RAPPORT. Recipientutredning VA SYD 733 VA SYD SJÖLUNDA OCH KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER SLUTVERSION

Transkript

1 733 VA SYD Recipientutredning VA SYD UPPDRAGSNUMMER SJÖLUNDA OCH KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK THERES SÖDERBERG SWECO ENVIRONMENT AB PATRIK WALLMAN KUST OCH VATTENDRAG MALMÖ

2 Sammanfattning Malmö och Lunds befolkning kommer att växa i framtiden och det ställer krav på att spillvattenhanteringen i städerna möter det ökade behovet. Den här recipientutredningen utreder två framtida alternativ, det första där Källby avloppsreningsverk i Lund och utökas succecivt till år 2060 samt ett andra alternativ där avloppsvattnet från Lund överförs till Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö. För båda alternativen görs spädningssberäkningar för de framtida scenarierna för att kartlägga hur den ökade belastningen kan påverka recipienterna, Höjeå och Öresund. I utredningen undersöks även konsekvenserna av ett antal olika reningsgrader för parametrarna totalkväve, totalfosfor, ammoniumkväve samt BOD7 vid olika tidpunkter (år 2020, 2030, 2040, 2050 och år 2060). Resultaten visar att Höjeå, som är den mindre recipienten, ställer högre krav på rening av avloppsvattnet från Källby avloppsreningsverk än idag för att inte recipienten ska påverkas negativt av de ökade utsläppen. Mer långtgående rening kommer att krävas för parametrarna totalfosfor, totalkväve, BOD7 och ammoniumkväve för att inte påverka recipienten mer än idag. Om avloppsvattnet från Lund överförs till Sjölunda avloppsreningsverk ser påverkan på den ekologiska kvalitetsfaktorn näringsämnen i Lommabukten inte ut att öka nämnvärt i de framtida perspektiven. Källby avloppsreningsverks vatten skulle nå Öresund via Sjölunda avloppsreningsverk i stället för via Höjeå. Det positiva med detta är att näringsämnena från Källby avloppsreningsverk kommer att spädas ut och spridas snabbare jämfört med idag. I dagsläget lägger sig vattnet från Höjeå vid vissa tillfällen längs med kusten i Lommabukten som är ett skyddat område. Resultaten visar att Öresund, som är den större recipienten, också kommer att behöva minska sina utsläppskrav eftersom belastningen till Sjölunda avloppsreningsverk kommer att öka både genom tillkomsten av Lunds avloppsvatten och befolkningsökningen i Lund och Malmö. Kraven kommer däremot troligen att bli mildare än vad de skulle bli för Källby. En av faktorerna som talar emot att lägga ned Källby avloppsreningsverk är att vattenföringen i ån kommer att minska drastiskt av klimatförändringarna. Detta kan exempelvis påverka biologiska kvalitetsfaktorer. En annan faktor är att den ekologiska statusen för näringsämnen inte kommer att förbättras så att god status uppnås vid en nedläggning. Detta beror på att det största tillskottet av näringsämnen till Höjeå kommer från jordbruket och så länge inte dessa utsläpp begränsas kan åns ekologiska status inte förbättras. Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE Malmö, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Theres Söderberg Miljökonsult Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) theres.soderberg@sweco.se

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 1 2 Höjeå Vattenföring Klimatförändringarnas påverkan på vattenföringen Belastningar och punktkällor i Höjeås avrinningsområde 7 3 Vattenkvaliteten i Höjeå Ekologisk ytvattenstatus Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Biologiska kvalitetsfaktorer Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Kemisk ytvattenstatus 15 4 Utsläpp till Höjeå från Källby avloppsreningsverk Flöden och koncentrationer i utsläpp Utsläpp från avloppsreningsverket, koncentrationer och belastningar Säsongsmässiga variationer Retention i dammarna Nuvarande tillstånd och utredda alternativ Framtida utgående flöden och koncentrationer till Höjeå jämfört med miljökvalitetsnormer Belastning och koncentrationer vid utredda alternativ av näringsämnen och BOD 7 samt jämförelse med nuvarande villkor 22 5 Konsekvensbedömning Källby avloppsreningsverk Ekologiska kvalitetsfaktorer Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Biologiska kvalitetsfaktorer fisk, bottenfauna och kiselalger Syretärande ämnen Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Kemisk ytvattenstatus Konsekvenser av framtida utökad verksamhet Konsekvenser av att Källby läggs ned 38 6 Öresund Skyddade områden Badvattenkvalitet 46 ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

4 7 Spridningsmodellering av utsläpp från Sjölunda avloppsreningsverk Introduktion Bakgrund Spridning av utsläpp Metod Modellområde Simulerade förhållanden 50 8 Vattenkvaliteten i Öresund Ekologisk ytvattenstatus Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Biologiska kvalitetsfaktorer Kemisk ytvattenstatus Belastning till Lommabukten 59 9 Utsläpp till Öresund från VA SYD Flöden och koncentrationer i utsläpp Utsläpp från avloppsreningsverket, koncentrationer och belastningar Säsongsmässiga variationer Nuvarande tillstånd och utredda alternativ Framtida utgående flöden och koncentrationer till Öresund jämförda med miljökvalitetsnormer Belastning och koncentrationer vid utredda alternativ av näringsämnen och BOD7 samt jämförelse av villkor Resultat från spridningsmodelleringen av Öresund Konsekvensbedömning Sjölunda avloppsreningsverk Ekologiska kvalitetsfaktorer Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Biologiska kvalitetsfaktorer växtplankton, makroalger och gömfröiga växter samt bottenfauna Konsekvenser av framtida utökad verksamhet Sammanfattande bedömning Referenser 84 Bilagor Bilaga 1 Ekologiska kvalitetsfaktorer Källby avloppsreningsverk Bilaga 2 Beräknade koncentrationer och belastningar i Höjeå, nuvarande villkor och föreslagna framtida alternativ Bilaga 3 Ekologiska kvalitetsfaktorer Sjölunda avloppsreningsverk Bilaga 4 Beräknade koncentrationer till Öresund vid olika spädningsscenarion. Bilaga 5 PM Modellering av Öresund ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

5 1 Bakgrund och syfte Malmö och Lunds befolkning kommer att växa i framtiden och det ställer krav på att spillvattenhanteringen från städerna möter det ökade behovet. Källby avloppsreningsverk når sitt kapacitetstak omkring år Ett nytt miljötillstånd krävs, som sannolikt medför krav på mera långtgående rening när det gäller kväve och fosfor än den rening som utförs i dagsläget. Det finns också önskemål om att bygga bostäder i området kring Källby, men förmodligen först längre fram i tiden och tidigast år 2022 när den nya stationen vid Klostergården beräknas bli klar. Två alternativ utreds för den framtida reningen av avloppsvatten från Lund. Det första alternativet innebär att Källby avloppsreningsverk behålls och utökas för en framtida belastning, med Höjeå som fortsatt recipient. Det andra alternativet innebär att Källby avloppsreningsverk läggs ned och att avloppsvattnet istället överförs till Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö, med Öresund som recipient. Denna underlagsrapport har som syfte att utreda de två alternativa recipienterna. Förutsättningarna i Höjeå och Öresund, utsläppen av renat avloppsvatten från VA SYD:s avloppsreningsverk, samt hur dessa påverkar Höjeå respektive Öresund behöver utredas. I utredningen undersöks också konsekvenserna av ett antal olika reningsgrader för parametrarna totalkväve, totalfosfor, ammoniumkväve samt BOD7 vid olika tidpunkter (år 2020, 2030, 2040, 2050 och år 2060). Rapporten är uppbyggd av två olika delar, en för Källby avloppsreningsverk och Höjeå och en för Sjölunda avloppsreningsverk och Öresund. I slutet av rapporten görs en sammanvägd bedömning av de två alternativen. En ny EU-dom den så kallade Weserdomen (EU-domstolens mål C-461/13) kan komma att spela en roll för tillåtligheten av framtida ökade utsläpp till Höjeå från Källby avloppsreningsverk. Weserdomen innebär att en verksamhet eller åtgärd inte får tillåtas om den kan orsaka en försämring av ytvattenförekomstens status och när projektet äventyrar uppnåendet av god status till den tidpunkt som är bestämd. Med detta avses att projektet medför en försämring av enskilda kvalitetsfaktorer för ekologisk status eller, i förekommande fall ekologisk potential, över en klassgräns för den enskilda kvalitetsfaktorn. Detsamma gäller varje ytterligare försämring som en verksamhet eller åtgärd medför om en kvalitetsfaktor har klassificerats som dålig. En bedömning av om kvalitetsfaktorns statusklass bedöms sänkas eller om en försämring sker av kvalitetsfaktor i sämsta statusklass redovisas för de ekologiska kvalitetsfaktorerna i bilaga 1. Jämförelsevis har andra betydligt mindre avloppsreningsverk i regionen nyligen fått tillstånd med villkor enligt Tabell 1. Dessa ger en fingervisning om vilka uppsläppshalter som kan komma att bli aktuella för avloppsreningsverken om nya tillstånd skulle sökas idag. 1(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

6 Tabell 1 Avloppsreningsverk i Skånes villkor vid nya tillstånd samt yrkade villkor. Södra Sandby (2015) Ystad (2014) pe Höganäs (2013) Höör (2013) pe Recipient Kävlingeån Havet Havet Ringsjön BOD 7 8 mg/l (kvartalsmedel) 8 mg/l (halvårsmedel) 8 mg/l (kvartalsmedel) 7 mg/l (kvartalsmedel) P-tot 0,2 mg/l (halvårsmedel) 0,3 mg/l (halvårsmedel) 0,3 mg/l (kvartalsmedel) 0,2 mg/l (kvartalsmedel) N-tot 12 mg/l (årsmedel) 10 mg/l (årsmedel) 10 mg/l (årsmedel) 15 mg/l (årsmedel) NH 4-N 3mg/l (medel maj-okt) 5 mg/l (årsmedel) Avgränsningar Data från provtagningar har inhämtats från Höjeås vattenråd, som utför månadsvisa provtagningar i Höjeå. Underlag för koncentrationer och belastningar från respektive avloppsreningsverk har inhämtats från VA SYD, vilka för de flesta parametrar analyseras varje dag. För samtliga data används treårsmedelvärden från år förutom för flöden i Höjeå som bygger på månadsmedelvärden för år Beräkningar av framtida scenarion har baserats på en utredning av SMHI om påverkan från klimatförändringar på flödet i Höjeå. För spädningsberäkningar av utsläpp till recipient har två olika metoder använts, för Höjeå har enklare spädningsberäkningar utförts och för Öresund har en 3D-modellering av utsläppet genomförts. Alla beräkningar och jämförelser med miljökvalitetsnormer är genomförda utifrån dagens situation och gränsvärden. Beräkningarna är också utförda med avseende på fullt utnyttjat tillstånd idag och i framtiden. De faktiska koncentrationerna och belastningarna till recipienten idag är lägre än tillståndsvillkoren. Kemisk ytvattenstatus redovisas i rapporten men ingen bedömning görs utifrån särskilt förorenade ämnen (ekologisk status) eller prioriterade ämnen (kemisk ytvattenstatus) förutom för ammoniak. Övriga ämnen kommer att undersökas i ett senare skede. 2(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

7 2 Höjeå Recipient för det renade avloppsvattnet från Källby är Höjeå som mynnar ut i Öresund. Höjeå är inte utpekad som skyddsvärt fisk- eller musselvatten i Naturvårdsverkets fiskvattenförteckning (NFS 2002:6) över fiskvatten som ska skyddas enligt förordning 2001:554 om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Påverkan på Höjeå är ändå viktigt att utreda på grund av förekomst av bl.a. öring och ål. Det finns inga skyddade områden i Höjeås avrinningsområde som kan påverkas av ökade utsläpp från Källby avloppsreningsverk. Höjeå rinner i nordvästlig riktning från källflödena på Romeleåsens västsluttning via Häckebergasjön, förbi Genarp, Esarp, Kyrkheddinge och Lund innan den mynnar i Lommabukten vid Lomma. Avrinningsområdet är ca 316 km 2 och sträcker sig mellan Sege ås avrinningsområde i söder och Kävlingeåns avrinningsområde i norr (se Figur 1). Önnerupsbäcken, som är det största tillflödet med en fallhöjd på 40 m, har sitt källområde vid norra utkanten av Lunds stad och ansluter till Höje å strax nordost om Lomma. Inom Höjeås avrinningsområde är fyra vattendrag och fyra grundvattenförekomster utpekade som vattenförekomster enligt arbetet med vattenförvaltningen. Inga sjöar i området utgör utpekade vattenförekomster. Kustvattenförekomsten Lommabukten gränsar till området. (Höjeås vattenråd, 2016) Figur 1 Höjeås avrinningsområde samt ekologisk statusklassning för vattenförekomsterna. Gul- måttlig status, orange- otillfredsställande status, röd- dålig status. Höjeås huvudfåra, som är av störst betydelse här, delas upp i tre vattenförekomster i VISS. VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas som har utvecklats av 3(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

8 vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs och vattenmyndigheten. VISS förvaltas idag av Länsstyrelsen i Kalmar. (Viss, 2016) I VISS finns klassningar och kartor över alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. HÖJEÅ: Önnerupsbäcken-källa (SE ) HÖJEÅ: Södra Västkustvägen-Önnerupsbäcken (SE ) HÖJEÅ: Havet-Södra Västkustvägen (SE ) Källby avloppsreningsverk är placerat inom den mest uppströms belägna vattenförekomsten (EU_CD: HÖJE Å: Önnerupsbäcken-källa) i avrinningsområdet, varför även de två områdena nedströms berörs av VA SYD:s verksamhet. Avrinningsområdet domineras av jordbruksmark som utgör cirka 63,5 % av arean. Skogsmark utgör cirka 18 % och urban mark cirka 17,5%. Övriga markanvändningar är sjö och kärr som tillsammans utgör mindre än 1 %. (SMHI, 2016) I Höjeå bedrivs en samordnad recipientkontroll på uppdrag av Höjeås vattenråd. Recipientkontrollen omfattar tolv provpunkter i huvudfåran (se Figur 2) varav två stycken är så kallade intensivprovtagningspunkter (21 i huvudfåran och 24 A i Önnerupsbäcken) med veckovis provtagning, resterande punkter provtas varannan månad. Prover tas på fysikaliska och kemiska parametrar, metaller och bottenfauna. De provpunkter som är aktuella för den här recipientutredningen är inringade i rött i Figur 2. 4(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

