Sammanfattning: Inledning

Transkript

1 1 Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening, Söderorts Naturskyddsförening och Naturskyddsföreningen i Stockholms län om förslag till detaljplan för Årstafältet, Valla1, del av fastigheten Årsta 1:1 i stadsdelarna Årsta och Östberga, S-Dp Sammanfattning: Miljökonsekvensbeskrivningar bör göras för samtliga detaljplaner på Årstafältet, inklusive denna, samt en samlad miljökonsekvensbeskrivning för hela exploateringen. Bevara en större del av Årstafältet och stärk sambanden med den omgivande grönstrukturen, bl.a. genom att anlägga en ekodukt över Huddingevägen så att Årstafältet och Hemskogen binds ihop. Planera för att stärka ekosystemtjänsterna som pollinering, vattenrening, bullerdämpning m.m. Bebyggelse på Årstalänken är acceptabelt men inte på själva Årstafältet Alternativa bebyggelseområden som inte tar naturmark i anspråk finns i närområdet, utnyttja dessa istället för Årstafältet. Inledning Föreningarna anser att en för stor del av Årstafältet tas i anspråk för bebyggelse. Vi hänvisar till vårt yttrande över programmet för Årstafältet samt yttrandet över detaljplan för Årsta park. Den allt hårdare förtätning av Årsta som pågår och planeras hotar sambandet mellan Stockholms gröna kilar och innerstaden. Vi anser att parken kan utformas på ett bättre sätt där större hänsyn tas till Årstafältets ekologiska funktioner och där dessa funktioner stärks och utvecklas. Däremot anser vi att Årstalänken kan bebyggas. Alternativ till bebyggelse på Årstafältet Vi anser att vid en förtätning måste alla ytkrävande verksamheter nära stadskärnan ses över, speciellt om alternativet är att ta park-/naturmark i anspråk. Vårt förslag är följande: flytta partihallarna vid Årsta park till partihallarna väster om Årstafältet alternativt Västberga industriområde. De andra företagen bör också kunna flyttas dit. Kombinerat med detta så överdäckas Huddingevägen mellan Södra länkens tunnelmynning och Östbergavägen. På detta sätt skapas stora ytor för bostadsbebyggelse samtidigt som två fysiska och mentala barriärer avlägsnas på Årstafältets östra flank och knyter Enskedefältet närmare Årstafältet. Några kvarvarande verksamheter kan förhoppningsvis integreras i den nya bostads-bebyggelsen som liksom förslagets vision bör blandas upp med näringsverksamhet. I och med att Huddingevägen överdäckas kan bostäder byggas ovanpå och vi föreslår att delar av rugbyplanen/fotbollsplanen invid nuvarande Huddingevägen bebyggs med bostäder som en förlängning av bebyggelsen på överdäckningen. Vi anför alltså att det behövs bostäder men att förslaget inte bör genomföras som det ser ut nu då det finns alternativa platser för förtätning i närheten

2 2 Trafik/parkeringar Vi har enormt stora utmaningar framför oss för att undvika en skenande klimatförändring. Den fysiska planeringen är en avgörande komponent för ett framgångsrikt klimatarbete. Samhället måste planeras för kraftigt minskade utsläpp och minskad biltrafik. Biltrafiken är oerhört utrymmeskrävande, stora markarealer asfalteras och naturområden hotas av en ständigt ökande biltrafik och bullret ökar i bebyggda områden med hälsorisker som följd. I planbeskrivningen finns ingen beskrivning av hur trafiksituationen i närområdet och på Södra Länken med flera leder kommer att påverkas. Det finns endast några uppskattningar av flödet på lokalgator. Redan idag är köbildningarna på de stora lederna ett problem morgon och kväll. Med den tillkommande trafiken, som med största sannolikhet kommer att söka sig ut på dessa, kommer den situationen att förvärras. Hur morgondagens trafik kommer att påverka planområdet, liksom omkringliggande områden och staden i vidare bemärkelse, nämns inte i planbeskrivningen. Effekterna blir sannolikt betydande och lär inte förbättra