Vägplan - Väg E4, Ullånger - Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län. Miljöbeskrivning Objektnummer:

Transkript

1 Kramfors kommun, Västernorrlands län Objektnummer:

2 Titel: Vägplan - Väg E4, Ullånger - Docksta Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Projektledare: Torbjörn Nylander, Trafikverket Specialiststöd miljö: Niklas Dahlström, Trafikverket Uppdragsansvarig: Jimmy Dahlbom, Vectura Teknikansvarig miljö: Carina Öberg, Vectura Layout: Maria G Andersson, Vectura Foto: Vectura (om inget annat anges) Distributör: Trafikverket, Härnösand, Besöksadress: Nattviksgatan 8 Telefon: , Texttelefon:

3 Innehåll 1. Inledning Bakgrund och syfte Projektmål ens syfte och inriktning Syftet med miljöbeskrivningen Avgränsning Bedömning Jämförelsealternativet vad som sker om projektet inte genomförs Miljölagstiftning Miljökvalitetsnormer Hushållning med naturresurser Miljömål Vägförslaget Trafikmängd idag och i framtiden Miljökonsekvenser Allmänt Bedömningsgrunder Riksintressen och Natura 2000-områden Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Buller Oskyddade trafikanter Hushållning med naturresurser Förorenade områden Byggtiden Risk och säkerhet Förutsättningar Riskbegrepp och bedömningsgrunder Olycksrisker Riskobjekt och skyddsobjekt Olycksrisken (miljökonsekvenser) Riskreducerande åtgärder Samlad bedömning Uppfyllelse av projektmålen Projektets överensstämmelse med miljökvalitetsmål Bedömda konsekvenser

4 7. Fortsatt arbete Källor Skriftliga källor Digitala källor Övriga källor...70 Bilagor Bilaga 1. Kartor Bilaga 1.1 Riksintressen m.m Bilaga Miljöintressen. Sträckningsindelade kartor. Bilaga 2. Buller Bilaga 2.1 Nuläge - Maximal ljudutbredning Bilaga 2.2 Nuläge - Ekvivalent ljudutbredning Bilaga 2.3 Prognos - Maximal ljudutbredning Bilaga 2.4 Prognos - Ekvivalent ljudutbredning Bilaga 2.5 Tabell beräknad ljudnivå vid fasad Bilaga 3. PM Riskanalys Bilaga 4. PM Inventering av naturmiljöer Bilaga 5. PM Förorenad mark 4

5 Sammanfattning Den aktuella vägsträckan mellan Ullånger och Docksta, ingår i Regeringens satsning på mötesseparation som har genomförts längs i stort sett hela E4an. Mötesseparationen innebär att vägen delas av med hjälp av ett mitträcke i syfte att erhålla en ökad trafiksäkerhet. Projektet medför stängning av direktutfarter, anläggande av vändslingor, busshållplatser samt en med E4an parallellt liggande gång- och cykelväg. Delar av vägsträckan får viltstängsel. Området är en del av Höga Kusten-området som är upptaget på UNESCO:s lista över världsarv. Vägens närområde innehåller natur- och kulturvärden samt är av stor betydelse för friluftslivet. E4an är idag tungt trafikerad där gående och cyklister samsas med tung trafik och bilister. För att främja det rörliga friluftslivet anläggs en gång- och cykelväg på den nordvästra sidan av vägen. Gång- och cykelvägen anpassas efter terrängens formationer för att erhålla ett naturligt stråk i landskapet. För att underlätta passagen över E4an ner till vattnet anläggs en gång- och cykelport. I förslaget ingår dessutom ett naturrastställe högt upp i terrängen med utsikt över vattnet och med närhet till fornlämningar. Förlaget bedöms innebära en stor positiv konsekvens för det rörliga friluftslivet genom ökad möjlighet att uppleva landskapet som gående och cyklist. För oskyddade trafikanter ökar säkerheten avsevärt genom anläggande av en gång- och cykelväg. Ett naturrastställe i omedelbar närhet till fornlämningar kommer att öka tillgängligeten till kulturmiljön, tydliggör områdets landhöjningsprocess samt bidar till att öka kulturmiljöns upplevelsevärde. Anläggande av viltstängsel påverkar dock det rörliga friluftslivets tillgängliget till omgivande marker. För landskapsbilden bedöms vägförslaget medföra måttliga negativa konsekvenser. Planerade åtgärder innebär breddning av vägområdet, flackare bergsskärningar samt ny utrustning såsom mitträcke, viltstängsel och belysning. Flera åtgärder vidtas för att mildra de negativa konsekvenserna för landskapsbilden. Exempelvis projekteras rundade släntkrön, en enhetlig utrustning samt belysning med avskärmande armatur. Utökat vägområde med gång- och cykelväg innebär att skogsmark och odlingsmark tas i anspråk. Skogsbrukets tillgänglighet till skogsmarken tillgodoses i projektet. För naturmiljön medför de planerade trumåtgärderna en förbättrad ekologisk funktion i de bäckar där trummorna idag utgör vandringshinder för fisk. Inom och i anslutning till området för aktuell vägplan har platser med potentiellt förorenade områden identifierats. Undersökningar för att fastsälla om det finns föroreningar ska göras i nästa skede. Kompletterande undersökningar ska även göras av både sulfidjord och tjärhaltig asfalt. Vid behov kommer saneringsåtgärder att genomföras under byggskedet. Ljudnivåer över riksdagens riktvärden för vägtrafikbuller berör 58 bostadsfastigheter längs den aktuella sträckan. Bebyggelsen ligger relativt glest 5

6 vilket gör att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt med bullerdämpande skärmar. Fokus ligger därför på att skapa en god inomhusmiljö samt att i aktuella fall skapa en skyddad uteplats. Inarbetade åtgärder innebär att riktvärden för inomhusmiljö samt vid uteplats kan uppnås. Med vägplaneförslaget bedöms risknivån reduceras betydligt jämfört med dagsläget och jämförelsealternativet. Detta gäller främst för oskyddade trafikanter, som i och med den nya gång- och cykelvägen inte måste färdas med övrig trafik längs E4an. Risker av viss betydelse återstår dock, bl.a. ras och skred. För dessa risker föreslås lämpliga riskreducerande åtgärder. Byggstart planeras till hösten 2015 och byggtiden är bedömd till ca 2 år. Byggtiden medför byggtrafik och trafikomläggningar, buller, vibrationer, damning och avgaser. Om arbete behöver utföras nattetid kan det innebära olägenheter för närboende. Så långt som möjligt skall åtgärder planeras och genomföras för att förhindra störningar. Genom framförhållning, god planering och samråd kan negativa konsekvenser minimeras i byggskedet. Massbalans har eftersträvats i projektet men topografin medför att åtgärderna enligt vägförslaget genererar ett överskott på drygt m³. Örnsköldsvik GRÄNS FÖR VÄGPLAN Kramfors Lantmäteriet, MS2009/09632 GRÄNS FÖR VÄGPLAN 0 0,5 1 2 Km Lantmäteriet, dnr /2667 Figur 1. Översiktskarta E4 sträckningen Ullånger - Docksta. 6

