Vita Certifikat i Sverige

Transkript

1 Vita Certifikat i Sverige En rapport från EnergiRådgivarna och Energieffektiviseringsföretagen om varför vita certifikat behövs och hur det skulle kunna se ut I Sverige Författare: Hans Nilsson, Ordförande EEF Stockholm juni

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Effektivisering behöver ett grundligt nytänkande... 3 Vita certifikat (EEO) en översikt... 4 Vita certifikat i Sverige... 5 Syften... 5 Aktörer och åtgärder... 8 Mål för effektivisering... 9 Mätning och Verifiering Ekonomi

3 Inledning EU ställer ambitiösa krav på medlemsländerna att öka energieffektiviseringstakten inom alla sektorer. Man har ett mål om 20 procent lägre primärenergianvändning till år 2020 jämfört med 2008 (och f n -27 % till 2030). Detta driver också teknik- och marknadsutveckling inom många områden, eleffektiv belysning och passivhus för att nämna några. Systematiskt energiledningsarbete har börjat få genomslag i delar av industrin. Sverige har emellertid omvandlat detta mål till att avse energiintensitet i stället för absolut energianvändning. Målet är därmed i konflikt med EU:s övergripande mål. Man skulle naturligtvis ha kunnat ha ett intensitetsmål men skulle då ha behövt använda ett högre tal än nu. Den gällande formuleringen innebär nämligen en ambitionssänkning för svensk ekonomi vars energiintensitet under föregående 12-årsperiod ( ) minskade med 35 %! Sverige har därmed valt att bortse från sina möjligheter att ta i anspråk den mycket stora potential till lönsam effektvisering som IEA visat is sin World Energy Outlook 2012, Figur 1: Möjligheter för lönsam effektivisering i olika sektorer enligt IEA WEO 2012 Med utgångspunkt i EUs målsättning handlar skillnaden om c:a 70 TWh med ett saluvärde av minst Mkr/år som svensk ekonomi förlorar därför att man valt att hålla tillbaka sina ambitioner. Vita certifikat är ett sätt att realisera denna samhällsnytta därför att de, till skillnad från andra styrmedel, säkerställer effektiviseringen i reella tal. Effektivisering behöver ett grundligt nytänkande När EU presenterade sitt förslag att skapa en Energiunion gjordes det också med avsikten att göra effektivisering till sin främsta åtgärd: Energieffektivitet först och främst: ompröva energieffektiviteten i grunden och behandla den som en energikälla i sig, så att den kan konkurrera på lika villkor med produktionskapaciteten. 1 Avsikten är att skapa säker, hållbar, konkurrenskraftig och ekonomiskt överkomlig energi för alla i Europa. I det pågående arbetet har man sagt sig vilja grundligt ompröva ( fundamentally rethink ) hur man behandlar åtgärder för effektivisering

