Gemenskap och hälsa. Bo G Eriksson Universitetslektor Göteborgs universitet Sociologiska institutionen

Transkript

1 Gemenskap och hälsa Bo G Eriksson Universitetslektor Göteborgs universitet Sociologiska institutionen

2 1 Gemenskap och hälsa Redan i första Mosebok konstateras att det inte är gott för mannen att leva ensam. Människan är människans glädje hävdades i Eddan. Det har varit en grundläggande kunskap i alla tider att människor mår bra i gemenskap med andra. Gemenskap och hälsa har studerats under många begrepp som sociala nätverk, socialt stöd eller på senare tid, socialt kapital. De olika begreppen har formulerats inom skilda kunskapstraditioner och teoribildningar. Påverkan på hälsa sker på en mängd olika sätt. Redan kroppskontakt påverkar människor både positivt och negativt. Smekningar mellan älskande frisätter hormoner, som vi mår bra av, medan våld påverkar hälsan negativt. Genomgående är det så att det finns såväl hälsofrämjande som hälsofarliga inslag i gemenskap. Sådant är livet: All verksamhet har åtminstone två sidor. Här, i denna framställning, framhålls framförallt de sociala dragen i gemenskap. De fungerar i huvudsak på fyra sätt: 1) De skapar fysisk aktivitet som ger en grundläggande träning åt kropp, hjärna och medvetande, 2) Reduktion av vardagsoro, 3) Hjälp att fatta beslut samt 4) En känsla av sammanhang och stöd åt deltagarnas självkänsla och identitet. För betydelsen av fysisk aktivitet för hälsa får du besöka ett antal andra rum i denna byggnad. Betydelsen av gemenskap för överlevnad studerades redan av Emile Durkheim men det är kanske främst Aaron Antonovsky som inlett den moderna utvecklingen av studierna genom införandet av begreppet en känsla av sammanhang, KASAM, som mäts på ett standardiserat sätt. Man har visat att höga värden på KASAM är relaterat till god psykisk hälsa samt också till en senare upplevd god fysisk hälsa. Man har därför föreslagit åtgärder för att höja KASAM, som då skulle kunna leda till bättre hälsa. När vi går vidare i detta rum skall fokus ligga på hur de tre ovan nämnda effekterna uppnås. Vardagssamtal i första hand med förtrogna. En förtrogen är en person som du kan tala med också om förhållanden, som du annars inte vill ha känt i din bekantskapskrets. Någon som du kan tala med om allt som berör dig. Ett första exempel på reduktion av vardagsoro är att många av oss behöver andras stöd för att bestämma vilken situation vi befinner oss i. Om du sitter X2000 tåget klockan 8.13 i Göteborg mot Stockholm så kan det komma någon inspringande i vagnen, som sett på skylten X2000 till Stockholm Denna kan då fråga Detta är väl stockholmståget? Du skall då inte lugnt säga Nej, jag är på väg till Malmö. Det kan förorsaka onödig oro hos din medpassagerare. En sådan stress inverkar menligt på hälsan. Han behöver få ditt stöd Javisst. I mer viktiga situationer får denna funktion större betydelse. Om det är en gammal människa som har ett larm till hemtjänsten så gäller det att bestämma sig för om min nuvarande situation är så allvarlig att det är dags att trycka på larmknappen. Det är inte ovanligt att gamla som råkar ut för problem först vill ringa och tala med någon för att bestämma om det är dags att larma. Om någon