7 1. Inledning För att öka trafiksäkerheten har regeringen beslutat att satsa på mötesseparation längs med E4an. I stort sett hela sträckan genom Sverige från Helsingborg till Haparanda är i dagsläget färdigställd. Den aktuella vägsträckan mellan Ullånger och Docksta, som är 10.8 km, är en del av satsningen. Sträckan ligger inom den del av Höga Kusten-området som med hänsyn till natur- och kulturvärden är utpekat som riksintresse enligt 3 kap. och 4 kap. miljöbalken. Höga Kusten är även upptaget på UNESCO:s lista över världsarv. 1.1 Bakgrund och syfte Väg E4 mellan Ullånger och Docksta i Västernorrlands län är en del av europavägen mellan Helsingborg och Haparanda. E4an utgör pulsådern efter norrlandskusten och utgör en viktig uppsamlingsled för person- respektive godstransporter i regionen. Trafikverket arbetar med att höja trafiksäkerheten genom att bygga om befintliga vägar till mötesfria vägar genom att sätta upp mitträcken. Ombyggnad till mötesfri väg med mitträcke ger erfarenhetsmässigt god effekt med ökad trafiksäkerhet där mötesolyckor, som oftast ger dödade eller svårt skadade, i stort sett elimineras. Genom att separera gång- och cykeltrafiken ökar trafiksäkerheten för de Figur 2. Cyklister samsas idag med trafiken. Säkerheten oskyddade trafikanterna. ökar om gång- och cykeltrafiken separeras från E4. Föreliggande miljöbeskrivning behandlar mitträckesseparering samt gång- och cykelväg på sträckan Ullånger-Docksta, se figur Projektmål I framtagen Förstudie E4 Ullånger-Docksta (Trafikverket 2012:c), formulerades följande mål för projektet: En trafiksäker och tillgänglig E4 mellan Ullånger och Docksta för såväl fordon som oskyddade trafikanter. Hänsyn tas till det rörliga friluftslivet. Totalkostnaden ska vara så samhällsekonomisk som möjligt. 7

8 2. ens syfte och inriktning 2.1 Syftet med miljöbeskrivningen En miljöbeskrivning upprättas i enlighet med den nya planprocessen i väg- och järnvägsprojekt där länsstyrelsen har beslutat att projektet inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan. en är en del av vägplanen och ska ge den information som behövs för att bedöma hur lagkrav om miljö tillgodoses samt att de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas är tillräckliga. Handlingarna ska även ge tillräcklig information för att kunna bedöma att miljönyttan uppnås utan oskälig kostnad. en ska redovisa miljöförutsättningar och intressen samt de anpassningar med hänsyn till miljön som genomförts under projekteringen. Den ska även redovisa miljöbeskrivingens avgränsning samt de miljöeffekter och miljökonsekvenser som kan förutses av projektet. 2.2 Avgränsning Geografisk avgränsning en fokuserar på projektets närmiljö där effekter av åtgärder som ingår i vägplanen kan förväntas. Fördjupning av kunskap Fokus i miljöbeskrivningen är det aktuella områdets platsspecifika förutsättningar och miljöns lokala värden. För att fördjupa kunskapen om miljön har följande fördjupningar utförts inom ramen för projektet: Inventering av objekt som skyddas genom det generella biotopskyddet. Inventering i av byggnader och fastigheter längs vägsträckning för att dokumentera dess användningsändamål, antal våningar samt läge för uteplats. Länsstyrelsens fattade 2013 beslut enligt Kulturminneslagen 2 kap. 11 om arkeologisk utredning längs aktuell sträcka. Preliminärt resultat efter avslutad etapp 1 av den arkeologiska undersökningen har inarbetats i miljöbeskrivningen. Arbetet med utredning etapp 2 planeras att fortsätta våren Kontakter har tagits med skolor i Docksta och Ullångers för att ta del av skolbarnens synpunkter och önskemål avseeden planerad gång- och cykelväg. Behandlade aspekter Precis som i en miljökonsekvensbeskrivning avses föreliggande miljöbeskrivning anpassas efter åtgärdernas art och omfattning enligt 6 kap. 7 miljöbalken. 8

9 I miljöbeskrivningen beskrivs och bedöms de aspekter som utifrån tidigare yttranden och genomförda samråd har uppfattats vara relevanta i projektet. I miljöbeskrivningen har påverkan på rennäringen inte behandlats. Vilhelmina södra sameby har vårvinter- och vinterbetesland i området. Frostvikens Norra (Voerenese) har vinterbetesland i området. Inga strategiska platser eller områden av riksintresse för rennäringen berörs av planerade åtgärder och rennäringens intressen behandlas därför inte vidare i miljöbeskrivningen. Tematisk avgränsning De intresseområden som studerats är landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, oskyddade trafikanter, buller, och barriäreffekter, risk och säkerhet, hushållning med naturresurser (vatten, jord- och skogsbruk, etc.), förorenad mark samt störning och påverkan under byggtiden. Synpunkter från barn och deras rörelsemönster har insamlats i samråd med skolan i Ullånger och Docksta. 2.3 Bedömning Bedömningen av konsekvenserna är gjord i tre steg. Först beskrivs den påverkan som alternativet har för att därefter behandla de effekter som följer av påverkan. Slutligen i det sista skedet bedöms de konsekvenser som påverkan och effekterna leder till. en fokuserar på projektets konsekvenser som jämförs med jämförelsealternativet (se nedan kap. 2.4). Åtgärder Konsekvenserna är bedömda med utgångspunkt att åtgärderna som föreslås utförs. Åtgärder som redovisas på vägplanens plankartor fastställs och utgör åtaganden för Trafikverket. 2.4 Jämförelsealternativet vad som sker om projektet inte genomförs De föreslagna åtgärderna jämförs med jämförelsealternativets effekter och konsekvenser. Jämförelsealternativet beskriver en framtid där det planerade projektet inte har genomförts. Trafiken på vägsträckan bedöms att öka. Längs aktuell sträckan utförs i jämförelsealternativet endast enklare drift- och underhållsarbete. 2.5 Miljölagstiftning Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens andra kapitel beskriver krav på hänsyn som ska tas när ett projekt påverkar omgivningen. Hänsynsreglerna ska alltid tillämpas och det ska framgå av miljöbeskrivningen hur reglerna har tillämpats. Nedan redovisas en kort bedömning av hur relevanta hänsynsregler tillämpas i projektet. Bevisbörderegeln (2 kap. 1 miljöbalken). Genom att upprätta en miljöbeskrivning som visar att verksamheten kan bedrivas enligt hänsynsreglerna har kravet tillgodosetts. Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken). Kunskap har inhämtats bland annat 9