9 Utsläppspunkt Källby ARV Figur 2 Provpunkter i Höjeås avrinningsområde aktuella för Källby avloppsreningsverk inringade i rött. Pilen visar ungefärligt läge för utsläppspunkten i Höjeå. 2.1 Vattenföring I Höjeå saknas betydande naturliga vattenmagasin vilket gör att vattennivån i ån svarar snabbt på variationer i nederbörd. Ytavrinning till följd av nederbörd är som regel störst under tidig vår, senhöst och milda vintrar. Vattenföringen i Höjeå mäts av SMHI i station 2138 vid Trolleberg. Stationen är belägen i Höjeås huvudfåra, cirka 500 m nedströms Källby avloppsreningsverk. Mätningar har pågått i stationen sedan Medelvattenföringen vid stationen på årsbasis är cirka 2,1 m 3 /s och medellågvattenföringen (MLQ, medelvärdet under dataperioden av de enskilda årens lägsta dygnsvärden) 0,22 m 3 /s. Inga mätningar av vattenföringen görs längre nedströms men SMHI beräknar med hjälp av den hydrologiska modellen HYPE 1 (HYdrological 1 5(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

10 Predictions for the Environment) det totala flödet i ån och korrigerar beräkningarna med hjälp av de uppmätta värdena för att få så kallade stationskorrigerade vattenföringsvärden. År 2015 var den totala stationskorrigerade vattenföringen vid Höjeås mynning i Lomma i medeltal 2,5 m 3 /s och medelvattenlågvattenföringen var 0,24 m 3 /s enligt SMHIs beräkningar. (Höjeås vattenråd, 2016) I Figur 2 redovisas Höjeås bottenprofil och Källbys placering. Höjeå har en fallhöjd på cirka 32 m och de mest flacka partierna återfinns i den nedre delen av ån. Figur 3 Höjeås bottenprofil med Källby ARV:s läge markerat. Fallhöjd: ~32 m. Total sträcka: ~32 km. Flacka partier återfinns i den nedre delen av ån. (Sweco, 2015) Klimatförändringarnas påverkan på vattenföringen SMHI har genomfört en klimatanalys och klimatsimuleringar för Höjeå. Denna redovisar klimatförändringens påverkan på årsmedelvattenföringen samt medelvattenföringen per säsong vid Höjeås mynning i Öresund. Eftersom tidsperspektivet på recipientutredningen sträcker sig till år behöver klimatförändringens påverkan på vattenföringen i Höjeå beaktas i beräkningarna av framtida koncentrationer och belastningar i Höjeå. Medelvattenföringen i Höjeå kommer att minska på våren och öka på vintern jämfört med dagens medelvattenföring. Se Figur 4. 6(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

11 Figur 4 Klimatförändringens påverkan på medelvattenföringen i Höjeå jämfört med medelvattenföringen år Underlagsdata kommer från SMHI. (SMHI, 2011) 2.2 Belastningar och punktkällor i Höjeås avrinningsområde Vattenkvaliteten i Höjeå påverkas både av diffusa utsläpp, exempelvis jordbruksverksamhet, dagvatten, enskilda avlopp, och föroreningar som transporteras med luften. Det finns två punktkällor i Höje å, Källby avloppsreningensverk, dit flertalet industrier i Lunds kommun avleder sitt processvatten, samt Staffanstorps avloppsreningsverk. Höjeås avrinningsområde har beteckningen 118 i SMHI:s modell S-hype och nettobelastningen av kväve och fosfor är fördelade enligt nedanstående i Figur 5 och Figur 6. Störst belastning av kväve kommer från jordbruket, som står för 73 %. Avloppsreningsverk står för 16 %, urbana miljöer 6 %, skog och hygge 4 % samt enskilda avlopp 1 %. (SMHI, 2016) 7(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

12 Figur 5 Nettobelastningen av kväve i Höjeås avrinningsområde. Störst belastning av fosfor kommer från jordbruket (66 %), följt av avloppsreningsverk (15 %), urbana miljöer (7 %), skog och hygge (3 %), enskilda avlopp (4 %) samt industri (2 %). Figur 6 Nettobelastningen av fosfor Höjeås avrinningsområde. 8(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

13 I Tabell 2 redovisas utsläppen i medeltal från Källby avloppsreningsverk och Staffanstorps avloppsreningsverk år Tabell 2 Utsläpp från kommunala reningsverk till Höjeå som medeltal för år Utsläpp till Flöde BOD 7 BOD 7 P tot P tot N tot Ntot NH 4-N m 3 /år mg/l ton/år mg/l ton/år mg/l ton/år ton/år Punktkällor Staffanstorps ARV Höjeå ,4 4,9 0,13 0,19 5,75 8,30 Källby ARV Höjeå <3 37,6 0,23 2,3 8 84,5 10,5 Summa ,5 2,5 92,8 10,5 3 Vattenkvaliteten i Höjeå En viktig del av ramdirektivet för vatten a r att inget vatten får försa mras, d.v.s. få en la gre status a n det haft tidigare. Miljökvalitetsnormen (MKN) för vatten avser antingen ekologisk eller kemisk ytvattenstatus för en besta md vattenförekomst. Det a r den regionala vattenmyndigheten som beslutar om miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna inom myndighetens geografiska ansvarsområde. Miljökvalitetsnormen i en vattenförekomst beskrivs utifrån olika kvalitetsfaktorer. För varje kvalitetsfaktor används ett antal parametrar, med hjälp av vilka statusen för respektive kvalitetsfaktor kan avgöras. 3.1 Ekologisk ytvattenstatus Vid klassificering av ekologisk status och fastställande av miljökvalitetsnormer för ekologisk status ska ett visst mönster följas. Klassificeringen av ekologisk status omfattar klasserna hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig ekologisk status. Vid statusklassificeringen används ett stort antal kvalitetsfaktorer. Det finns biologiska, fysikalisk-kemiska samt hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Varje kvalitetsfaktor består av en eller flera parametrar. Generellt gäller att vid klassificering av ekologisk status ska det i första hand tas hänsyn till de biologiska kvalitetsfaktorer och om de påvisar god status ska man ta hänsyn till fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. I bilaga 1 görs en sammanställning av samtliga ekologiska kvalitetsfaktorer som är aktuella för Höjeå. Vid 2009 års bedömning av de ekologiska kvalitetsfaktorerna bedömdes den mest uppströms belägna vattenförekomsten ha dålig ekologisk status, den nedströms belägna vattenförekomsten ha en otillfredsställande status och vattenförekomsten närmast havet ha måttlig potential. Klassningen av ekologisk status görs enligt principen sa mst 9(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

14 biologiska parameter. I alla tre vattenförekomsterna i Höjeå beror statusklassningen på en sammanvägning av parametrar inom biologisk kvalitetsfaktor; påväxt/kiselalger samt fisk (se vidare i kapitel 3.1.2). Bedömningen är gjord enligt principen "sämst avgör" dvs den biologiska kvalitetsfaktorn med sämst statusklass avgör den sammanlagda bedömningen. Påväxt-kiselalger bedöms ha måttlig status och visar att vattendraget är näringspåverkat. Detta stöds även av vattenkemiska resultat. Se Tabell 3. Tabell 3 Ekologisk status hos vattenförekomster i Höjeå. Vattenförekomst EU-ID Vattenförekomst namn Ekologisk status/potential Sämst biologisk parameter styr SE HÖJE Å: Önnerupsbäckenkälla Dålig status Påväxt-kiselalger och fisk SE HÖJE Å:Södra Västkustvägen- Önnerupsbäcken Otillfredsställande status Påväxt-kiselalger och fisk SE Höje å: Havet- Södra Västkustvägen Måttlig potential Uppströms förekomster används för bedömning I den här rapporten kommer de senaste statusklassningarna i VISS att redovisas eftersom fler undersökningar och bedömningar har gjorts sedan miljökvalitetsnormerna i ovanstående tabell fastställdes Där det är relevant och ingen bedömning finns i VISS används underlag från recipientkontrollprogrammet Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer De fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna består exempelvis av näringsämnen, försurning och särskilt förorenande ämnen. I denna utredning är det framför allt kvalitetsfaktorerna näringsämnen som är av intresse. I nuläget används endast parametern totalfosfor som bedömningsgrund för kvalitetsfaktorn na ringsa mnen vilket gör att fosfor kommer att undersökas mer ingående än övriga parametrar. Förutom de parametrar som ingår i de nuvarande bedömningsgrunderna analyseras inom många recipientkontrollprogram en mängd vattenkvalitetsparametrar som ingått i gamla bedömningsgrunder för miljökvalitet, eftersom provtagningsprogrammen utarbetats efter dessa. Dessa parametrar är användbara för att bedöma statusen i ett vattendrag och därför används ofta de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket, 1999) som referens i recipientkontrollernas årsrapporter. Dessa används också i Höjeås recipientkontroll. Vid de provpunkter som är belägna närmast Källby avloppsreningsverk, 20 uppströms Källby och 21 nedströms Källby, analyseras vattnet med avseende på flertalet parametrar såsom fosfor, kväve, syre och ph. Parametrar av vikt för utredningen presenteras i Tabell 4 med uppmätta medelvärden för perioden (84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

15 Tabell 4 Medelvärden för åren för fysikalisk-kemiska parametrar i de provpunkter som ligger närmast Källby, samt provpunkten 24 A (närmare mynningen). Syre, Provpunkt Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) BOD 7 (mg/l) årsminimu m (mg/l) Syretillstånd 2 ph - 20, uppströms Källby ,2 Måttligt (5-7 mg/l) 7,8 21, nedströms Källby ARV ,6 Måttligt (5-7 mg/l) 7,7 24 A, mynningen ,1 Måttligt (5-7 mg/l) 7,8 Näringsämnen Kvalitetsfaktorn näringsämnen klassificeras genom att parametern totalfosfor mäts, det vill säga allt fosfor som finns i vattnet, både löst och bundet i partiklar och biomassa. I vattenförekomster i sjöar och vattendrag används den totala koncentrationen fosfor i vattnet som ett mått på belastning av näringsämnen. I de allra flesta fall i våra sötvatten är det fosfor som begränsar tillväxten hos alger och växter. De olika klassgränserna för statusbedömning beräknas för varje enskilt vattendrag enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 2007). För åren bedöms Höjeå vid såväl punkterna 20, 21 som 24A ha dålig näringsstatus. De uppmätta halterna i Höjeå är höga, över 89 µg/l. (Ekologgruppen, 2015) Försurning Försurning indikerar förändringar i vattenkemin som förorsakats av människan. Försurning av mark och vatten sker dels genom att avgaser från olika sorters förbränning ger upphov till nedfall av sura kväve- och svavelföreningar och dels genom att skogsbruken försurar mark och vatten. ph-mätningar och alkalinitet har genomförts 12 gånger per år; januari-december, inom den samordnade recipientkontrollen för Höjeå. Dessa visar att tillståndet med avseende på ph bedöms motsvara god status eller bättre och försurningspåverkan är ingen eller obetydlig. 2 Enligt Naturvårdsverkets rapport (84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

16 Övriga parametrar Rörande de parametrar som mäts i recipientkontrollprogrammet, men som inte ingår nu gällande bedömningsgrunder, har nedanstående bedömning gjorts. Syre Medelvärdena för årslägsta syrekoncentration vid de olika punkterna presenteras i Tabell 4. Dessa indikerar måttligt syrerikt tillstånd vid samtliga provpunkter. I Figur 7 redovisas syrehalterna uppströms och nedströms Källby i provpunkt 20 respektive 21. Syrehalterna är ungefär desamma, men under sommarmånaderna är syrehalterna uppströms Källby cirka 1-2 mg/l lägre än nedströms Källby. Detta torde bero på att utgående vatten från Källby enligt miljötillståndet behöver syresättas till minst 60 % och därmed luftas via ett överfall före utsläpp till Höjeå. Årsminimum för syre redovisas i Tabell 4. Syrehalten gränsvärde för laxfiskvatten år vid <9m/l och om koncentrationen av syre faller under 6 mg/l skall länsstyrelsen förvissa sig om att det inte inverkar skadligt på en balanserad utveckling av fiskpopulationen. (Naturvårdsverket, 2006) Figur 7 Uppmätta syrehalter i Höjeå under år i punkt 20 uppströms Källby och punkt 21 nedströms Källby. Organiskt material Innehållet av organiskt material (syretärande ämnen) i form av biokemisk syreförbrukning, förkortat BOD (Biochemical Oxygen Demand eller Biological Oxygen Demand) är ett mått på vattnets innehåll av biologiskt nedbrytbara ämnen. Oxidation sker med hjälp av mikroorganismer under syreförbrukning i 5 eller 7 dygn. BOD7 analyseras varannan månad i provpunkterna 20 och 21. I Figur 8 presenteras halterna av BOD7 i Höjeå baserat på provtagningar år Innehållet av TOC (totalt organiskt kol) analyseras inte i recipienten. 12(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

17 Figur 8 Koncentrationer av organiskt material i Höjeå i provpunkt 20 uppströms Källby samt provpunkt 21 nedströms Källby. Baserat på provtagningar året Kväve Totalkvävehalten används inte längre vid statusklassificering av vattendrag men ger fortfarande god information om ett vattendrags näringsstatus. Baserat på månadsmedelvärdena bedöms totalkvävehalterna i huvudfåran som mycket höga, se Figur 9. Under vintermånaderna november-februari är halterna uppströms och nedströms Källby extremt höga (över 5 mg/l). 13(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

18 Figur 9 Koncentrationerna av N-tot uppströms (punkt 20) och nedströms Källby avloppsreningsverk (punkt 21). Mätvärden är baserade på medelvärden av månatliga provtagningar för åren I diagrammet visas också vilka halter som är låga, måttliga, höga, mycket höga eller extremt höga enligt Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder Biologiska kvalitetsfaktorer 14(84) De biologiska kvalitetsfaktorerna som används för klassificering av vattendrag utgörs av kiselalger, fisk och bottenfauna. Nedan redogörs för nuvarande status hos var och en av dem. Kiselalger Det som växer på hårda ytor (påväxt), exempelvis stenar, är oftast kiselalger. Dessa är goda indikatorer på hur vattenkvaliteten är i ett vattendrag. Bedömningen görs med hjälp av de två parametrarna kiselalgsindex (IPS - Indice de polluo-sensibilité spécifique) som indikerar näringspåverkan och organisk förorening, och surhetsindex (ACID) som placerar vattendraget i en ph-grupp. Statusen för kisealgsindex är genomgående måttlig i Höjeå. Andelen missbildade kiselalgsskal visar på en svag påverkan i Höjeå vid Trolleberg. (Ekologgruppen, 2015) Provtagning sker en gång per år i september månad på två övervakningsstationer, 3b och 21. Surhetsindex visar att statusen är hög och således föreligger ingen surhetspåverkan i Höjeå. ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