4 Det vanliga sättet att klara ett ökande behov av energi är att bygga mera produktionskapacitet. I Sverige har det bland annat inneburit att man, för att säkerställa att denna nya kapacitet är miljöanpassad, ställer krav på leverantörerna att skaffa en viss mängd gröna certifikat. Från strikt ekonomisk synpunkt borde det vara mera ändamålsenligt att ställa kravet att välja den billigaste lösningen av två alternativ: Ny produktion eller effektivisering (som skapar mera utrymme att klara sig med den existerande produktionen). Ofta är effektivisering både det billigaste och mest miljövänliga alternativet av de båda. FÖRSLAG: På sikt bör Vita certifikat utformas så att det uppstår en prismässig konkurrens mellan å ena sidan vita och, å andra sidan, gröna så att man får ett optimalt utnyttjande av resurser. Samtidigt bör de vita certifikaten kunna utgöra ett alternativ till utbyggnad av nätkapacitet. Vidare skall de locka fram substantiella effektiviseringar hos kunderna och inte ges för åtgärder som har alltför låg teknisk nivå och därmed bli en dold subvention åt enstaka apparater. Vita certifikat (EEO) en översikt Avsikten med vita certifikat är att mobilisera flera krafter (energiföretag och entreprenörer) att finna och genomföra effektivisering hos slutanvändare och att på så sätt skapa ett mera balanserat energisystem där kostnaden för energinyttan minimeras. Vita certifikat är ett styrmedel för effektivare energianvändning, där staten sätter ett obligatoriskt mål för energibesparingar. Sådana system Energy Efficiency Obligations (EEO) finns över hela världen. Den grundläggande idén för alla varianter är att likställa effektvisering med energitillförsel och göra val av den mest kostnadseffektiva åtgärden möjlig, men utförandet kan variera högst betydligt inom ramen för några grundläggande principer. 2 Man skall: Ha ett kvantitativt mål för effektiviseringen Berörda aktörer måste uppnå ställda mål Systemet definierar de aktiviteter/åtgärder som är tillåtna och hur de verifieras samt rapporterar att målet uppnås. Staten identifierar, och beslutar om, utformningen av systemet, d.v.s. identifierar de parter som kommer att vara ålagda att uppnå målet, vilka åtgärder för energieffektivisering som kommer att ingå, hur de genomförda åtgärderna och dess besparingar skall mätas och verifieras. 2 Energy Efficiency Obligation, EEO, have been used in several countries in the world on all continents, IEA DSM Task 22, Such obligations has been a part of the Energy Efficiency Directive (article 7) but only applied in a few of the EU countries. 4

5 Figur 2: Exempel på handel med EEO (Vita certifikat) i Australien För godkända energibesparingsåtgärder erhålls certifikat. Vid en viss given tidpunkt skall certifikat uppvisas som täcker de ålagda energibesparingskraven. Parter som har ett överskott av certifikat kan välja att sälja, alternativt spara certifikaten för kommande perioder i förhoppning om ett högre marknadspris. Parter som har ett underskott av certifikat kan välja att köpa certifikat på marknaden, alternativt betala böter. Med sådana certifikat skulle energileverantörer och/eller -distributörer bli medverkande i skapandet av ett högpresterande energisystem. Det skulle ske genom att marknadens förmåga att distribuera energieffektiv användningsteknik utnyttjades bättre. Vita certifikat i Sverige Följande framställning följer det tillvägagångssätt som beskrivs i RAPs Energy Efficiency Obligations Toolkit, Lees E and Bayer E RAP Syften 4 Det vanligaste syftet bland EU-länderna är att jämna vägen för lönsamma åtgärder för att ge användarna lägre kostnader för den nytta (ljus, kraft, värme) de önskar från sin energileverans, (Deliver cost-effective energy savings/reduce energy bills), se tabell JFR avsnitt 3 5

6 Tabell 1: EEO Policy objectives as recorded in Lees E and Bayer E RAP 2016 Nära besläktat med det syftet är att stimulera en marknad för energi(nytto)tjänster, (Stimulate Energy Services market). Några länder som också är hårdare pressade av koldioxidutsläpp från sin energisektor har minskade utsläpp som huvudmål och ytterligare några sätter sociala mål för låginkomsthushåll i främsta rummet. Det finns i alla länder en lönsam men oexploaterad potential till minskad energianvändning och därmed effektivisering. Orsakerna är de vanliga och välkända hindren som utgår från att slutanvändarna som regel saknar nödvändig sakkunskap och oftast också ekonomiska resurser att sätta samman ett ändamålsenligt åtgärdspaket som kan levereras av trovärdiga aktörer. Stundtals saknas också incitament för åtgärderna när till exempel åtgärderna skall vidtas av någon annan än den som skördar den ekonomiska nyttan. IEA har kartlagt flera sådana förhållanden och visar att effektivisering dessutom ofta har PLUS-värden (Multiple Benefits) som inte alltid räknas in i kalkylerna och därför förbigås. Dessa förhållanden är välkända sedan länge men energitjänstemarkanden och affärsmodellerna är otillräckligt utvecklade. Idén med Vita certifikat är att i största möjliga mån råda bot på och minska dessa hinder så att den fulla potentialen av effektivisering kan frigöras. Det finns en mycket stor potential för lönsam energieffektvisering som inte utnyttjas. IEA bedömer att även i de scenarior där man antar att alla länder genomför nya åtgärder (New Policies Scenario) så kommer 2/3 att förbli outnyttjad år 2035, störst inom byggnader men även till 60% i industrin. 5 EUs mål om minskad energianvändning, vilken uttryckts som absolut minskning med 20% till , har av Sverige omformulerats till minskad energiintensitet (energi/bnp) med 20%. Den svenska Handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna, KOM(2006) 545 slutlig Med kompensation för den ökad ekonomisk aktivitet i perioden till 2020 skulle det innebära c:a 15% enligt EUs regler. 6