10 från länsstyrelsen, Kramfors kommun, fiskevårdsområden samt vid inventering i fält. Försiktighetsprincipen (2 kap. 3 miljöbalken). I miljöbeskrivningen redovisas åtgärder som ingår i projektet för att förhindra eller minska negativa miljökonsekvenser. Produktvalsprincipen och hushållningsprincipen (2 kap. 4 och 5 miljöbalken). I projektet har massbalans eftersträvas så långt det har varit möjligt i den kuperade terrängen. Hänsyn har tagits så långt det är tekniskt och ekonomiskt rimligt till skogs- och jordbruksnäringen. Skälighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken). en redovisar den påverkan som uppkommer med anledning av projektet. Prövningen av vägplanen, med miljöbeskrivning kan sägas vara en skälighetsanvisning. Avhjälpandeskyldighet (2 kap. 8 miljöbalken). I vägplanens planbeskrivning redovisas de åtgärder som avses att genomföras för att avhjälpa och motverka att skada och olägenhet uppkommer. Om skador eller olägenheter ändå uppstår, ansvarar Trafikverket för att avhjälpa eller ersätta dessa i enlighet med gällande lagstiftning. Sammantaget bedöms de allmänna hänsynsreglerna vara uppfyllda i projektet. Trafikverket har god kunskap om planering, projektering, anläggande och drift av vägar samt om tänkbar påverkan på omgivningen. De huvudsakliga konsekvenserna bedöms vara identifierade i denna miljöbeskrivning och skadeförebyggande åtgärder vidtas där det är motiverat. 2.6 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). Normerna syftar till att fastställa en högsta tillåtna förorenings- och störningsnivå som människor eller miljön kan belastas med. Detta vägprojekt medför inte att några gällande miljökvalitetsnormer åsidosätts. Normen för omgivningsbuller gäller vägar med högre trafikmängd än vad som förekommer på E4 mellan Ullånger och Docksta. 2.7 Hushållning med naturresurser Hushållning med mark och vatten regleras i miljöbalkens kapitel 3. Mark och vatten ska användas för det ändamål de är bäst lämpade och långsiktigt god hushållning ska främjas. I detta projekt bedöms följande bestämmelser vara av betydelse. 3 kap. 3 miljöbalken: Mark och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. 3 kap. 4 miljöbalken: Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller 10

11 anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. 3 kap. 6 miljöbalken: Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur-, eller kulturvärden, eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. 2.8 Miljömål Riksdagen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål som ska fungera vägledande för miljöarbetet i Sverige. Målen är allmänt formulerade och bryts ned i delmål. Se Länsstyrelsen i Västernorrlands län har antagit regionala miljömål. Länsmålen utgår från de nationella miljökvalitetsmålen. Men de regionala målen är anpassade till länets natur och kulturmiljöer och dess förutsättningar. Det nationella miljökvalitetsmålet storslagen fjällmiljö ingår inte i de regionala miljömålen, istället har det antagits ett eget miljömål; Geologisk mångfald. I Västernorrland har målarbete kring följande områden prioriterats: begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, levande skogar och vattendrag, geologisk mångfald, god bebygg miljö. I projektet har följande miljökvalitetsmål bedömts relevanta: Begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö, ett rikt växt- och djurliv samt det regionala miljömålet geologisk mångfald. Huruvida miljökvalitetsmålen uppfylls redovisas i kapitel 6 samlad bedömning. 11

12 3. Vägförslaget För detaljerad beskrivning av vägförslaget, se Planbeskrivning. Aktuellt vägavsnitt har osedvanligt vackra partier, känd för sin dramatiska sträckning med branta berg och utblickar mot havet. Sträckan går i världsarvet Höga kusten och området har höga värden för natur, kultur, friluftliv och turism. I projektet har ett gestaltningsprogram tagit fram vilket upprättas för att säkra en hög arkitektonisk kvalitet och en estetisk tilltalande utformning. Enskilda ersättningsvägar ingår inte i vägplanen. Redovisningen av ersättningsvägar på kartor och bilder bör därför ses som en illustration av väghållningsmyndighetens intentioner att lösa utfartsfrågorna för fastigheter som berörs av vägförslaget. Slutligt läge fastställs av Lantmäteriet genom förrättning enligt anläggningslagen. I projektet har en fortlöpande dialog skett för att hitta optimal projektering för att minimera intrång i känsliga miljöer samt för att erhålla en ny gångoch cykelväg som terränganpassats så långt som möjligt i landskapet. Med terränganpassning menas i detta hänseende att gång- och cykelvägen följer terrängens formationer för att erhålla ett naturligt stråk i landskapet. Exempel på åtgärder som vidtagits för att ta miljöhänsyn i projekteringen är: Inom avsnitt av friliggande gång- och cykelväg har terränganpassning efterstävats så långt som möjligt. Avsnitt av befintliga vägar har nyttjats för lokalisering av gång- och cykelväg i så stor utsträckning som möjligt. Anläggande av naturrastställe i ett läge som underlättar åtkomst av fornminnesområde och möjliggör utblickar i landskapet för det rörliga friluftslivet. Anläggande av vägport under E4 innebär säker passage för gång- och cykeltrafik. 3.1 Trafikmängd idag och i framtiden Trafikmängd 2010 respektive förväntad trafikmängd på aktuell vägsträcka prognosåret Se tabell 1. Tabell 1. Trafikmängd årsdygnstrafik* 2010 respektive för prognosåret Årtal ÅDT* totalt Tung trafik (andel av total trafik i %) (20%) (27%) 12

13 4. Miljökonsekvenser 4.1 Allmänt I arbetet med framtagande av miljöbeskrivningen har ett antal miljöintressen identifierats. I detta kapitel beskrivs förutsättningar, påverkan, effekter och konsekvenser för respektive miljöintresse. Vid bedömningen av påverkan har utformning förutsatts enligt kapitel 3, vägförslaget. Under respektive miljöintresse redovisas förutsättningar och åtgärder. Åtgärderna har förankrats av Trafikverket och inarbetats i vägplanen. Miljökonsekvenser är bedömda under förutsättning att åtgärderna genomförs. 4.2 Bedömningsgrunder För att tydliggöra de konsekvenser som kan uppstå har bedömningsgrunder formulerats för landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation- och friluftsliv, oskyddade trafikanter samt risk- och säkerhet. Dessa presenteras i respektive avsnitt. Konsekvensbedömningen för respektive miljöintresse görs i tre steg. Först beskrivs den påverkan som projektet innebär, därefter de effekter som kan uppstå och slutligen de konsekvenser som bedöms kunna ske. En klassning av konsekvenserna görs i en tregradig skala; stora, måttliga eller små negativa konsekvens. Positiva konsekvenser anges utan gradering. Avseende avsnittet som behandlar oskyddade trafikanter har klassningen gjorts med utgångspunkt i positiva konsekvenser i en tregradig skala stora, måttliga eller små positiva konsekvens samt att negativa konsekvenser anges utan gradering. Detta då projektet särskilt antas gynna de oskyddade trafikanternas situation. 4.3 Riksintressen och Natura 2000-områden Inga Natura 2000-områden finns inom projektets närmiljö eller på ett sådant avstånd att de kan bli berörda indirekt av projektet. Projektområdet ligger inom följande områden av riksintresse: Riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 och 4 kap. 2 miljöbalken. Allt sedan turismens barndom har Nordingrå/Höga kusten varit känt för sin naturskönhet. Det starkt kuperade landskapet och spänningen mellan leende småbrukarbygd och vresigt skogs/bergs-landskap samt mellan hav och land är kvaliteter som skapat en kultur- och naturmiljö med speciell dragningskraft. Vägarna och närheten till E4 gör området lättillgängligt. Ur Länsstyrelsens Beskrivning om riksintresseområdet. Riksintresse för naturmiljö enligt 3 kap. 6 miljöbalken Höga kusten är ett världsunikt referensområde för framtida studier av geologiska processer i samband med landhöjning, marin ekologi, sjöfågelpopulationers variationer, klimat- och bergartsrelaterad växtekologi, kulturmarkens historia och vegetationsförändringar. Ett storslaget landskap med en mångfald landbiotoper och havsmiljöer, vackra kulturhistoriska miljöer och låg exploateringsgrad gör också 13