3 2 får plötsliga smärtor kan det få dödlig följd om ingen förtrogen svarar när man ringer för att få stöd i att bestämma att detta är en allvarlig situation. I sådana situationer har man, i allmänhet, ett stort stöd om man lever tillsammans med någon förtrogen. Vardagssamtal reducerar också vardagsoro genom ett utbyte av berättade historier. Bakgrunden till denna funktion är det så kallade Thomas-teoremet: att vi är precis så glada, ledsna, besvikna eller oroliga som vår uppfattning om världen ger anledning till. Om man tror att något farligt eller obehagligt väntar oss så blir vi oroliga. Dessa föreställningar föreligger som berättade historier om vad som kommer att hända och hur besvärligt och tråkigt det blir. Är man ensam kan den producerade oron växa sig okontrollerat stor. Exempel på berättad historia: En kvinna Anna, som hade mycket hemtjänst, satt i sina dagskläder och grät när biträdet Ulla kom en morgon. Anna var så ledsen och uppriven för att hon måste flytta. Då undrade Ulla varför Anna skulle flytta. Det borde väl du veta Ulla, det är ju ni i hemtjänsten som har bestämt det. Jag har ingen aning, vem har sagt det? Det var hon den nya som var här igår kväll. Ja, Monica var här, men vad sa hon. Hon sa att här bodde jag så fint, så nu skall hon ha den här lägenheten. Det var denna berättade historia, som drev upp oron hos Anna. Samtalet som orosdämpare berätta om historien så att den blir mindre oroande fortsatt exempel: Ulla: Nej men det var bara som Monica sa att här bor du så fint att hon skulle vilja bo här. Det sa hon för att du bor så fint. Det är sådant man säger. Monica bor också fint och hon tänker inte alls flytta hit. Anna: Jaså säger du det, skall hon inte ha min lägenhet då? Ulla: Nej inte alls, här bor du tryggt så länge du vill. Anna: Kan jag lita på det då. Ulla: Javisst, du vet att vi i hemtjänsten är här för att stötta dig. Det är klart att en sådan oro som gör att man sitter vaken hela natten och gråter utgör en ohälsosam stress. Hade Anna haft en förtrogen väninna att ringa klockan åtta på kvällen så hade väninnan lugnat Anna genom att berätta en liknande historia som gjort Anna trygg. Vardagssamtal hjälper oss att fatta beslut Exemplet avlyssnat ena ändan av två telefonsamtal mellan en kvinna och hennes väninna en bit in i samtalet: - Det är så tråkigt för nu har han börjat tala om att fira semester i Norrland igen. - Ja, du vet hur jag hatar myggen och hur tröstlöst det är att han bara fiskar. - Det värsta är att vi hade bestämt att vi skulle semestra på Cypern i år. - Javisst hade vi bestämt det. - Tycker du verkligen att jag bara kan beställa biljetter? - Javisst vi hade ju bestämt Cypern. - Men, du som varit där, var skall man bo? - Jaså Ayanapa är bra. - Ja jag får se hur jag gör. Ett nytt samtal några dagar senare en bit in i samtalet: - Nu må du tro, jag har beställt biljetter till Cypern - Nej han tyckte det var bra för vi hade ju bestämt detta. - Det blev Ayanapa. - Men, du som har varit där. Tror du att jag kan ha min gamla baddräkt eller skall jag köpa en ny?

4 3 På liknande sätt behöver många av oss någon att prata med för att bestämma oss i vardagen. Med hjälp av sådant stöd kan vi strukturera dagen och dess aktiviteter som om vi skall gå ut och promenera, gå på bio, hälsa på vänner eller andra aktiviteter. Det är i sin tur dessa aktiviteter, som ger den vardagliga belastningen på alla våra funktioner som ger oss den fysiska och mentala träning, som vi behöver för att bibehålla eller utveckla en god hälsa. Ju mer känsliga området för samtal, situationer och beslut är desto mer är vi beroende av förtrogna samtalspartner. Känsliga ämnen tar vi inte upp med ytligt bekanta. Hur produceras en känsla av sammanhang KASAM? Först och främst sker det i vardagssamtal med förtrogna. Vi känner en samhörighet med dem och utvecklar ofta en samsyn på händelser i vår privata värld och i den stora omgivande världen. Dessa processer är särskilt påverkande under förälskelser när man har tillfälle till intensiva samtal med den man är kär i. Då byggs en gemensam historia, nutid och framtid upp genom samtal. Dessutom skapas och underhålls identiteter och känslor av sammanhang genom vardagligt skapande av sociala fakta. Det var Emile Durkheim som introducerade sociala fakta i samhällsanalysen. Exempel på ett socialt faktum är ett löfte. Har du lovat någon något så kan denna hänvisa till detta faktum. Du lovade. Ett typxempel på hur ett socialt faktum skapas: När barn skall leka sista, en som är jagar och knuffar till en lekkamrat som blir och som då börjar jaga de andra. För att börja kan de pala, ola eller räkna och peka på den ene lekkamraten efter den andre: Icke Picke Pö bodde på en ö alla skänkte honom pengar en dag var han dö Icke Picke Pö. Genom detta har ett socialt faktum etablerats: Den förste jagaren i sista. Lägg märke till att detta fungerar utan att meningsinnehållet i den historia man berättat spelar någon roll. Det skulle gått lika bra med Ole dole doff kinkele ane. Det sociala faktumet skapas genom att man följer ett antal regler eller konventioner: 1) Beteende regler, särskilt yttranderegler. Man måste göra och säga rätt annars görs inte det sociala faktum man eftersträvat. 2) Deltagarregler, som bestämmer vilka som kan vara med och ofta också deras inbördes förhållanden. Vid vigslar till äktenskap i Sverige skall det vara två personer av motsatt kön som genomgått hindersprövning, en förordnad vigselförrättare och minst två vittnen. När dessa har sagt och gjort rätt så är paret gifta ett socialt faktum. Deltagarregler kan också innefatta icke närvarande personer, levande döda eller ofödda liksom andra varelser som gudar. 3) Situationsregeler, som bestämmer var och under vilka förhållanden på den platsen som man uppnår det sociala faktumet. Jordfästningar har alldeles tydliga sådana krav men det är också utmärkande för en del gäng i många slumområdes att de utmärker sina revir genom riter och symboler. När människor deltar i vardagligt skapande av sociala fakta får de samtidigt, men för det mesta ouppmärksammat och omedvetet, information genom följandet av deltagarregler och situationsregler om vilka de ä, deras identitet, och var de hör hemma genom situationsreglerna. Detta blir särskilt tydligt när någon misslyckas med att åstadkomma ett socialt faktum.

