och värderingsfrågor är kopplade till detta. Det personliga ansvaret för sin egen hälsa och för sin egen vård är aspekter i detta sammanhang. Beslutsfattandet ska som alltid ske enligt offentlighetsprincipen och därmed vara öppet för insyn från såväl medborgare som vårdpersonal. 7. Systematisk uppföljning är grunden för effektivisering med fokus på hälsoeffekter och hälsorelaterad livskvalitet, även ur ett genusperspektiv. Resultaten ska redovisas öppet för att skapa förutsättningar för förbättringar och ökade möjligheter för patienten att göra egna aktiva val av exempelvis vårdgivare. Patienten ska ha en stark ställning Patienten ska ha makt över sin vård där var och ens unika behov uppmärksammas. Människors problem ska bedömas utifrån en helhetssyn på själsliga och kroppsliga behov. Barnets behov och ställning som patient är särskilt viktigt att uppmärksamma. FN:s konvention om barnets rättigheter ska vara vägledande i bemötandet av barnet som patient och ska genomsyra alla beslut inom all landstingsfinansierad verksamhet. Det är viktigt att den enskilde kan känna sig delaktig i vården genom att ha möjligheten att påverka sin egen vård genom aktiva val av vårdgivare och 19

21 genom dialog med vårdpersonal. I alla vårdsituationer ska största möjliga valfrihet eftersträvas för patienten. Var och en ska fritt kunna välja hos vilken läkare/vårdcentral man vill ha sin fasta primärvårdskontakt. Valfrihet ska gälla ifråga om specialistbedömningar respektive operationer och behandlingar bland annat för att patienten på det sättet ska kunna påverka var och när vårdinsatsen ska göras. Patienten ska ges information om sin valfrihet och de olika alternativ som står till buds, samt vid behov få hjälp med nödvändiga kontakter. Fritt vårdval kan också prövas inom andra områden. För att vara delaktig i sin vård och kunna göra egna val, vid diagnostiska och behandlingsmässiga alternativ, krävs tillräcklig information, och vid behov samråd med anhöriga. Det är därför nödvändigt att patienten är väl informerad om möjligheter och begränsningar i vård och behandling. Det är viktigt med en bra och förtroendefull dialog och ett gott bemötande mellan vårdpersonal och patient. Tillgång till information om patienters rättigheter och skyldigheter är också viktig. Landstinget har ambitionen att ge säker och effektiv vård på rätt vårdnivå, samtidigt som individens rätt att själv bestämma över sitt liv ska respekteras. Denna respekt gäller såväl sjukvårdens information om den enskilde som möjligheten att själv påverka planeringen av sin vård. Patienten ska ha rätt till en behandlingsplan som ger besked om vad som ska ske härnäst och vid vilken tidpunkt. Normalt ska patienten kunna välja eller påverka tider för kommande återbesök eller remissbesök. När en planerad vårdåtgärd kan erbjudas tidigare på annat håll inom landstinget eller av en annan vårdgivare, ska patienten bli upplyst om detta och vid behov ges hjälp med att ta nödvändiga kontakter. Patienter som så önskar ska även kunna erbjudas vissa evidensbaserade komplementära vårdformer som ett komplement till det övriga hälso- och sjukvårdsutbudet. Kunskap ska finnas om de mest användbara evidensbaserade komplementära behandlingsmetoderna som finns i Sverige. Det är viktigt att en förtroendefull dialog finns mellan vårdpersonal och patient när det gäller dessa behandlingsmetoder, eftersom de kan påverka den skolmedicinska behandlingen. En stark ställning för patienten förutsätter att landstinget medverkar till att skapa en verklig valfrihet. För att underlätta en sådan utveckling ska utrymme successivt skapas för flera vårdgivare och olika driftsformer inom landstingets ansvarsområde. En avgörande förutsättning för att patienten ska ha möjlighet att påverka sin vård är att berörda medarbetare delar grundvärderingen om respekt för patientens önskemål och integritet, samt är införstådda med de krav det ställer på vården. Arbetsmetoder, organisation och alla processer ska utformas så att patienten på ett naturligt sätt kan påverka sin vård. 20