19 Fisk Fisken är en viktig del av djurlivet i vattnen och är därför en del av bedömningen av ekologisk status i vattendrag. I vattendrag används vattendragsindex (VIX) för att bedöma statusen. Detta index består av sammanlagt sju parametrar, bland annat tätheten av öring och lax. Provtagning genom elfiske genomförs en gång vart tredje år i augusti månad (närmast planerade provtagning utförs år 2016) på tre övervakningsstationer (3b, 21 och e4). För vattenförekomsten Höjeå-Önnerupsbäckens källa är den ekologiska kvalitetsfaktorn Fisk klassad som otillfredsställande och indikerar miljöproblem som rör organismers vandringsmöjligheter samt vattendragets flöde och form. I de övriga två vattenförekomsterna är denna parameter inte klassad. (Viss, 2016) I Höjeå förekommer öring och ål. Trots att Höjeå inte är ett fiskvatten enligt förordningen kommer resultaten från recipientutredningen att jämföras med gränsvärden och riktvärden för fiskvatten för att se om det finns en påverkan från de framtida alternativen. Bottenfauna De djur som lever på eller i vattendragets botten kallas bottenfauna. Den består ofta av insektslarver, maskar, snäckor och musslor som fångas i såll och håvar. Bottenfaunan är en viktig indikator på miljön i vattnet och på/i bottnen i sjöar och vattendrag. Generellt används fångsten till att räkna ut olika index, till exempel hur många arter det finns som tål låga syrehalter jämfört med de som kräver mycket syre. Provtagning genomförs en gång/år under hösten på fyra övervakningsstationer (3b, 20, 21 och 23a). Provtagning en gång vart tredje år sker på ytterligare två övervakningsstationer (6 och 12). Bottenfaunan är inte klassificerad i VISS för de aktuella vattenförekomsterna. I recipientkontrollen bedöms påverkansgraden av organisk-eutrofierande föroreningar uppströms Källby vara måttlig och nedströms Källby betydlig. En negativ trend har märkts av nedströms Lund de senaste åren. (Ekologgruppen, 2015) Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna utgörs av kontinuitet, hydrologisk regim och morfologiska förhållanden. Dessa kvalitetsfaktorer är stödfaktorer till de biologiska kvalitetsfaktorerna och används endast i statusklassningen om både de biologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna klassificerats till hög status. Om status hos någon av de biologiska kvalitetsfaktorerna är måttlig eller sämre spelar det ingen roll vad de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna visar. Höjeås huvudfåra är klassad vad gäller hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i vattenförekomsterna HÖJE Å: Önnerupsbäcken-källa och HÖJE Å: Södra Västkustvägen-Önnerupsbäcken. Kvalitetsfaktorn konnektivitet är klassad som dålig i Önnerupsbäcken-källan. 3.2 Kemisk ytvattenstatus Den kemiska ytvattenstatusen grundas på halter av ett antal prioriterade ämnen eller ämnesgrupper samt ytterligare åtta andra substanser. Ämnena och ämnesgrupperna finns redovisade i ett dotterdirektiv till vattendirektivet, Europaparlamentets och rådets 15(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

20 direktiv 2013/39/EU L 226/1. Kemisk ytvattenstatus klassificeras som god eller uppnår ej god status. Kemisk status baseras på en expertbedömning i VISS och a r faststa lld till Uppnår ej god status för alla vattenförekomster i Sverige på grund av kvicksilverkoncentrationerna. Om kvicksilver undantas bedöms Höjeå däremot ha god kemisk status. Detta är dock en expertbedömning som grundar sig på en begränsad mängd data. I Höjeå mäts metaller i Bjällerup samt nedströms Källby. Dessa data påvisar inte halter av prioriterade ämnen som överstiger föreslagna miljökvalitetsnormer. I den riskbedömning som görs i VISS påpekas att en risk finns att det lokalt föreligger en negativ påverkan av miljögifter samt att det finns en risk att Höjeå inte kommer att uppnå god kemisk status (även exklusive kvicksilver) år 2015 på grund av detta. Bland annat nämns förekomst av PBDE i fisk samt läckage av bekämpningsmedel från jordbruksmarken som ett potentiellt problem men också flera prioriterade ämnen från avloppsreningsverken anses utgöra framtida hot mot den kemiska vattenkvaliteten. I Tabell 5 redovisas den aktuella statusklassningen av de olika vattenförekomsterna i Höjeå. Tabell 5 Aktuella vattenförekomster och deras kemiska status. Vattenförekomst EU-ID SE SE SE Vattenförekomst HÖJE Å: Önnerupsbäckenkälla HÖJE Å: Södra Västkustvägen- Önnerupsbäcken Höje å: Havet- Södra Västkustvägen Kemisk status exklusive kvicksilver God kemisk ytvattenstatus (PBDE i fisk undantag) God kemisk ytvattenstatus (PBDE i fisk undantag) God kemisk ytvattenstatus (PBDE i fisk undantag) I Tabell 6 presenteras de parametrar som klassats för kemisk status i de tre vattenförekomsterna. De parametrar som inte uppnår god status är prioriterade ämnen, bromerad difenyleter, tungmetaller (som grupp) samt kvicksilver. 16(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

21 Tabell 6 Kemisk status för Höjeå samt klassade parametrar. Kemisk status- vattendrag HÖJE Å: Önnerupsbäckenkälla HÖJE Å:Södra Västkustvägen- Önnerupsbäcken Höje å: Havet- Södra Västkustvägen SE SE SE Kemisk status Parameter Klassning Klassning Klassning Prioriterade ämnen Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god Bekämpningsmedel Ej klassad Ej klassad Ej klassad Industriella föroreningar Bromerad difenyleter Ej klassad Ej klassad Ej klassad Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god Tungmetaller grupp Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god Prioriterade ämnen Bly och blyföreningar Kadmium och kadmiumföreningar God - - God - - Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god Uppnår ej god - Nickel och nickelföreningar God - - Övriga föroreningar Ej klassad Ej klassad Ej klassad 17(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

22 4 Utsläpp till Höjeå från Källby avloppsreningsverk Källby avloppsreningsverk släpper ut renat avloppsvatten i Höjeå i slutet av damm 6, se Figur Flöden och koncentrationer i utsläpp Utsläpp från avloppsreningsverket, koncentrationer och belastningar Koncentrationer i utsläpp och belastningar från Källby avloppsreningsverket i medeltal för åren år har sammanställts i Tabell 4. Underlaget är hämtat från VA SYD:s driftkontroll. Halterna av fosfor, kväve, BOD7 och ammoniumkväve är i medeltal mindre än tillståndsgivna villkor. Uppmätta halter av BOD7 är generellt lägre än detektionsgränsen vilket ger en osäker siffra på faktiska koncentrationer och belastningar. Tabell 7 Utsläpp från Källby avloppsreningsreningsverk till Höjeå i medeltal under perioden Koncentrationer Belastningar År (mg/l) BOD 7 (mg/l) NH 4-N (mg/l) (ton/år) Totalkväve Totalfosfor (mg/l) Totalkväve Totalfosfor (ton/år) BOD 7 (ton/år) Flöde (m 3 /d) Flöde (milj. m 3 /år) ,23 < ,3 38* ,9 * 2013: 45 ton/år, 2014: <34 ton/år, 2015: <34 ton/år Säsongsmässiga variationer Vattenföringen i Höjeå varierar under året och flödet är som högst under vintermånaderna och som lägst under april-oktober. Källby avloppsreningsverks bidrag till Höjeå i maj månad uppgår som mest till 35 % av åns totala vattenföring som medelvärde för de tre åren Under januari och december uppgår Källby avloppsreningsverks flöde endast till 9-12 % av åns vattenföring. Värdena är beräknade utifrån stationsvärden från station 2138 vid Trolleberg och har korrigerats för flödet ut från Källby avloppsreningsverk. Det låga flödet på sommaren innebär att påverkan på recipienten från kväve och fosfor från Källby är större under sommaren än vintern, se Figur 10. Procenttalen i figuren visar hur stor andel av det totala flödet i ån som består av Källby avloppsreningsverks bidrag i ån (orange del av stapeln). 18(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

23 Figur 10 Flödet i Höje å (medelvärden för år vid flödesmätstationen i Trolleberg). Procentsatsen anger hur stor andel som är Källby avloppsreningsverk bidrar i ån. Uppmätta halter av totalkväve uppströms och nedströms Källby avloppsreningsverk redovisas i Figur 11. I diagrammet kan utläsas att koncentrationerna nedströms Källby avloppsreningsverk är högre än uppströms. Figur 11 Uppmätta halter av totalkväve uppströms och nedströms Källby jämfört med koncentrationen ut från Källby som medelvärde för åren (84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

24 Uppmätta halter av totalfosfor i recipienten visar också på att det generellt är högre koncentrationer av fosfor nedströms än uppströms Källby avloppsreningsverk, förutom under juli och augusti då halterna nedströms Källby är något lägre än uppströms Källby avloppsreningsverk, se Figur 12. Figur 12 Uppmätta halter av totalfosfor i Höjeå uppströms och nedströms Källby avloppsreningsverk jämfört med medelvärden för för utgående avloppsvatten Retention i dammarna Avloppsvattnet på Källby avloppsreningsverk genomgår efterbehandling i sex stycken seriekopplade dammar innan det släpps ut i Höjeå. Utgående vatten provtas efter rening i dammarna. För totalkväve ger dammarna i princip alltid en reduktion på 1-2 mg/l. Skillnaden mellan totalkväve ut från biostegen och ut från sista dammen var ca 2 mg/l under Dammarnas funktion är inte alltid positiv då utsläpp av totalfosfor från dammarnas bottensediment tidvis varit ett problem när dammarnas ekologi varit i obalans. År 2013 var det ett stort fosforsläpp på våren efter att dammarna hade varit tömda. År 2015 genomfördes reduktionsfiske vilket har gett avsedd effekt med minskade halter av totalfosfor till recipienten. (VA SYD, 2014) 20(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

25 4.2 Nuvarande tillstånd och utredda alternativ Nedan görs en jämförelse mellan halter av BOD7 och totalfosfor, totalkväve och ammonium i utgående vatten till Höjeå enligt nuvarande villkor respektive tre alternativ som utreds i processutredningen för Källby. Nuvarande miljötillstånd för Källby innebär följande utsläppsvillkor, 10 mg N-tot/l, 0,3 mg P-tot/l, 10 mg BOD7/l samt 4 mg NH4-N/l (3 mg/l juni-oktober). I de utredda framtida processalternativen finns tre alternativ för totalkvävehalter som sänks stegvis, 10 mg/l, 8 mg/l och 6 mg/l. För totalfosfor finns två framtida alternativ där halterna sänks stegvis, 0,2 mg/l samt 0,1 mg/l. För BOD7 finns ett alternativ med en halt på 8 mg/l. För ammoniumkväve finns ett alternativ där samma utsläppskrav som idag utreds. (se Tabell 8). Samtliga alternativs utsläpp i koncentrationer och belastningar har beräknats i recipientutredningen för parametrarna totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve och BOD7 för år Resultaten redovisas i kapitel 5. Tabell 8 Tillåtna halter i utgående vatten från Källby reningsverk enligt nuvarande respektive utredda framtida alternativ. N-tot P-tot BOD7 NH4-N Nuvarande villkor , (3*) Framtid alt ,2 8 4 (3*) Framtid alt 2 8 0,1 - - Framtid alt Riktvärde 2 Gränsvärde 3 Gränsvärde * riktvärde juni-oktober I Tabell 9 presenteras nuvarande och framtida prognostiserade flöden från Källby avloppsreningsverk till Höjeå. Dessa värden har använts i nedanstående spädningsberäkningar. Tabell 9 Framtida prognostiserade flöden på Källby reningsverk. Idag m 3 /d m 3 /d m 3 /d m 3 /d m 3 /d m 3 /d * *Medelvärde Framtida utgående flöden och koncentrationer till Höjeå jämfört med miljökvalitetsnormer För att uppskatta den framtida belastningen på Höjeå har data avseende avloppsvatten samlats in för totalkväve, totalfosfor, BOD7 och ammoniumkväve som har analyserats i utgående flöden från Källby avloppsreningsverk. 21(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

26 För att beräkna koncentrationerna i recipienten har spädningsberäkningar enligt nedanstående formel genomförts: c m Q c Q R R o o R Q c Q o Utspädningsberäkningar har gjorts med vissa antaganden och förenklingar, varav de viktigaste är: Utsläppen sker under tillräckligt lång tid för att stationära förhållanden skall uppkomma. Med tanke på Höjeås storlek och åns beräknade medelvattenföring vid utsläppspunkten (2200 l/s) i förhållande till medelutsläppsflödet från avloppsreningsverket (347 l/s) antas fullständig omblandning över vattendragets tvärsnitt ha skett en kort bit nedströms utsläppspunkten och ingen blandningszon har således antagits. Ingen hänsyn tas till kemiska eller biologiska processer i ån som kan förändra utsläppens koncentration. Det tredje antagandet medför underskattningar av utspädningen, vilket betyder att utspädningen troligtvis är högre i de aktuella fallen och de faktiska koncentrationerna i recipienten blir därmed lägre än de som redovisas Belastning och koncentrationer vid utredda alternativ av näringsämnen och BOD 7 samt jämförelse med nuvarande villkor 22(84) De föreslagna tre framtida alternativen grundas på driftsresultat ( ) samt tänkbara framtida utsläppskrav. De utredda alternativens utsläppsnivåer grundas på processutredningar och beräkningar av påverkan på recipienten från utsläppet från Källby reningsverk. För varje alternativ har framtida koncentrationer och belastningar till recipienten beräknats. Framtida koncentrationer i recipienten presenteras i bilaga 2 jämte nuvarande fullt utnyttjat tillstånd (ej faktiska koncentrationer eller belastning till recipienten idag). Som koncentration i recipienten har vid spädningsberäkningarna ett medelvärde av de uppmätta koncentrationerna i punkt 20, det vill säga uppströms Källby avloppsreningsverk, under perioden använts. (Ekologgruppen, 2015) Detta för att kunna beräkna koncentrationstillskottet från Källby avloppsreningsverk till Höjeå. Flödet i ån hämtas nedströms Källby avloppsreningsverk i stationen Trolleberg. För att flödet i utsläppspunkten ska vara representativt för flödet i ån har det korrigerats för flödet från avloppsreningsverket i spädningsberäkningarna. Se resultat av beräkningarna för de olika alternativen i bilaga 2. ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