5 4 Exempel på misslyckande med att skapa ett socialt faktum: I en familj, som var nyinflyttad i ett nybyggt småhusområde, oroade sig mamman, Vera, över om hennes fyraåriga dotter Anna skulle hitta någon ny bästis. Efter någon dag har Anna hittat väninnan Karin och de leker bra ihop. Efter ytterligare någon dag kommer båda flickorna inspringande till Vera röda om kinderna av upphetsning. Anna ropar: Mamma, mamma Karin säger att det heter Ole dole doff, men det heter ju Ole dole moff. Mamma Vera: Nej Anna, det är som Karin säger det heter Ole dole doff. Då blev Anna väldigt ledsen och sprang gråtande in på sitt nya fina rum. Hur kunde Anna bli så ledsen över att ta fel på doff och moff? Min tolkning är att Anna befann sig i en ny och osäker situation, där hon stenhårt litade på att det var hon och mamma Vera som hörde ihop. Hon hade en känsla av samhörighet. När hon fick reda på att det var mamma Vera och kamraten Karin, som kunde göra sociala fakta tillsammans fick hon ett socialt faktum meddelande att hon var utesluten ur denna gemenskap. Det var mamma och Karin som hörde ihop. Inte undra på att Anna blev ledsen. Det typiska i sådana situationer är att deltagarna inte uppmärksammar den sociala faktainformationen. Den går rakt in i hjärtat. Sådana sociala fakta gör vi såväl i mycket triviala vardagliga handlingar som i det heliga. I det heliga kan vi döpa, fira nattvard och få syndernas förlåtelse om vi följer de regler som producerar dessa resultat. I den triviala vardagen gäller det hur saker görs hos oss för att de skall vara riktigt gjorda. Det kan gälla i vilken ordning man diskar, först glas, sedan bestick, porslin och sist grytor även om det skulle bli lika rent om vi gjorde i någon annan ordning. När någon gör något vanligt på avvikande sätt är det lätt hänt att till exempel disken visserligen blir diskad, men man har inte åstadkommit det sociala faktumet en ren disk. Vår värld är full av sådana slags rutiner och om man vill göra förändringar, så säger folk att det går inte för det sitter i väggarna. Men det sitter inte i väggarna. Det sitter i våra rutiner och i våra regler för situationer där väggarna i och för sig kan ingå. Väggarna kan föresten vara väggar i virtuella rum. Det viktiga är att när vi åstadkommer sådana regelstyrda sociala fakta så får vi samtidigt information om vem vi är i förhållande till andra och var vi hör hemma. Vi stärks i vår identitet och i vår känsla av sammanhang KASAM. Vi behöver alltså andra, gemenskap, för att tillsammans med dem göra sociala fakta, som ger oss identitet och en känsla av sammanhang. Brister i gemenskapen gör det svårare för oss att upprätthålla vår identitet och vår känsla av sammanhang. Det är också viktigt att få vara en del av gemenskapen för att dessa processer skall fungera. En variant av sociala fakta är gemensamma beslut. Jag har till exempel observerat två vårdbiträden på ett särskilt boende för äldre som serverade frukost till fyra kvinnor. Det ena vårdbiträdet till det andra: Vad vill Gunvor ha på smörgåsen? Det andra vårdbiträdet: Marmelad. Detta fastän Gunvor mycket väl själv skulle ha kunnat uttrycka vad hon ville ha. Genom att på detta sätt utesluta Gunvor får hon ett meddelande om att hon inte är någon att räkna med. Det är svårt nog att behålla sin identitet och känsla av sammanhang i ett särskilt boende utan att personalen på sådana sätt aktivt hotar din identitet och känsla av sammanhang.

6 5 Referenser: Antonovsky, Aaron. (2005). Hälsans mysterium. 2 utg. Stockholm : Natur och kultur. Berger, P L, & Kellner, H. (1964). Marriage and the construction of reality. Diogenes, 46, Eriksson, M., & Lindstrom, B. (2006). Antonovsky's sense of coherence scale and the relation with health: a systematic review. Journal of Epidemiology and Community Health, 60(5), Flensborg-Madsen, T., Ventegodt, S., & Merrick, J. (2006). Sense of coherence and physical health. Testing Antonovsky's theory. Thescientificworldjournal, 6, Thomas, William I, & Thomas, Dorothy S. (1928). The child in America: Behavior problems and programs. New York: Knopf. Veroff, J, Sutherland, L, Chadiha, L A, & Ortega, R M. (1993). Predicting marital quality with narrative assessments of marital experience. Journal of Marriage and the Family, 55(2), Bo G Eriksson Göteborgs universitet Sociologiska institutionen Box 720 SE Göteborg Tfn: Fax: e-post: bo_g.eriksson@sociology.gu.se Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt syfte. Använd gärna texten för eget bruk men ange var materialet har hämtats. Ange referensen på följande sätt: Eriksson, B.G. (2008). Gemenskap och hälsa. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum : Äldres hälsa. Tillgänglig: Tematiska rum.