14 området utomordentligt intressant för friluftsliv och turism. Det geologiska underlaget skall i allt väsentligt bevaras intakt för framtida generationers förståelse av landhöjningen och de processer som skapat - och skapar - områdets geologiska bildningar. Täktverksamhet och andra ingrepp skall därför prövas med största restriktivitet. Landskapets jordbruksområden bör skötas så att landskapets skönhetsvärden består. Kulturhistoriska lämningar skall bevaras och den traditionella bebyggelsestrukturen bör fortleva utan större ingrepp. (Länsstyrelsen , Beskrivning av riksintresseområdet Höga kusten). Väg E4 utgör riksintresse enligt 3 kap 8 miljöbalken. Höga Kusten, kust- och skärgårdsområde, riksintresse enligt 4 kap 3 miljöbalken. I avsnittet naturmiljö och rekreations- och friluftsliv behandlas eventuell påverkan på riksintressen. Riksintressen redovisas i bilaga 1, karta

15 Figur 3. Närheten till vattnet och en starkt kuperad terräng är utmärkande för vägsträckan. 4.4 Landskapsbild Ett gestaltningsprogram har tagits fram inom ramen för projektet, som ett underlag till vägplanen. Där finns en fördjupad text om landskapet och dess förutsättningar samt förslag till utformning. Nedanstående text har sin utgångspunkt i gestaltningsprogrammet. Förutsättningar Landskapet längs E4 sträckan Ullånger-Docksta är ett varierat kustlandskap. På flera platser stupar terrängen dramatiskt ner mot vattnet och vägen skär djupt in i berget. På andra platser öppnar landskapet upp sig och ett böljande odlingslandskap breder ut sig framför betraktaren. E4an följer idag landskapet relativt väl när den slingrar sig fram längs med kusten. Figur 4. Det böljande odlingslandskapet är en nyckelkaraktär. Här dalgången Skoved - Sjöland. Längs med vägen är det vanligt med fantastiska utblickar över vattnet. Vägsträckningen ingår i ett område som är med på UNESCOs lista över världsarv. Även den öppna odlingsmarken bidrar med långa siktlinjer som ger en rik upplevelse av landskapet. Odlingslandskapet i Skoved-Sjöland är upptaget i Länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (Länsstyrelsen, 1993), se figur 4. Mellan de öppna 15

16 utblickarna mot vattnet och odlingsmarken ingår avsnitt med barrskog med inslag av löv. Dessa områden innehåller ett fåtal men viktiga utblickar mot vattnet. Den bebyggelse och verksamhet som finns längs vägen är småskalig och varierad. Dessa två nyckelkaraktärer kontrasterar starkt mot de mer öppna landskapen och förstärker därmed upplevelsen av dessa. Nästan hela sträckan från Ullånger till Docksta präglas av närheten till vattnet vilket ger en rik färdupplevelse. Vägsträckan är idag välbesökt av turister som lockas av det dramatiska landskapet med stora nivåskillnader och vackra utblickar. Utifrån skapar vägen dock en stark barriäreffekt både visuellt och fysiskt. Trafiken avger även mycket buller vilket påverkar boende och friluftslivet. Idag finns det inga bullerplank. Nyckelkaraktärer I gestaltningsprogrammet delas landskapet upp i fyra landskapskaraktärer som sammanfattas med nyckelkaraktärer enligt nedan. De redovisas även i figur 5. Verksamheter och småskalig bebyggelse: Halvöppet landskap med lågmäld och varierande bebyggelse. Småskalig service och verksamhet. I Ullånger fina utblickar över ån. Havskontakten i Docksta. Närheten till havet. Sluttningsbebyggelse. Odlingslandskapet: Sammanhängande odlingsmark. Bebyggelsens ålderdomliga placering. Dalgången i Skoved-Sjöland. Den sammanhängande och flacka odlingsytan intill tätorten Ullånger med den vita gården, Wilhelm Pettersson-Bergers föräldrahem, som kantbebyggelse och start på tätorten. Dramatiska landskap: Bergsskärning, utblickar över havet och fjärden, branter (ibland skogsklädda) ned mot vattnet. Skogslandskapet: Barrskogsområde med inslag av löv. Utblick mot Docksta och Skuleberget. Korta men viktiga utblickar ner mot havet. Bedömningsgrunder Stora negativa konsekvenser för lanskapsbilden uppstår när planförslaget står i stor kontrast mot omgivande landskap eller där förslaget påverkar orienterbarhet, invanda stråk, landmärken och utblickar. Måttliga negativa konsekvenser uppstår när planförslaget kontrasterar mot omgivande landskap i liten grad och där förslaget påverkar orienterbarhet, invanda stråk, landmärken och utblickar i begränsad omfattning. Små negativa konsekvenser uppstår när planförslaget harmoniserar med omgivande landskap och underordnar sig landskapets skala och struktur vilket resulterar i en liten påverkan på landskapet. Konsekvenser Jämförelsealternativet Jämförelsealternativet medför ingen förändring förutom att trafiken kan komma att öka i framtiden vilket gör att det kan bli ännu mer otryggt att röra sig längs med vägen. Konsekvenserna av jämförelsealternativet bedöms som obetydliga för landskapsbilden. 16