27 5 Konsekvensbedömning Källby avloppsreningsverk 5.1 Ekologiska kvalitetsfaktorer I det här kapitlet beskrivs konsekvenserna för de framtida alternativen för de ekologiska kvalitetsfaktorerna Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Fosfor Vid en jämförelse mellan Alternativ 1 (0,2 mg/l) och Alternativ 2 (0,1 mg/l) samt nuvarande villkor ses att koncentrationen av totalfosfor är ökande vid de framtida alternativen. Det är dock först vid år 2060 som fosforhalterna i ån når dagens nivåer vid fullt utnyttjat nuvarande miljötillstånd. Totalfosfor är den fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorn som används vid statusklassificering av näringsämnen i vattendrag. I Figur 13 redovisas gränserna för statusklassificeringen av näringsämnen i provpunkt 20. Det framgår också av bilaga 2 och Figur 13 att status avseende totalfosfor är dålig såväl vid nuvarande som framtida alternativ vilket den skulle vara även vid ett nollutsläpp av fosfor från Källby avloppsreningsverk. Koncentrationen av totalfosfor uppströms Källby avloppsreningsverk är i dagsläget så hög att den klassas som dålig status i HÖJEÅ: Önnerupsbäcken-källa, där recipienten bedöms vattenkemiskt i punkt 20. För att beräkna om en negativ påverkan för kvalitetsfaktorn näringsämnen sker av framtida ökade koncentrationer och belastningar har framtida halter av fosfor i recipienten beräknats. Referensvärdet för bakgrundshalt av fosfor (ref-p) i Höjeå tar hänsyn till fosforläckage från jordbruksmark eftersom andelen jordbruksmark är > 10 % och har bera knas till 19,4 μg totalfosfor/l av Länsstyrelsen i Skåne län. (Viss, 2016) Statusklassificering av totalfosfor beskrivs närmare i Naturvårdsverkets handbok Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp Handbok 2007:4 I Tabell 10 redovisas klassgränserna för statusklassningen av totaltfosfor i Höjeå. 23(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

28 Tabell 10 Klassgränserna för god, måttlig, otillfredsställande och dålig status vad gäller totalfosforhalten i Höjeå i provpunkt 20 enligt VISS. Koncentrationen uppströms Källby är 96 µg/l i provpunkt 20. Statusklass Totalfosforkoncentration μg/l God Måttlig Otillfredsställande Dålig <97 I Figur 13 redovisas framtida årsmedelhalter av totalfosfor i ån. Bakgrundshalten av fosfor i Höjeå är idag extremt hög och koncentrationen uppströms Källby är 96 µg/l i provpunkt 20 som medelvärde för vilket innebär dålig status. För Alternativ 1 (0,2 mg P/l) sker en ökning av fosforhalten år på 18 %-33 % jämfört med bakgrundsvärdet vilket innebär ett halttillskott på µg/l. Detta är inte försumbart då en försämring av ett vattendrag med dålig status inte får ske. För alternativ 2 (0,1 mg P/l) sker en ökning av fosforhalten år på 0,47 %-1,55 % jämfört med bakgrundsvärdet vilket innebär ett halttillskott på 0,45-1,49 µg/l i recipienten. Detta kan anses vara mer försumbart än alternativ 1. Statusen för fosfor i ån är dock densamma, dvs dålig även vid detta alternativ. I diagrammet går att utläsa att om Källby avloppsreningsverk läggs ned så är totalfosfor halterna i ån fortsatt höga. Totalfosforkoncentrationen behöver i medeltal minska med minst 58 μg P-tot/l i provpunkt 20 för att höja den ekologiska kvalitetsfaktorn näringsämnen till god status (Viss, 2016). 24(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

29 Figur 13 Årsmedelhalter av totalfosfor i Höjeå jämfört med framtida alternativ. Gränserna för dålig, otillfredsställande, måttlig, god och hög status är beräknade utifrån EKvärden för totalfosfor i provpunkt 20, uppströms Källby avloppsreningsverk. Den framtida belastningen till Höjeå vid en utgående halt på 0,2 mg/p/l är först år 2060 högre än belastningen vid fullt utnyttjat tillstånd på 0,3 mg P/l. Belastningen till Höjeå vid en utgående halt på 0,1 mg P/l är betydligt lägre än vid fullt utnyttjat tillstånd idag. 25(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

30 Figur 14 Nuvarande och framtida belastning av totalfosfor till Höjeå vid de olika framtida alternativen. Enligt Weserdomen får inte en enskild kvalitetsfaktor påverkas negativt så att statusklassen på kvalitetsfaktorn sänks. Om kvalitetsfaktorn är i den sämsta statusklassen (som kvalitetsfaktorn näringsämnen som har dålig status i Höjeå) så är ingen försämring tillåten. Principen beskrivs också i 4 kap 7 miljöbalken. Vid beräkning av påverkan på den ekologiska kvalitetskvoten (EK-värdet), som är ett mått som används vid statusklassificeringen av näringsämnen, ses en försämring av EKvärdet vid ökade utsläpp från Källby för Alternativ 1 medan värdet håller samma nivå som i dagsläget för alternativ 2 år Ekologisk kvalitetskvot för näringsämnen beräknas genom: EK = beräknat referensvärde (ref-p alt. ref-pjo) / observerad P-tot i recipient För att bibehålla statusen för den ekologiska kvalitetsfaktorn näringsämnen behöver en rening av avloppsvatten ske ned till 0,1 mg P/l (se Figur 15). 26(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

31 Figur 15 Beräknad ekologisk kvalitetskvot för näringsämnen för de olika framtida alternativen. Hög status 0,7, God 0,5-0,7, Måttlig 0,3-0,5, Otillfredsställande 0,2-0,3, Dålig 0,2 Kväve Vid en jämförelse mellan framtida alternativ och nuvarande villkor ses att koncentrationen av totalkväve är ökande i Höjeå vid de framtida alternativen (se figur 18). Det är redan vid år 2020 som alternativ 1 (10 mg/l) ger högre koncentrationer än vid fullt utnyttjat tillstånd idag. Det är dock först vid år 2050 som kvävehalterna i ån når extremt höga halter jämfört med dagens nivå. Även om utsläppsvillkoren skulle sättas till 6 mg N-tot/l blir koncentrationerna nedströms Källby högre än uppströms, men halterna år 2060 är något lägre än de halter som erhålls med dagens villkor (vid fullt utnyttjat tillstånd). Om Källby avloppsreningsverk skulle läggas ned kommer kvävehalterna fortfarande var mycket höga enlig Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder. 27(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

32 Figur 16 Årsmedelhalter i Höjeå vid fullt utnyttjande av dagens villkor samt vid framtida alternativ. I diagrammet visas också vilka halter som är låga, måttliga, höga, mycket höga eller extremt höga halter enligt Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder. (Naturvårdsverket, 1999) Belastningen av totalkväve till Höjeå kommer att öka markant vid ett utsläpp på 10 mg/l. Vid alternativet 8 mg/l är det först år 2030 som belastningen är högre än med dagens tillstånd. Vid en utsläppskoncentration på 6 mg N/l är belastningen cirka 40 ton mindre per år än vid fullt utnyttjat tillstånd idag, se Figur (84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

33 Figur 17 Nuvarande och framtida belastning av totalkväve till Höjeå vid de olika alternativen. 29(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

34 5.1.2 Biologiska kvalitetsfaktorer fisk, bottenfauna och kiselalger För de biologiska kvalitetsfaktorerna är det främst Alternativ 2 och Alternativ 3 som inte bedöms försämra förutsättningarna. En minskad belastning av organiskt material ger generellt bättre förhållanden för de biologiska faktorerna, framför allt kiselalger och bottenfauna genom att påverkan från organiskt material minskar jämfört med dagens situation. En ökad mängd BOD7 kan innebära att syrgashalterna i ån minskar vilket är negativt. Se vidare under kapitel För den biologiska kvalitetsfaktorn Bottenfauna bedöms påverkan som Betydande nedströms Källby avloppsreningsverk. Minskade fosforutsläpp från Källby avloppsreningsverk, tack vare sänkta uppsläppshalter bedöms inte försämra förutsättningarna för kvalitetsfaktorn Bottenfauna. Kvalitetsfaktorn Kiselalger är klassad som Måttlig de tre aktuella vattenförekomster i huvudfåran. De föreslagna utsläppsalternativen medför en minskad föroreningsbelastning jämfört med nuvarande villkor vilket innebär att förutsättningarna för indexen inte försämras. Kvalitetsfaktorn Fisk är klassad som Otillfredsställande i vattenförekomsten Höjeå- Önnerupsbäckens källa. Fiskindex (VIX) för vattenförekomsten, som är baserad på en sammanvägd bedömning av kvalitetsfaktorerna näringsämnen, försurning och särskilt förorenande ämnen, klassas däremot som Måttlig för vattenförekomsten. Alternativ 1 och 2 medför en minskad belastning av fosfor jämfört med nuvarande villkor, vilket innebär att förutsättningarna för fisken i Höjeå inte försämras jämfört med dagens situation. Något som inte är positivt för fisken är de halter av ammoniumkväve och ammoniak som förväntas öka i ån under april-juni i de framtida alternativen. Detta beror dels på ökad belastning med också mindre flöde i Höjeå. Om de utgående halterna för NH4-N sänks kan effekterna bli betydligt mindre. Se vidare i kapitel Syretärande ämnen Organiskt material BOD 7 För BOD7 har en framtida koncentration undersökts vid de olika tidsperspektiven, 8 mg/l. Koncentrationen av BOD7 till Höjeå kommer inledningsvis att minska vid en lägre koncentration i utgående vatten, 8 mg/l jämfört med 10 mg/l vid fullt utnyttjat tillstånd. År 2050 når koncentrationerna i Höjeå de vid fullt utnyttjat tillstånd idag. Se Figur 18. Bakgrundshalten i ån är strax över 3 mg/l uppströms Källby avloppsreningsverk. Riktvärde för syreförbrukning för laxfiskvatten är 3,5 mg BOD7/l som en jämförelse. 30(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

35 Figur 18 Koncentrationer av BOD7 i Höjeå vid fullt utnyttjat tillstånd samt för de framtida alternativen. Belastningen av BOD7 till Höjeå ökar i de framtida scenarierna jämfört med dagens belastning, se Figur 19. BOD7-belastningen börjar nå dagens nivåer vid fullt utnyttjat tillstånd redan vid år Faktiska utgående halter i utgående vatten idag är lägre än detektionsgränsen och har en spädande effekt på BOD7-halterna i ån. Figur 19 Nuvarande och framtida belastning av BOD7 till Höjeå. 31(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

36 Ammoniumkväve NH 4-N och ammoniak Utsläpp av ammoniumkväve har i de framtida scenarierna beräknats vara den samma som nuvarande villkor 4 mg/l (3 mg/l juni-oktober). Se Figur 20. I beräkningarna har det framtida flödet i ån påverkat av klimatförändringar använts och resultaten innehåller därför osäkerheter. Ammoniumkväve (NH4-N) anger det kväve som förekommer som ammonium i vattnet. Ammonium är en nedbrytningsprodukt av organiskt kväve och förekommer normalt i små mängder, eftersom det omvandlas till nitrit och nitrat (nitrifikation) vid närvaro av syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium. Riktvärden och gränsvärden för ammonium och ammoniak finns för fiskvatten i förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2006:1140), där gränsvärdet är 0,8 mg ammoniumkväve/l. (Naturvårdsverket, 2006). Årsmedelvärde och max tillåten koncentratration finns också i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. (Havs- och vattenmyndigheten, 2015) Se Tabell 11. Höjeå är inte ett utpekat fisk- eller musselvatten men miljökvalitetsnormerna används ändå för att kunna göra en bedömning av framtida halter i ån. Tabell 11 Riktvärde och gränsvärden för ammoniumkväve och ammoniak. SFÄ (HVMFS 2013:19 med tillägg 2015:4) 1 Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Laxfiskvatten Andra fiskvatten Ämne Årsmedelvärde (µg/l) Max tillåten konc. (µg/l) Riktvärde (µg/l) Gränsvärde (µg/l) Riktvärde (µg/l) Gränsvärde (µg/l) Ammoniumkväve (NH 4-N) Ammoniak (NH 3) 1 6, Bedömningsgrunder för särskilda förorenande ämnen i inlandsytvatten. Årsmedelkoncentrationen av ammoniumkväve i Höjeå nedströms Källby vid fullt utnyttjat miljötillstånd idag är cirka 0,6 mg/l vilket är 0,2 mg/l lägre än miljökvalitetsnormens gränsvärde för ammoniumkväve i fiskvatten. I de framtida scenarierna nås 0,8 mg/l först år 2040, se Figur (84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

37 Figur 20 Årsmedelkoncentrationer av ammoniumkväve i Höjeå vid fullt utnyttjat tillstånd samt för de framtida alternativen. Värdena är beräknade på basis av villkoret 4 mg NH4- N/l (3 mg/l juni-oktober) Belastningen av ammoniumkväve till Höjeå kommer att öka om inte utsläppshalterna från Källby avloppsreningsverk minskar. Årsmedelkoncentrationen behöver vara cirka 2,5 mg/l år 2060 för att belastningen ska vara cirka 40 ton/år som vid fullt utnyttjat tillstånd idag. Figur 21 Nuvarande och framtida belastning av ammoniumkväve till Höjeå. 33(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

