Krav- och kvalitetsbok

Transkript

1 Krav- och kvalitetsbok Del 2 Fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering Uppdrag, uppföljning och ekonomiska villkor Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering Gäller för år 2014 Version 1.0 januari

2 Landstinget i Värmland Karlstad Telefon växel Webbplats 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vårdval fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering... 6 Värdegrund fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering Inledning Generellt om basuppdraget Patientens behov i centrum Basuppdrag Definition av basuppdrag Vårdgivarens insatser Målgrupp Prioritering Samverkan Tillgänglighet Bemanning och kompetens Utbildningsuppdrag Tilläggsuppdrag Generellt om tilläggsuppdragen Tilläggsuppdrag fysioterapeut/sjukgymnast i team för patienter med neurologiska diagnoser Målgrupp Särskild kompetens Tilläggsuppdrag fysioterapeut/sjukgymnast i team för patienter med långvarig smärta Målgrupp Särskild kompetens Uppföljning Syfte Uppföljning av nationella riktlinjer Uppföljningsplan Övergångsregeler för fysioterapeut/sjukgymnast med avtal enligt nationella taxan Ersättning och kostnadsansvar Ersättningens omfattning Fast ersättning med prestationskrav

4 6.1.2 Fast ersättning för tilläggsuppdrag SAL-tillägg Ersättning för ej avdragsgill mervärdesskatt Avstämningstidpunkt Ersättning och eventuella avdrag under året Patientavgift Ekonomiska sanktioner Reducerat prestationskrav vid inträde Bilaga 1 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 2 Förteckning över ej gällande delar i Krav- och kvalitetsbok, del 1 Allmänna villkor Bilaga 3 Uppföljningsplan Bilaga 4 Definition av ersättningsnivåer Bilaga 5 Diagnoser för verksamhetsinriktning 4

5 Begreppsdefinitioner Nedan följer definitioner av vissa begrepp som används i dokumentet: Kvarskrivna Är ett adresskydd för individen när denne flyttat till annan, hemlig adress. I praktiken innebär det att den nya, verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringsregistret och därmed inte heller sprids till andra myndigheter. Vårdgivare Med vårdgivare avses fysisk eller juridisk person som bedriver hälso- och sjukvård. För hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av staten representerar den myndighet som har ansvaret för verksamheten vårdgivaren. Enskild hälso- och sjukvård kan antingen bedrivas av en juridisk person (bolag, förening eller stiftelse) eller av en enskild yrkesutövare. För att en juridisk person ska anses vara vårdgivare krävs att det av bolagsordning, föreningsstadgar eller stiftelseurkund framgår att bolaget, föreningen eller stiftelsen ska bedriva hälso- och sjukvård. Verksamhetschef Verksamhetschefens ansvar och kompetens definieras i SOSFS 1997:8 Socialstyrelsens allmänna råd: Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård samt i Förordningen (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården. Inom all hälso- och sjukvård ska det finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret. Detta för att det för patienter, anhöriga och personal samt för tillsynsmyndigheten ska finnas en bestämd utsedd person att vända sig till i frågor som rör verksamheten. Verksamhetschefens ansvar för verksamheten fråntar inte andra befattningshavare deras yrkesansvar. Fysioterapeut/sjukgymnast Fysioterapeut avser legitimerad fysioterapeut eller legitimerad sjukgymnast, med legitimation utfärdad av Socialstyrelsen. 5

6 Vårdval fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering Att öka valfriheten och mångfalden inom vården är en del i landstingets övergripande målbild år (se Landstingsplan 2013 sid 5). Enligt Landstingsplanen 2014 ska landstinget arbeta med att utveckla Hälsoval Värmland 1 och införa vårdval inom primärvårdsrehabilitering. Vårdval Fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering införs i och med annonseringen av detta förfrågningsunderlag enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Syftet med vårdval är att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård genom att fritt kunna välja vårdgivare inom vårdvalet. Värdegrund fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering Inom rehabilitering är utgångspunkten att patienten bestämmer mål för sin träning och behandling. Denna utgångspunkt styr hur verksamheten agerar i förhållande till patienten. Det kräver att verksamheten bedrivs utifrån ett hälsofrämjande synsätt, där motivation och delaktighet är ledord. Verksamheten ska utifrån patientens behov och uppsatta mål säkra att de professionella resurser som patienten behöver finns tillgängliga. Dessa värderingar ska vara vägledande i det dagliga arbetet när det gäller bemötande av patienter, anhöriga och samarbetspartner samt i valet av metoder och förbättringsarbeten. 1 Hälsoval Värmland är Landstinget i Värmlands vårdval i primärvården. Detta system inom primärvården innebär att såväl privata som landstingsdrivna vårdcentraler har samma uppdrag och samma ersättning för att bedriva vård. 6

7 1.0 Inledning Detta förfrågningsunderlag är ett underlag för ansökan att delta i vårdvalet fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering. Vårdvalets förfrågningsunderlag består av två delar: Del 1. Allmänna villkor för vårdval inom Landstinget i Värmland gäller för detta vårdval i tillämpliga delar i enlighet med bifogad förteckning (se bilaga 2) Del 2. avser specifika bestämmelser för att bedriva Fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering 1.1 Generellt om basuppdraget Primärvårdsrehabilitering är förstahandsvalet när befolkningen behöver rehabilitering och definieras med rehabilitering som inte kräver sjukhusets särskilda rehabiliteringsresurser. Verksamheten omfattar oplanerade och planerade rehabiliteringsinsatser i primärvård. En trygg och förtroendeingivande verksamhet ska bedrivas för personer i behov av fysioterapi/sjukgymnastik. Fysioterapi/sjukgymnastik tillhandahålls i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och i enlighet med vad som gäller inom specialiteten avseende bland annat kvalitetskrav och medicinsk praxis. Verksamheten ska bedrivas med god medicinsk kvalitet, hög tillgänglighet och en helhetssyn på patientens livssituation, hälsotillstånd och rehabiliteringsbehov Patientens behov i centrum Syftet med fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering ska vara att erbjuda hälsofrämjande rehabilitering i god samverkan med interna och externa aktörer för individer i alla åldrar. Detta genom att utifrån patientens behov bedöma, behandla och förebygga tillstånd som ligger till grund för olika former av aktivitets- och funktionsnedsättningar. Behandlingsinsatserna ska utgå från en individuell bedömning. Utgångspunkten ska vara att utifrån individens delaktighet och inflytande över den egna vården uppnå bästa möjliga hälsa där dennes mål och egna resurser tas tillvara. Vårdgivarna inom vårdvalet ska verka för en god och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen genom ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt integrerat i all vård och behandling. 7