17 E4 E4 Lantmäteriet, dnr /2667 ÖVERSIKTSKARTA LANDSKAPSBILD TECKENFÖRKLARING Dramatiska landskap Skogslandskap Odlingslandskap Verksamheter och småskalig bebyggelse 0 0,5 1 2 Km Figur 5. Nyckelkaraktärerna ger en samlad bild av landskapet. Vägplaneförslaget Landskapet vid E4an är redan idag starkt påverkat av vägen. Gång- och cykelvägen samt mitträcke är i jämförelse en liten åtgärd. Längs med hela sträckan kommer dock mitträcket göra att tillfartsvägar förskjuts till större knutpunkter vilket gör att de blir mer framträdande än tidigare. Belysning förstärker korsningarna ytterligare längs med sträckan. Gång- och cykelvägen kommer att innebära att vägområdet blir större längs med hela sträckan vilket gör att vägen blir en mer markant visuell barriär i landskapet. Gång- och cykelvägen anpassas därför så långt det är möjligt till den befintliga terrängen. I samband med anläggningen kan slänter mot gångoch cykelvägen upplevas som kala innan ny växlighet etableras. Ett viltstängsel kommer att sättas upp vid sektion km 18/650-20/400. För att 17

18 minska stängslets påverkan på landskapsbilden ska det anpassas mjukt till terrängen. En mjuk släntutformning ska eftersträvas i projektet men stängslet måste inte alltid överensstämma fullt ut med slänten utan kan få en egen sträckning. Om terrängen är flack bör en alltför rak linjeföring undvikas då den kan upplevas som monoton för trafikanten. Där det finns vackra utblickar mot vattnet ska stängslet placeras i släntfot. Rätt utformning och placering av stängslet gör att konsekvenserna totalt sett blir små för landskapsbilden. Verksamheter och småskalig bebyggelse Den verksamhet och småskaliga bebyggelse som finns längs sträckan är idag mycket bullerutsatt. I planförslaget framgår det att bulleråtgärder ska utföras som kommer att förbättra situationen. När ett mitträcke anläggs kan det upplevas som ett hinder både fysiskt och visuellt. Vägen kommer att bli svårare att korsa. Gång- och cykelvägen kommer dock att förenkla färden längs med vägen väsentligt vilket gör att känslan av rörelsefrihet och trygghet kommer att öka för både de boende och det rörliga friluftslivet. Fler kommer att kunna uppleva landskapet och i ett långsammare tempo än tidigare. Fler landskapselement och detaljer kommer att kunna uppfattas av besökare som går eller cyklar längs sträckan. Planförslaget påverkar verksamheter och småskalig bebyggelse i måttlig omfattning. Odlingslandskapet Den nya gång- och cykelvägen gör en sväng in i odlingsmarken i dalgången Skoved-Sjöland för att det ska vara möjligt att färdas ner i en gång- och cykelport under E4an. Sikten mot det öppna odlingslandskapet störs då inte bara av gång- och cykelvägen utan det uppstår även nya mindre ytor mellan gång- och cykelväg och E4:an som riskerar att bli svårskötta. Om inte skötseln av dessa sker på ett bra sätt kan de växa igen med sly som påverkar utblickarna över odlingslandskapet. Belysning i korsningar riskerar att störa det öppna landskapet. Landskapsavsnittet är mycket viktigt för att bevara variationsrikedomen då andelen odlingsbarmark är låg längs sträckan i sin helhet. Konsekvenserna av projektet bedöms som måttliga i dalgången. Dramatiska landskap De skarpa bergskärningarna som präglar vägsträckan kommer att få en lite mindre brant lutning. Vägen kommer att förflyttas längre ifrån berget för att göra plats för cykelvägen. Det kan göra att skärningarna känns mindre markanta för bilisten. Förändringarna bedöms få måttliga konsekvenser för landskapsbilden. Skogslandskapet Intrånget i skogsmarken får generellt små konsekvenser för landskapsbilden. Cykelvägen dras ibland längre in i terrängen och tar då skogsmark i anspråk men dessa områden har minimerats. Andelen skog längs sträckan är hög vilket gör att den del av skogsmarken som tas i anspråk för planförslaget bedöms ge små konsekvenser för lanskapsbilden som en helhet. 18

19 Samlad bedömning Planförslaget bedöms sammantaget få måttliga negativa konsekvenser för landskapsbilden. Det beror till stor del på ingreppen i stora öppna ytor med odlingsbar mark, breddningen av vägområdet som skapar branta slänter och den nya utrustningen, inte minst mitträcket, som blir nya inslag i landskapsbilden. Åtgärder För att minska den visuella barriär som skapas av ett mitträcke används ett rundat, smäckert räcke av balktyp längs hela sträckan. Kantiga former undviks då de upplevs som mer framträdande. Samma räcke används även mellan väg och gång- och cykelväg för att skapa enhetlighet. För att gång- och cykelvägen ska följa terrängen bättre och inte splittra upp landskapet mer än nödvändigt anläggs runda släntkrön. Släntkrönet bör ha en minsta radie om 5 meter. Överblivna massor kan om möjligt användas för att släta ut nivåkurvor inom vägområdet. Placeringen av gång- och cykelvägen innebär på vissa delar långa och branta slänter. Dessa slänter kommer att erosionsskyddas och täckas med ett lager avbaningsmassor för att få vegetationsklädda slänter. Målsättningen är att samtliga slänter ska etableras med vegetation. I odlingslandskapet sker insådd av slänterna för att uppnå snabbare etablering av vegetation. Delar av gång- och cykelvägen blir upplysta för att öka tillgängligheten. För att undvika att belysningen sprids till det omgivande landskapet används avskärmad armatur. Ny utrustning ska hållas nedtonad för att inte konkurrera med omgivningen om uppmärksamhet. För att hjälpa till att hålla samman vägområdet som en helhet ska utrustningen vara enhetlig. En jämn linjeföring av viltstängslet ska eftersträvas. Skarpa vinklar och knyckiga rörelser bör undvikas då de bryter mot vägens svepande linjer och skapar ett oroligt intryck. Den befintliga vegetationen mellan stängsel och gång- och cykelväg bör sparas där det är möjligt för att göra stängslet mindre iögonfallande. För att klara säkerhetszonen ska trumändar snedskäras på de delar av sträckan där det inte sätts upp något sidoräcke. Snedskäringen ökar trafiksäkerheten samtidigt som det ger en bättre landskapsanpassning. 19

20 Figur 6. Delar av den tidigare riksvägens sträckning finns bevarade invid dagens E4. Här den gamla vägbron över Råbäcken. Färsk spillning från utter har noterats vid bron. 4.5 Naturmiljö Förutsättningar Naturmiljön är både den av människan påverkade naturen och den natur som av olika anledningar har lämnats orörd under lång tid. Hur naturmiljön ska och kan skyddas finns beskrivet i miljöbalken. Grundprincipen i planeringen av ett väg- eller järnvägsprojekt är att i första hand undvika att åstadkomma negativ påverkan på miljön. I andra hand ska den negativa påverkan minimeras genom skyddsåtgärder. Den här principen ska tillämpas under samtliga planskeden (ur Temablad natur, Trafikverket). Trafikverkets krav är att trummor och broar i naturliga vattendrag inte får utgöra ekologiska barriärer. Området för vägplanen har inventerats i fält (se bilaga 4 och tabell 3) samt studerats i insamlat kunskapsunderlag avseende naturvärden. I arbetet med framtagande av miljöbeskrivningen har kontakt tagits med Ullånger och Sätra Fiskevårdsområden för att inhämta information om fiskförande vattendrag längs aktuell vägsträckning. Inviksån och Råbäcken är känd som fiskförande vattendrag. Hela planområdet ligger inom område av riksintresse för naturmiljö enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Samtliga förekommande naturvärden på sträckan redovisas i bilaga 1, karta