7 tolkningen innebär emellertid till skillnad från övriga EU-länders och sänkt ambition jämfört med tidigare svensk utveckling och därmed också att åtskilliga miljarder används för energianvändning som inte ger tillräcklig nytta för pengarna. Energimyndigheten för i sin publikation Vägval och utmaningar för energisystemet ett resonemang om minskad energianvändning i absoluta tal eller minskad energiintensitet (avsnitt 2.1). Man återger argumentet att tolkningen minskad energiintensitet är det relevanta måttet eftersom minskad användning skulle innebära en hämsko på svensk industris konkurrenskraft och att de till och med annars tvingas flytta utomlands. Detta skulle emellertid vara sant endast om man redan till fullo exploaterat den tillgängliga lönsamma potentialen vilket, som IEA visat, förfaller osannolikt. Tvärtom kan man hävda att oviljan att försöka utnyttja denna potential fullt ut kan vara ett hot mot svensk industri eftersom den blir mera sårbar med en energianvändning som är högre än konkurrenternas. Man är inte tillräckligt robust inför förändringar i omvärlden vad gäller priser och energitillgångar. I utvärderingar av EUs målsättningar till 2030 har man visat att energieffektivisering, i termer av minskad användning, med 40% ger de bästa förutsättningarna för miljö, sysselsättning och ökad användning av förnybara resurser. Med antagande av olikheter mellan sektorer på sätt som IEA visar bör byggnader och transporter prioriteras. Vita certifikat kan vara frivilliga eller obligatoriska. I Europeiska erfarenheten finns båda tillämpningarna likaväl som övergång från ett system till ett annat. Frivillighet har uppenbara fördelar genom minskad administration och friktion. I Danmark har man växlat mellan både frivillighet och obligatorium. 7 FÖRSLAG: Syfte för Sveriges del att införa Vita Certifikat bör vara att: a) Realisera den fulla potentialen för energieffektivisering och b) Vara ett styrmedel inom sektorer där det idag saknas sådana c) Förenkla för brukare/energianvändare att genomföra åtgärder d) Engagera energibolagen i arbetet med effektvisering e) Minska kostnaden för produktion och överföringskapacitet f) Uppfylla artikel 7 i EUs direktiv för effektivisering g) Bidra till de mål som energiöverenskommelsen aviserar 7 Se How to make Europe Number 1 in Energy Efficiency avsnitt 3.2 7