resmöjligheterna. Med tillkommande bebyggelse längs Johanneshovsvägen och på fältet kommer trycket även på kollektivtrafiken inkl. Tvärbanan att öka kraftigt. Hur kommer kapaciteten att klaras? Det nämns inte. Endast att det är nära till stationer/hållplatser, dvs. goda kollektivtrafikförhållanden. Det är uppenbart att en miljökonsekvensbeskrivning måste till. Synergieffekterna av denna plan och andra har inte beaktats. Om Stockholm ska kunna växa så kan vi inte planera för ökad biltrafik. Åtminstone inte om vi samtidigt vill uppnå de av riksdagen fastställda miljömålen. Vi vill här också påpeka att i den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, sägs att koldioxidutsläppen från trafiken ska minska med 30% till Detta ställer stora krav på planeringen. Planeringen måste styra bort från biltrafik till kollektivtrafik och gång/cykel. En del i detta är att sänka parkeringstalen. I planförslaget föreslås 0,5 parkeringsplatser per lägenhet, en sänkning från programförslagets 0,7. Det är positivt att parkeringstalet sänkts men vi menar att man kan gå lägre än så. Det är dags att ha bygga stadsdelar med 0-tillväxt när det gäller biltrafik. Behovsbedömning och betydande miljöpåverkan Vi har tidigare hårt kritiserat att inte programmet för bebyggelse på Årstafältet föregåtts av en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken. Att den ena detaljplanen efter den andra läggs fram utan att någon beskrivning görs av de samlade miljökonsekvenserna står i strid mot miljöbalkens anda. Ingen kan väl med bibehållen trovärdighet göra gällande att inte en omvandling av Årstafältet enligt det antagna programmet skulle medföra en betydande miljöpåverkan, även om varje enskild detaljplan inte skulle göra det? Till detta kommer den fortsatta förtätningen av Årsta som avskärmar Årstaskogen från Årstafältet. I bilaga II till EG:s direktiv om Miljöbedömningar av vissa planer och program 2001/42 EG uppräknas kriterier för att avgöra om påverkan kan antas vara betydande. Dessa kriterier finns även i bilaga 4 till MKB-förordningen. Det framgår tydligt att man ska bedöma planens ackumulerande effekt (eller totaleffekt som det står i MKB-förordningen). Detta betyder bl.a. att man inte bara ska bedöma den just nu aktuella planen utan att man ska se den i ett sammanhang med t.ex. kommande detaljplaner i samma område. Exploateringen av Årstafältet är uppdelad i flera olika detaljplaner men ingenstans, inte heller i planprogrammet, finns en samlad bedömning av exploateringens miljöeffekter.

3 3 Påverkans storlek och fysiska omfattning ska också vägas in. I Bilaga II till EG-direktivet nämns också geografiskt område och antalet personer som kan antas komma att beröras. Ett mycket stort antal människor berörs av exploateringen av Årstafältet. Årstafältet är ett av de nu ytterst få kvarvarande stora öppna områdena i Stockholm. Betydelsen av att få uppleva områden med stor vidd och ej fylld med bebyggelse är viktig i en storstad. De öppna naturtyperna, som dessutom har lång tradition i det gamla kulturlandskapet, är en del av kulturlandskapet i regionen. Försvinnandet av nästan alla öppna landskap i stadens närhet är inte i linje med vikten av att bevara kulturmiljöerna. Var ska stockholmarna få uppleva det öppna landskap som tidigare fanns om allt fylls med hus? Kopplingen till och förståelsen av människans beroende av omgivande miljö försvinner med försvinnandet av miljön. Exploateringen av Årstafältet innebär påverkan på naturvärden, bl a att torrbackar kommer att sprängas bort, eventuell påverkan på Årstaviken genom att öka andelen hårdgjorda ytor, påverkan på värdefull kulturmiljö, påverkan på rekreationsmöjligheterna för tusentals boende i området m.m. Enligt planen kommer påverkan på Årstaviken att vara oförändrad och rekreationsmöjligheterna att öka