21 Naturobjekt från söder till norr Naturvårdsobjekt tas löpande fram av länsstyrelsen och ingår i naturvårdsplaneringen. Naturvårdsobjekten ska bestå av områden med kända höga naturvärden. De delas in i tre klasser där 1 är högst. Betesmark nära E4an mellan Ullånger-Docksta är utmärkt som ett naturobjekt i Länsstyrelsens GIS-underlag. Idag är den dock igenväxt med sly och kan förmodligen ha förlorat mycket av sitt tidigare höga naturvärde. Ett skogsområde öster om E4an utgör både naturobjekt (Länsstyrelsen), sumpskog (Skogsstyrelsen) och är medtaget i kustinventering för Västernorrlands län. En sumpskog består ofta av ett mindre område med löv- eller barrträd i olika ålder och med mycket död ved. Områdena präglas av en blandning mellan våtmark och skog. Den våta miljön gör att skogarna sällan brinner och viktiga livsmiljöer för speciella växter och djur blir därför intakta under en längre tid (Skogsstyrelsen 2013). Skogarna brukar inte vara exploaterade i så hög grad vilket gynnar den orörda miljön ytterligare (Länsstyrelsen 2005). Se tabell 2. Tabell 2. Naturobjekt inom vägplaneområdet. *Skogsstyrelsen. Objekt Källa Klass Objekt nr Sektion km Kommentar Påverkan i projektet Betesmark Äskja 3:1 Lst GIS /520-10/580 Omedelbart norr om E4. Ej hävdad sept Beväxt med sly. Ca 30 meter öster om E4. Ja Skog vid Skovedsviken Lst GIS Ss* GIS /660-18/740 Nej Sumpskog Fid 631 Skogsmarken är även medtagen i Lst kustinventering. Bäckar och vattendrag från söder till norr I projektet har samtliga bäckar studerats i fält och bedömts utifrån miljöstatus, hantering enligt lagstiftning och för att bedöma förslag till åtgärder i syfte att förbättra bäckarnas miljökvalitet. Samtliga bäckar mynnar i havet vilket innebär att de generellt bedömts ha ett högt naturvärde trots att de flesta har ett mycket blygsamt vattenflöde. I tabell 3 redovisas bäckar och vattendrag på aktuell sträcka. I Råbäcken km 17/495 finns havsöring och stationär öring enligt uppgift från Ullångers Fiskevårdsområde (Fvo). Sätrabäcken km 20/615 passerar under E4an i en stentrumma och därefter genom ett rör med 30 % lutning varefter den passarar under Dockstavarvet och slutligen mynnar i havet. Enligt uppgift från Sätra Fvo var det fram till 1960 gott om havsöring i Sätrabäcken eftersom det då fanns en öppning i trumman som passerar genom varvsområdet. Idag vandrar ingen fisk upp i bäcken. Ingen information om att det förekommer fisk i de övriga bäckarna längs vägsträckningen har framkommit. Samtliga vägtrummor längs med sträckan har inventerats. De allra flesta betongtrummor har gått isär i fogarna mellan ringarna, vilket ofta lett till 21

22 Tabell 3. Bäckar och vattendrag inom vägplaneområdet. Kunskap om fiskförekomst i bäckarna har inhämtas från berörda Fiskevårdsområdesföreningar. Objekt Sektion km Inventeringsresultat Uppgift om fiskförekomst Status befintlig trumma (Struktor 2013) Påverkan i vägplan Tillstånd/Anmälan/Miljöåtgärd Inviksån 10/060 Naturligt vattendrag. Inga vägåtgärder planeras i projektet. Bäck i Äskja Ja samt ny trumma under GCväg. Ja samt ny trumma under GCväg. Äskjabäcken Mäjabäcken Bäck från Gårdberget (Mäja) Bäck vid Stensland (bergsskärning) Bäck vid Stensland Ja samt ny trumma under GCväg. Nybrobäcken Bäck i Sjöland Ja E4 på bro över ån. 10/800 Naturligt vattendrag - Befintliga trumändar gått isär. 11/235 Naturligt vattendrag. För hög vattenhastighet genom trumman. Stalp vid utlopp av trumma. Avsnitt mellan utloppstrumma och nästa trumma behöver höjas för att att erhållla en ekologiskt funktionell anläggning. 11/520 Naturligt vattendrag. För hög vattenhastighet genom trumman inledningsvis. Stalp nedströms E4. - Befintliga trumändar gått isär. Vandringshinder. - Befintliga trumändar gått isär. Vandringshinder. 12/440 Mycket litet miljövärde - Befintliga trumändar gått i sär. 12/940 Vatten rinner nerför bergssidan 13/690 Naturligt vattendrag. Något högt vattenkast i inledning av trumma. Förekomst av källmossa. Damm skapad av organiskt material nedströms trumma E4. Risk för framtida stalp föreligger. 14/680 Naturligt vattendrag. Stalp om 0,6 m i utlopp och mot E4 inkopp till under E4. 16/780 Bäck i ravin. Ej med i kartunderlag. Rikligt med äldre träd uppströms Riks-13. Passerar under Riks-13.genom stentrumma. Därefter passage under E4. Nedströms E4 är vattnet stillastående. Råbäcken 17/495 Bäcken passerar under bro Id Y43 enl Trafikverkets broliggare. Råbäcken 17/560 Gamla vägbron över bäcken. Kvarstabäcken Sätrabäcken Nej Ja samt ny trumma under GCväg. Ja samt ny trumma under GCväg. - Ingen uppgift Ja samt ny trumma under GCväg. - Befintliga trumändar gått i sär. - Glidning i fogarna - Sediment ansamlat i trumma under E4. 19/070 Rinner ner i kupolsil. - Åtgärder på trumma krävs. 20/615 Under E4 stentrumma/ rör lutning >30%. Passage under Docksta Varvet. Innan trumma under E4 ligger ris i bäcken. Ja samt ny trumma under GCväg. Ja samt ny trumma under GCväg. Ingen påverkan i vägplanen. Anmälan om vattenverksamhet. Ingen miljöåtgärd. Anmälan om vattenverksamhet. Miljöanpassad trumläggning. Åtgärder för minskad vattenhastighet genom trumma. Tröskling nedströms E4. Anmälan om vattenverksamhet. Miljöanpassad trumläggning. Åtgärder för minskad vattenhastighet genom trumma. Tröskling nedströms E4. Anmälan om vattenverksamhet. Ingen miljöåtgärd. Ingen anmälan om vattenverksamhet. Ingen miljöåtgärd. Anmälan om vattenverksamhet. Miljöanpassad trumläggning. Trösksling skapas nedströms trumma E4. Anmälan om vattenverksamhet. Miljöanpassad trumläggning. Tröskling mellan stentrumma och inlopp till E4 trumma. Omgrävning av utlopp mot havet för förbättrad avrinning genom trumma. Ja Befintlig rörbro under E4 i gott skick. Nej Ingen påverkan i vägplanen. Ja - Ja Anmälan om vattenverksamhet. I samband med broåtgärder vidtas skyddsåtgärder. - Inlopp till befintlig trumma behov av rensning. Ja samt ny trumma under GCväg. Ja. Ny trumma under GC-väg. Ingen anmälan om vattenverksamhet. Ingen miljöåtgärd Anmälan om vattenverksamhet. Miljöanpassad trumläggning av trumma under GC-väg. 22

