0 SJOFARTSVERKET 0928 Sjofart och Samhalle Handläggare, direkuelefon Ert datum Er beteckning

Transkript

1 0 SJOFARTSVERKET 0928 Sjofart och Samhalle Handläggare, direkuelefon Ert datum Er beteckning Bengt-Åke Larsson, N2007/8991/TR Näringsdepartementet STOCKHOLM Redovisning av studie angående tillgänglighet till TEN A hamnar i södra Sverige till följd av högre vattenstånd och ökade vindar. Sjöfartsverket redovisar i bilagd rapport uppdraget ur 2008 års regleringsbrev att studera risken för avstängning av hamnar till följd av högre vattenstånd och eventuellt ökade vindar samt vid behov ge förslag till åtgärder. Redovisningen har tagits fram i samverkan med branschorganisationen Sveriges Hamnar samt i rapporten beskrivna TEN-A hamnar 1 handläggningen av detta ärende, som har avgjorts av stf.generaldirektören Eva Nilsson, har deltagit chefen för Sjöfart och Samhälle Maria Gelin, och nautiske handläggaren Bengt-Åke Larsson, den sistnämnde föredragande. Eva Nilsson Bengt Åke Larsson C:~Docunienis and SetIings\benlar0i Sknvbord\Rapportering\Mjssiv TEN hamnar. vst och vind.docx Posladress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköping Ösira Promenaden hk@sjofartsverket se

2 TILLGÄNGLIGHET TILL TEN A-HAMNAR 1 SÖDRA SVERIGE TILL FÖLJD AV HÖGRE VATTENSTÅND OCH ÖKADE VINDAR Datum: Norrköping Tel: Fax:

3 Tillgänglighet till TEN A-hamnar i södra Sverige tillföljd av högre vattenstånd och ökade vindar. Rapport angående hamnars tillgänglighet vid högt vattenstånd eller svåra vindförhållanden. Bakgrund Sjöfartsverket har i sitt regleringsbrev för 2008, under punkten 4.4, getts i särskilt uppdrag att göra en studie enligt följande: Sjöfartsverket ska för TEN-hamnar i södra Sverige studera risken för avstängning av hamnar tillföljd av högre vattenstånd och eventuellt ökade vindar samt vid behov ge förslag till åtgärder. Redovisningen ska ske till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 oktober 2008 Uppdraget är en följd av det förslag som lades i utredningen Sverige inför klimaiförändringarna - hot och möjligheter SOU 2007:60 Den korta tid som avsatts för studien gör att genomförandet skett på en relativt övergripande nivå. Hamnarna som avses är svenska TEN-A-hamnar fr.o.m Kapellskär sydvart t.o.m. Strömstad: Stockholm/ Kapellskär Mälarhamnar (Köping/Västerås) Oxelösund Norrköping Karlskrona Karlshamn Ystad Trelleborg Malmö Helsingborg Halmstad Göteborg Uddevalla Preemraff /Brofjorden Vänerhamn Strömstad

4 Tillgänglighet till TEN A-hamnar i södra Sverige till följd av högre vattenstånd och ökade vindar. Metodik En genomgång har gjorts av utredningen Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter SOU 2007:60 för att erhålla ingångsvärden för ett tänkt scenario. Vidare har en genomgång gjorts av de Risk- och sarbarhetsanalyser som Sjöfartsverket genomfört enligt Förordningen (2002:4 72) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Dessa är dock inte relevanta för den här studien eftersom de har bäring på hastigt uppkomna händelseförlopp medan den här studiens perspektiv är betydligt mer långsiktigt. För att utröna aktuella hamnars förmåga och tillgänglighet mot bakgrund av ett långsiktigt perspektiv och det scenario som avser en höjd havsnivå samt ökad frekvens av kraftiga vindförhållanden så skickades ett fråge underlag till hamnföretagens branschorganisation, Sveriges Hamnar. Då någon sammanställd eller gemensam analys inte gjorts för ändamålet så skickades samma frågeunderlag ut till respektive hamn. Frågeunderlaget var ställt mot scenariot att ökningen av havsvattenståndet globalt kommer att medföra ökande vattenstånd också i Ostersjön. Denna ökning motverkas i viss mån av landhöjningen och förstärks av att frekvensen västvindar väntas öka. Simuleringar vid SMHI av hur Östersjöns vattennivå förändras vid olika scenarier för globala havsnivån visar att nivån längs Sveriges kuster kommer att öka med allt fran några cm till 80 cm i södra Östersjön. Ökande vindar och mer extrema högvatten ger dessutom markant ökade lokala vattenstånd. Totalt kan det röra sig om nivåskillnader upp till 2 meter över dagens nivåer. De extrema högvattnen väntas öka mer än medelvattenståndet. Den havsnivåhöjning som sker på grund av klimatförändringarna väntas fortsätta under flera hundra år nästan oavsett framtida begränsningar av växthusgasutsläppen på grund av havens inneboende tröghet.

