Rapport Energitransporter

Transkript

1 Energitransporter MVKN110 Kursledare Svend Fredriksen Lund, Rapport Energitransporter Klarar USA på sikt sin naturgasförsörjning? Andreas Alfredsson, Patrik Hansson,

2 Förord Denna rapport är en del av kursen Energitransporter MVKN110 som ges av institutionen för energivetenskaper vid Lunds Tekniska Högskola. Lund, 7 december 2009 Andreas Alfredsson och Patrik Hansson I

3 Sammanfattning Naturgas är ett fossilt bränsle bestående av kolväteföreningar, huvudsakligen metan. Gaskonsumtion i världen har under många år visat en stark tillväxt. Naturgas kan bland annat användas för uppvärmning, produktion av elektricitet, transport och i tillverknings och processindustri. Totalt står naturgasen för 20 % av världens energiförbrukning. USA är ett föregångsland när det gäller transport, distribution och till viss del användning av naturgas. Marknaden i landet är jämförelsevis mättad och man var tidiga med att utnyttja naturgas jämfört med andra länder. Problematiken ligger i att USA är världens överlägset största konsument av naturgas trots att de bara besitter knappa 4 % av de sammanlagda gastillgångarna. I den här rapporten undersöks och analyseras kortfattat faktorer som är avgörande för landets framtida gasförsörjning till exempel nuvarande reserver, utvinning av okonventionella gaskällor, import av LNG, infrastrukturella förändringar och konsumtion. Vår slutsats är att USA, förutsatt att vissa villkor uppfylls, kommer klara sin försörjning inom en överskådlig framtid. II

4 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 Bakgrund 2 Problemformulering 2 Metod 2 Vad är naturgas? 3 Historia 3 Användningsområden 5 Användning i USA 5 Utvinning 6 Konventionell utvinning 6 Okonventionella gasresurser 6 Transport & distribution 7 Pipeline 7 Liquefied natural gas LNG 8 Naturgasreserver 10 Klassificering av naturgastillgångar 10 USA:s reserver 11 Bevisade reserver 11 Obevisade reserver 13 Internationella reserver 14 Internationell handel 15 Internationella relationer 16 Prognos 16 Analys 18 Slutsats 20 I II 1

5 Introduktion Bakgrund Naturgas är en energikälla som vunnit ökad uppmärksamhet och användning under de senaste decennierna. Detta mycket på grund av mindre miljöpåverkan jämfört med andra fossila bränslen som olja och kol i form av jämförelsevis låga utsläpp av koldioxid och andra farliga ämnen och partiklar. Men precis som andra fossila bränslen så är naturgasen icke förnyelsebar vilket innebär att reserverna oundvikligen någon gång kommer att ta slut. Vårt syfte med denna rapport är att undersöka USA:s nuvarande och framtida naturgassituation och skapa en uppfattning om hur trygg försörjningen är på sikt. Problemformulering Klarar USA på sikt sin naturgasförsörjning? Metod För att få en god överblick över ämnet valde vi arbetsordningen att först studera naturgas mer generellt, sedan inrikta oss mot den nuvarande situationen i USA för att till sist ta del av de prognoser och den fakta som bildar förutsättningar för naturgasförsörjningen i USA på sikt. Vi anser att detta upplägg gav oss ett bra utgångsläge att bilda uppfattningar, analysera och dra egna slutsatser kring rapportens problemformulering. Statistik och prognoser i rapporten är baserade på information från statliga myndigheter. Annan information har hämtats från branschtidningar, stora organisationer och även Wikipedia. Notera att vissa avvikelser kan förekomma vad gäller uppskattningar av reserver då informationen baseras på olika källor och ibland olika publiceringsår. 2