38 Under vissa förhållanden kan ammonium övergå till ammoniak NH3(aq), vilket är toxiskt för vattenlevande organismer. Vid höga vattentemperaturtemperaturer och höga phvärden förskjuts balansen från ammonium till ammoniak. Detta kan ske främst under sommaren då det är varmt och primärproduktionen ofta leder till höga ph. Vid ph 7 och 25 C föreligger 0,6 % av ammoniumkvävet som ammoniak och resten som ammonium, medan ammoniakandelen vid ph 9,5 och 30 C är 72 %. Vid samma utsläppsvillkor för ammoniumkväve som idag (4 mg/l, 3mg/l för juni-oktober) samt vid inverkan av framtida klimatförändringar på flödet i ån kan nedanstående halter av ammoniak i ån förväntas, se Figur 22. Ammoniakhalterna beräknas under sommarhalvåret (april-augusti) vara högre än fiskvattendirektivets riktvärde för fisk- och musselvatten på 5 µg/l för övriga fiskvatten samt högre än den max tillåtna halten på 6,9 µg/l enligt HVMSF 2015:4. Ammoniakhalter mellan µg/l har rapporterats vara akut toxisk för fisk. Av olika fiskarter anses laxfiskar vara den som är mest känslig för ammoniak. När fisk utsätts för en långvarig exponering erhålls en giftverkan vid betydligt lägre halter. Undersökningar har visat att ammoniakhalter mellan 20 och 400 µg/l orsakar inflammation och degenerering av fiskens gälar och andra vävnader. En långvarig exponering medför också en försämrad tillväxt. I figuren nedan visas att sådana toxiska höga halter av kan komma att uppstå i Höjeå vid normal situation i framtiden. Figur 22 Framtida koncentrationer av fri ammoniak i Höjeå år jämfört med halter i provpunkt 20 uppströms Källby, gränsvärde och riktvärde för fisk- och musselvatten samt max tillåten koncentration enligt HVMFS 2015:4. 34(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

39 Årsmedelhalterna av ammoniak år redovisas i Tabell 12 och halterna i ån är cirka 8-17 gånger högre än årsmedelhalten uppströms Källby idag och överskrider årsmedelvärdet (1µg/l) samt maxtillåten koncentration för särskilt förorenade ämnen enligt HVMFS 2015:4. Bakgrundshalten i Höjeå är dock i nivå med årsmedelvärdet för särskilt förorenade ämnen idag. Tabell 12 Årsmedelhalter av ammoniak i Höjeå vid framtidsscenarion. Ammoniak (NH 3) SFÄ (HVMFS 2013:19 med tillägg 2015:4) Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Laxfiskvatten Andra fiskvatten Årsmedelvärde (µg/l) Max tillåten konc. (µg/l) 1 6,9 Riktvärde (µg/l) 5 Gränsvärde (µg/l) 25 Riktvärde (µg/l) 5 Gränsvärde (µg/l) µg/l 8, µg/l 9,0 Årsmedelvärden 2040 µg/l 9, µg/l 14, µg/l 17,1 Idag provpunkt 20 µg/l 1 För att åstadkomma koncentrationer av fri ammoniak i Höjeå som är under max tillåten koncentration för särskilt förorenade ämnen (6,9 µg/l) så behöver ammoniumkvävehalterna ut från Källby, under sommarmånaderna maj och juni vara cirka 0,65 mg/l som månadsmedelvärde år Under årets resterande månader kan medelvärdet för ammoniumkväve vara 0,93 mg/l utan att max tillåten koncentration för fri ammoniak enligt SFÄ överskrids. Se Figur (84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

40 Figur 23 Framtida koncentrationer av fri ammoniak i Höjeå år jämfört med halter i provpunkt 20 uppströms Källby, riktvärde för fisk- och musselvatten samt max tillåten koncentration enligt HVMFS 2015: Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer 36(84) De utsläpp som blir resultatet av de framtida utsläppsgränserna från Källby avloppsreningsverk kommer inte att innebära några hydromorfologiska förändringar jämfört med nuvarande situation. 5.2 Kemisk ytvattenstatus Beräkningar av prioriterade ämnen enligt vattendirektivet görs inte den här rapporten. Det är svårt att bedöma om framtida avloppsvatten kommer att innehålla högre halter av skadliga ämnen och om införande av exempelvis läkemedelsrening eller annan mer långtgående rening av avloppsvattnet leder till att fler ämnen avlägsnas före de når recipienten. 5.3 Konsekvenser av framtida utökad verksamhet Vid alternativet att bygga ut Källby avloppsreningsverk och utöka belastningen kommer mer långtgående rening än idag att krävas för parametrarna totalfosfor, totalkväve, BOD7 och ammoniumkväve för att inte påverka recipienten mer än idag. En sammanfattning av de ökade koncentrationerna och belastningarna görs i nedanstående tabeller. Beräkningarna i den här utredningen bygger på en rad förenklingar och antaganden om att bakgrundsbelastningarna i Höjeå är desamma som dagens situation uppströms Källby avloppsreningsverk. Konsekvenserna av den framtida utökade verksamheten vid Källby avloppsreningsverk leder till ökade flöden, men inledningsvis minskande koncentrationer ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

41 och belastningar till Höjeå jämfört med dagens fullt utnyttjade tillstånd, vid de lägre utsläppshalterna. Slutsatserna som kan dras är att i ett kortare perspektiv med väsentligt lägre utsläppskrav än idag för alternativ 2 och alternativ 3 kan koncentrationerna av totalfosfor och totalkväve bibehållas i ån fram till och med år 2040 som årsmedelvärde, se Tabell 13. Tabell 13 Sammanfattning av de olika framtida alternativen som när koncentrationerna är högre i recipienten än vid fullt utnyttjat tillstånd idag. Röd betyder högre eller samma koncentration och grön betyder lägre koncentration än vid fullt utnyttjat tillstånd idag. Nuvarande tillstånd Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Tot-N mg/l Tot-N (recipient) mg/l 4,4 4,6 4,2 3,9 4,7 4,3 3,9 4,9 4,5 4,0 5,2 4,6 4,1 5,5 4,9 4,3 Tot-P mg/l 0,3 0,2 0,1-0,2 0,1-0,2 0,1-0,2 0,1-0,2 0,1 - Tot-P (recipient) mg/l 0,13 0,11 0,10-0,12 0,10-0,12 0,10-0,12 0,10-0,13 0,10 - BOD 7 mg/l BOD 7 (recipient) mg/l 2,89 2,68 2,68-2,84 2,84-3,02 3,02-3,2 3,2-3,53 3,53 - NH 4-N 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) - 4 (3*) 4 (3*) - 4 (3*) 4 (3*) - 4 (3*) 4 (3*) - 4 (3*) 4 (3*) - NH 4-N mg/l (Recipient) 0,59 0,65 0,65-0,73 0,73-0,83 0,83-0,93 0,93-1,1 1,1 - Belastningen till Höjeå sammanfattas i Tabell 14. Det är endast totalfosfor och kväve som klarar sig till år 2060 med samma belastning som dagens vid fullt utnyttjat tillstånd. Då behöver dock reningsgraden uppgå till 6 mg N/l samt 0,1 mg P/l. Tabell 14 Sammanfattning av de olika framtida alternativen som när belastningen till recipienten är högre än vid fullt utnyttjat tillstånd idag. Röd betyder högre eller samma belastning och grön betyder lägre belastning än vid fullt utnyttjat tillstånd idag. 37(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

42 Nuvarande tillstånd Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Tot-N mg/l Tot-N (recepient) mg/l Tot-P mg/l 0, Tot-P (recipient) mg/l 3, BOD 7 mg/l BOD 7 (recipient) mg/l NH 4-N 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) 4 (3*) NH 4-N (Recipient) mg/l De lägre flödena i Höjeå på grund av framtida klimatförändringar ger ökade koncentrationer i ån under vårmånaderna (mars, april, maj). När det gäller Weserdomen och en bedömning av påverkan från Källby på ekologiska kvalitetsfaktorer så är det framför allt kvalitetsfaktorn Näringsämnen som är kritisk, om Weserdomen blir aktuell i Sverige får inte koncentrationen av totalfosfor öka eftersom kvalitetsfaktorn redan idag är i dålig status. En nedläggning av Källby avloppsreningsverk leder dock inte till att kvalitetsfaktorn Näringsämnen i Höjeå kommer att förbättras en klass utan den kommer att fortsatt vara dålig. Eftersom dammarna förmodligen inte kommer att ingå som reningssteg i det framtida reningsverket behöver avloppsvattnet troligtvis även i framtiden syresättas före utsläpp i Höjeå för att inte syrehalten i ån ska försämras och nå problematiskt låga nivåer för bottenfauna och fisk känsliga för låga syrehalter. I framtiden kan problematiska koncentrationer av ammoniumkväve och ammoniak uppstå i Höjeå vid lågflöden. Beräknade koncentrationer bygger på uppmätta värden i ån, vilka inte innehåller några extrema värden för temperatur eller ph. Även koncentrationerna från fosfor, kväve och BOD7 kan nå problematiska halter vid extrema situationer och/eller lågflöde i ån under vår och sommar, vilket inte visas i den här utredningen då det endast är månadsmedelvärden som redovisas och inga max- eller minvärden. 5.4 Konsekvenser av att Källby läggs ned Vid en eventuell nedläggning av Källby avloppsreningsverk kommer koncentrationerna och belastningarna av undersökta ämnen i recipienten att minska med undantag av koncentrationen av BOD7 som kommer att öka eftersom koncentrationen i utgående avloppsvatten idag har lägre halter än i Höjeå (se Tabell 15). 38(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

43 Tabell 15 Minskad koncentration och belastning i Höjeå om Källby läggs ned och över förs till Sjölunda. Tot-N Tot-P BOD 7 NH 4-N Minskad koncentration som årsmedelvärde i mg/l Minskad årsbelastning idag *En utspädning av BOD 7 upphör i ån. 0,71 0, * 0, ,3 38* 84 När det gäller den ekologiska statusen för Höjeå är bakgrundshalterna av totalfosfor så pass höga att minskningen i koncentration vid nedläggning av Källby avloppsreningsverk inte kommer att påverka statusen för den ekologiska kvalitetsfaktorn Näringsämnen. Eftersom jordbruket har det största bidraget av näringsämnena till Höjeå så behövs insatser här för att faktiska förändringar för recipient ska ske. Inte heller kvävekoncentrationerna kommer att minska så pass mycket så att tillståndsklassen enligt de gamla bedömningsgrunderna kommer att ändras, utan halterna är fortsatt mycket höga. Se kapitel (Naturvårdsverket, 1999) Minskade halter av näringsämnen har en trolig positiv inverkan på bottenfauna och riskerna för syrebrist kan minska därmed minska. Syrehalterna nedströms Källby kan eventuellt minska något vid en nedläggning eftersom utgående vatten från Källby enligt miljötillståndet behöver syresättas till minst 60 % före utsläpp till Höjeå. Vid en eventuell nedläggning av Källby avloppsreningsverk bedöms vattenföringen i ån nedströms Källby att minska med som mest 60 % under maj och juni och under vinterhalvåret bibehålla nuvarande flöde eftersom framtida vattenföring i ån beräknas att öka under vinterhalvåret. Eftersom flödet i ån idag under maj och juni består till cirka 30 % av utgående vatten från Källby så kommer flödena i ån minska markant nedströms Källby (utan Källbys flöde) år Idag är flödet under maj cirka m 3 /d (inklusive Källbys flöde). År 2060 bedöms flödet vara så lågt som m 3 /d vilket är 60 % mindre flöde i ån jämfört med idag. År 2020 beräknas flödet i ån vara cirka 34 % mindre än idag. 39(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

44 Figur 24 Framtida flöden i Höjeå nedströms Källby (utan Källby avloppsreningsverks flöde), jämfört med dagens flöde nedströms Källby inklusive Källbys flöde som medelvärde för åren Vattenföringen i ån kan alltså komma att minska drastiskt av klimatförändringarna. Det innebär att ån blir betydligt mindre än idag och vissa biologiska kvalitetsfaktorer kan påverkas. En jämförelse kan göras med de effekter som kan uppstå vid reglering av vattenkraftsdammar där bottenfaunan i rinnande vatten nedströms regleringsmagasin kan påverkas direkt av flödesförändringarna och också indirekt på grund av ändrad fiskförekomst och sedimentation. Vattentemperaturen kan också påverkas mot vad de arter som lever i Höjeå idag nedströms Källby är vana vid. Det kan också vara så att grundvattentillförseln till ån ökar under året och att vattnet blir mer stillastående i ån under sommaren. Det finns olika studier som visar olika resultat, exempelvis kan låga flöden leda bl.a. till en reduktion av vattendragens våta yta vilket t.ex. får effekter på bottendjurens tillgång till olika habitat och resurser. Vissa studier har visat att ett minskat flöde reducerar artrikedomen och leder till förändrade bottenfaunasamhällen medan andra studier påvisat marginell eller opåverkad artrikedom men ökad täthet av bottendjur. (Länsstyrelsen i Värmland, 2012) 40(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

45 6 Öresund Recipient till Sjölunda avloppsreningsverk är Öresund. Öresund hade en måttlig ekologisk status 2009, främst på grund av övergödning och miljögifter. Den kemiska statusen bedömdes som god En samordnad recipientkontroll sker i ett stort antal provpunkter i Öresund inom ramen för Öresunds vattenvårdsförbund. Kontrollen består av bottenfauna, sediment och ålgräsundersökningar samt hydrografi och växtplankton. De provtagningspunkter som ligger närmast Sjölunda avloppsreningsverk och är aktuella att använda i utredningen är provpunkt 4:11 i Lommabukten där hydrografi och näringsämnen mäts samt provpunkt 4:8 i Lommabukten där biologiska kvalitetsfaktorer mäts så som bottenfauna och plankton. I Figur 25 visas provtagningspunkterna som används för recipientkontrollen i Öresund. 41(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

46 Figur 25 Karta över provtagningsstationer i Öresund. De aktuella provtagningspunkterna för Sjölunda är provpunkt 4:8 och 4:11 i Lommabukten inringade i grönt. (Bildkälla: Öresunds vattenvårdsförbund) I Figur 26 redovisas utloppsledningarnas placering. 42(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

47 Figur 26 Utloppsledningarnas placering visas med de svarta ringarna. De vattenförekomster vars status är aktuell att undersöka i recipientutredningen är Malmö hamnområde - SE Lommabuktens Vatten - SE S m Öresunds kustvatten - SE Se Figur 27 över vattenförekomster i Öresund. Den vattenförekomst som recipientutredningen främst fokuserar på är Lommabuktens Vatten, då det här finns ett skyddat område i form av ett naturreservat som också är ett Natura 2000-område. Se vidare i kapitel (84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