5 Tillgänglighet till TEN A-ha,nnar i södra Sverige till följd av högre vattenstånd och ökade vindar. Förändringar av havsvattenståndet och vattenflöden De klimatfaktorer som har störst negativ betydelse för sjöfartssektorn är en förhöjd havsnivå, förändrat vattenstånd samt förändrade vind- och isförhållanden. Allmänt kan sägas att högt vattenstånd från sjösäkerhetssynpunkt är bättre än lågt. Ett högre vattenstånd ökar säkerhetsmarginalernai farleder och hamnbassänger. Landhöjningen i norra Sverige skapar på sikt problem då säkerhetsmarginalerna mellan fartygens lägsta punkt och farledsbotten blir allt mindre. För särskilt känsliga farledsavsnitt finns därför kontrollprogram utarbetade för att tillgodose säkerhetsmarginalerna. Mälaren, Flintrännan i Oresund, Kalmarsund är några exempel. Högscenariot med en global havsnivåhöjning på 88 cm och 100- årsvattenstånd år ger med hänsyn tagen till landhöjningl sänkning en högvattennivå i södra Sverige på uppemot 2 meter över dagens medelvattenstånd. Hamnarna kan inte fungera om vattennivån når över kajlcrönen, som i genomsnitt ligger cirka 2,0 2,5 meter över medelvattennivan, i vissa fall lägre. Då ligger inte bara kajer, utan också tillfartsvägar under vatten. Konsekvensen blir att hamnverksamheten upphör. Av säkerhetsskäl bör fartyg inte ligga kvar vid förtöjningsanordningar som ligger under vattenytan. Vid det framtida 100-årsvattenståndet skulle konsekvenser kunna uppstå för hamnar i de sydligaste delarna av landet. 1 andra områden längs kusten samt vid lägre havsnivåhöjningar bedöms konsekvenserna bli ringa. Vid enstaka störningar blir konsekvenserna utebliven produktion under en period. Vid återkommande störningar kan det däremot orsaka allvarliga problem och påverka förtroendet försjöfarten. Det finns i dagsläget restriktioner som anger högsta tillåtna vindstyrka och våghöjd för när olika typer av fartyg får anlöpa eller avgå från hamn och passera känsliga farledsavsnitt.