jämfört med nuläget. Det kan inte räcka med att bara påstå att planen kommer att få mestadels positiva konsekvenser för miljön utan det bör rimligen redovisas i en MKB. Enligt föreningarnas uppfattning är det otvetydigt så att påverkan på miljön blir så betydande att en samlad MKB för hela Årstafältet exploatering måste göras samt för de enskilda detaljplanerna. Miljökvalitetsnormer för vatten Det saknas helt diskussion kring effekter av avloppsvattenfrågorna, som också är kopplad till miljökvalitetsnormsfrågan för kustvattnen. Hur påverkar det tillkommande avloppsvattnet möjligheterna att nå god ekologisk status i aktuella recipienter? De har idag endast måttlig status och behöver avlastas. Med dagens stadsutveckling är det snarare troligt att belastningen ökar. Detta är kanske inte en fråga som denna detaljplan kan lösa men frågan behöver lyftas. Tyvärr saknas det helt diskussion om detta i den nu gällande översiktsplanen, som rimligen borde vara det dokument där en sådan övergripande fråga behandlas. Naturvärdena Stora delar av Årstafältet har idag inte särskilt höga naturvärden i den mening att det t ex förekommer ett stort antal hotade arter, men vi vill framhäva att den typ av natur som Årstafältet representerar, öppen mark, har blivit en bristvara i Stockholm. Med få undantag har alla tidigare öppna ytor byggts igen eller på annat sätt minskats. Få öppna områden, som tidigare ändå var vanligare i Stockholms omgivningar, återstår. Av den anledningen finns skäl att söka bevara så stora delar av området som möjligt. Den aktuella planens avsikt är att minska de öppna ytorna och det försvårar för många arter som tidigare befolkade de öppna områdena. Fältet var till delar jordbruksmark så sent som i början på 1960-talet och exploaterad jordbruksmark kan aldrig återställas. Såväl minskningen som omvandlingen av kvarvarande öppna ytor till parkmark innebär en betydande miljöpåverkan både när det rör effekter på markområdets nuvarande miljötyper/karaktär och med den totalt annorlunda parkmark som planeras. Det råder en missuppfattning om att s.k. trivialmarker med "lägre" naturvärden inte har bevarandevärde. Genom människans omstöpning av landskapet är det trivialmarkerna som drabbas hårdast och där den största sammanlagda förlusten görs. Även trivialmarker har skyddsvärde. Öppna marker i stadens närhet är ett bra exempel på mark som idag är en bristvara.

4 4 I planområdet finns naturvärden i from av hagtornsträd- och buskar. Vi anser att det bästa vore att de får stå kvar där de står och att bebyggelsen får anpassas till naturen istället för tvärtom. Det talas om att flytta på hagtornen till de delar av fältet som inte ska exploateras. Detta är något som vi vill varna för, det kanske kan vara möjligt att göra en sådan flytt men naturen är inget lego som kan plockas isär och byggas upp lite hur som helst. Vi vill inte att fältet "snuttifieras" och parkifieras. Genom att den öppna (kultur-)landskapstypen som fältet representerar snart är ett minne blott bör staden anstränga sig att bevara den så funktionsduglig som möjligt för att både rädda naturvärden men också för att kunna visa framtida invånare hur landskapet en gång såg ut. De möjligheterna försvinner med den tänkta planen för fältet. Genom att bebygga fältet förändras möjligheterna för den kontinuitet av öppen mark som rått sedan mycket länge. De tänkta planernas inverkan kommer att resultera i en krympande park/naturyta totalt, ett kraftigt ökat besökstryck, förändring av naturmiljöer vilket sammantaget leder till drastiskt försämrade möjligheter för de vilda arterna att fortsätta bruka fältet. Troligen blir de framtida observationerna av antal arter starkt reducerade och naturliga populationer av olika arter kommer att ersättas av andra då miljön pga. planen ändrar karaktär. Det