8 Aktörer och åtgärder 8 Det finns en stor bredd ifråga om aktörer och omfattning av åtgärder. Certifikatskravet kan riktas antingen mot distributören eller energileverantören och båda modellerna förekommer bland de länder som har systemet. Det finns även exempel på att dessa bådas roll begränsas till finansiering av åtgärderna men att utförande läggs på en tredje part som har högre grad av yrkeskunskap just ifråga om effektiviseringsåtgärder. Vanligast är att certifikatskravet avser elektricitet och gas men även fjärrvärme, fordonsbränslen och olja för uppvärmning förekommer. Det finns en lång rad möjligheter och några saker att observera för att man skall kunna se till att man får maximal nytta av åtgärden. Distributör - Nätägare Energisäljare PLUS Fysisk närvaro på orten och reglerat monopol. Lokal förankring och utnyttjande av lokala entreprenörer ger bättre insyn i kostnadsbilden. Det finansiella incitamentet kan vara högre hos dessa eftersom de inte påverkas av nätkostnaden MINUS Traditionell kontakt har bara varit vid problemtillfällen Kan vara för anonyma för kunden genom att företaget inte är verksamt på orten utan endast kontrakterats på distans a) Hur omfattande skall ansvaret vara? Det bör vara mera genomgripande renoveringar för t.ex. klimatskal, värmeförsörjning, motordrifter för vilka en plan behövs. I det senare fallet finns både energideklarationer, energicheckar och energiledningssystem som viktiga stöd. Eftersom det är genomförandet av flera åtgärder som är det större problemet än att bara finna en lämplig produkt (typ lågenergilampa, A+++ kylskåp, etc.) borde man ägna mera koncentration på sådana åtgärder. I USA har man erfarenheter av att erbjuda småföretagare paket av t.ex. belysnings- och ventilationsåtgärder värda att studera. 9 b) Utförandet är viktigt. Energiföretagen har begränsad kompetens och den behöver kompletteras genom samverkan med installatörer och leverantörer av tjänster för effektivisering. Även slutanvändare kan själva genomföra åtgärder. Åläggandet skulle kunna bli föremål för handel precis som de gröna certifikaten och har därvid benämnts vita certifikat. Detta skulle kunna innebära att energiföretaget också kan upphandla hela genomförandet från entreprenörer eller slutanvändare. 8 JFR avsnitt

9 Det finns också en stor bredd ifråga om vilka sektorer som berörs av genomförande av åtgärder. De flesta länder utesluter dock sådana aktörer som kan dra nytta av handelssystemet för klimatgaser, ETS, så att dessa inte skall få dubbla incitament. Tabell 2: Berörda sektorer för certifikatsförmån i olika länder. FÖRSLAG: Eftersom svårigheterna för kunderna främst består i att få överblick över åtgärdsmöjligheter, genomförande(-ansvar) och konsekvenser bör fokus riktas mot mera komplexa åtgärder och paketering av dessa (analys, genomförande, finansiering, uppföljning). Dessa svårigheter är mest förekommande bland lekmän i byggnadssektorn och transporter men kan även finnas bland näringsidkare i övriga sektorer. En utgångspunkt borde vara att förverkliga de åtgärder som finns noterade inom lagen om energikartläggning i stora företag, energideklarationer och systemet för bidrag till energikartläggningar inom företag. Mål för effektivisering Potentialen för lönsam effektivisering finns i princip i alla sektorer. Skälet till att den, som IEA visar, inte exploateras är att aktörerna har svårt att hantera hela det komplex av möjligheter som erbjuds. Målet bör vara att försöka stimulera förändringar där aktörerna behöver hjälp att komma över de hinder som håller dem tillbaka. Det kan vara enkla hinder såsom tillgång till finansiella medel eller förståelse av teknik och konsekvenser, men samtidigt undvika att sådana åtgärder där man kan anta att genomförandet sker av sig själv och där andra enklare styrmedel är verksamma såsom kortvariga kampanjbetonade åtgärder för t.ex. belysning, duschmunstycken, hushållsapparater. Ofta hävdas att åtgärderna skall vara kostnadseffektiva. IEA visar i sin Energy Technology Perspectives, ETP 2014, se bild, hur åtgärder som är ligger högt upp på disseminationskurvan ofta fyller kravet på att ha låg kostnad (efficient). Detta passar väl för etablerade, välbeprövade, massproducerade tekniska lösningar. Dessa billiga enkla åtgärder kan dock antingen genomföras spontant av användarna eller promoveras med enklare styrmedel, t.ex. information. 9