23 att material från överbyggnaden rasat ner. Särskilt utbrett är detta problem i trumändarna som ofta är i behov av omfattande åtgärder. På sträckan finns även ett tiotal plåttrummor. På ett fåtal ställen har trummor reparerats samt ersatts med plasttrummor. Dessa bedöms vara i gott skick, och inga direkta åtgärder på trummorna bedöms nödvändiga. Däremot förekommer det på sina platser behov av dikesrensning. Vid ett par ställen finns även stentrummor längs med sträckan som är s.k. blå trummor, dvs. de är skyddsvärda ur naturvärdessynpunkt. Vid samtliga av dessa finns i nuläget vandringshinder i form av stalp. Om några åtgärder ska genomföras vid stentrummorna bör vandringshindren åtgärdas. Vandringshindren bedöms ha funnits under lång tid, och bäckarnas egentliga naturvärde kan ifrågasättas. Det generella skicket på stentrummorna bedöms som gott, inga spruckna takstenar eller dylikt finns på någon av trummorna. Vattenverksamhet Inviksån rinner igenom det aktuella projektområdet. Vattendraget är registrerat i VISS (VattenInformationsSystemSverige) och har miljökvalitetsnorm enligt tabell 4. Planerade åtgärder i projektet innebär inga åtgärder i åns vatten eller på ömse sidor om ån. Därmed bedöms ingen påverkan ske på Inviksåns status. Havsviken Ullångersfjärden är registrerat i VISS och har miljökvalitetsnorm enligt tabell 4. Fjärden ligger omväxlingsvis nära respektive på längre avstånd från E4. Under E4 rinner ett antal bäckar som mynnar i fjärden. Anmälan om vattenverksamhet kommer att ske för flera av bäckarna. Skyddsåtgärder vidtas i samband med anläggande av nya trummor under planerad gång- och cykelväg samt inför reparationer av befintliga trummor under E4. Genom vidtagna skyddsåtgärder bedöms ingen påverkan ske på Ullångersfjärdens status. Råbäcken rinner igenom det aktuella projektområdet. Vattendraget är registrerat i VISS och har miljökvalitetsnorm enligt tabell 4. Bäcken passerar två broar, bro för gamla Riks 13 och bro för nuvarande E4. Åtgärder på gamla bron planeras så att Riks 13 därefter kan användas för planerad gång- och cykelväg. Beroende av åtgärdernas omfattning kommer anmälan om vattenverksamhet att göras. Nödvändiga skyddsåtgärder vidtas för att förhindra förorening av vattendraget under byggtiden. Inga åtgärder på bron för E4 planeras. Ny bro under E4 för GC-vägen planeras ca 300 m norr om Råbäcken. Anläggandet av bron medför en permanent grundvattensänkning. Avledning av grundvatten planeras ske i utloppsdike som leds mot Råbäcken. I området förekommer sulfidhaltig jord som till viss del kommer att friläggas under schaktningsarbetet. Sulfidhaltig jord som friläggs kommer att täckas med tät jord. Utloppsdike i sulfidhaltig jord föreslås kulverteras alternativt att slänter förses med tät jord. Genom vidtagna skyddsåtgärder bedöms ingen påverkan ske på Råbäckens status. Sänkning av grundvatten sker vid byggande av bro under E4 för GC-vägen. Bedömningen är att den permanenta grundvattensänkningen blir lokal och att 23

24 mängden grundvatten som påverkas blir begränsad eftersom området består av täta jordar. Grundvattensänkningen bedöms inte medföra påverkan på allmänna eller enskilda intressen. Ytterligare undersökningar ska genomföras för att klargöra förutsättningarna. Grundvattensänkningen kan komma att kräva prövning enligt Miljöbalken. Havsviken Dockstafjärden är registrerat i VISS och har miljökvalitetsnorm enligt tabell 4. Fjärden ligger omväxlingsvis nära respektive på längre avstånd från E4. Under E4 rinner enstaka bäckar som mynnar i fjärden. Anmälan om vattenverksamhet kommer att ske för Sätrabäcken. Skyddsåtgärder vidtas i samband med anläggande av nya trummor under planerad gång- och cykelväg samt inför reparationer av befintliga trummor under E4. Genom vidtagna skyddsåtgärder bedöms ingen påverkan ske på Dockstafjärdens status. Tabell 4. Vattenförekomster upptagna i inom projektområdet. Namn Sektion km Tillkomst/ härkomst Ekologisk status Kemisk status Kemisk status (exkl. kvicksilver) Mijökvalitetsnorm - ekologisk status Mijökvalitetsnorm - kemisk status SE (Inviksån) 10/060-10/080 Naturlig Otillfredsställande (2009) Uppnår ej god (2009) God kemisk ytvattenstatus (2009) God (2021) God kemisk ytvattenstatus (2015) SE (Ullångersfjärden) 10/060-17/400 Naturlig God (2009) Uppnår ej god (2009) God kemisk ytvattenstatus (2009) God (2015) God kemisk ytvattenstatus (2015) SE SE (Råbäcken) 17/495 Naturlig Måttlig (2009) Uppnår ej god (2009) God kemisk ytvattenstatus (2009) God (2021) God kemisk ytvattenstatus (2015) SE (Dockstafjärden) 18/700-20/710 Naturlig God (2009) Uppnår ej god (2009) God kemisk ytvattenstatus (2009) God (2015) God kemisk ytvattenstatus (2015) Strandskydd En stor del av aktuell sträckning av E4 ligger inom områden som omfattas av strandskydd. Området kring Fäberget har strandskydd på 200 meter. Övrig sträcka har 100 meter strandskydd, se bilaga 1.1. Planerade åtgärder strider inte mot intentionen med strandskyddet d.v.s allmänhetens friluftsliv samt att bevara land- och vattenområden för att de är biologiskt värdefulla. I vägplanen framgår tydligt planerade åtgärder. I den nya planläggningsprocessen för vägoch järnväg ger planbeslutet i sig rättsverkan eller att ingen dispens behövs avseeden strandskydd. Biotopskydd Vissa biotoper omfattas av ett generellt skydd enligt 7 kap. miljöbalken. Det är områden som är särskilt viktiga för hotade djur- och växtarter. Biotopskyddet finns till för att skydda hotade naturmiljöer och småbiotoper i landskapet. Dessa är viktiga livsmiljöer för många växter, djur och svampar, i vissa fall helt avgörande för arternas överlevnad. Det generella biotopskyddet omfattar alla småbiotoper i jordbrukslandskapet av en viss typ som öppna diken, odlingsrösen, stenmurar, åkerholmar, källor med omgivande våtmark, våtmarker och småvatten samt pilevallar. Det innefattar även alléer (enkel eller 24