48 Figur 27 Översikt över vattenförekomster i Öresund. 6.1 Skyddade områden I Lommabukten finns ett naturreservat, Lommabuktens naturreservat, cirka m nordöst om Sjölunda avloppsreningsverk. Sedan år 2004 är området även ett Natura 2000-område. Området är skyddat enligt EU:s fågeldirektiv (SPA) samt art- och habitatdirektivet (SCI). Bevarandesyftet för området är att bibehålla livsmiljön för förekommande fågelarter och på så sätt behålla en gynnsam bevarandestatus, artdiversitet och abundans av flora och fauna. Vattenkvaliteten i området är viktig att bevara för att områdets naturvärden inte ska påverkas negativt. I Figur 28 visas utbredningen av Natura-2000 området. 44(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

49 Figur 28 Lommabuktens Natura 2000-område (Länsstyrelsen i Skåne, 2004). Lommabukten utgör en viktig uppväxtplats för plattfiskyngel såsom lerskädda (Hippoglossoides platessoides), sandskädda (Limanda limanda), skrubbskädda (Platichthys flesus) och piggvar (Scophthalmus maximus). På platsen finns det tillräckligt med föda i de grunda områdena i form av många små individer av ryggradslösa bottendjur. Torsk (Gadus morhua), gulål (Anguilla anguilla), sjurygg (Cyclopterus lumpus), smörbult (Gobiusculus flavescens), kantnål (Syngnathus typhle), storspigg (Gasterosteus aculeatus) och näbbgädda (Belone belone) förekommer också i området. Ål och torsk är numera rödlistade (akut respektive starkt hotad). Ålgräset (Zostera marina) i Lommabukten är en viktig vattenväxt och skyddar kusten från erosion. Ålgräset tar också upp oorganiskt fosfor från sedimenten vilket kan leda till att fosforhalterna ökar lokalt. I ålgräset lever kräftdjur och det är uppväxtplats för yngel av torsk, ål, sill, horngädda och sjurygg. Det utgör också ett visst skydd för större predatorer som använder området som tillflyktsort och födosöksområde. Blåstång, tarmtång och fintrådiga alger är vanligt förekommande. Inom i stort sett hela Lommabukten förekommer blåmusslor, som är en viktig födokälla för sjöstjärnor och sjöfåglar. Organismer i den aktuella typen av grundområde lever under relativt störda förhållanden dels genom en direkt mekanisk påverkan från vind, strömmar och sedimenttransport och dels på grund av stora svängningar i temperatur- och syrehalter. 45(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

50 6.2 Badvattenkvalitet Utredningen undersöker inte badvattenkvalitet men i området finns skyddade områden enligt 5 kap. 2 miljöbalken, badvattenförordningen (2008:218) samt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om badvatten (NFS 2008:8). De skyddade badplatserna utgörs av Sibbarps camping och Sibbarp Barnviken, Ribersborg kallbadhus, Scaniabadplatsen, Habo Ljungs camping, Lomma centrum T-brygga, Lomma norra badplats samt Bjärreds långa brygga, se Figur 29. (VISS, 2016) Figur 29 Skyddade badplatser (svarta punkter) enligt badvattenförordningen (2008:218). Bild hämtad från viss.lansstyrelsen.se 7 Spridningsmodellering av utsläpp från Sjölunda avloppsreningsverk Introduktion I recipientutredningen har en hydrodynamisk modell över Öresund upprättats. Syftet med den hydrodynamiska modellen är att beskriva spridning och spädning av utsläppen från Sjölunda reningsverk, i Malmö, så att koncentrationer i blandningszonen och vid provpunkt 4:11 i Lommabukten kan beräknas. Vidare ger modellen en översikt gällande lokalisering av alternativa utloppspunkter och hur placering av utloppen påverkar spädningen i recipienten. Detta görs genom att modellera strömmönster i recipienten med hjälp av historiskt uppmätta data från SMHI. Beräkningarna har skett med mjukvaran TELEMAC som beräknar strömmar, temperatur, salthalt och koncentrationer i tre 46(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

51 dimensioner utifrån kända vetenskapliga metoder. I grunden baseras beräkningarna på Navier-Stokes ekvationer Bakgrund Det som främst driver strömmarna i Öresund är nivåskillnader norr om Helsingborg vid Viken och söderut vid Klagshamn. Vinden är av underordnad betydelse för de regionala strömningsmönstren i sundet men kan ha viss lokal påverkan. Tre åar är inkluderade i modellen: Lödde å, Höjeå och Sege å. Åarna har ingen påverkan på de regionala strömningsmönstren men vid vissa situationer kan de påverka spridningsplymerna från utloppsledningarna. Det är också värdefullt att kunna jämföra bidraget av näringsämnen i provpunkten från åar och från det renade avloppsvattnet Spridning av utsläpp När ett utsläpp sker i en vattenmassa sker först en initial utspädning nära utloppet, närzonen. Denna första spädning styrs av vilken typ av recipient som utsläppet sker till och av utsläppets initiala hastighet samt skillnader i densitet. Därefter sker spädning i den så kallade fjärrzonen. Hur stor denna blir beror av hur turbulent vattnet är (s k turbulent diffusion, som kan beskrivas som hur mycket småvirvlar som uppstår i vattnet) och hur stora hastighetsvariationerna är. Den turbulenta spridningen är snabbare i horisontalled än i vertikalled. Turbulensen bromsas av skiktningar i vattenmassan, t ex temperatur- och salthaltskiktningar. Hur snabbt en förorening späds ut beror därmed av vindomblandning, advektion (att föroreningen följer med rådande strömmar), turbulent diffusion, termiska förhållanden samt gradienter i salinitet. Dessa faktorer förändras över tid på grund av vädret och årstiden och i rum på grund av bottentopografi, omblandning med mera. Det är därför svårt att fastställa ett värde för en förorenings spädning. I recipientutredningen har därför en dynamisk tredimensionell beräkningsmodell använts som kan ta hänsyn till alla dessa faktorer. När det gäller utsläpp som är varmare än omgivande vatten påverkas spridningsförloppet och spädningen även av att det initialt har en högre temperatur än recipientens vatten. Det gör att utloppsvattnet är lättare och därmed tenderar lyfta mot ytan, där spädningen generellt sker snabbare. 7.2 Metod Modellområde Det modellerade området sträcker sig från Viken (norr om Helsingborg) till Klagshamn (söder om Malmö). Figur 30 visar en översikt över området där även djupen finns markerade. Djupen har interpolerats från sjökort över området. 47(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

52 Figur 30 Vattendjup i Öresund. Modellens upplösning horisontellt utgörs av ett så kallat beräkningsnät där det sker beräkningar i varje nod. Modellens beräkningsnät visas i Figur 31 och Figur (84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

53 Figur 31 Beräkningsrutnätet över hela Öresund. I de grövsta delarna är upplösningen m vilket avser områden som befinner sig långt ifrån utloppen. Söder om Barsebäck och ner till Klagshamn varierar upplösningen mellan 500 och 100 m. 49(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

54 Figur 32 Beräkningsrutnätet i Lommabukten 50(84) I Lommabukten och i området nära utsläppskällorna varierar upplösningen mellan m för att spridningsplymen ska framträda med tillräcklig detaljeringsgrad Simulerade förhållanden För att kunna verifiera modellen har året 1995 använts i modelleringen. Detta på grund av att det för 1995 finns uppgifter om storlek och riktning på strömmen i ytan från SMHI:s mätstation på Oskargrundet. Modellen har därför verifierats mot SMHI:s data med avseende på riktning och storlek av strömmen i ytan. Vinddata från SMHI:s mätare i Malmö har använts i modellen då den bäst bedömdes spegla rådande förhållanden i Lommabukten. En känslighetsanalys utfördes med avseende på vinden där vindens påverkan på strömmens hastighet och riktning i ytan undersöktes. Vinden bedömdes ha liten påverkan på strömmarna och slutsatsen drogs att det främst är vattennivåerna vid Klagshamn och Viken som påverkar strömmens riktning och storlek. ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

55 Flöden för Lödde, Höje och Sege å hämtades från SMHI:s S-HYPE modell. De flöden som modellerats är MQ för samtliga åar och finns i Tabell 16. Tabell 16 Vattendrag Flöden som modellerats i åarna, MQ= medelflöde. MQ Lödde å 11,1 m 3 /s Höje å 2,61 m 3 /s Sege å 1,90 m 3 /s Utloppen och åarna är representerade som ett flöde in i modellen i utloppspunkterna för ledningarna respektive åarnas mynningar. Samtliga utsläpp (även älvar och vattendrag) identifieras i modellen med ett godtyckligt vattenlösligt ämne som har koncentrationen vid utloppspunkten (respektive vid vattendragens mynningar). Detta ämne används för att modellen ska kunna beräkna utloppens spädning. Om exempelvis koncentrationen från utloppen i en punkt är 100 har detta utsläpp spätts 10 gånger fram till den punkten. Det är alltså inte en verklig koncentration av ett specifikt ämne som beräknas i modellen utan spädningen av vilket vattenlösligt ämne som helst. Denna spädning används senare för att beräkna verkliga koncentrationer av aktuella ämnen genom att utgå från den riktiga koncentrationen i respektive utlopp. Två scenarier har modellerats där det ena scenariot är nuläget och det andra scenariot representerar situationen år Den enda skillnaden mellan scenarierna är att volymen vatten vid utsläppspunkterna ändrats efter uppgifter från VA SYD. Vid varje scenario har dessutom två alternativa placeringar av utloppen utvärderats. Se Tabell 17 för en översikt över vattenflödena i utloppsledningarna i de olika scenarierna. Tabell 17 Modellerade flöden I utloppsledningarna för de två scenarierna. Scenario Vattenflöde norra utsläppsledningen Vattenflöde södra utsläppsledningen Nuläge 0,635 m 3 /s 0,635 m 3 /s ,224 m 3 /s 1,224 m 3 /s 51(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

56 Figur 33 Översikt över de olika modellerade utloppspunkterna, de nuvarande punkterna i mitten och de två alternativa placeringarna på 1500 m respektive 3000 m avstånd från Sjölunda avloppsreningsverk. Se resultat av modellen i kapitel 9.4 och i bilaga 5. 52(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

57 8 Vattenkvaliteten i Öresund En viktig del av ramdirektivet för vatten a r att inget vatten får försa mras, d.v.s. få en la gre status a n det haft tidigare. Miljökvalitetsnormen (MKN) för vatten avser antingen ekologisk eller kemisk ytvattenstatus för en besta md vattenförekomst. Det a r den regionala vattenmyndigheten som beslutar om miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna inom myndighetens geografiska ansvarsområde. Miljökvalitetsnormen i en vattenförekomst beskrivs utifrån olika kvalitetsfaktorer. För varje kvalitetsfaktor används ett antal parametrar, med hjälp av vilka statusen för respektive kvalitetsfaktor kan avgöras. Ett kustvatten klassificeras på samma sätt som ett vattendrag eller en sjö genom anva ndandet av olika kvalitetsfaktorer. Klassificeringen görs utifrån principen att sa mst styr d.v.s. den lägsta klassificeringen av underliggande kvalitetsfaktorer styr. Nedan beskrivs ekologisk och kemisk statusklassning för de tre aktuella vattenförekomsterna i Öresund. 8.1 Ekologisk ytvattenstatus Vid klassificering av ekologisk status och fastställande av miljökvalitetsnormer för ekologisk status ska ett visst mönster följas. Klassificeringen av ekologisk status omfattar klasserna hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig ekologisk status. Vid statusklassificeringen används ett stort antal kvalitetsfaktorer. Det finns biologiska, fysikalisk-kemiska samt hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är dock inte tillämpbara på kustvatten. Varje kvalitetsfaktor består av en eller flera parametrar. Till exempel ska den fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorn näringsämnen för kustvatten klassificeras utifrån klassgränserna för vinterhalter av totalkväve, totalfosfor, löst oorganiskt kväve (DIN) och löst oorganiskt fosfor (DIP) samt sommarhalter av totalkväve och totalfosfor. Kvalitetsfaktorerna varierar beroende på om det är en sjö, ett vattendrag, kust- eller grundvatten som bedöms. Dessa vägs sedan samman och resulterar i en statusklassificering. Alla vattenförekomster är inte bedömda enligt alla kvalitetsfaktorer, det beror på vilka data som finns tillgängliga. Se aktuell statusklassificering och miljökvalitetsnormer för de berörda vattenförekomsterna i Öresund i Tabell 18. I bilaga 3 görs en sammanställning av samtliga ekologiska kvalitetsfaktorer som är aktuella för Öresund. 53(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

58 Tabell 18 Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för de berörda vattenförekomsterna i Öresund. Grundinformation Ekologisk status Vattenförekomst EU-ID Namn Ekologisk status 2009 Kvalitetskrav tidpunkt och Skyddade områden SE Malmö Hamnområde Måttlig God SE Lommabuktens Vatten Måttlig God 2027 Lommabukten, Badvattenkvalitetsförordning en. SE Sm kustvatten Öresunds Måttlig God Vid 2009 års bedömning av de ekologiska kvalitetsfaktorerna i S m Öresunds vattenförekomst bedömdes den ekologiska statusen som måttlig. Den övergripande klassningen av ekologisk status görs enligt principen sa mst parameter-klassning avgör. Bedömningen av Södra m Öresunds vattenförekomst styrs av den biologiska kvalitetsfaktorn bottenfauna. Den ekologiska statusen i Lommabuktens vatten bedöms som måttlig (2009). Bedömningen styrs av den fysikalisk-kemiska parametern näringsämnen. Den ekologiska potentialen i Malmö hamnområde har bedömts som måttlig baserat på den fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorn ljusförhållanden som är den enda fysikaliskkemiska kvalitetsfaktorn som klassats Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer De fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna består exempelvis av näringsämnen, försurning och särskilt förorenande ämnen. I denna utredning är det framför allt kvalitetsfaktorerna näringsämnen som är av intresse. Öresunds Vattenvårdsförbunds kontrollprogram omfattar bland annat hydrografiska mätningar längs hela Öresund. Från och med 1997 har programmet innehållit 5 hydrografistationer, fördelade i olika vattenbassänger från Höganäs i norr till Klagshamn i söder. Syftet har varit att studera näringsstatusen i Öresunds kustvatten, statusklassa enligt Vattendirektivet samt ge underlag för biologiska parametrar i kontrollprogrammet och visa på effekter av åtgärder på land. 54(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