22 6. FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Förnyelseperspektivet beskriver hur förutsättningar skapas för en ständig utveckling och förbättring av verksamheten i syfte att stödja strategierna i Medborgarperspektivet och uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Landstinget har följande strategier i Förnyelseperspektivet: Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap. Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete. Forskning och utbildning som stödjer verksamhets- och kvalitetsutveckling. Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap Framtidsberedskap kräver en aktiv omvärldsbevakning och omvärldsanalys som reflekterar kring hur organisationen kan agera mot en framtidshorisont inom områden som: - Nya uttryck för ohälsa - Livsstilsförändringar - Förändrade förväntningar i samhället - Medicinsk utveckling - Demografisk utveckling - Ekonomiska förutsättningar - Samhällsstruktur - Formella förutsättningar - lagstiftning etc. Kunskapen om morgondagens samhälle, om folkhälsan och om behoven hos dagens och framtidens medborgare måste hållas aktuell och leda till omprövning av hälso- och sjukvårdens sätt att arbeta. Landstinget påverkas av omvärlden men kan också genom sitt agerande påverka utvecklingen. Det är till exempel uppenbart att stora delar av ohälsan bäst påverkas genom förebyggande arbete inklusive opinionsbildning. Vidare ska landstinget kvalitetssäkra verksamheten och kunna möta nya kvalitetskrav. Det är viktigt att inaktuella föreställningar inte får leva kvar och påverka dagens hälso- och sjukvård. Det är också värdefullt med internationellt kunskapsutbyte framför allt inom EU-samarbetet vilket i framtiden kommer att bli ett viktigt komplement till det nationella arbetet med att förbättra hälso- och sjukvårdens kvalitet, tillgänglighet och effektivitet. Detta kan bland annat komma att påverka patientrörligheten inom högspecialiserad vård. Här ska beaktas de möjligheter och kanaler som även enskilda landsting har för att påverka utvecklingen inom EU. 21

23 Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete Ett metodiskt och kontinuerligt förändringsarbete ska genomsyra organisationens alla delar och präglas av samarbete och delaktighet. Ett omprövande arbetssätt bör eftersträvas, med kritisk granskning och utvärdering av verksamheten och utmönstring av det som inte fungerar väl. Förnyelse av organisation och ledarskap samt en systematisk kunskapsutveckling är viktiga inslag i landstingets utvecklingsarbete. Det är nödvändigt att betrakta organisationen med patientens och omvärldens ögon och därigenom få idéer till omprövning av invanda arbets- och synsätt, till exempel i fråga om vårdkedjor. Landstingets förändringsarbete ska i stor utsträckning initieras och drivas inifrån den egna verksamheten, så att idéer och erfarenheter hos medarbetarna tas tillvara på ett systematiskt sätt. Allt utvecklings- och förnyelsearbete ska bedrivas så att medarbetarna kan känna sig delaktiga. Nyttjande av andra vårdgivare och driftsformer kan stimulera utvecklingen och förnyelsearbetet. Som företrädare för östgötarna måste landstinget se vad andra vårdgivare och aktörer kan tillföra i form av nya lösningar som kan förbättra hälso- och sjukvården. Landstinget ställer sig positivt till medarbetare som önskar bedriva verksamhet i alternativ regi. Utvecklingsarbetet ska också i stor utsträckning vara gränsöverskridande. En nödvändig förutsättning för detta är goda möjligheter till informationsöverföring mellan enheter inom landstinget och med andra vårdgivare och huvudmän. Forskning och utbildning som stödjer verksamhets- och kvalitetsutveckling Forskning och utveckling (FoU) ska långsiktigt utnyttjas till att stödja landstinget i rollerna som sjukvårdshuvudman, arbetsgivare och regional aktör. FoU-resurser ska styras mot prioriterade behov, problemområden och grupper. Den största vinsten med FoU-verksamheten ligger dock inte i den direkta och konkreta tillämpningen av egna forskningsresultat utan i de förhållningssätt som utvecklas med upparbetad forskningskompetens, det vill säga beredskapen och kompetensen för att följa forskningens utveckling och ta till sig dess resultat. Forskning kan ses som en högt utvecklad form för förbättringsarbete - förutsatt att de nya metoder och arbetssätt som forskningen pekar ut som framgångsrika införs samtidigt som behandlingsmetoder som inte visar sig bra nog avvecklas. Utan forskning går det inte att klara framtidens behov. Genom att kliniker, och motsvarande, identifierar kliniska problem- eller utvecklingsområden skapas förutsättningar för utnyttjande av klinikens FoUresurser och för forskningsstödd utveckling i samverkan med Hälsouniversitetet. Det goda samspelet med Hälsouniversitetet är en styrka och en förutsättning för att fortsätta bedriva högkvalificerad hälso- och sjukvård framöver. Det engagemang som landstingets medarbetare har som handledare och föreläsare i 22