25 dubbel om minst 5 lövträd) som står i ett öppet landskap eller längs med en väg eller vad som tidigare utgjort en väg. Ett PM som redovisar en inventering av det generella biotopsskyddet (Trafikverket, 2013a) är bifogad som bilaga 4 till detta dokument. I projektet har målsättningen varit att så långt som möjligt undvika intrång i skyddsvärda biotoper. Planbeslutet ger i sig rättsverkan angående det generella biotopskyddet vilket Figur 7. Odlingsröse, biotopskyddat. Km 18/600. innebär att ingen separat ansökan om dispens behöver göras till länsstyrelsen. I tabell 5 redovisas identifierade objekt inom vägplanens område: Tabell 5. Direkt eller indirekt berörda objekt vilka omfattas av det generella biotopskyddet. Objekt Sektion km (läge om E4) Kommentar Påverkan i vägplan Allé 10/970-11/000 (norr) Åkermark med öppna diken och odlingsrösen 11/000-11/200 (norr) Omedelbart i tomtgräns mot E4. Utgörs av 6 björkar. Diken i anslutning till E4. Ja, gång-och cykelvägens slänter påverkar samtliga träd i allén. Ja, cirka 5 meter dike påverkas. Åkermark med öppna diken 14/600-14/800 (norr) Odlingsröse ca 60 meter norr om E4 Flertalet diken. Allé 17/050 (öster) Ca 100 m Ö om E4. Allé har sträckning nordvästsydost. Åkermark med öppna diken Åkermark med öppna diken 17/600-18/000 (norr) 17/600-18/000 (söder) Diken i anslutning till väg mot Edånger sektion 17/740 och i sträckning av gång- och cykelväg Odlingsröse 18/000 (söder) Omedelbart vid E4 Nej. Odlingsröse 18/600 (söder) Omedelbart vid E4. Nej. Ingen påverkan på odlingsröset. Ja, cirka 80 meter dike påverkas. Nej. Ja, cirka 50 meter diken påverkas Ja, cirka 15 meter påverkas av gång- och cykelväg. Särskilt biotopskydd Det särskilda biotopskyddet gäller speciellt skyddsvärda områden i jord- eller skogslandskapet som utsetts och avgränsats av länsstyrelsen respektive skogsstyrelsen enligt 7 kap. 11 miljöbalken. Inga objekt skyddade enligt det särskilda biotopskyddet finns inom eller i det angränsande området till vägplanen. Skyddade arter En rödlista är en redovisning av arters risk att dö ut från ett land eller ett område, det vill säga arter som är särskilt skyddsvärda. ArtDatabanken har Naturvårdsverkets uppdrag att ta fram Sveriges rödlista. Rödlistade arter i 25

26 Sverige 2010 är den tredje svenska rödlistan som baseras på internationellt vedertagna kriterier från Internationella Naturvårdsunionen. Artportalen är ett webbaserat system för fynd av Sveriges växter, djur och svampar. Artportalen är ett öppet system där vem som helst kan rapportera in fynd. Fynduppgifterna är tillgängliga för alla, med undantag för särkskilt känsliga arter som skyddas genom att den exakta fyndplatsen inte offentliggörs. Artportalen är en värdefull källa till kunskap om den svenska naturen. Dock utgör inte Artportalen ett fullständigt inventeringsunderlag, utan bygger på enskilda personers och organisationers observationer. Klassningen av skyddsvärda arter baseras på EU:s habitat direktiv. Inom aktuell vägsträcka har följande rödlistade arter inrapporterats i Artportalen: Åkerrättika, Raphanus raphanistrum har observerats i åkermarken mellan Sundbogatan och E4an, nära Ullånger. Den trivs främst i jordbrukslandskapet men den kan även förekomma i urbana miljöer. Det är ett åkerogräs som trivs där jordarna brukas extensivt. Marken ska vara kalkfattig och lätt. Arten är ljuskrävande och konkurrenssvag. Det moderna jordbruket med ogräsbekämpning, frörensning och alltför tätvuxna grödor missgynnar åkerrättikan till den grad att den idag är rödlistad som nära hotad (Artdatabanken 2013). Spår av Utter, Lutra lutra, i form av färsk spillning har observerats vid Råbäcken. Våtmarker och sötvatten är viktiga landskapstyper för uttern. De förekommer även vid havsstränder och brackvatten. Optimala miljöer för uttern är ostörda miljöer där den kan vila samt föda upp sina ungar ifred och där födan är lättillgänglig (Artdatabanken 2013). Vägtrafik, ökad spridning av miljögifter samt störningar vid boplatser är hot mot utterpopulationen. I tabell 6 redovisas rödlistade arter längs med sträckan Ullånger-Docksta: Tabell 6. Publika rödlistade fynd i Artportalen ( ). *Rödlistekategorier: NT-Nära hotad, VU-Sårbar, EN-Starkt hotad. Sektion km (läge om E4) Artnamn (Rödlistekategori*) Fyndplats Datum Observatörer Kommentar Påverkan i vägplan Åkerrättika, (NT) ca 10/200-10/500 (norr) Ullånger N E4 25 jul 2008 Sofia Lund Noterad mellan Sundbrogatan och E4 i åkermarken, stora mängder. Ja Skogsalm (VU) ca 11/680 (nordöst) N Mäja 7 sep 2006 Länsstyrelsen Västernorrlands län Noterad ca 700 m från E4, vid höga kusten leden. Nej Skuggviol (NT) ca 14/700 (norr) N Knäppa 7 sep 2006 Länsstyrelsen Västernorrlands län Noterade ca 1 km från E4, vid Nybrobäcken. Nej Utter (VU) ca 17/560 (väst) Sjöland 12 mar 2009 Oskar Norrgrann Färsk spillning noterad vid Råbäcken nära E4. Ja Fältgentiana (EN) ca 20/700 (väst) Vibyggerå prästbord 1:1 20 jul 1988 Länsstyrelsen Västernorrlands län Noterad ca 200 m från E4 i ängs och hagmark, vid Sätrabäcken. Nej 26