59 Den punkt som anses mest representativ för att beskriva fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer vid Sjölunda avloppsreningsverk är ÖVF 4:11 Lommabukten. Allmänna förhållanden Klassificeringen görs utifrån principen att sa mst styr dvs. den la gsta klassificeringen av underliggande kvalitetsfaktorer styr. De kvalitetsfaktorer som undersöks är syrgas, ljusförhållande och näringsämnen. I samtliga vattenförekomster har ljusförhållandena klassats som måttliga. Kvalitetsfaktorn näringsämnen har klassats som måttlig i Malmö Hamnområde och Sm Öresunds vattenförekomst men i Lommabukten klassas den som otillfredsställande. Näringsförhållanden Näringsämnen i kustvatten och vatten i övergångszon ska klassificeras utifrån klassgränserna för vinterhalter av totalkväve (tot-n), totalfosfor (tot-p), löst oorganiskt kväve (NO3-N + NO2-N + NH4-N) och löst oorganiskt fosfor (PO4) samt sommarhalter av totalkväve och totalfosfor. Sammanvägning av parametrarna till kvalitetsfaktorn näringsämnen ska göras baserat på minst treårsmedelvärden. I vattenförekomster i kustvatten ingår totalfosfor och totalkväve (sommar, vinter) i bedömningen av status för näringsämnen. Den totala halten näringsämnen omfattar det som är bundet i organiska eller oorganiska föreningar, löst eller partikulärt. I den sammanvägda bedömningen ingår dessutom vinterhalter av löst oorganiskt fosfor (DIP) och kväve (DIN). Den lösta oorganiska andelen är snabbt tillgänglig för alger och andra växter. Närmare beskrivning av statusklassificering och sammanvägning av kvalitetsfaktorn näringsämnen i kust och övergångsvatten finns i HVMFS 2013:19 samt Handboken 2007:4, bilaga B, kapitel 6. Provpunkt 4:11 är den närmast belägna provpunkten för utloppsledningarna i Öresund Sjölunda och i den mäts fysikalisk-kemiska vattenkvalitetsparametrar såsom totalfosfor, totalkväve, DIN och DIP, se sammanställning av resultat för år i Tabell 19. Tabell 19 Treårsmedelvärden för åren för fysikalisk-kemiska parametrar i den provpunkt som ligger närmast Sjölunda, ÖVF 4:11. Punkt Totalfosfor (µg/l) Fosfat (µg/l) DIPvinter DIP- Sommar Fosfat (µg/l) Totalkväve DIN-vinter DIN-sommar Statusklassning (µg/l) (µg/l) (µg/l) Näringsämnen ÖVF 4.11 Lommabukten Otillfredsställande (>69 µg/l) I Lommabukten är statusklassificeringen för näringsämnen otillfredsställande medan Malmö hamnområde och S m Öresunds kustvatten har måttlig status. Generellt var det fosfat och totalfosfor som mest bidrog till att statusen inte blev god eller bättre. Siktdjupet var något bättre 2014 relativt tidigare år men överlag var statusen måttlig i Öresund. 55(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

60 Syrebalans DCE - Nationalt Center for Miljø og Energi, Aarhus Universitet, redogör i sina syrebristrapporter årligen för syresituationen i Öresund under perioden juli-november. Inga akuta syrebristobservationer (<4 ml/l) gjordes i Öresund från juli till november 2014, men periodvis kunde lindrig syrebrist konstateras i området. Syrebristsituationer kunde konstateras i södra Kattegatt i oktober, dock inga akuta. Hösten 2014 visade alltså på icke akuta syresituationer i Öresund. Det finns ingen statusklassificering för Malmö Hamnområde eller S m Öresunds kustvatten, men Lommabuktens status är klassad som hög. (Öresunds vattenvårdsförbund, 2016) Särskilt förorenande ämnen S m Öresunds kustvatten, Malmö hamnområde och Lommabukten Vatten har inte klassats med avseende på syntetiska eller icke syntetiska ämnen på grund av avsaknad av övervakningsdata. (VISS, 2016) Biologiska kvalitetsfaktorer De biologiska kvalitetsfaktorer som används för klassificering av kustvatten utgörs av växtplankton, makroalger och gömfröiga växter samt bottenfauna. Den provtagningspunkt för de biologiska kvalitetsfaktorerna som ligger närmast Sjölunda avloppsreningsverk och därmed får anses mest representativ är provpunkt 4:8 i Lommabukten, se Figur 25. Växtplankton För växtplankton bedöms hur stor mängd som finns i vattnet i form av biovolym och mängd klorofyll-a. Under 2015 har växtplanktons dynamik, mätt som artsammansättning och individantal, klorofyll och primärproduktion, undersökts vid 14 tillfällen vid Lomma 4:8. (Öresunds vattenvårdsförbund, 2016) Den ekologiska statusklassningen är, vid sammanvägning av klorofyll och växtplanktons biovolym, god i Malmö Hamnområde, Lommabukten samt S m Öresunds kustvatten. (VISS, 2016) Makroalger och gömfröiga växter (vegetation) Makroalger och gömfröiga växters utbredning används vid statusklassificeringen. I Havsoch vattenmyndighetens föreskrift för statusklassning (HVMFS 2013:19) finns kriterier för klassning av vegetation. Bland annat krävs att minst tre arter för ett aktuellt typområde ska finnas med i undersökningsmaterialet. För Öresund (typområde 6) finns sju makroalgarter och en fanerogam, ålgräs. (Öresunds vattenvårdsförbund, 2016) Eftersom endast ålgräs undersöks kan klassning ej göras av formella skäl. Man kan dock ändå göra en beräkning som stöd för en bedömning. I VISS bedöms Lommabukten ha god status och S m Öresunds kustvatten ha hög status men ingen klassning har gjorts av Malmö hamnområde. (VISS, 2016) Bottenfauna 56(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

61 Undersökningar av makrobottenfauna i Öresund har genomförts i ÖVF:s regi i nuvarande utformning sedan 1997 på sju stationer i Öresund. Av all insamlad data sammanställdes medelvärden för biomassa och abundans för huvudgrupperna Annelida (borstmaskar), Mollusca (musslor/snäckor), Arthropoda (kräftdjur), Echinodermata (tagghudingar) och Varia (övriga). Statistiska analyser gjordes och olika index räknades ut, bland annat bottenkvalitetsindex (BQI). Bedömning efter bottenkvalitetsindex (BQI) har gjorts, men eftersom inte alla kriterier är uppfyllda kan stationernas status inte tolkas fullt ut, utan får utgöra en fingervisning om de enskilda stationernas utveckling över tid. Bottenfaunan på station ÖVF 4:8 visar på generellt ökande förekomst av arter och generellt ses svaga, men positiva trender i materialet. Sammantaget har stationens fauna en god status, trots att BQI visade på Otillfredsställande status. (Öresunds vattenvårdsförbund, 2016) Redoxmätningarna på den djupa stationen (ÖVF 4:9) indikerar störningar med syrebristsituationer trots det gångna årets rapportering om relativt goda syreförhållanden i bottenvattnet. Syresituationen på de grunda stationerna, ÖVF 4:8 och ÖVF 4:11, verkar inte utgöra något problem för bottenfaunan. 8.2 Kemisk ytvattenstatus Den kemiska ytvattenstatusen grundas på halter av ett antal prioriterade ämnen eller ämnesgrupper samt ytterligare åtta andra substanser. Ämnena och ämnesgrupperna finns redovisade i ett dotterdirektiv till vattendirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU L 226/1. Kemisk status baseras på en expertbedömning i VISS och a r faststa lld till Uppnår ej god status på samma sa tt som alla vattenförekomster i Sverige har denna klassning på grund av kvicksilverkoncentrationerna. I Tabell 20 redovisas den aktuella statusklassningen av de olika vattenförekomsterna som gjordes år 2015 för de berörda ytvattenförekomsterna. God ekologisk status ska uppnås år 2027 medan god kemisk ytvattenstatus skall bibehållas till år 2015, med undantag för kvicksilver och bromerad difenyleter. 57(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

62 Tabell 20 Aktuella vattenförekomster och deras kemiska status. Grundinformation Kemisk ytvattenstatus Vattenförekomst EU- ID Namn Kemisk ytvattenstatus 2015 Kvalitetskrav och tidpunkt Skyddade områden SE Malmö Hamnområde God God - Undantag kvicksilver och bromerad difenyleter - SE Lommabuktens Vatten God God - Undantag kvicksilver och bromerad difenyleter Lommabukten SE Sm Öresunds kustvatten God God - Undantag kvicksilver och bromerad difenyleter - I Tabell 21 presenteras de parametrar som klassats för kemisk status i de tre vattenförekomsterna. De parametrar som inte uppnår god status är prioriterade ämnen, bromerad difenyleter, tributyltenn, industriella föroreningar, tungmetaller (som grupp) samt kvicksilver. 58(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

63 Tabell 21 Kemisk status för Öresund samt klassade parametrar. Malmö Hamnområde Lommabuktens Vatten Sm Öresunds kustvatten SE SE SE Parameter Klassning Klassning Klassning Prioriterade ämnen Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god Bekämpningsmedel Ej klassad Ej klassad Ej klassad Industriella föroreningar Ej klassad Uppnår ej god Uppnår ej god Bromerad difenyleter Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god Antracen - God God Naftalen - Ej klassad God Tungmetaller grupp Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god Bly och blyföreningar God God God Kadmium och kadmiumföreningar Kvicksilver och kvicksilverföreningar Nickel och nickelförenignar Ej klassad Ej klassad Ej klassad Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god Ej klassad Ej klassad Ej klassad Övriga föroreningar Ej klassad God Uppnår ej god Tributyltenn Ej klassad Ej klassad Uppnår ej god Fluoranten - God God PAH - God Benso(a)pyren - God God 8.3 Belastning till Lommabukten Det finns tre större punktkällor i Lommabukten vilka består av Segeå, Höjeå och Löddeå. Den totala belastningen av kväve och fosfor till Lommabukten redovisas i Tabell 22. De största belastningskällorna är inflöde från omgivande vattenförekomster. (SMHI, 2016) Tabell 22 Totalbelastning till Lommabukten från omgivande vattenförekomster, land samt atmosfärisk deposition. Total belastning Totalkväve (ton/år) Totalfosfor (ton/år) Inflöde från omgivande vattenförekomster Land Atmosfärsdeposition på vattenytan 89 2 Totalt (84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

64 I Figur 34 och Figur 35 redovisas belastningen av totalfosfor och totalkväve till Lommabukten från källor på land uppdelat per källa. När det gäller totalfosfor står jordbruket för störst belastning (59 %), följt av direktutsläpp från punktkällor (22 %). Avloppsreningsverk står för cirka 6 % av den totala belastningen. Figur 34 Belastning av totalfosfor från land till Lommabukten uppdelat per källa Belastningen av totalkväve kommer främst ifrån jordbruket (69 %) följt av direktutsläpp från punktkällor (14 %). Avloppsreningsverk står för cirka 7 % av den totala belastningen. 60(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

65 Figur 35 Belastning av totalkväve från land till Lommabukten uppdelar per källa. I medeltal bidrar åarna med koncentrationer till Lommabukten enligt Tabell 23. I provpunkt 4.11 bidrar åarna som årsmedelvärde med cirka 18 % av uppmätta kvävehalter och 0,2 % av uppmätta halter av fosfor enligt spridningsberäkningen i havsmodellen. Tabell 23 Koncentrationer av näringsämnen som transporteras till Lommabukten via Höjeå, Segeå och Löddeå. Koncentrationer N-tot (mg/l) P-tot (mg/l) Höjeå sommar 7,6 0,11 vinter 7, Segeå sommar 3,7 0,10 vinter 6,3 0,14 Löddeå sommar 4,1 0,078 vinter 5,4 0,10 61(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

66 9 Utsläpp till Öresund från VA SYD Sjölunda avloppsreningsverk släpper ut renat avloppsvatten i Öresund cirka meter ut i sundet via två utloppsledningar, se Figur Flöden och koncentrationer i utsläpp Utsläpp från avloppsreningsverket, koncentrationer och belastningar Koncentrationer i utsläpp och belastningar från Sjölunda avloppsreningsverk i medeltal för åren år har sammanställts i Tabell 24. Underlaget är hämtat från VA SYD:s driftkontroll. Halterna av fosfor, kväve och BOD7 är i medeltal mindre än tillståndsgivna villkor. Tabell 24 Utsläpp från Sjölunda avloppsreningsreningsverk till Öresund i medeltal under perioden Koncentrationer Belastningar År Totalkväve (mg/l) BOD 7 (mg/l) (ton/år) Totalfosfor (mg/l) Totalkväve Totalfosfor (ton/år) BOD 7 (ton/år) Flöde (m 3 /d) Flöde (m 3 /år) ,1 0,3 9, , Säsongsmässiga variationer Flödet från avloppsreningsverket till Öresund varierar under året och är påverkat av nederbörd i form av tillskottsvatten till ledningsnätet. I Figur 36 visas dygnsflöden för Sjölunda avloppsreningsverk år Flödet är generellt störst under vintern (decmars) och mindre under sommarmånaderna (maj-juli). 62(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

67 Figur 36 Dygnsflöden för Sjölunda avloppsreningsverk Månadsmedelvärden för åren visar att fosforhalterna ut från avloppsreningsverket är något högre på vintern och något lägre under sommaren, se Figur (84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

68 Figur 37 Månadsmedelvärden för för koncentrationen av totalfosfor i utgående avloppsvatten från Sjölunda avloppsreningsverk. I Figur 37 redovisas månadsmedelvärden för koncentrationerna av totalkväve år Kvävehalterna under sommaren är lägre än kvävehalterna under vintern. Figur 38 Månadsmedelvärden för år för koncentrationen av totalfosfor i utgående avloppsvatten från Sjölunda avloppsreningsverk. 64(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

69 Figur 39 Månadsmedelvärden för år för koncentrationen av BOD7 i utgående avloppsvatten från Sjölunda avloppsreningsverk. 9.2 Nuvarande tillstånd och utredda alternativ Nedan görs en jämförelse mellan tillåtna halter av BOD7 och totalfosfor, totalkväve och ammonium i utgående vatten till Öresund enligt nuvarande villkor respektive tre alternativ som utreds i processutredningen för Sjölunda. Samtliga alternativs påverkan har beräknats i recipientutredningen för parametrarna totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve och BOD7 för år 2040 och I alternativ 3 har endast 6 mg N/l beräknats för att utreda vilka halter i recipienten som kan uppnås. Tabell 25 Tillåtna halter i utgående vatten från Sjölunda reningsverk enligt nuvarande respektive utredda alternativ. N P BOD7 Nuvarande villkor , Framtid alt ,2 8 Framtid alt 2 8 0,1 8 Framtid alt Riktvärde 2 Gränsvärde 3 Gränsvärde I Tabell 26 presenteras nuvarande och framtida prognostiserade flöden från Sjölunda avloppsreningsverk till Öresund framtagna i processutredningen för Sjölunda. Siffrorna för år 2040 och 2060 förutsätter att avloppsvatten som idag behandlas i Källby 65(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