8 2.0 Basuppdrag 2.1 Definition av basuppdrag Med fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering menas i detta dokument sådan fysioterapi (sjukgymnastik) som utförs i Landstinget i Värmland på primärvårdsnivå. Det omfattar inte fysioterapi/sjukgymnastik på primärvårdsnivå inom psykiatrisk verksamhet och habiliterande verksamhet. Det omfattar inte heller insatser som görs av kommunerna (insatser på särskilda boenden, hembesök etcetera) eller sådan fysioterapi/sjukgymnastik som kräver andra yrkesgruppers kompetens eller sjukhusets resurser. Vårdgivaren ska ge insatser till de patienter som söker till mottagningen i enlighet med nedan angivna prioriteringsordning (se stycke 2.4). I de fall patienten är i behov av kompetens som vårdgivaren antingen inte har tillgång till (tilläggsuppdrag) eller som inte ingår i det i förfrågningsunderlaget beskrivna uppdraget ska denne lotsa patienten vidare till rätt vårdnivå. 2.2 Vårdgivarens insatser Målsättningen för vårdgivaren ska vara att utifrån patientens behov: Undersöka, bedöma, diagnostisera, behandla, följa upp och utvärdera insatser. Upprätta en skriftlig plan för patientens rehabilitering som innefattar patientens delmål och mål (för definition se bilaga 1). Utföra skade- och sjukdomsförebyggande insatser samt främja levnadsvaneförändringar i syfte att uppnå rehabiliteringsmålen och motverka vårdberoende. Behandlingen ska pågå längst till dess att rehabiliteringsmålet är uppnått, eller till dess att vårdgivaren bedömer att patienten kan tillgodose sin fortsatta rehabilitering på egen hand. Utföra funktions- och aktivitetsbedömningar som underlag till läkarintyg. Vid behov förskriva hjälpmedel i enlighet med hjälpmedelsnämndens riktlinjer. I de fall patienten är i behov av samordnad rehabiliteringsinsats remittera eller hänvisa patient vidare till antingen lämpligt team eller annan verksamhet där denna kompetens finns. Ha följsamhet till nationella riktlinjer, vårdprogram (i enlighet med vad som anges i De1 1 Allmänna villkor för vårdval i Värmland) 8

9 samt nationella satsningsområden och utföra insatser som kan vara kopplade till dessa. En del av uppdraget kan utföras av underleverantör eller i samverkan med annan vårdgivare. Vårdgivaren ansvarar för att eventuella underleverantörer lever upp till kraven i detta förfrågningsunderlag i enlighet med vad som stadgas i Del 1 Allmänna villkor för vårdval i Värmland. 2.3 Målgrupp Som vårdgivare aktiv i Landstinget i Värmland är målgruppen kvinnor och män, flickor och pojkar folkbokförda och kvarskrivna i Värmlands län. Dessutom omfattas: Kvinnor och män, flickor och pojkar som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och Europarådets förordningar Kvinnor och män, flickor och pojkar som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige ingått med andra länder Asylsökande kvinnor och män, flickor och pojkar under 18 år Asylsökande kvinnor och män, flickor och pojkar över 18 år eller personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd med behov av vård som ej kan anstå (endast akuta besvär) Kvinnor och män, flickor och pojkar från andra landsting eller regioner Vårdgivaren ska i sin ansökan ange vilken inriktning verksamheten kommer att ha, med fokus på diagnosgrupper. De inriktningar som vårdgivaren kan ha är Neurologiska sjukdomar och funktionsnedsättningar eller Psykisk ohälsa och/eller långvarig smärta enligt bilaga 5. Dessa inriktningar ger vissa lättnader gällande prestationskraven, detta beskrivs i stycke och i bilaga 4. Vårdgivaren ska även i ansökan göra en uppskattning av hur stor del av verksamheten som kommer utgöras av behandling av patienter med de angivna diagnoserna enligt bilaga 5 (25-50 %, % eller 75 % eller mera av det totala antalet besök). 2.4 Prioritering Vårdgivaren ska följa riksdagens riktlinjer för prioritering. Vårdgivaren ska också följa landstingets dokument; prioritering av vårdbegäran Sjukgymnast i primärvård. Detta dokument finns på vårdvalets hemsida. 2.5 Samverkan Vårdgivaren ska verka för samverkan för att bidra till patientens bästa väg genom vården, exempelvis med kommun, vårdcentral och sjukhusens rehabilitering. 9