6 Vad är naturgas? Naturgas är en fossil brännbar gas bestående av kolväten, till största del metan (ca 85 %). Återstående del utgörs mest av etan och propan. Dess effektivitet som bränsle avgörs av andelen metan och ofta sker avskiljningar av de andra gaserna innan slutanvändning. Naturgas är färglös, lukt och giftfri och har lägre densitet än luft. I likhet med andra fossila bränslen bildas koldioxid vid förbränning av naturgas vilket förstärker växthuseffekten. Naturgas innehåller dock färre kolatomer per energienhet jämfört med till exempel olja och kol vilket innebär lägre utsläpp. Jämfört med kol är koldioxidutsläppen ungefär 40 % lägre och jämfört med olja ca 25 % lägre. Utsläppen av andra farliga ämnen och partiklar som tungmetaller, svavel, kväveoxider, stoft och sot är betydligt lägre än för andra fossila bränslen. Figur 1. Naturgasens sammansättning. Användningen av naturgas ökar. I Sverige är andelen av den totala energiförsörjningen fortfarande låg, ca 2 %, men i andra delar av världen är naturgasen en väsentligt mer betydelsefull energikälla. Totalt står naturgasen för ungefär 20 % av energiförsörjningen i världen och de två länder som är de klart största konsumenterna är USA följt av Ryssland. 1 Historia Det händer att ytliga källor av naturgas sipprar ut i atmosfären eller antänds av till exempel blixtnedslag. För tidigare civilisationer utgjorde förekomsten av dessa fenomen något av ett mysterium vilket ofta förklarades som gudomlig inblandning och gav upphov till en mängd seder och myter. Det mest kända exemplet är profetissan oraklet i Delphi i Grekland som huserade i ett tempel byggt vid en naturgaskälla. Kineserna var de första att använda naturgasen för praktiska ändamål. De byggde tydligen till och med primitiva pipelines av bambu för att transportera gasen för att sedan, genom kokning, använda den till att separera saltet ur havsvatten för att göra det drickbart, detta var 500 f.kr. Startskotten för kommersiell användning av gas gick på den senare hälften av 1700 talet i Storbritannien. Då handlade det om förgasat kol, så kallad stadsgas, vilket senare kom att bana väg för användningen av naturgas. Stadsgas började användas i USA 1816 till gatubelysning. Nackdelarna med denna typ av gas 1 3

7 jämfört med vanlig naturgas är att den är mer oekonomisk, ineffektiv och miljöfarlig. På 1820 talet konstruerade William Hart den första källan för utvinning av naturgas i Fredonia, New York. Den var ungefär 8 meter djup vilket kan jämföras med dagens borrade källor på flera tusen meters djup. Harts källa utgjorde grunden till vas som skulle bli USA:s första naturgasföretag, Fredonia Gas Light Company. Utvecklingen tog ytterligare ett steg när Edwin Drake, efter att han byggt den första oljekällan, drog en pipeline med gas till ett närliggande samhälle. Genom detta visades att gas kunde fraktas på ett praktiskt och säkert sätt. Figur 2. Bunsenbrännare. wikipedia.org/wiki/buns en_burnerwikipedia.com/ Under 1800 talet användes gas nästan uteslutande till belysning, mot slutet av århundradet hade dock elektricitet utvecklats från en vetenskaplig angelägenhet till grundläggande del av samhället och gaslamporna konverterades till elektriska lampor. Detta fick gasproducenterna att söka efter alternativa användningsområden uppfanns gasbrännaren som blandade gas och luft i rätt proportioner för att skapa en låga som kunde användas för säker matlagning. När brännaren kombinerades med ett temperaturreglerande termostat öppnade den väldiga möjligheter för naturgas i hela världen. Det som saknades var transport och distribution av gasen byggde man den första längre pipelinen i USA men det dröjde ända till 1920 talet innan byggnation av ett distributionsnät för gas började på allvar. Med hjälp av de teknologiska framsteg som gjordes under andra världskriget tog byggandet fart ordentligt efter krigsslutet. Idag täcker transportnätet i princip hela landet. Nya användningsområden utforskades snabbt när väl problemet med transport och distribution var löst. Industrin började använda gas i tillverkningsprocesser, man började generera el av gas och på konsumentmarknaden lanserades nya gasdrivna ugnar, spisar och varmvattenberedare