6 Tillgänglighet till TEN A -hamnar i södra Sverige till följd av högre vattenstånd och ökade vindar. Sådana restriktioner, som är beroende av farledens utformning och utsatthet för väder och vind, tillämpas vid lotsning av fartyg och ändras kontinuerligt vartefter trafikmönster ändras och nya fartygstyper tillkommer. Särskilda restriktioner gäller för passagerarsjöfart som färje- och kryssningstrafik samt för sa kallade bilfartyg, som genom sin stora överbyggnad är mer vindkänsliga än andra fartyg. Med ökade vindar skulle trafiken på vissa hamnar tvingas till mer eller mindre langa avbrott med en ökad oregelbundenhet i trafiken som följd. För kombinationsfärjetrafiken skulle detta leda till stora effekter för den svenska utrikeshandeln med risk för konsekvenser för hela transportkedjan, från producent till konsument. Klimatförändringarna medför sannolikt inte några större konsekvenser för sjöfarten. Höga vattenstånd kan påverka hamnverksamheten längs Sveriges sydligaste kuster. En eventuell ökning av vindstyrkorna kan ge ökad frekvens av stängning av vissa hamnar med konsekvenser för transportsektorn. Stranderosion och kraftiga stormar skapar negativa effekter på infrastrukturen, särskilt i södra och västra delarna av landet. En ombyggnation kan krävas av ett antal färjelägen, främst på västkusten. Någon total kostnad har inte angetts, men en genomsnittlig åtgärdskostnad på ett färjeläge bedöms vara cirka 10 miljoner kronor. Sjöfarten Transportsektorns aktörer har i många fall ett komplicerat och stort ömsesidigt beroende. Konsekvenserna vid en störning kan därför i många fall vara svåra att förutse. En störning inom en del av systemet (ex.vis ett trafikslag) kan generera störningar inom andra delar av systemet. En tillfällig reducering i ett transport- eller godsflöde kan dessutom vid reducerad kapacitet i terminaler m.m. kvarstå under lång tid innan tillståndet återgår till det normala. Sjöfartsverket vill främst fästa uppmärksamheten på konsekvenser för samhällsviktiga godstransporter om någon terminal, t.ex. en vital hamn helt eller delvis sätts ur operativt skick (oberoende av om detta beror på fysiskt hinder, utebliven elförsörjning eller att lokala datoriserade system för t.ex. containerhantering sätts ur funktion). Reservsystemen är i vissa fall mycket

7 Tillgänglighet till TEN A-hamnar i södra Sverige tillföljd av högre vattenstånd och ökade vindar. begränsade och någon mer omfattande reservkraft finns endast undantags vis. 1 sammanhanget bör även beaktas att logistikföretag ofta är lokaliserade i anslutning till terminaler och är i allt väsentligt beroende av datoriserade kommunikationer och därmed stort elberoende. Långvariga bortfall av el och tele kommer att begränsa förmågan inom transportsektorn till direktkontakter mellan olika aktörer, planering, styr ning, beställning m.m. i de delar där reservsystem och eller redundans saknas. Väderfaktorn är en normal begränsning i sjöfarten. Vid extrema förhållan den kan övergångsvis vissa begränsningar uppstå i sjösäkerhetssystem i avvaktan på åtgärd. Viss fyrbelysning främst i hamnar kan sakna reservsystem (batteri-back up) vilket kan styra fartygsanlöp till dagtid. Arbete pågår med en översyn av dammar, slussar och dammluckor enligt kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet (RIDAS) för att säkerställa kvaliteten i konstruktionerna. Det finns andra samberoenden mellan sjötransporter och andra faktorer t.ex. beroendet av effektiv klarering, anslutande väg och järnvägskapacitet m.m. Det finns även beroendeförhållanden mellan sjötransporter och vissa andra funktioner inom sjöfartssektorn, t.ex. beroendet av effektiv klarering, anslutande väg och järnvägskapacitet m.m. Hamnarna De frågeställningar som distribuerades till de 16 hamnarna var: Om hamnen har någon form av beredskapsplaner eller annan långsiktigt planering för förändrade, ökade vattennivåer eller mer frekvent hård vind, på kort och lång sikt. Om hamnen har genomfört några riskanalyser för förändrade, ökade vattennivåer eller mer frekvent hård vind, på kort och lång sikt. Om hamnen har genomfört några sårbarhetsanalyser för förändrade, ökade vattennivåer eller mer frekvent hård vind,