10 Figur 3: Skillnad mellan styrmedelstyper för enkla (mogna och lätt tillgängliga) och komplexa (utvecklande och krävande) åtgärder, källa IEA Vad vi behöver för att vara effektiva - ändamålsenliga (effective) är dock att fokusera på mera komplexa helhetslösningar eftersom det är just de som behövs för att marknaden, affärsmodellerna och potentialerna skall komma igång. Dessa finns i den nedre delen av disseminationskurvan. Ett system för vita certifikat kan åtgärder styras till att bli just sådana åtgärder (långsiktiga och uthålliga) genom hur certifikaten specificeras. Enligt EUs Effektiviseringsdirektiv (EED) artikel 7, som avser användning av vita certifikat, skall dessa leda till en minska energianvändningen med 1,5% varje år under 7 år vilket innebär att den kumulerade minskningen efter det sjunde året skall vara c:a 11% motsvarande drygt halva målet om 20%. I tabellen nedan visas hur mycket ett sådant mål skulle innebära för olika sektorer och bränslen TWh El FV Olja Bio Summa EED-% Industri Transporter Bostäder och service Summa EED-% FÖRSLAG: a) Det nationella målet för effektiviseringen bör vara i linje med EUs men för den enskilda åtgärden ta hänsyn till långtidseffekter. 10 ; b) Certifikaten bör genereras av slutkunden för att öka engagemanget hos energianvändarna. Beroende på kunskapsnivå mm kommer slutanvändare att behöva olika mycket stöd från t ex energitjänsteföretag, Certifikaten bör bjudas ut på en marknad. 11 ; c) Alla sektorer bör omfattas men särskild hänsyn tas till att förutsättningarna är olika ifråga om kunskap och egna incitament i olika typer av verksamheter. 10 I Danmark används viktningsfaktorer och i Frankrike uttrycks målen i termer av kumulativ effekt. 11 Italien har en väl utvecklad marknad för certifikat Se. Avsnitt 3.1. The Energy Manager Obligation and White Certificate Scheme in Italy 10

11 Mätning och Verifiering Administratören av systemet bestämmer vilka åtgärder som berättigar till certifikat samt riktlinjer för hur beräkning av besparing ska utföras. Administratören har även ansvar för kontroll och uppföljning av systemet, t ex genom stickprov. Vita certifikat innebär att åtgärder ska verifieras. Avtal om åtgärder mellan leverantör och konsument/beställare måste följas upp och besparingen måste säkerställas. Avsaknad av verifiering är en stor brist på marknaden idag. Vita certifikat skulle påskynda utvecklingen av metoder för uppföljning och även utveckla kravställandet. Uppföljning av fler åtgärder kommer att innebära en lärprocess både för beställare och leverantör vilket kommer att utveckla och förbättra system och produkter på marknaden. Det leder i sin tur till en större potential på sikt och till exportmöjligheter för svenska tillverkande företag och kunskapsföretag. Styrmedel och insatser för energieffektivisering kommer enklare att kunna jämföras med åtgärder på andra områden. Företag i Sverige som säljer produkter, tjänster eller kunskap om energieffektivisering utmanas och utvecklas. Ekonomi Genom att effektivisera energianvändningen minskar kostnaderna för energileveranser, både energi och effekt, se tabell. Kategori Fördel (ekonomi) Köpare Energileverantör 12 Minskad bränsle- och anläggningskostnad Minskat behov av gröna certifikat Minskat kostnad för effektreserv Minskad affärsrisk Energidistributör (fotnot Lednings- och överföringskostnader som ovan) Underhåll Förmedlare Energitjänsteföretag Säljer Anläggning/Installation Säljare/Mottagare Kund Minskad energikostnad Ökade PLUS-värden (multiple benefits) Figur 4: Ekonomisk fördelar är olika för olika aktörer i systemet. För att en åtgärd skall vara kvalificerad att ingå i ett certifikatsystem måste det innebära en klar och verifierbar förbättring som inte skulle genomförts utan detta system. Detta kan när det gäller byggnader, där det finns ett klassningssystem, innebära ett krav att förändringen innebär att man tar ett eller flera steg ifråga om klass enligt energideklarationen. 12 JFR RAP Toolkit for Energy Efficiency Obligations figur 3 och tabell 13 11

12 För kommersiella anläggningar kan man på motsvarande sätt ställa kravet att enkla åtgärder, med kort återbetalningstid, inte är kvalificerande, jfr det tidigare PFE-systemet och det nya systemet för energikartläggningar. FÖRSLAG: Systemet bör utformas på ett sådant sätt att många aktörer engageras och att många lösningar kan prövas. Det Italienska systemet med omfattande handel med certifikat är ur den synpunkten en intressant modell. 12