10 Vårdgivaren ska aktivt bidra till samverkan för patienter som har behov av vård och omsorg från andra vårdgivare och huvudmän. Dokumenterade rutiner ska upprättas för samverkan med andra vårdgivare och huvudmän i den omfattning som krävs för uppdragets utförande. Vårdgivaren ska känna till och följa beslut och riktlinjer i samverkansöverenskommelser som finns mellan Landstinget i Värmland och andra huvudmän och som berör vårdgivarens uppdrag. Vårdgivaren ska delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå. Uppdaterad lista över gällande samverkansöverenskommelser finns på vårdvalets hemsida. 2.6 Tillgänglighet Vårdgivaren ska vara tillgänglig för såväl oplanerade som planerade besök/insatser. Vårdgivarens adress ska anges i kontraktet och merparten av mottagningsbesöken ska utföras där. Patienter kan söka till vårdgivaren antingen via professionell eller egen vårdbegäran. Landstinget i Värmland kan bevilja vårdgivaren att utföra en viss andel av mottagningsbesöken på annan adress. Ansökan om att utföra insatser på annan adress ska vara skriftlig och skickas till Landstinget i Värmland för godkännande. Lokalen/lokalerna där vårdgivaren ska utföra uppdraget ska vara tillgängliga i enlighet med vad som anges i Del 1 Allmänna villkor. Vårdgivaren ska ha den utrustning som krävs för att utifrån patienternas behov genomföra uppdraget. Verksamheten har möjlighet att tillfälligt under en kort begränsad tid, omfattande högst 4 veckor sammanhängande ledighet under 1 år, stänga för planerings- och utbildningsdagar samt semester. Villkor för stängning är att vårdgivaren skapar samarbete med andra vårdgivare om omhändertagandet av patienter och att information till patienter med hänvisning till vart de kan söka sig är tydlig. Vid annan längre ledighet, så som föräldraledighet, tjänstledighet för studier, sjukskrivning längre än två veckor och så vidare, ska patienterna meddelas om när, hur länge och i vilken omfattning ledigheten varar och hänvisas till annan vårdgivare. Vårdgivaren ska vara tillgänglig per telefon för tidbokning, rådgivning, bedömning och prioritering av vårdbehov och för oplanerade besök. Vid de tider då verksamheten inte har öppet ska telefonsvarare ge information om öppettider och hänvisa till Verksamheten ska följa intentionerna i nationell ehälsa - strategin för tillgänglighet och säker information inom vård och omsorg - när det gäller 10

11 digitala medier och digitala tjänster för kontakt med befolkningen. Länk till strategin för nationell ehälsa finns på vårdvalets hemsida. 2.7 Bemanning och kompetens Vårdgivaren ska ha personal i den omfattning som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med kraven för vårdvalet, dock minst en fysioterapeut/sjukgymnast. De personalresurser 2 som vårdgivaren ämnar gå in med i vårdvalet ska anges i ansökan. Förändringar gällande personalresursen ska rapporteras till Vårdvalsenheten i enlighet med rutin som finns på vårdvalsenhetens hemsida. Vårdgivaren ska tillse att det i verksamheten finns en verksamhetschef med ansvar för verksamheten i enlighet med Socialstyrelsen definition (se begreppsdefinition ovan). Vårdgivaren ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och kompetens och får den kompetensutveckling som erfordras i enlighet med kraven för vårdvalet och avtalet. Det ska finnas en kompetensplan som uppdateras årligen. Det ska vara en långsiktig planering både på verksamhets- och individnivå. Kompetensplanens syfte är att påvisa hur man arbetar med kvalitet och kompetensutveckling kopplat till uppdraget samt hur man planerar att stimulera forskning och utveckling inom primärvårdsnivån. Personal med patientkontakt ska tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska, på minst nivå B/2. Uppdraget ska utföras av legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast på kandidatnivå och legitimationen ska vara utfärdad av Socialstyrelsen. Fysioterapeuter/sjukgymnaster med äldre legitimation utan kandidatexamen men med erfarenhet överstigande minst 5 år bedöms också kunna vara aktuella att utföra uppdraget. För vårdgivaren gäller att minst 50 % av dem som utför uppdraget ska ha klinisk erfarenhet från öppenvårdsverksamhet motsvarande minst tre år under de senaste fem åren. De som utför uppdraget hos vårdgivaren ska fortlöpande genomgå fortbildning som fordras för att upprätthålla och utveckla kompetens inom kompetensområdet. 2.8 Utbildningsuppdrag Verksamheten bör tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för fysioterapistuderande. 2 Med personalresurser menas i detta sammanhang antal tjänster och vilken tjänstgöringsgrad de beräknas arbeta. 11

12 12 Verksamheten ska ansvara för att de kliniska utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som följer av examinationskraven och krav på handledning.

13 3.0 Tilläggsuppdrag Utöver vad som stadgas ovan kan utförare som uppfyller kraven för basuppdraget ansöka om att utföra tilläggsuppdrag. Inom vårdvalet fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering finns två tilläggsuppdrag: team för patienter med neurologiska diagnoser samt team för patienter med långvarig smärta. Vilka krav, utöver kraven i basuppdraget, som ställs på vårdgivaren för att godkännas för tilläggsuppdragen stadgas i detta avsnitt. 3.1 Generellt om tilläggsuppdragen Tilläggsuppdragen gäller fysioterapeut/sjukgymnast i team kring två patientgrupper: patienter med neurologiska diagnoser samt patienter med långvarig smärta. Syftet med tilläggsuppdragen är att de som deltar i teamet ska kunna belysa patientens problem utifrån olika professioners kunskap för att hitta den lösning och planering som bäst tillgodoser patientens behov. För att åstadkomma det krävs ett team som arbetar tillsammans i näraliggande men separata yrkesgrupper mot tydliga och gemensamma mål. De som ingår i teamet måste arbeta nära tillsammans och träffas regelbundet för att planera och utvärdera sitt arbete. Detta för att samtliga deltagare ska utveckla förmågan att se och optimalt kunna använda den samlade kompetensen som finns i teamet för patientens bästa. Sammansättningen och arbetsordningen utgår från patientens behov. Patienten deltar som teammedlem men teamet träffas även utan patienten. Inom teamet sker en utveckling av kunskap och kompetens som borgar för insatser av god kvalitet. En vårdgivare som uppfyller samtliga de krav som stadgas i detta dokument gällande basuppdraget kan även ansöka om att utföra tilläggsuppdragen fysioterapeut/sjukgymnast i team för patienter med neurologiska diagnoser och/eller i team för patienter för långvarig smärta. I de delar det ställs särskilda krav för dessa två tilläggsuppdrag anges det i detta kapitel. I övrigt gäller samma krav som för basuppdraget. 3.2 Tilläggsuppdrag fysioterapeut/sjukgymnast i team för patienter med neurologiska diagnoser Vårdgivarna kan om de uppfyller basuppdraget ansöka om att utföra tilläggsuppdraget fysioterapeut/sjukgymnast i team för patienter med neurologiska diagnoser. Fysioterapeuten/sjukgymnasten som arbetar i teamet ska ha viss kompetens som stadgas i stycke Kopplat till teamet ska det finnas olika kompetenser som krävs utifrån patientens behov. Teamet ska undersöka, bedöma, behandla, följa upp och utvärdera insatser. Bedömningen ska utföras gemensamt av teamet. Teamet ska tillsammans 13