8 Användningsområden Naturgasens renhet och lätthet att reglera gör den till en väldigt mångsidig energikälla som kan användas inom ett stort antal områden, till exempel: Elproduktion. Genom förbränning av naturgas i gasturbin kopplad till generator framställs el. En hög verkningsgrad kan nås i kombikraftverk och speciellt i kraftvärmeverk där både el och värme produceras. El och värmeproduktion med naturgas är mer miljövänligt än produktion med andra fossila bränslen på grund av de lägre utsläppen av koldioxid och andra farliga ämnen. Bostadssektorn. Naturgas används för uppvärmning av hushåll men även som bränsle vid matlagning. Industrisektorn. Dels för uppvärmning av lokaler men gasen är även en viktig råvara inom till exempel kemisk industri vid framställning av bland annat plast och färg. Transportsektorn. Naturgas används som bränsle för fordon och går då under namnet fordonsgas. Det är också vanligt att naturgas blandas med biogas för detta ändamål. Fordonsgas är renare än bensin och diesel men kräver ett mycket högt tryck för att fordonets räckvid ska bli tillfredsställande. Framtida användningsområden. Till exempel som bränsle i bränsleceller, där man genom kemiska reaktioner genererar el. 3 Användning i USA Förbrukningen av naturgas i USA har ökat under de senaste decennierna. År 1980 användes ca 563 miljarder kubikmeter gas jämfört med förbrukningen förra året som var ca 657 miljarder kubikmeter. Ökningen de senaste 29 åren är alltså knappt 17 %. I USA används mest naturgas av industrisektorn (34 %) följt av elproduktion (29 %), bostadssektorn (21 %), kommersiell sektor (13 %) och transportsektorn (3 %) Naturgasförbrukning i USA (miljarder kubikmeter) Figur 3. Naturgasförbrukningen i USA Egen bild baserad på statistik från 5

9 Utvinning Konventionell utvinning Naturgas utvinns ur porösa berglager djupt ner i marken och under havsbotten. Gasen har bildats där under loppet av många miljoner år på liknande sätt som olja, och just därför är det vanligt att naturgas och olja förekommer tillsammans i källorna. Det höga trycket och den höga temperaturen djupt ner i marken har brutit ned organiska material och på så sätt bildat fossila bränslen som naturgas. På grund av gasens låga densitet stiger en stor mängd upp genom marken och ut i atmosfären, men en del har samlats under geologiska formationer och bildar så kallade gasreservoarer. Det första steget i utvinningsprocessen är att hitta naturgasen. Med hjälp av avancerad teknologi och analyser av geologisk data söker man efter tecken på naturgasansamlingar. När man hittat en plats som verkar ha förutsättningar för naturgasfynd utförs seismiska undersökningar för att bekräfta antagandet. Nästa steg är att borra genom marken för att nå gasen. På grund av trycket i gasreservoaren och gasens låga densitet stiger den av sig själv till ytan. I äldre fyndigheter, där trycket har avtagit, går det att pumpa ner olika medium för att på så sätt öka trycket och ta vara på gas som inte kunnat stiga upp av sig själv. Dessa medium är ofta koldioxid eller vatten. När gasen väl är hämtad från underjorden sker en reningsprocess där oönskade ämnen som vatten, sand och vissa gaser avskiljs. En del av dessa biprodukter säljs vidare till andra intressenter. Målet innan gasen är lämplig för distribution är en ren gas med hög metanhalt och ett korrekt tryck. När målet är uppfyllt transporteras gasen genom rörsystem till slutanvändarna. 6 Okonventionella gasresurser Traditionellt sett har naturgas utvunnits ur de geologiska formationer och med de metoder som beskrivs ovan, men allt eftersom teknik och geologisk kunskap utvecklas ökar möjligheten att få tag i naturgas på annat sätt. Okonventionella gasresurser kallas resurser som tidigare ej har gått att tillgodogöra sig på grund av olika anledningar, till exempel brist på kunskap eller att det inte har varit ekonomiskt försvarbart. Ett på senare tid mycket uppmärksammat sätt att utvinna gas är ur skiffersten. Gasen är inlåst i skiffret och man är tvungen att skapa sprickor i stenen för att komma åt gasen, något som tidigare inte varit möjligt till en acceptabel kostnad. Med dagens teknik kan man skapa håligheter i skiffret med hjälp av vatten och sedan fylla dessa med sand så att man kan utvinna gasen innan det täpps till igen. Denna utvinningsform är mer komplicerad och dyrare jämfört med konventionell utvinning, men den stora potentialen av gasfyndigheter 6 6