8 Tillgänglighet till TEN A-hamnar i södra Sverige tillfötjd av högre vattenstånd och ökade vindar. på kort och lång sikt. Om det finns några restriktionsgränser för intag av fartyg till kaj avseende vattennivåer, vindstyrkor och hur den processen fungerar. Anser hamnen att det finns tillräcklig bogserbåtskapacitet för att assistera i hårt väder inom hamnområdet. Fick hamnen några negativa konsekvenser av de kraftiga stormarna Gudrun och Per och vilka åtgärder har vidtagits eller planeras för att motverka sådana negativa effekter. Beskriv sannolikheten för att hamnen behöver stängas av orsaker som uppstått till följd av ökade vattennivåer och vindstyrkor. Hamnarnas svar: Stockholm? Kapellskär: Hamnen har inte tagit fram några analyser eller planer för att hantera här aktuella risker. Utan närmare analys bedömer de att ett förhöjt vattenstånd med c:a 2 meter innebär extremt svåra konsekvenser för hamnen. Det är för dem okänt om man gjort kompensation för landhöjningen när siffran framräknats. Om inga åtgärder vidtas kommer en stor del av hamnverksamheten att avstanna. Nagra effekter: Lägre fria höjder under kranar och broar Kajerna (kajmurens höjd är nu cirka 1,85 m - cirka 2,85 m över medelvatten.)blir alldeles för låga. En del kommer att ligga under vatten. Fendersystem, färjeklaffar, passagerarlandgångar, marinsvängarmar m.m. kommer inte att passa. Risk för att vatten kommer att tränga in i bropelare. Vissa hamnplaner översvämmade. Risk för att sjövatten tränger in i högt liggande dagvattensystem. Saltsjövatten tränger över slussportar och tappluckor vilket förorenar Mälaren som är stadens största vattentäckt. Staden och hamnens nu mest aktuella fråga i dessa sammanhang är hur man hanterar de höga vattenstånd i Mäla.ren som har inträffat några gånger under senare år. Risken är uppenbar att vatten tränger ner i tunnelbanesystemet vid Gamla Stan vid höga vattenstånd. Det behövs fler

9 Tillgänglighet till TEN A-hamnar i södra Sverige tillföljd av högre vattenstånd och ökade vindar. utskov. En grupp, Mälardalens översvämmningsgrupp, arbetar för en lösning av frågan Hamnen anser att de har erforderlig bogserbåtskapacitet för att assistera fartyg i hårt väder. De har då utgått från att de allra största kryssningsfartygen (loa mer än 245 m) inte är aktuella att assistera då de har vindbegränsningar för att trafikera skärgården. Hamnen har upphandlat två bogserbatar med dragkrafter uppgående till ca 30 ton resp ca 15 ton som har inställelsetider på 5 resp. 24 timmar. Hamnen har inte haft stormar som orsakat nagra större problem. Kan ha varit något mindre fartyg ex. större fritidsfartyg eller flytbrygga som kommit på drift i hamnen. Vissa förseningar i fartygstrafiken orsakat av dåligt väder inträffar. Ibland har vissa färjeavgångar helt ställts in. Mälarhamnar (Köping/Västerås): Svar har lämnats muntligt och gav vid handen att de senaste årens stormar inte har vållat skada i hamnarna i någon större omfattning. Eftersom Mälarens vattennivå är reglerad så ställs dessa hamnar inför speciella problem vid eventuellt ändrade, högre vattenflöden. Detta hanteras särskilt och berörs inte i denna studie. Oxelösund: Fick inga skador efter de senaste arens stormar. Kajerna i hamnen är idag 2,5 meter över normalvattenstånd och tolererar max 2 meters förhöjd vattenyta. Vindrestriktioner är utarbetade med lotsarna i området. Vid hantering av olje- och kemikaliefartyg finns särskilda rutiner för att avbryta operationer vid höga vindstyrkor. Anser sig ha tillräckligt med bogerbåtskapacitet. Saknar beredskapsplaner för angivet scenario. Inga risk- eller sårbarhetsanalyser har genomförts. Norrköping: Har ej avgett något svar. Karlskrona: Har ej avgett något svar.