14 med patienten upprätta en rehabiliteringsplan med tydliga behandlingsmål. Insatserna kan utföras av hela teamet eller delar av teamet beroende på patientens behov. Vårdgivaren ansvarar för att fysioterapeuten/sjukgymnasten i teamet utför behandlingar omfattande minst 15 patienter per år i syfte att upprätthålla kompetensen. Om fysioterapeuten/sjukgymnasten inte når volymkravet har Landstinget i Värmland rätt att återkalla godkännandet för tilläggsuppdraget Målgrupp Målgruppen är avgränsad till strokedrabbade patienter, patienter med förvärvad hjärnskada eller neurologisk sjukdom som bedöms vara i behov av rehabilitering med teamets specifika kompetens. Prioriterad målgrupp är patienter med neurologisk sjukdom i direkt anslutning till utskrivning från slutenvården Särskild kompetens Fysioterapeuten/sjukgymnasten i teamet ska vara legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast på minst kandidatnivå. Dock bedöms fysioterapeuter/sjukgymnaster med äldre legitimation utan kandidatexamen men med flerårig erfarenhet överstigande minst 5 år också kunna utföra uppdraget. Fysioterapeuten/sjukgymnasten ska dessutom vara vidareutbildad inom neurologi på högskolenivå och bör ha utbildning på avancerad nivå enligt definition av Universitetskanslerämbetet (tidigare högskoleverket). Fysioterapeuten/sjukgymnasten ska ha minst ett års klinisk erfarenhet inom neurologisk rehabilitering. De övriga yrkeskategorier som vårdgivaren har tillgängliga i teamarbetet samt individernas kompetens och erfarenhet av arbete med patientgruppen ska beskrivas i ansökan, endast legitimerade yrkesgrupper samt kuratorer kan vara aktuella i teamet. Förändringar gällande övriga yrkekategorier/individer i teamet ska meddelas landstinget. 3.3 Tilläggsuppdrag fysioterapeut/sjukgymnast i team för patienter med långvarig smärta Vårdgivarna kan om de uppfyller basuppdraget ansöka om att utföra tilläggsuppdraget fysioterapeut/sjukgymnast i team för patienter med långvarig smärta. Fysioterapeuten/sjukgymnasten som arbetar i teamet ska ha viss kompetens som stadgas i stycke Kopplat till teamet ska det finnas olika kompetenser som krävs utifrån patientens behov. 14

15 De som ingår i teamet ska undersöka, bedöma, behandla, följa upp och utvärdera insatser. Bedömningen ska utföras gemensamt av teamet. Teamet ska tillsammans med patienten upprätta en rehabiliteringsplan med tydliga behandlingsmål. Insatserna kan utföras av hela teamet eller delar av teamet beroende på patientens behov. Vårdgivaren ansvarar för att fysioterapeuten/sjukgymnasten i teamet utför behandlingar omfattande minst 15 patienter per år i syfte att upprätthålla kompetensen. Om fysioterapeuten/sjukgymnasten inte når volymkravet har Landstinget i Värmland rätt att återkalla godkännandet för tilläggsuppdraget Målgrupp Målgruppen är avgränsad till patienter med långvarig smärta som varat mer än tre månader och då patienten bedöms vara i behov av rehabilitering med smärtteamets specifika kompetens Särskild kompetens Fysioterapeuten/sjukgymnasten i teamet ska vara legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast på minst kandidatnivå. Dock bedöms fysioterapeuter/sjukgymnaster med äldre legitimation utan kandidatexamen men med flerårig erfarenhet överstigande minst 5 år också kunna utföra uppdraget. Fysioterapeuten/sjukgymnasten ska dessutom vara vidareutbildad inom området långvarig smärta på högskolenivå, exempelvis genom kurser så som beteendemedicin, psykosomatik, sjukgymnastik och långvarig smärta. Fysioterapeuten/sjukgymnasten bör ha utbildning på avancerad nivå enligt definition av Universitetskanslerämbetet (tidigare högskoleverket). Fysioterapeuten/sjukgymnasten ska ha minst ett års klinisk erfarenhet inom behandling av patienter med långvarig smärta. De övriga yrkeskategorier som vårdgivaren har tillgängliga i teamarbetet samt individernas kompetens och erfarenhet av arbete med patientgruppen ska beskrivas i ansökan, endast legitimerade yrkesgrupper samt kuratorer kan vara aktuella i teamet. Förändringar gällande övriga yrkekategorier/individer i teamet ska meddelas landstinget. 15

16 4.0 Uppföljning 4.1 Syfte Uppföljningen som Landstinget i Värmland ansvarar för syftar till att följa upp om verksamheten uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget, graden av måluppfyllelse och bidrar till utvecklingen av vårdvalet. Ett urval av uppgifterna ska tillhandahållas som information till medborgarna. 4.2 Uppföljning av nationella riktlinjer Landstinget följer årligen upp hur väl man lever upp till de nationella riktlinjerna. Det man följer upp är främst de indikatorer som man tagit fram i de nationella riktlinjerna. Indikatorerna kommer att följas upp genom datauttag ur aktuella kvalitetsregister. 4.3 Uppföljningsplan Uppföljningsplanen för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering finns i bilaga 3. Här redovisas de nyckeltal och indikatorer som verksamheterna ska rapportera till Landstinget i Värmland samt med vilken periodicitet de ska rapporteras. 16