måste tas större hänsyn till att Årstafältet är det enda stora kvarvarande öppna område i södra delarna av staden. Med den planerade förändringen minskar dess betydelse starkt. I tabell 4, den separata Naturvärdesbeskrivningen sid 15-17, förefaller det som att "parkifieringen" inte har någon påverkan på naturvärdena. Något som saknas är också effekten på upplevelsen av naturvärdena av den planerade bebyggelsen. De relativt höga byggnaderna som kommer att omge fältet kommer att totalt förändra karaktären på det gamla kulturlandskapet och dess värden. Fältet blir till stora delar en innesluten park och luftigheten samt upplevelseavståndet till den tidigare "horisonten" försvinner. Områdets karaktär blir helt annorlunda och atypiskt för området och de höga husen med sina varierade utformningar hör inte hemma i kanten av ett öppet kulturlandskap. Planera för ekosystemtjänster Inför all planering bör ekosystemtjänstanalyser utföras för att kartlägga vilka ekosystemtjänster som finns inom området så att planeringen sedan kan utgå från dessa. Detta för att vi inte ska bygga bort viktiga ekosystemtjänster som reglering av vattenflöden, pollinering, klimatutjämning, rening av luften m.m. Med ekosystemtjänstanalyser kan planeringen istället bidra med att förstärka ekosystemtjänsterna. Årstafältet bidrar idag med en mängd ekosystemtjänster vilka borde beskrivas i planhandlingarna. Ofta beskrivs ett områdes naturvärden men det ger inte en heltäckande bild över ett grönområdes betydelse. Ett grönområde kan ha stor betydelse för t.ex. vattenreglering eller klimatutjämning utan att för den skull hysa några rödlistade arter. Detta är något som ofta tyvärr förbises i planeringen och grönområden kan klassas som mindre värdefulla trots att de tillför viktiga ekosystemtjänster. I detaljplanen för Valla 1 används grönytefaktor som planeringsverktyg i syfte att bebyggelsen ska få klimatanpassade, sociala och grönskande kvartersgårdar och förgårdsmark.

5 5 Grönytefaktor Grönytefaktor är ett nytt planeringsverktyg som Stockholms stad nyligen har infört. Vad menas egentligen med grönytefaktorn? "En plats för möten" (enligt sid 32). För utomstående är det ett totalt obegripligt begrepp. Beskrivningen i skriften om Grönytefaktorn som finns att ladda ner är ytterst svårgenomtränglig men verkar ha blivit en viktig del i planeringsarbetet för planen. Det framgår inte hur vetenskaplig den är. Inte heller vad den faktiskt säger om ekologiska funktioner på den aktuella tomten. Det är svårt att tränga in i hur olika komponenters vikt spelar roll för slutresultatet. Vi upplever det som att grönytefaktorn används som ett likvärdigt alternativ till de naturvärden som har konstaterats, vilket är anmärkningsvärt. Vi ser här en fara i att grönytefaktorn kan komma att användas som en ursäkt för att exploatera naturmark. Att kompensera ingreppet i området med att anlägga "nya gröna ytor" är mycket tveksamt. Här väljer man att ta bort existerande naturvärden som redan bidrar med de värden som eftersöks. Felaktigheter i planbeskrivningen Offentlig och kommersiell service: På sidan 9 i planen påstås att "Globens köpcentrum med butiker och arenor finns inom en kilometers avstånd från planområdet." Enligt Eniros karttjänst på Internet är avståndet minst 1,7 km fågelvägen. Det är en betydande avvikelse och få boende i planområdet lär komma att gå dit. Det ökar sannolikt biltrafiken på flera av vägarna, bl.a. Johanneshovsvägen där ny bebyggelse planeras. Brist i planbeskrivningen Det finns inget nämnt om hur och var snö ska klaras av och kunna läggas upp under vintrarna. Var finns utrymme för det? Beatrice Sundberg Ordförande Stockholms Naturskyddsförening Einar Engström Ordförande Söderorts Naturskyddsförening Mårten Wallberg Ordförande Naturskyddsföreningen i Stockholms län