10 kompenserar för detta. Enligt vissa experter förväntas skiffergas att stå för så mycket som halva den totala naturgasproduktionen i USA redan år Exempel på andra okonventionella naturgasresurser är: Djupgas. Utvinning av naturgas på betydligt större djup än vad som tidigare varit möjligt. Tekniken finns nu men är fortfarande väldigt dyr. Tätgas. Utvinning av naturgas ur hårda icke porösa formationer under jorden. Betydligt mycket mer krävande jämfört med konventionell utvinning men utgör en signifikant andel av naturgasresurserna i världen. Naturgas från kolgruvor. Ofta finns gasresurser intill kolfyndigheter, utvinning av kolet gör att gasen blir tillgänglig och kan fångas upp. 8 Transport & distribution Som tidigare nämnts så transporteras naturgas genom rör som är sammankopplade i stora nätverk, så kallad pipelinetransport. Andra typer av transporter förekommer också, som till exempel transport av flytande gas LNG, som behandlas senare. Pipeline Pipelinenätverket i USA är designat för att kunna transportera naturgas till och från i stort sett alla platser i landet, undantagen är staterna Alaska och Hawaii. För att lyckas med detta krävs ett väl integrerat system av olika typer av pipelines som kan sköta transporter över såväl väldigt långa avstånd som korta. I infrastrukturen finns även möjligheter att lagra gas om efterfrågan i ett visst område underskrider utbudet vid tillfälle. Det finns huvudsakligen tre olika typer av pipelines: Uppsamlingsrör (gathering system). Sköter transporten av naturgas från källan till produktionsfaciliteten. Transportrör (interstate, intrastate). Genom dessa sker den största delen av transporten från produktion till lokal konsumtion. Distributionsrör. Mindre rörsystem som sköter transporten från lokala distributionsföretag till slutkunden

11 Transportrören delas in i interstate pipelines och intrastate pipelines. Interstate pipelines transporterar gasen mellan stater och över hela landet medan intrastate pipelines hanterar transporter till lokala marknader inom en specifik stat. Ungefär 29 % av den totala pipelinelängden i USA är intrastate. De stater som har mest intrastate pipeline är Texas och Kalifornien. Figur 5. USA:s pipelinenätverk. 10 Interstate pipelines är naturgasens motorvägar och transporten sker i stora volymer under mycket högt tryck. Ungefär två tredjedelar av USA:s stater är nästan totalt beroende av dessa motorvägar för sin naturgasförsörjning. Den infrastrukturella tyngdpunkten av interstate pipelines finns i sydvästra USA där den omfattande naturgasproduktionen försörjer stora delar av landet. Det är också genom dessa pipelines som import av naturgas sker. 11 Liquefied natural gas LNG En stor del av världens naturgasresurser finns i isolerade områden långt bort från slutanvändarna. Detta faktum har länge inneburit att det inte varit ekonomiskt försvarbart att utvinna gas ur dessa källor, det är helt enkelt orealistiskt att bygga distributionsinfrastruktur av rörnät för transport över sådana omfattande avstånd. En lösning på detta problem är LNG flytande naturgas. Genom att kyla ner gasen till ungefär 160 Celsius övergår den till flytande form och får då en volym som är ungefär 1/600 av den tidigare gasformiga volymen. Detta underlättar transport och lagring av gasen då man kan använda andra transportmedel än rörnät, till exempel specialdesignade lastfartyg och lastbilar. Processen att göra