17 5.0 Övergångsregeler för fysioterapeut/sjukgymnast med avtal enligt nationella taxan För fysioterapeuter/sjukgymnaster som har ett befintligt avtal med Landstinget i Värmland enligt Lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik (LOS) gäller att man har möjlighet att låta sitt avtal enligt LOS vara vilande under en period av 1 år från avtalsskrivning. Möjligheten att ha avtalet vilande under angiven tidsperiod gäller endast under förutsättning att parterna slutit avtal enligt vårdval fysioterapeut/sjukgymnast i primärvårdsrehabilitering. Avtalet enligt LOS tillåts endast vara vilande på heltid. Om vårdgivaren ämnar återuppta sitt avtal enligt LOS ska en skriftlig underrättelse skickas till Landstinget i Värmland senast 3 månader innan avtalet återupptas. Om en utförare väljer att återuppta sitt avtal enligt LOS upphör avtal upprättat enligt vårdvalet för fysioterapi/sjukgymnastik i primärvårdsrehabilitering att gälla. Möjligheten att ha sitt avtal enligt LOS vilande under en 1-årsperiod ges endast en gång. 17

18 6.0 Ersättning och kostnadsansvar I Vårdval fysioterapi/sjukgymnastik i primärvårdsrehabilitering tillämpas samma regelverk för samtliga utförare, oavsett driftsform. Samma ersättningsprinciper eftersträvas för samtliga utförare. Nedanstående förutsättningar avseende ekonomi gäller för år Uppdragsgivaren äger rätt att, genom politiska beslut, ändra villkoren i förfrågningsunderlaget/krav- och kvalitetsboken samt de ekonomiska förutsättningarna. Sådan ändring sker i regel en gång per år. Vårdval fysioterapi/sjukgymnastik i primärvårdsrehabilitering ersättningsmodell består av nedanstående ersättningar: fast ersättning med prestationskrav ersättning för tilläggsuppdrag SAL-tillägg ersättning för ej avdragsgill mervärdesskatt 6.1 Ersättningens omfattning Den samlade ersättningen som utbetalas till en privat utförare avser ersättning för de kostnader som är förknippade med uppdraget. Det inkluderar även kostnader för förskrivna hjälpmedel. För landstingsdrivna utförare gäller att den samlade ersättningen som redovisas avser samtliga kostnader förutom kostnader för service, administration och lokaler. Dessa kostnader redovisas istället i respektive serviceverksamhet. Ersättning för besök gjorda av personer som inte är folkbokförda i Värmlands län utgår enligt särskilt regelverk. Särskilda riktade statsbidrag kan tillkomma då regeringsbeslut om riktade statsbidrag tidsmässigt kan komma sent under årsplaneringen. Någon möjlighet att lyfta ytterligare ersättning för det avsedda uppdraget utöver vad som beskrivs i föreliggande dokument finns inte Fast ersättning med prestationskrav Ersättning utgår till varje utförare för varje godkänd heltidsresurs under året. Även deltidsresurser ersätts men då minskar den fasta ersättningen relativt. Den fasta ersättningen betalas ut till de utförare som utför uppdraget enligt avtalet. Kopplat till den fasta ersättningen finns det prestationskrav för antal besök per kalenderår varav ett antal enskilda nybesök per kalenderår. 18

19 Prestationskravet utgör ett minimikrav av produktion av besök och enskilda nybesök för att få utbetalt hela den fasta ersättningen. Om utföraren inte uppnår prestationskravet för antal besök samt enskilda nybesök för kalenderår sker ett avdrag per besök under prestationskrav. Ersättning, prestationskrav och avdrag vid ej uppfyllande av prestationskrav redovisas i bilaga 4. Om utföraren ansöker om att ha en verksamhetsinriktning för patienter med neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa och/eller långvarig smärta enligt bilaga 5, reduceras prestationskravet. Utföraren ska vid ansökan göra en uppskattning av hur stor andel av det totala antalet besök som kommer utgöras av patienter med den angivna inriktningen. Ju högre andel av det totala antalet besök som utföraren anger att man kommer att jobba med patientgruppen ju lägre kommer prestationskravet att bli. För specifikation av de reducerade prestationskraven samt avdrag vid ej uppfyllda prestationskrav se bilaga 4. Förändringar gällande reducering av prestationskrav ska meddelas vårdvalsenheten i enlighet med rutin som finns på vårdvalsenhetens hemsida Fast ersättning för tilläggsuppdrag Ersättning utgår för tilläggsuppdrag för teamrehabilitering med en fast ersättning per heltidsresurs per år. Ersättning redovisas i bilaga SAL-tillägg Ett service- administrations- och lokaltillägg utgår till de privata utförarna. Detta tillägg avser kostnader för: allmän service, städ, transport, tele, kundtjänst administrativ service, ekonomiadministration, personaladministration, information, bevakning IT Företagshälsovård lokalhyra Service- administrations- och lokaltillägg beräknas månadsvis utifrån antalet heltidstjänster. SAL-tillägg redovisas i bilaga 4. 19

20 6.1.4 Ersättning för ej avdragsgill mervärdesskatt Som kompensation för de privata vårdgivarnas uteblivna möjlighet att göra avdrag för ingående moms lämnas en särskild ersättning. Ersättningen beräknas på utförarens bruttoersättning minus kostnader för sanktioner. Storleken på särskild momskompensation utgår enligt bilaga Avstämningstidpunkt Avstämning av gjorda besök samt heltidstjänster sker månadsvis månaden efter verksamhetsmånaden. Samtliga registrerade besök samt antal heltidstjänster ligger till grund för avstämning Ersättning och eventuella avdrag under året Fast ersättning betalas ut varje månad månaden efter verksamhetsmånaden. Vid förändring av total personalresurs för utföraren på grund av bland annat föräldraledighet, sjukskrivning mer än två veckor och så vidare ska detta meddelas omgående till vårdvalsenheten för ändring av ersättning och prestationskrav i motsvarande grad. Sådana förändringar görs vid månadsskiften. Avstämning mot prestationskrav görs månatligen. Eventuella avdrag på den fasta ersättningen görs tertialsvis, det vill säga efter utgången av april, augusti samt december. Eventuella avdrag beräknas på ackumulerade värden. 6.2 Patientavgift Utföraren skall ta ut avgifter av patienter för insatser enligt de regler och belopp som Landstinget i Värmland beslutat. Uppgift om gällande belopp och regler framgår av Landstinget i Värmlands avgiftshandbok. Utföraren ansvarar för att hålla sig informerad om gällande patientavgifter. Endast de patientavgifter som tas ut vid besök som sker till följd av sjukdom, misstanke om sjukdom eller skada ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Följsamheten till Landstinget i Värmlands avgiftshandbok är grundläggande för att landstingets patienter skall behandlas lika. För sammanställning över vilka patientavgifter som skall tillämpas inom Landstinget i Värmland se Utföraren ersätts inte för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala avgifter enligt Landstinget i Värmlands avgiftsregler. Utföraren har heller inte rätt till ersättning för återbetald patientavgift. 20