10 Tillgänglighet till TEN A-hamnar i södra Sverige till följd av högre vattenstånd och ökade vindar. Karlshamn: Beredskapsplanering avseende risk- och sårbarhet i detta avseende har ej gjorts. Inte heller finns det för närvarande planer på sådana utredningar för hamnens vidkommande. När det gäller restriktioner för intag av fartyg vid höga vattennivåer och vindstyrkor, finns sådana restriktioner för vind men ej för vatten. Beträffande situationer vid högt vattenstånd, har det hittills ej inträffat att, det i sig, vållat fartygstrafiken några problem. Däremot när det gäller höga vindstyrkor, händer det att fartyg far avvakta på redden innan intag till kaj. Detta gäller i synnerhet fartyg som kräver bogserassistans. Hamnens egen bogserbåtskapacitet medger ej att vi klarar av att assistera alla fartyg vid hart väder. Stormarna Gudrun och Per vållade en del skador pa byggnader i hamnen. Någon speciell planering för att motverka sådana negativa effekter i framtiden har ej gjorts. Ystad: Ystad Hamn har idag inte tagit fram beredskapsplaner, riskanalyser, sårbarhetsanalyser eller restriktionsgränser m.a.p. högt vattenstånd eller svåra vindförhållanden. Sjöfartsinspektionen har tagit fram rekommendationer för färjan Skania beträffande max vindhastighet och minsta vattendjup vid ankomst och avgång. Ystad Hamn har en automatisk vind och vattenståndsmätare som kan nås per telefon av befälhavarna som själva avgör om de kan anlöpa hamnen med tillräcklig säkerhetsmarginal. Vid en eventuell utbyggnad av hamnen har det planerats för en högre kajhöjd än nuvarande. Ystad Hamn har ingen egen bogserbåt, den närmaste finns c:a fyra timmar bort. Stormarna Gudrun och Per, hade marginella konsekvenser på trafiken i Ystad Hamn. De har inte föranlett några åtgärder eller planer hos hamnen.

11 Tillgänglighet till TEN A-hamnar i södra Sverige till följd av högre vattenstånd och ökade vindar. Trelleborg: Har ej avgett något svar. Malmö: Har ej avgett något svar. Helsingborg: Har ej avgett nagot svar. Halmstad: Har ej avgett något svar. Göteborg: Beredskapsplaner: Från och med kommer Göteborgs Hamn att ha en dygnet runt, året runt bemannad trafikcentral som bland annat har till uppgift att ständigt hålla sig ajour med aktuella väder och vattenstandsprognoser och att vidta nödvändiga åtgärder om sa behövs. Sedan Gudrun sammankallar hamnmyndigheten vid behov en vädergrupp som består av hamnmyndigheten, (framledes hamnens trafikcentral), Sjöfartsverket, aktuella terminaler, bogserbåtsbolag, berörda rederier och berörda mäklare. Syftet är att gå igenom vilka resurser i form av bogserbåtar som för tillfället är tillgängliga i Göteborg och närområdet, samt förbereda om särskilda åtgärder måste vidtas för vissa fartyg, t.ex. fartyg med extremt stor vindyta och som ligger på särskilt utsatta kajer. Om extrema vindar väntas kan hamnmyndigheten, om det så anses nödvändigt, besluta att fartyg skall lämna hamnen innan vinden är för hård, när det väl blaser kan det vara omöjligt att avgå. 1 oljehamnarna stoppas produktionen vid 20m/s. 1 containerterminalerna stoppas en del kranproduktion vid 2OmIs en del vid 25m1s, Ro-Ro verksamhet utförs i högre vindstyrkor. Riskanalyser och sårbarhetsanalyser: Risk och sårbarhetsanalyser gällande vind och vattenstånd för fartygsanlöp görs då nya fartygsstorlekar sätts i trafik och då nya hamnanläggningar skall byggas.