24 olika undervisningssammanhang inom framförallt vårdområdet är av strategisk betydelse. Kontakterna med studerande ska bidra till verksamhetens utveckling, livslångt lärande och framtida personalförsörjning. Universitetssjukhuset i Linköping ska vara en resurs och angelägenhet för landstinget, sjukvårdsregionen och hela landet. Den specialiserade hälso- och sjukvården ska i sin roll som kompetenscentrum drivas i nära samspel med den akademiska miljö som universitetet utgör och i samverkan med landstingen i sydöstra sjukvårdsregionen. Genom detta skapas en kraftkälla för kompetens, utveckling och nytänkande som även kan utvecklas till rikssjukvårdsuppdrag. Universitetssjukhuset ska vara landstingets och sydöstra sjukvårdsregionens knutpunkt i att utveckla ny kunskap och praktisk sjukvård för att möta behoven hos såväl dagens som morgondagens patienter. Universitetssjukhuset ska också utbilda och handleda studenter och vårdpersonal så att de ges bästa förutsättningar i sina nuvarande och kommande roller i vården. Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att skapa systematik i kunskapsöverföringen och på att visa nyttan för östgöten. Det är viktigt att landstinget riktar uppmärksamhet mot användning av kunskap och inte enbart fördelar medel till traditionell kunskapsutveckling. 23

25 7. PROCESSPERSPEKTIVET Processperspektivet beskriver hur resurserna effektivt ska utnyttjas för säker vård, goda medicinska resultat, effektiva vårdprocesser och minsta möjliga negativa miljöpåverkan i syfte att stödja strategierna i Medborgarperspektivet och uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Landstinget har följande strategier i Processperspektivet: Kunskapsbaserad och säker vård. Effektiva vårdprocesser. Minskad miljö- och klimatpåverkan i all verksamhet. Kunskapsbaserad och säker vård Vården ska bedrivas på basis av vetenskap och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig evidens ska eftersträvas där sådan finns, så att vården med hänsyn till resursåtgång, också leder till hälsovinst. Medicinska resultat ska kontinuerligt värderas i öppna jämförelser med andra vårdgivare. Detta kräver öppna kvalitetsregister, vilka också underlättar patientens val av vårdgivare. En utvärdering av kvaliteten i arbetet kräver att det på varje enhet finns mätbara kvalitetsmål, som regelbundet följs upp och utvärderas. Säker vård innebär att patientens vårdbehov identifieras och att rätt vård erbjuds oavsett var i sjukvården första vårdkontakten tas. Säker vård innebär också att erbjudna vårdåtgärder är utvärderade avseende patientnytta, att resultaten av vårdinsatserna håller jämn, hög standard, samt att risker i vården minimeras. Detta kan åstadkommas med vårdrutiner som baseras på vetenskaplig evidens och systematisk utvärdering av erfarenhet. Organisationen ska hela tiden lära av erfarenhet och omsätta denna nya kunskap i handling, allt för att minska risken för misstag och skador. Fungerande rutiner för avvikelsehantering är nödvändiga för att förbättra patientsäkerheten och i förebyggande syfte kunna identifiera riskmoment. God säkerhetskultur bygger på synen att avvikelsen inte beror på enskilda medarbetares brister utan är uttryck för att arbetsmetoden, rutinerna eller organisationen behöver förbättras. Alla avvikelser, även om de inte medför skada, ska därför analyseras och användas som grund för förbättring. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot patientens säkerhet i de situationer då flera vårdnivåer eller flera vårdgivare är delaktiga i vården. 24