Kunskapskrav 2013 LICENSIERINGSTEST RÅDGIVARE

Transkript

1 Kunskapskrav 2013 LICENSIERINGSTEST RÅDGIVARE

2 Innehåll Kunskapskrav för licensieringstest för rådgivare...3 Bakgrund... 3 Målgrupp rådgivarlicens... 3 Kunskapskravens uppbyggnad och funktion... 3 Ändringar av kunskapskraven... 3 Kunskapskravens utformning för rådgivarlicensen... 4 Testets utformning baserat på kunskapskraven... 4 a er... 4 Delområde 1 Produkter och hantering av kundens affärer...5 Sparandeformer och finansiella instrument... 5 Information avseende utgivare av aktier och andra finansiella instrument... 7 Handel med finansiella instrument... 8 Kontoföring, clearing och avveckling Pensioner och försäkring Delområde 2 Ekonomi...12 Nationalekonomiska begrepp Tidsvärdet av kapital och värdering av finansiella instrument Begreppen risk och avkastning Grunderna i portföljläran Utvärdering av portföljer och fonder Privatekonomi Delområde 3 - Kundmöte, etik och regelverk...18 Finansiell rådgivning Grundläggande etik på värdepappersmarknaden Finansinspektionen, branschorganisationer och självreglering Information till kund vid tillhandahållande av investeringstjänster Intressekonflikter Penningtvätt och finansiering av terrorism Mutor och bestickning Marknadsmissbruk Lagen om investeringsfonder Särskilda regler rörande försäkring och försäkringsförmedling Civilrätt, familjerätt och bolagsrätt Skattefrågor Tystnadsplikt Klagomålshantering Insättningsgaranti och investerarskydd Copyright SwedSec Licensiering AB 2

3 Kunskapskrav för licensieringstest för rådgivare Bakgrund SwedSecs mission är att arbeta för höga kunskaper och regelefterlevnad hos anställda på värdepappersmarknaden genom att kräva licensiering samt regelefterlevnad för fortsatt licensiering. SwedSecs vision är att förtroendet för värdepappersmarknaden ska vara högt. En förutsättning för högt förtroende är att den personal som arbetar på värdepappersmarknaden har tillräcklig kunskap och kompetens för sina uppgifter. Licenskravet omfattar olika kategorier av anställda med olika arbetsuppgifter och roller, inom de till SwedSec anslutna företagen. Målgrupp för licensieringstest för rådgivare Kunskapskraven för licensieringstestet för rådgivare har i första hand bestämts utifrån den kunskap som bör krävas av yrkeskategorier som ägnar sig åt placeringsrådgivning och försäkringsförmedling avseende livförsäkring med sparmoment till privatpersoner och företag. Denna personal har fått ett mycket stort förtroende och ansvar från kunden och deras råd får direkt påverkan på kundernas ekonomiska situation. Kunskapskraven utgör en grund av kunskap som licenshavare i målgruppen måste ha, oavsett arbetsuppgifter och roll. En anställds funktion och roll kan medföra att den anställde behöver fördjupade och/eller ytterligare kunskaper utöver de som omfattas av dessa kunskapskrav. Kunskapskravens uppbyggnad och funktion Kunskapskraven är uppdelade i delområden (faktaområden), i underrubriker och i mätpunkter. En mätpunkt specificerar vad licenshavaren förväntas kunna inom ett relativt litet kunskapsområde. Varje uppgift som ingår i licensieringstestet är kopplad direkt till en mätpunkt i detta dokument. Kunskapskraven ska fungera som stöd vid utformning av relevanta kursplaner och som underlag vid uppgiftskonstruktion. De ska dessutom ge överblick över vad som förväntas av en licenshavare. Det är varje utbildningsanordnares uppgift att tolka kunskapskraven och utifrån tolkningen forma en relevant och pedagogisk utbildning. Ändringar av kunskapskraven Mindre justeringar, till exempel omformuleringar, ändras löpande på SwedSecs hemsida ( Större förändringar, till exempel förflyttningar av mätpunkter mellan delområden, träder däremot i kraft en gång per år (1 januari). Ändringar av kunskapskraven publiceras på SwedSecs webbplats direkt efter fattade beslut. Det är varje enskild utbildningsanordnares ansvar att kontinuerligt uppdatera sig med den senaste versionen. Copyright SwedSec Licensiering AB 3