21 6.3 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska sanktioner tillämpas för att undvika en oacceptabel lägstanivå hos utföraren. Om utföraren inte uppfyller avtalade villkor äger Landstinget i Värmland rätt till ekonomisk sanktion. Vid konstaterat avtalsbrott kan en skriftlig uppmaning (varning) om rättelse meddelas. Om utföraren inte åtgärdar konstaterat avtalsbrott inom den i uppmaningen angivna tiden äger Landstinget i Värmland rätt till ekonomisk sanktion. Vid konstaterat avtalsbrott som bedöms som allvarligt kan Landstinget i Värmland begära ekonomisk sanktion av utföraren oavsett om konstaterat avtalsbrott åtgärdas vid senare tillfälle eller inte. Exempel på avtalsbrott som ger rätt till ekonomisk sanktion enligt ovan är: utföraren utför verksamheten i strid med avtalet på så sätt som innebär risk för patientsäkerheten utföraren har i sin rapportering lämnat uppgifter som har lett till att felaktig utbetalning av ersättning har skett utföraren utför inte verksamheten i avtalad omfattning utföraren saknar nödvändig utrustning för avtalets utförande utföraren uppfyller inte kraven på bemanning och kompetens utföraren följer inte tillämpliga lagar och föreskrifter utföraren medverkar inte till verksamhetsrevision enligt uppföljningsplanen utföraren följer inte intentionerna i kapitel 2.23, Del 1 Allmänna villkor: Information och marknadsföring lokalerna där verksamheten bedrivs uppfyller inte Krav- och kvalitetsbokens krav på lokaler för verksamheten Landstinget i Värmland fastställer beloppet på sanktionen. Beloppet ska vara skäligt med hänsyn taget till avtalad kontraktssumma, avtalsbrottets art och vikt med hänsyn till bland annat patientsäkerheten och avtalsbrottets varaktighet. Nivån ska ställas i proportion till avtalsbrottets betydelse för verksamheten. Utöver sanktionerna har Landstinget i Värmland rätt att säga upp avtalet i förtid enligt vad som stadgas i Del 1 Allmänna villkor samt i kontraktet. 6.4 Reducerat prestationskrav vid inträde Vid inträde i vårdvalet har utföraren möjlighet att ansöka om reducerat prestationskrav de sex första månaderna. Det innebär även att den fasta ersättningen reduceras. Övriga förutsättningar i ersättningsmodellen gäller. Reducerat prestationskrav samt reducerad fast ersättning redovisas i bilaga 4. 21

22 Bilaga 1 1 (5) Utredning och analys Ida Lundblad Kullgren Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering I detta dokument fastställs betydelsen av de begrepp som används i förfrågningsunderlaget för vårdvalet. Dessa begrepp utgår ifrån den begreppsterminologi som används i Landstinget i Värmland idag. Begrepp Vårdgivare Definition Statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare" Se 1 kap. 3 patientsäkerhetslagen (2010:659). För hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av staten representerar den myndighet som har ansvaret för verksamheten vårdgivaren. Exempel: kriminalvården. I landsting och kommuner är den eller de nämnder som avses i 10 och 22 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) vårdgivarens representant. Enskild hälso- och sjukvårdverksamhet kan antingen bedrivas av juridisk person (t.ex. ett aktiebolag såsom en privat vårdcentral, en förening eller en stiftelse) eller av en enskild näringsidkare (t.ex. en läkarmottagning som förestås av en läkare utan annan personal). Hälso- och sjukvårdspersonal är oftast anställd av en vårdgivare. En vårdgivare kan ha anställd hälsooch sjukvårdspersonal, och ibland, som t.ex. för enskild näringsidkare,

23 LANDSTINGET I VÄRMLAND (5) kan rollerna sammanfalla." Hälso och sjukvård "Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador (hälso- och sjukvård omfattar sådan verksamhet som bedöms kräva personal med utbildning inom hälso- och sjukvård eller sådan personal i samarbete med annan personal)." SOSFS 2009:6 Primärvård Egenvård Rehabilitering "Hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande legitimerade yrkesutövare bedömt att en patient själv kan utföra. "Egenvård är inte hälso och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763 SOSFS 2009:6. Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Rehabilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår. Socialstyrelsens termbank. Rehabiliteringsplan Vård- och omsorgsplan som beskriver rehabilitering för den enskilde. "Rehabiliteringsplanen utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennas anhörig/närstående och tas i regel

24 LANDSTINGET I VÄRMLAND (5) fram med den enskildes samtycke. Det ska finnas mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Rehabiliteringsplanen används i samband med pågående insatser/åtgärder samt vid uppföljning och utvärdering." Socialstyrelsens termbank. Verksamhetschef "Verksamhetschefen får bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens för detta. Bestämmelser om verksamhetschefens ansvar finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Ansvaret för ledningsuppgifter inom psykiatrisk tvångsvård och för tvångsisolering enligt smittskyddslagen (1988:1472) fullgörs av en läkare med specialistkompetens (chefsöverläkare). Är verksamhetschefen inte en läkare med specialistkompetens, fullgörs uppgifterna i dessa fall av en särskilt utsedd chefsöverläkare. Jfr Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, 3; Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:12) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, 1 kap. 2; Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård. I kommunal hälso- och sjukvård svarar verksamhetschefen för de ledningsuppgifter som inte ankommer på medicinskt ansvarig sjuksköterska. Socialstyrelsens termbank. Svenska nivå B/2 SFI Kurs B/2 Besök Kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs

25 LANDSTINGET I VÄRMLAND (5) Som besök räknas: Öppenvårdsbesök - vårdkontakt inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal Enskilt öppenvårdsbesök - öppenvårdsbesök under vilket en patient möter hälso- och sjukvårdspersonal Planerat öppenvårdsbesök - öppenvårdsbesök för vilket tid har avtalats Oplanerat öppenvårdsbesök - öppenvårdsbesök för vilket tid inte har avtalats Besök på extern plats - vårdkontakt inom öppenvård utanför mottagningen som innebär personligt möte mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal Hembesök - öppenvårdsbesök i patients bostad eller motsvarande Gruppbesök - öppenvårdsbesök där fler än en patient samtidigt möter hälso- och sjukvårdspersonal. I föreliggande vårdval räknas varje gruppdeltagare/gruppbesök som ett besök. Konsultation öppenvård - vårdkontakt där patienten bedöms av hälso- och sjukvårdspersonal från annat medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande) och där vårdansvaret kvarstår hos remitterande hälso- och sjukvårdspersonal Telefonkontakt Nybesök Återbesök Vårdkontakt per telefon Öppenvårdsbesök som inte har medicinskt samband med tidigare besök eller vårdtillfälle inom samma medicinska verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande), vårdcentral eller motsvarande Öppenvårdsbesök som har medicinskt samband med tidigare besök eller vårdtillfälle inom samma medicinska verksamhetsområde (klinik/basenhet/

26 LANDSTINGET I VÄRMLAND (5) motsvarande), vårdcentral eller motsvarande Hälso och sjukvård Vårdteam Primärvård Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador (hälso- och sjukvård omfattar sådan verksamhet som bedöms kräva personal med utbildning inom hälso- och sjukvård eller sådan personal i samarbete med annan personal). Grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient eller grupp av patienter Hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser

27 Bilaga 2 1 (1) Utredning och analys Ida Lundblad Kullgren Bilaga 2 förteckning över ej gällande delar i Krav- och kvalitetsbok, del 1 Allmänna villkor För vårdval Fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering gäller inte följande stycken i krav- och kvalitetsboken del 1 Allmänna villkor: Verksamhetsidé, 3 sista styckena 2.2 Läkemedel 2.4 Medicinsk service, stycke 1, 3 och Laboratoriemedicinska verksamheter Klinisk fysiologi Mammografi Sterilteknik 2.7 Tillgänglighet, sista stycket 2.10 Smittskydd, stycke 1-4 och Regler för val av vårdgivare

28 Bilaga 3 1 (2) Utredning och analys Bilaga 3 Uppföljningsplan vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Generellt gäller att statistiken ska kunna könsuppdelas Egenskap definition av måttet Behov Huvuddiagnos/patient Storhet det vi mäter Enhet vilken sort storheten mäts i Beräkningsformel vilka egenskaper hos vilka objekt behövs för uträkningen, vad ingår, vad ingår inte etc. Periodicitet, hur ofta mäter vi Antal/månad Antal Månadsvis Bidiagnos/patient Antal/månad Antal Månadsvis Åtgärder/patient Antal/månad Antal Månadsvis Styrsystem Rutiner för hantering Ja/Nej Ja/Nej Hanteras ma- av avvikelser nuellt finns Dokumenterade rutiner med samverkan Patientsäkerhetsberättelse Prestationer Antal inkomna vårdbegäran, varav egen samt typ av åtgärd av vårdbegäran (första besök, återbesök etc.) Ja/nej Ja/nej Hanteras manuellt Ja/nej Ja/nej Hanteras manuellt Antal/månad och typ av åtgärd av vårdbegäran (första besök, återbesök etc.) Antal Datakälla varifrån hämtas egenskaperna Hur Årligen Samtal Manuellt Årligen Samtal Manuellt Årligen Samtal Manuellt Månadsvis Antal diagnossatta besök Antal/månad Antal Månadsvis Totalt antal besök Antal Antal Månadsvis hos fysioterapeut Antal nybesök Antal Antal Månadsvis Antal återbesök Antal Antal Månadsvis Antal gruppbesök Antal Antal Månadvis Antal besök hos fysioterapeut Antal Antal Månads- i team vis enligt tilläggsuppdrag Antal besök per patient Antal Antal Antal/patient Månadsvis Kvalitét Antal förskrivna Antal/månad Antal Månads-

29 LANDSTINGET I VÄRMLAND (2) FAR vis Antal skriftliga planer för rehabilitering Antal/månad Antal Månadsvis Registrering i BOAregistret Antal Årligen Kostnader Erhållna patientavgifter fakturerat Erhållna patientavgifter kontant Erhållna patientavgifter kort Antal resurser samt sysselsättningsgrad Antal registrerade patienter I förhållande till antal patienter i patientgruppen Kronor Kronor Månadsvis Kronor Kronor Månadsvis Stycken, tjänstgöringsgrad Antal, procent Kvot Procent Svarsanalys av SKL Kvot Procent Svarsanalys av SKL Kvot Procent Svarsanalys av SKL Kvot Procent Svarsanalys av SKL Kvot Procent Svarsanalys av SKL Kvot Procent Svarsanalys av SKL Kvot Procent Svarsanalys av SKL Data för indikatorer/månad Utdata begärs från BOAregistret Hanteras manuellt Månadsvis Var annat år Var annat år Var annat år Var annat år Var annat år Var annat år Var annat år BOA-registret samt DWH från Kassasystem Kassasystem Kassasystem Inrapportering Nationell patientenkät Nationell patientenkät Nationell patientenkät Nationell patientenkät Nationell patientenkät Nationell patientenkät Nationell patientenkät BOA-registret samt DWH från Kronor Kronor Månadsvis Webbinmatning samt Prodiver Webbinmatning samt Prodiver Webbinmatning samt Prodiver Manuellt Nationell patientenkät Nationell patientenkät Nationell patientenkät Nationell patientenkät Nationell patientenkät Nationell patientenkät Nationell patientenkät Årligen BOA-registret BOA-registret Effekter Andel patienter att helhetsintrycket var gott eller mycket gott Andel patienter som är nöjda/mycket nöjda med tillgängligheten Andel patienter som är nöjda/mycket nöjda med bemötande Andel patienter som känner delaktighet Andel patienter som anser att hälsan har förbättrats Andel patienter som har förtroende för leverantören Andel patienter som rekommenderar leverantören Extern rapportering BOA-registret - utdata för inrapporterade indikatorer Uppföljningsmöten Genomgång och uppföljning av kompetensplan Införande av lokala rutiner och implementering av riktlinjer och vårdprogram Halvårsvis Uppföljningsmöten Uppföljningsmöten Halvårsvis Uppföljningsmöten Uppföljningsmöten