12 Tillgänglighet till TEN A-hamnar i södra Sverige tillföljd av högre vattensta nd och ökade vindar. Restriktioner för intag av fartyg till kaj avseende vattennivåer och vindstyrkor 1 Göteborgs hamn gäller allmänt att fartyg som navigerar i hamnen skall ha minst 70 cm bottenklarning i farled och minst 50 cm i manövreringsområde och vid kaj, förutsatt att det inte är berg i botten då krävs det ytterligare 50 cm. Det är alltså lågvatten som hittintills varit problemet när det gäller fartygsanlöp. När det gäller kajer så har de hittills byggts i nivå + 12,50 m i Göteborgs lokala höjdsystem. Nya kajer ska byggas i nivå +12,80 mi samma höjdsystem. Restriktioner för hårda vindar finns för viss typ och storlek på fartyg. Bogserbåtskapacitet: Om hamnen råkar ut för extremt hårt väder och har många fartyg med stora vindytor, som ligger på utsatta kajer, uppstår det problem med tillgång på bogserbåtar, det är därfär viktigt att ha vädergruppen som beskrivs ovan. Gudrun : En bilbåt hölls vid kaj av fyra stora bogserbåtar i åtskilliga timmar, några tomma containers blaste ner från containerstackar, en del skador uppstod på byggnader och en schakt på kajbygge blev vattenfyllt, en hel del sjösäkerhetsanordningar blev skadade. Inga rapporterade skador på människor eller fartyg. Uddevalla: Har ej avgett något svar. Preemraff/Brofjorden: Har ej avgett något svar. Vänerhamn: Har ej avgett nagot svar. Strömstad: 1. Strömstads hamn har hittills inte haft några problem förorsakade av högt vattenstånd och har därför inte planerat något enligt Sjöfartsverkets förfrågan. 2. Hamnen har ingen egen bogserbatskapacitet över huvudtaget utan

13 Tillgänglighet till TEN A-hamnar i södra Sverige till följd av högre vattenstånd och ökade vindar. förlitar sig på privata aktörer. 3. Hamnen fick inga negativa konsekvenser till följd av stormarna Gudrun och Per. Kommentarer och slutsatser. Den låga svarsfrekvensen och den i stort sett helt obefintliga, långsiktiga analysen vittnar om att sakfrågan inte har getts den tyngd som antyds i Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter SOU 200 7:60. Generellt sett sa har hamnarna en väl utvecklad beredskap, rutiner och robusthet inför kortsiktigt påkomna väderomslag. För den mer långsiktiga förändring av de yttre klimatförhållandena som sker saknas det dock planer för att möta. Ett faktum som inte går att undgå är att en höjd vattennivå kommer att få konsekvenser för hamnarna. Sannolikheten för att någon eller några hamnar ska behöva stängas bedöms dock vara liten inom de närmsta 30 åren. Det som kommer att påverkas är kajplaner, färjelägen, passagerarterminaler, RoRo-ramper, kranhöjder och kajhöjder. En höjd vattennivå kommer, utöver en minskad kajhöjd och operabilitet för lastnings-/lossnings-utrustning, även att innebära en ökad påfrestning på pålverk, kajspont etc, genom erosion. En höjd vattennivå förväntas ge ökade marginaler i farleder och i hamnbassänger. Detta kommer delvis att motverkas med motsvarande minskning av den fria höjden till kranar och broar. Förslag till åtgärder. Det informationsunderlag som förväntades från hamnarna i detta uppdrag uteblev då något analysarbete som avser långsiktig anpassning till förändrade klimatförhållande inte genomförts. Därför har någon genomgripande studie inte kunnat genomföras.

14 Tillgänglighet till TEN A-hamnar i södra Sverige till följd av högre vattenstånd och ökade vindar. Sjöfartsverket föreslår därför att en fördjupad analys startas i samarbete med i första hand Sveriges Hamnar och där aktuella hamnar utgör referensgrupp. En sådan analys bör göras så täckande som möjligt och ur olika aspekter. Ett antal olika scenarion bör speglas med avseende på risker, sarbarhet och samhällsekonomi. Konsekvenser bör beskrivas noggrant liksom de korsberoenden som finns mellan trafikslagen och dess olika delar i infrastrukturen. Höga flöden i inlandet kommer att påverka insjöhamnarna, reglering av dessa insjöar och sedimentering i älvmynningar. Även stranderosionen på framförallt sydkusten och södra västkusten kommer sannolikt att långsiktigt påverka hamnarna negativt. En sadan utredning bör drivas separat från Sjöfartsverkets linjearbete då arbetet kommer att vara tidskrävande. Självfallet är detta en angelägenhet för samhället och dess försörjningsmöjligheter men det är också en viktig fråga för branschen varför ett samarbete förespråkas. Tidshorisonten bör vara med sikte på års utveckling.