70 avloppsreningsverk istället överförs till Sjölunda avloppsreningsverk samt inkluderar framtida befolkningsökning i Lund och Malmö. Värdena i tabell 25 har använts i nedanstående spädningsberäkningar. Tabell 26 Nuvarande och framtida prognostiserade flöden från Sjölunda avloppsreningsverk. Idag m 3 /d m 3 /d m 3 /d * *Medelvärde Framtida utgående flöden och koncentrationer till Öresund jämförda med miljökvalitetsnormer För att uppskatta den framtida belastningen på Öresund har data baserat på nuvarande och utredda framtida alternativ anva nts. Påverkansanalysen i recipienten utgår från Havsoch vattenmyndighetens bedömningsgrunder HVMFS 2013:19 med tilla gg HVMFS 2015:4 Utgångspunkten a r att följa utsla ppsvattnets kvantifierade innehåll och hur det sprids och blandas i recipienten för att sedan kunna avgöra påverkan på miljökvalitetsnormen. Den ekologiska kvalitetskvoten (EK-va rde) utgör för varje kvalitetsfaktor ett numeriskt va rde med vars hjälp omfattningen av påverkan kan beskrivas. Denna påverkan undersöks i provpunkt 4:11. De undersökta kvalitetsfaktorerna a r vattenkemiska parametrar vilka skapar förutsa ttningar för olika biologiska funktioner. Om undersökt vattenkemisk utsla ppsparameter inte påverkar statusklassningen antas da rför också att inga kvantifierbara effekter kommer att uppstå på biologiska kvalitetsfaktorer. För näringsämnen och BOD7 antas da rför att påverkan på biologiska kvalitetsfaktorer inte är sannolik, om ingen påverkan sker på den vattenkemiska kvalitetsfaktorn. För att vidareutveckla värderingen av resultat kan va gledning om blandningszoner till artikel 4 i direktivet om miljökvalitetsnormer (CIS WFD 2010) användas. Da r definieras inom vilket geografiskt område (vilken vattenvolym) miljökvalitetsnormen trots allt inte gäller. Detta ga ller såvida inte vattenförekomsten i sin helhet uppvisar problem för berörda kvalitetsfaktorer. I det här stadiet i recipientundersökningen beräknas inte påverkan i blandningszonen men ett resonemang sker om en blandningszon på 500 från utloppen Belastning och koncentrationer vid utredda alternativ av näringsämnen och BOD7 samt jämförelse av villkor De föreslagna tre framtida alternativen grundas på driftsresultat ( ) samt tänkbara framtida utsläppskrav. De utredda alternativens utsläppsnivåer grundas på processutredningar där, som tidigare nämnts, förutsättningen är ett ihop slaget Sjölunda och Källby avloppsreningsverk. 66(84) Koncentrationen av avloppsvattnet späds snabbt ut i Öresund och i nedanstående räkneexempel redovisas en spädning på cirka gånger. ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

71 Beskrivning av vilka halter som nås vid olika grader av spädning redovisas i bilaga 4. Tabell 27 Framtida och nuvarande utsläppsvillkor och beräknade koncentrationer i och belastningar på recipienten. Utsläppsvillkor Total kväve BOD 7 Koncentration, recipient* Total kväve BOD 7 Total kväve Totalfosfor Totalfosfor Totalfosfor Belastning BOD 7 Flöde mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l ton/år ton/år ton/år m 3 /år Nuvarande tillstånd 10 0, , , Nuvarande Källby + Sjölunda 10 0, , , *Efter spädning gånger Alt , , , Alt 2 8 0, , , Alt Alt , , , Alt 2 8 0, , , Alt I Figur 40, Figur 41 och Figur 42 redovisas nuvarande och framtida belastning till Öresund. Belastningen av totalkväve till Öresund kommer att öka markant vid ett utsläpp på 10 mg/l. Vid alternativet 8 mg/l är det först år 2040 som belastningen är högre än med dagens tillstånd. Vid en utsläppskoncentration på 6 mg N/l är belastningen nästan nere i samma nivå som vid fullt utnyttjat tillstånd idag med endast Sjölunda avloppsreningsverk. 67(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

72 Figur 40 Belastning av totalkväve till Öresund år 2040 och år 2060 jämfört med belastningen idag vid full utnyttjat tillstånd idag och vid fullt utnyttjat tillstånd idag inkluderat Källby avloppsreningsverk. Den framtida belastningen till Öresund vid en utgående halt på 0,2 mgp/l är först år 2060 högre än belastningen vid fullt utnyttjat tillstånd på 0,3 mg P/l. Belastningen till Öresund vid en utgående halt på 0,1 mg P/l är betydligt lägre än vid fullt utnyttjat tillstånd idag. 68(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

73 Figur 41 Belastning av totalfosfor till Öresund år 2040 och år 2060 jämfört med belastningen i dag vid full utnyttjat tillstånd och vid fullt utnyttjat tillstånd idag inkluderat Källby avloppsreningsverk. Belastningen av BOD7 till Öresund ökar i de framtida scenarierna jämfört med dagens belastning. BOD7-belastningen är över dagens nivåer vid fullt utnyttjat tillstånd redan vid år 2040 för alternativ 1. Figur 42 Belastning av BOD7 till Öresund år 2040 och år 2060 jämfört med belastningen i dag vid full utnyttjat tillstånd och vid fullt utnyttjat tillstånd idag inkluderat Källby avloppsreningsverk. 69(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

74 9.4 Resultat från spridningsmodelleringen av Öresund I bilaga 5 redovisas resultatet från spridningsmodellen i sin helhet. I nedanstående kapitel sammanfattas de viktigaste resultaten. Spridningsmodellen visar att vattnet från Löddeå och Höjeå lägger sig längs med kusten både vid norrgående och södergående ström, se Figur 43. Röd färg betyder att en spädning på 90 gånger ha skett jämfört med utgångshalten. För exempelvis Höjeå innebär det att koncentrationerna för totalkväve och totalfosfor har spätts ned till från 7,6 mg/l till 0,69 mg/l respektive från 0,11 mg/l till 0,01 mg/l, i den här zonen. Figur 43 Löddeå, Höjeå och Segeå vid scenariot med södergående och norrgående strömmar. Röd färg innebär högst koncentrationer en spädning på 11 gånger utsläppshalten. Medelspädningen av Sjölunda avloppsreningsverks utsläpp på cirka ggr vid provpunkt 4:11 i Lommabukten idag och vid år 2060 cirka 650 gånger. Figur 44 visar medelvärdet för det dagens modellerade scenario vid ytan. Medelvärdet understiger sällan en spädning på 700 gånger. Vid cirka 700 gångers spädning påverkas inte den ekologiska kvalitetskvoten i provpunkten. Se vidare i kapitel Värt att notera är dock att plymen sällan når provpunkt 4:11 vilket kan innebära att resultat i provpunkten inte avspeglar utloppens faktiska påverkan på recipienten. Mätvärden i provpunkten är dock de som får anses vara mest representativa och används i bedömningarna. 70(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

75 Figur 44 Medelvärdet för koncentration i ytan under scenariot som modellerar nuläget. Värden där medelkoncentrationen är under 1.42, vilket motsvarar en spädning på 700, visas ej. Mätpunkt 4:11 är markerad i rött och blandningszonen är markerad i rosa. Figur 45 visar medelvärdet för koncentrationen i ytan år 2060 och att ett betydligt större område potentiellt kan påverkas i framtiden jämfört med idag, då en större del av Lommabukten får spädningar mindre än 700 gånger. I provpunkt 4:11 uppnås dock inte ett medelvärde som innebär att recipienten påverkas negativt. 71(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

76 Figur 45 Medelvärdet för koncentration i ytan under scenariot som modellerar år Värden där medelkoncentrationen är under 1.42, vilket motsvarar en spädning på 700, visas ej. Mätpunkt 4:11 är markerad i rött och blandningszonen är markerad i rosa. Figur 46 och Figur 47 visar maxvärdet som uppnåtts i varje cell i dag respektive år För att avgöra långsiktig påverkan på recipienten är det mer relevant att undersöka medelvärden då ett maxvärde kan ha uppnåtts under enbart några minuter eller någon timme för att sedan spädas ut igen. Resultaten för maxvärden är dock nyttiga för att se hur långt utsläppen sprids med en viss koncentration. Till exempel kan badvattenkvaliteten en viss dag påverkas av ett maxvärde för utsläpp. Resultatet för nuläget visas i Figur 46 och visar spädningar ner till 200 gånger. Det mörkblå fältet visar därmed halter ned till 50 µg/l för totaltkväve och BOD7 samt för totalfosfor ned till 15 µg/l. Det är främst de södra delar av Lommabukten och områden utanför hamnområdet som drabbas av maxvärden där spädningen är lägre än 200 gånger. 72(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

77 Figur 46 Maxvärdet för spädning i varje cell under den modellerade tidsperioden för scenariot som modellerar nuläget. Värden där spädningen är högre än 200 visas ej. Resultat för scenariot år 2060 visas i Figur 47. Vid det högre flödet påverkas betydligt större områden av spädningar lägre än 200 gånger. Stora delar av Lommabukten såväl som västra hamnen och Ribersborgsstranden påverkas vilka alla är populära badställen. 73(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

78 Figur 47 Maxvärdet för spädning i varje cell under den modellerade tidsperioden för scenariot som modellerar år Värden där spädningen är högre än 200 visas ej. Lokalisering av utloppsledningar Beträffande alternativ för lokalisering av utsläppspunkterna har två alternativa placeringar utvärderats. Dels ett scenario med en utloppsledning ca 500 m innanför dagens utlopp närmast hamnen och ytterligare en placering av ett utlopp 500 m utanför utloppet längst ut mot öppet vatten idag. Scenariot som undersökts är nuläget. Figur 48 visar medelvärdet i ytan för varje cell under modelleringen. Områden där spädningen är mindre än 700 gånger är markerade. Rosa färg visar placering m från Sjölunda, blå färg befintlig placering och gul färg placering m från Sjölunda. 74(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

79 Figur 48 Spädning vid ytan för alternativa placeringar av utlopp. De färgade cellerna visar medelkoncentrationer över Röd färg motsvarar ett utlopp m från Sjölunda avloppsreningsverk, blå färg motsvarar nuvarande placering av utlopp och gul färg en placering m från Sjölunda avloppsreningsverk. Modelleringen visar tydligt att en placering 500 m längre in är klart olämplig då vattenkvaliteten troligen kommer att försämras till följd. En placering längre ut ger en ökad spädning och kan beroende på kostnad vara ett alternativ för att minska risken för påverkan på känsliga områden. Figur 50 visar situationen vid botten för alternativa placeringar. Nuläget har modellerats, rosa färg motsvarar en placering 500 m längre in mot stranden, blå färg motsvarar nuvarande placering och gul färg motsvarar en placering 500 m utanför den yttersta 75(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

80 utloppsledningen. Samtliga områden där spädningen är mindre än 700 gånger har markerats. Figur 49 Spädning vid botten för alternativa placeringar av utlopp. De färgade cellerna visar medelkoncentrationer över Röd färg motsvarar ett utlopp 1500 m från Sjölunda avloppsreningsverk, blå färg motsvarar nuvarande placering av utlopp och gul färg en placering 3000 m från Sjölunda avloppsreningsverk. Resultaten för bottenlagret visar även den att en lokalisering längre in är olämpligt. Modellen visar dock inte på en lika stor ökning av utspädning av utsläppen vid en placering 500 m längre ut mot öppet vatten. 76(84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx

81 Modellen visar att det inte är lämpligt att flytta in utloppsledningarna längre in mot stranden i då avloppsvattnet inte späds ut lika mycket som idag utan lägger sig i Lommabukten runt badplatserna utmed kusten. Modellen visar också att vid utloppsledningarnas nuvarande läge i Öresund, cirka m ut i sundet, sprids avloppsvattnet snabbt och hamnar längs med kusten endast i vissa fall. Modellen visar också att det nära utloppen på botten i närzonen kan uppstå en koncentration på cirka µg/l vilket innebär att här späds avloppsvattnet cirka 5 gånger. Cirka 60 meter från utloppen är halterna nere i cirka 120 µg/l vilket innebär att avloppsvattnet spätts ut cirka 80 gånger. I en framtida tillståndsansökan kan blandningszonen vara en viktig aspekt att utreda vidare vid motivering av utsläppsvillkor. I bilaga 4 redovisas vilka koncentrationer av utgående vatten från Sjölunda som uppnås i Öresund vid olika spädningsscenarier och framtida alternativ. 10 Konsekvensbedömning Sjölunda avloppsreningsverk 10.1 Ekologiska kvalitetsfaktorer I det här kapitlet beskrivs konsekvenserna för de framtida alternativen för de ekologiska kvalitetsfaktorerna Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Kvalitetsfaktorn Allmänna förhållanden har, för kust- och övergångsvatten, tre underliggande kvalitetsfaktorer (se Bilaga 3); syrgas, ljusförhållanden och näringsämnen. Klassificering av status hos Allmänna förhållanden görs utifrån principen sa mst styr, dvs. den lägsta klassificeringen av underliggande kvalitetsfaktorer styr klassificeringen. I Lommabukten bedöms ekologisk status på näringsämnen. Näringsämnen i kustvatten ska klassificeras utifrån klassgränserna för vinterhalter av totalkväve (tot-n), totalfosfor (tot-p), löst oorganiskt kväve (NO3-N + NO2-N + NH4-N) och löst oorganiskt fosfor (PO4) samt sommarhalter av totalkväve och totalfosfor. Från varje mätning ska den ekologiska kvalitetskvoten (EK) beräknas enligt följande ekvation: Sammanvägningen ska baseras på statusklasserna för vintervärden av DIN, DIP, tot-n, tot-p samt statusklasserna för sommarvärden av tot-n och tot-p. Statusklasserna ges ett numeriskt värde enligt Tabell (84) ST p:\1215\ _recipientutredning_va_syd\000\19 original\slutversion\recipientutredning_källby och sjölunda avloppsreningsverk-.docx