30 Bilaga 4 1 (2) Utredning och analys Ida Lundblad Kullgren Definition av begrepp och nivåer i ersättningssystemet Ersättningsmodellens delar Beräkningsunderlag Ersättningsnivå per månad 2014 Fast ersättning Antal heltidsresurser per helår kr per heltidsresurs per helår Prestationskrav för fast ersättning Reducerat prestationskrav för inriktning på neurologiska och psykisk ohälsa och/eller långvarig smärta (enligt bilaga 5) Avdrag vid ej uppfyllt prestationskrav Avdraget blir högre ju lägre prestationskravet är. Fast ersättning för tilläggsuppdrag Service- administrations och lokaltillägg (SAL-tillägg) till privata vårdgivare Ersättning för ej avdragsgill mervärdesskatt Basuppdrag 25 % - 50 % av verksamheten (antal besök) 50 % - 75 % av verksamheten (antal besök) 75 % eller mer av verksamheten (antal besök) Avdrag ej uppfyllda prestationskrav Antal besök: stycken varav enskilda nybesök 240 stycken Antal besök: stycken varav enskilda nybesök 180 stycken Antal besök: stycken varav enskilda nybesök 165 stycken Antal besök: 900 stycken varav enskilda nybesök 150 stycken Antal heltidsresurser per helår Antal heltidstjänster Ersättningen beräknas på utförarens bruttoersättning minus kostnader för sanktioner. Antal besök: stycken varav enskilda nybesök 240 stycken Antal besök: stycken varav enskilda nybesök 180 stycken Antal besök: stycken varav enskilda nybesök 165 stycken Antal besök: 900 stycken varav enskilda nybesök 150 stycken Samtliga prestationskrav avser per heltidsresurs per helår Avdrag ej uppfyllda prestationskrav Avdrag 340 kr för besök samt 340 kr för nybesök Avdrag 435 kr för besök samt 435 kr för nybesök Avdrag 480 kr för besök samt 480 kr för nybesök Avdrag 530 kr för besök samt 530 kr för nybesök kr per heltidsresurs per helår kr per år per heltidstjänst Påslaget är för närvarande 6 %. Om staten beslutar om en annan % -sats kommer landstinget utan fördröjning att ändra påslaget till den ändrade %- satsen.

31 LANDSTINGET I VÄRMLAND (2) Reducerat prestationskrav vid inträde Antal besök 700 stycken per heltidsresurs per helår Varav Antal enskilda nybesök 120 stycken per heltidsresurs per helår Fast ersättning utgår med kr per heltidsresurs per helår Avdrag vid ej uppfyllt prestationskrav är 435 kr för besök samt 435 kr för nybesök.

32 Bilaga 5 1 (2) Utredning och analys Ida Lundblad Kullgren LK/ Bilaga 5 vårdval fysioterapi/sjukgymnastik inom primärvårdsrehabilitering - diagnoser för verksamhetsinriktning Långvarig smärta och/eller psykisk ohälsa Diagnoskod Diagnos F32-F33 Depression Depressiv episod Recidiverande depression F40-F42 Ångestsyndrom Paniksyndrom Specifik fobi Social fobi Fobiskt syndrom Annat ångestillstånd GAD F43 Stressrelaterade tillstånd Akut stressreaktion Anpassningsstörning Utmattningssyndrom Stressreaktion/krisreaktion F45.4 Somatoformt smärtsyndrom M25.5 Ledvärk M50.9 Diskbråck halsrygg M53.1 Cervikobracialt syndrom M54.4 Lumbago ischias M54.5 Lumbago M75.0 Frozen shoulder M75.9 Skulderledssjukdom M79.0 Fibromyalgi M79.1 Myalgi R52 Kronisk smärta/generaliserad smärta S13.4 Distorsion i halskotpelaren T91.8 Sena besvär av distorsion halsrygg

33 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) Neurologi Diagnoskod Diagnos B91.9 Sena effekter av polio F07.2 Postkontusionellt syndrom G12.2 Motorneuronsjukdom G20.9 Parkinsons sjukdom G25.9 Basalgangliesjukdom och rörelserubbning, ospecificerad G35.9 Multipel skleros G43.9 Migrän, ospecificerad G44.0 Syndrom med cluster headache G54.0 Sjukdomar i brakialplexus G54.9 Sjukdom i nervrötter och nervplexus, ospecificerad G62.9 Polyneuropati, ospecificerad G71.0 Muskeldystrofi G80.9 Cerebral pares, ospecificerad G81.9 Hemipares, ospecificerad G82.2 Parapares, ospecificerad G82.5 Tetrapares, ospecificerad H81.9 Rubbning i balansapparatens funktion, ospecificerad I64.9 Akut cerebrovaskulär sjukdom ej specificerad som blödning eller infarkt I69.3 Sena effekter av cerebral infarkt M79.2 Icke specificerad neuralgi och neurit S06.9 Intrakraniell skada, ospecificerad T90.5 Sena besvär av intrakraniell skada