12 naturgasen flytande är kostsam men det kompenseras av att utvinning kan ske i områden där det tidigare inte varit möjligt. Teknisk utveckling bidrar också till att kostnaderna minskar. LNG processen sker i olika steg och ser ut som följer: Utvinning och transport. Gasen utvinns ur källan och transporteras till LNG anläggningen. Behandling. Ämnen som kan ge oönskade effekter, till exempel frysning, vid nedkylningen separeras. Bland annat vatten, koldioxid och vissa kolväten avskiljs. Nedkylning. Sker i flera steg där slutprodukten är en flytande högmetanhaltig gas. Lagring. Sker i speciella tankar som sedan kan lastas på transportmedlet och sedan distribueras. Användandet av LNG ökar i världen. I dagsläget står LNG endast för ungefär 1 % av naturgasförbrukningen i USA, men denna andel väntas öka med ökade importer det närmsta decenniet. 12 Figur 4. LNG processen. ral_gas

13 Naturgasreserver Klassificering av naturgastillgångar Tillgången av naturgas är naturligtvis svår att bestämma med säkerhet. Flera olika myndigheter och institutioner står bakom olika uppskattningar och det förekommer därför skillnader. Dessutom tolkas resultaten på olika sätt av olika intressegrupper och organisationer beroende på deras agenda. Vanligen delas fyndigheterna in i en mängd undergrupper, nedan redovisar vi några av EIA:s grupperingar. Figur 5 Resursklassificering enligt EIA. 13 Total resursbas All gas som finns eller har funnits (innan produktion) i marken. Den stora majoriteten av gasen är inte tekniskt utvinningsbar bland annat på grund av att den ofta utspridd i små koncentrationer i hela jordskorpan. Oupptäckta resurser Resurser vars position inte bestämts men som, av geologiska skäl, förväntas existera. Upptäckta resurser Resurser med känd position. Resurser som omöjligt kan utvinnas ekonomiskt Dessa resurser kan gå att utvinna rent tekniskt men det finns inga ekonomiska incitament för produktion. Detta är dock inget statiskt tillstånd, med ny teknik och annorlunda ekonomiska förutsättningar kan resurser av denna typ bli ekonomiska att utvinna. 13 Egen bild baserad på information från 10

14 Ekonomiskt utvinningsbara resurser Resurser som har tillräckligt låg kostnad för produktion för att ett gasbolag ska kunna göra en rimlig vinst. Bevisad slutgiltig utvinning Resurser som har eller, med rimlig säkerhet, kommer att utvinnas. Ackumulerad produktion Nuvarande och all historisk produktion. Bevisade reserver Gas som med rimlig säkerhet skulle kunna utvinnas idag eller inom en snar framtid med nuvarande teknologi och ekonomiska förutsättningar. Rimlig säkerhet definieras som att man med 90 % sannolikhet kommer utvinna mer gas från reserven än vad som anges i uppskattningen. Obevisade reserver Gas vars kvalitet och kvantitet inte är helt känd vilket innebär att man inte med säkerhet kan fastslå att produktionen kommer ske. Sannolikheten för utvinning är dock relativt hög. En stor del av de dokumenterade gasreserverna är skrivna som obevisade, detta beror på att gasföretag har ekonomiska incitament att inte överdriva sina bevisade reserver. Denna typ av reserver kan delas in i ytterligare undergrupper, ofta beroende på grad av utvinningssannolikhet. 14 USA:s reserver Bevisade reserver USA hade 2008 enligt EIA bevisade gasreserver på drygt 6900 miljarder kubikmeter vilket kan jämföras med den årliga konsumtionen i landet som samma år var 657 miljarder kubikmeter. Om man bara skulle ta hänsyn till denna statiskt skulle man kunna anta att USA kommer vara utan inhemsk naturgas om ungefär 10 år men som diagrammet nedan visar verkar reserven hållas på en stabil nivå eller till och med öka lite. Detta innebär att gas utvinns i samma takt eller långsammare än man upptäcker nya säkra källor. Figur 6. USA:s bevisade reserver Egen bild, statistik från 11

15 Reservernas geografiska utspridning är, som kartan nedan visar, relativt begränsad. De stora fyndigheterna är samlade i Texas och några av bergsstaterna norr därom. Utöver den tillgång som visas på kartan finns uppskattningsvis drygt 380 miljarder kubikmeter bevisade reserver på amerikanskt territorialvatten, främst i den mexikanska golfen utanför Louisiana, Alabama och Texas. 16 Figur 7. Bevisade reserver per delstad, miljarder kubikmeter Egen bild baserad på statistik från 12

16 Obevisade reserver Tekniskt utvinningsbar naturgas 1:e januari, 2007 Miljarder kubikmeter Icke associerad gas Oupptäckt gas På land 3218 Till havs 7352 Troliga reserver 6234 På land 4844 Till havs 1390 Okonventionell gasutvinning Tätgas 8767 Skiffergas 7569 Naturgas från kolfyndigheter 1928 Associerad gas 3645 Totalt obevisat utan Alaska Alaska 4798 Totalt USA obevisat Bevisade reserver 5978 De obevisade reserverna kan användas för att få en fingervisning om var gasproduktionen kommer ske inom en inte alltför avlägsen framtid. Tabellen bredvid delar in gasen i associerad och icke associerad vilket skiljer på om den hittats i anslutning till en oljefyndighet eller inte. Några skillnader mot dagens produktion är att betydelsen av okonventionella metoder för gasutvinning kommer öka kraftigt och att Alaska som region kommer spela en viktigare roll i försörjningen. Anmärkningsvärt är också att dessa obevisade reserver är 6 7 gånger större än de bevisade. Total Naturgas Figur 8. Obevisade reserver Energy Information Administration Annual Energy Outlook

17 Internationella reserver USA:s reserver utgör en mycket begränsad del av världens naturgasfyndigheter. Import är något som kan komma att utgöra en viktig del av landets framtida försörjning. Världens naturgasresurser är i huvudsak koncentrerade till ett fåtal länder. Nästan 70 % av världens totala tillgångar, som uppgår till omkring miljarder kubikmeter, återfinns i Mellanöster och Ryssland. Figur 9. Internationella naturgasreserver, miljarder kubikmeter Ryssland Iran Qatar Saudiarabien USA Förenade Arabemiraten Nigeria Venezuela Algeriet Irak Indonesien Turkmenistan Kazakstan Malaysia Norge 2313 Figur 10. Bevisade naturgastillgångar, miljarder kubikmeter. 20 Tabellen till vänster visar de femton länder med störst mängd bevisade naturgastillgångar. Det som är aningen oroväckande med siffrorna är att USA har världens överlägset största naturgaskonsumtion men samtidigt bara knappt 4 % av de bevisade reserverna. Anledningen till att USA:s bevisade reserver skiljer sig i denna tabell från de siffror som presenterats tidigare är att vi här använt Oil and Gas Journal som källa då de var den nyaste pålitliga uppskattning på internationella reserver som fanns tillgänglig. 19 Egen bild baserad på information från EIA Oil and gas journal, 1 januari EIA Oil and gas journal, 1 januari

18 Internationell handel I dagsläget produceras ca 87 % av landets totala naturgasförbrukning inrikes medans återstående 13 % importeras. Gas via pipelines står för drygt 91 % av all import och LNG för knappt 9 %. I stort sett all import via pipelines kommer från Kanada förutom en liten del från Mexico. Importen av LNG är lite mer spridd, men den allra största kvantiteten är från Trinidad/Tobago. Värt att notera är att Norge är den tredje största källan av LNG för USA. USA exporterade år 2008 ca 28,5 miljarder kubikmeter naturgas, vilket motsvarade knappt 5 % av landets totala produktion. 95 % av exporten sker via pipelines och resterande 5 % utgörs av LNG. Naturgas via pipelines transporteras till Kanada (62 %) och Mexico (38 %). I stort sett all export av LNG går till Japan. USA har i dagsläget en nettoimport på drygt 84 miljarder kubikmeter naturgas per år. Totalt sett har både importen och exporten ökat relativt kraftigt de senaste åren, andelen av naturgasanvändningen i landet som är självförsörjd är dock relativt oförändrad under samma tidsperiod. Detta indikerar att den internationella handeln med naturgas har ökat och marknaden i sig har växt. 21 Figur 11. Import och export av naturgas till/från USA, miljarder kubikfot EIA US Natural gas imports and exports

19 Internationella relationer För att få en bild av vilka länder USA samarbetar med i energifrågor kan man till exempel se till vilka de importerar olja ifrån. I fallande ordning är de största leverantörsländerna 2008 Kanada, Saudiarabien, Mexiko, Venezuela, Nigeria och Irak. Alla dessa har också betydande naturgastillgångar som visats tidigare. En stor nackdel är dock att USA har eller har haft mer eller mindre frostiga relationer med flera av länderna med de allra största resurserna exempelvis Iran och Ryssland. Även Venezuelas president Hugo Chavez har vid olika tillfälle uttryckt sitt ogillande av USA. På andra sidan spektrumet kan man notera USA:s goda relationer länder med stora naturgastillgångar som Saudiarabien och Qatar. 23 Prognos I detta kapitel syftar vi till att redogöra för hur naturgassituationen i USA kan komma att förändras i framtiden. Vi har valt att studera tidperioden från idag till år Prognoser och antaganden i detta kapitel grundar sig i Annual Energy Outlook 2009 som är en sammanfattning över USA:s energisituation i dagsläget och i framtiden skapad av organisationen Energy Information Administration. Det finns en rad olika aspekter som påverkar naturgasens situation i USA de närmsta två decennierna. Faktorer som påverkas är priset, utbudet samt efterfrågan på gasen i landet. Nedan presenteras några av dessa aspekter: Teknologisk utveckling: Teknologiska förbättringar sker kontinuerligt och har stor betydelse speciellt för processen att upptäcka och utvinna naturgas. En fortsatt teknologisk utveckling under tidsperioden kommer leda till minskade kostnader för borrning och andra operativa processer inom utvinningen, men även produktions och behandlingskostnader väntas minska. Reducerade kostnader inom dessa områden ökar möjligheten för minskade naturgaspriser för slutkunderna. Teknologiska framsteg möjliggör även utvinning av resurser som tidigare inte har utnyttjats, så kallade okonventionella resurser. Sådana väntas få större och större betydelse för USA:s försörjning under tidsperioden, speciellt reserver i form av tätgas och skiffergas. Det finns alltså stor potential att öka naturgasproduktionen i landet. Kostnaderna för att utvinna okonventionell gas är höga, vilket kan påverka gaspriset, men kommer troligen minska i takt med att processerna blir mer och mer standardiserade _United_States_relations _United_States_relations _United_States_relations _United_States_relations 16

20 Infrastrukturella förändringar Ett stort väntat infrastrukturellt tillskott är en pipeline för transport av naturgas från Alaska. Denna byggs troligen år 2020 och kommer i så fall få stor betydelse för försörjningen i landet. Gasefterfrågan kan stillas utan lika stort behov av okonventionell gasutvinning och import vilket reducerar kostnader och i slutändan minskar priset för slutkunderna. Import och exportförändringar Import av naturgas väntas minska från dagens 16 % (av landets totala naturgasförsörjning) till 3 % år Detta beror i huvudsak på reducerade importer från Kanada och Mexico på grund av ökad efterfrågan på gas i dessa länder. Exporten väntas i sin tur öka framförallt på grund av Mexicos kommande ökade naturgasbehov. Den reducerade nettovolymen från handeln kompenseras av ökad inhemsk produktion tack vare högre utnyttjande av okonventionella gasresurser. Konkurrens med andra energislag Priset på olja under tidsperioden påverkar naturgassituationen i landet. Höga oljepriser gör gasen till ett mer attraktivt val för konsumenter vilket innebär ökad användning och således behov av ökad produktion, medan låga priser på olja troligen minskar efterfrågan på naturgas naturgas. 17

21 Analys Vi har i rapporten lyft fram de viktigaste fakta kring de faktorer som vi anser kommer påverka USA:s naturgastillgång i framtiden. Vi kommer i det här avsnittet diskutera dessa faktorer. Import/Handel/Politik I sin prognos förutspår EIA att USA:s gasimport kommer minska, en kontroll av de reserver som troligtvis existerar visar också att en ökad självförsörjning är realistisk åtminstone på kort och medellång sikt. Vi tror dock att en viktig pusselbit i framtiden kommer vara import av naturgas i form av LNG från till exempel Qatar och Saudiarabien, länder som man redan har djupgående samarbete med beträffande kolväten. Reserver Det faktum att USA:s bevisade reserver faktiskt växt sedan 1980 trots en omfattande och växande konsumtion tyder på en viss stabilitet i upptäckandet och kvantifierandet av nya resurser. Reserverna växer även internationellt och det kan åtminstone ses som ett tecken på att gasen inte kommer ta slut inom den närmaste framtiden. Gastillgångarna är dock fortfarande ändliga och man måste därför oundvikligen hantera frågeställningen om hur länge de kommer räcka. De obevisade reserver som sannolikt kommer utvinnas i framtiden kommer enligt de uppskattningar vi presenterat i rapporten räcka i 75 år med dagens förbrukning. Det är naturligtvis svårt för oss att avgöra i vilken utsträckning denna bedömning speglar verkligheten. Konsumtion I sin prognos tror EIA på en ökande efterfrågan av naturgas och vi har inte hittat några tecken som tyder på att en sådan utveckling skulle vara osannolik. Något som skulle kunna begränsa ökningen är om priset på gasen skulle öka mer än väntat på grund av de faktorer som diskuterats tidigare i rapporten. Miljö Synen på naturgasens miljövänlighet verkar vara något mer positiv i USA än vår egen. Ofta framhålls i texterna vi läst att gasen ger upphov till mindre koldioxidutsläpp än oljan och därför är en naturlig del i strävan att minska växthuseffekten. Hur USA i framtiden kommer hantera sin miljöpolitik kommer också påverka hur konsumtionen och utvinningen av naturgas kommer se ut. En viktig miljöfråga är i vilken utsträckning utvinning av resurserna i Alaska kommer tillåtas, detta är något som i vår erfarenhet diskuterats flitigt de senaste åren. 18

22 Teknologisk utveckling Teknologisk utveckling är av stor betydelse för den potentiella utvinningen av okonventionella gaskällor vilka har en avgörande roll i den framtida försörjningen. Betydelsen av dessa källor betonas i många rapporter och vi tror att den inte bör underskattas. Teknologiska framsteg är en faktor som vi tror verkligen kan avgöra huruvida USA klarar sin försörjning eller inte. Infrastruktur Infrastrukturen i USA för transport och distribution av gas är som vi beskrivit innan väldigt väl utbyggd. I framtiden kommer pipelinen från Alaska vara en viktig fråga både för självförsörjningen och för priset på gasen. 19

23 Slutsats Vår slutsats är att USA trots en svagt ökande konsumtion kommer klara sin försörjning för en överskådlig framtid. Det finns betydande obevisade resurser i landet och prospekteringen verkar inte avta. De bedömningar vi tagit del av indikerar att USA skulle kunna vara självförsörjande av gas i uppskattningsvis 75 år, vi tror dock att ett ökat samarbete med andra länder kan var av stor betydelse för att skapa en mer långsiktig stabilitet i systemet. Teknologisk utveckling kan, som vi nämnt tidigare, vara en avgörande faktor. Detta för att göra okonventionell gasutvinning, som representerar 40 % av de uppskattade kvarvarande resurserna i landet, tekniskt och ekonomisk möjligt. Det finns definitivt även oroväckande faktorer, exempelvis att en minskad import via pipeline tvingar fram en större självständighet. Detta är något som kan lösas med hjälp av infrastrukturella utbyggnader till Alaska och ökad import via LNG. Om efterfrågan skulle öka mycket kraftigt exempelvis på grund av kraftigt förändrad prisbild efter miljöpolitisk inblandning skulle naturligtvis vår slutsats behöva revideras. Miljöpolitiken kommer också påverka möjligheterna att utvinna gas på platser med unik natur eller känsliga ekosystem. Slutligen vill vi poängtera att lösningen till frågeställningen inte har ett enkelt svar, för att säkra försörjning på relativt lång sikt krävs förmodligen att man undersöker en kombination av de möjligheter som är tillgängliga. Förhoppningsvis kan gasförsörjning från framförallt okonventionella källor, Alaska och via LNG import hjälpa till att stilla USA:s energihunger under sökandet efter nästa generations energikällor. 20