4 Kunskapskravens utformning för rådgivarlicensen Kunskapskraven är uppdelade efter delområden, underrubriker och mätpunkter. De delområden som ingår i rådgivarlicensen är: Produkter och hantering av kundens affärer Ekonomi Kundmöte, etik och regelverk Testets utformning baserat på kunskapskraven I testet för rådgivarlicensen ingår 30 ordinarie uppgifter från varje delområde. Testet består totalt av 90 ordinarie uppgifter. Alla ordinarie uppgifter har genomgått en noggrann kvalitetskontroll i form av fakta-, kvalitets- och språkgranskning. Uppgifterna har dessutom utprövats och analyserats med statistiska metoder. Utprövningen sker genom att 10 ännu ej godkända uppgifter från varje delområde ingår i testet utan att påverka slutresultatet. De svar som testdeltagarna lämnar på dessa uppgifter räknas inte med i resultatet utan lagras för statistisk analys. Testdeltagaren kan inte avgöra vilka uppgifter som är ordinarie och vilka som utprövas. Totalt besvarar alltså testdeltagaren 120 uppgifter varav 90 avgör testdeltagarens resultat. För att godkännas på licensieringstestet måste en testdeltagare ha minst 70 procent rätt totalt och samtidigt minst 60 procent rätt på varje delområde. a er De kognitiva erna syftar till att beskriva vilken grad av komplexitet som uppgifter har. Nivå Känna till (K) Förstå (F) Tillämpa (T) Analysera (A) Förklaring Testdeltagaren ska känna till och komma ihåg begrepp, definitioner och faktauppgifter. Testdeltagaren ska förstå och kunna förklara olika samband och sammanhang. Testdeltagaren ska kunna använda till exempel formler, regler, lagar och metoder. Licenshavaren ska kunna tolka, värdera, relatera till och dra slutsatser av den aktuella kunskapen. Varje mätpunkt har en markering som definierar på vilken kognitiv testdeltagaren ska ha den aktuella kunskapen. Nivån markeras med den första bokstaven i ns namn: K, F, T eller A. De kognitiva erna hänger ihop och bygger på varandra. Om mätpunkten till exempel avser den kognitiva n Analysera kommer markeringar att finnas i kolumnerna för Känna till, Förstå, Tillämpa och Analysera. Det förutsätts alltså att om licenshavaren kan analysera en kunskap så kan han/hon också tillämpa den och har förståelse för och känner till den. Copyright SwedSec Licensiering AB 4

5 Delområde 1 Produkter och hantering av kundens affärer Delområde 1 omfattar kunskap om olika sparformer, finansiella instrument och kapitalförvaltning i ett brett perspektiv. En licenshavare ska besitta och nyttja denna kunskap som referensram i sina kundrelationer. I praktiken innebär det grundläggande kunskap om flertalet finansiella instrument samt relativt djupa kunskaper avseende de vanligaste sparformerna för icke professionella kunder. Licenshavaren ska förstå och kunna förklara de olika delar som pensionen består av och hur de fungerar samt övriga lag- och avtalsstadgade försäkringar. Kunskapskraven omfattar även övriga former av försäkringssparande såsom kapitalförsäkring och kapitalpension. Innebörden av grundläggande försäkringsbegrepp behandlas även inom området. Delområde 1 omfattar också kunskap om handel och administration av kunders finansiella instrument i ett brett perspektiv. En licenshavare ska kunna använda denna kunskap i kundmöten. Sparandeformer och finansiella instrument Bankverksamhet och banksparande Licenshavaren ska förstå och kunna förklara de olika ränteberäkningsmodeller som tillämpas på banksparande. Dessutom förväntas licenshavaren ha förståelse för vad som påverkar bankräntan samt vilken risk ett banksparande innebär. Vidare ska licenshavaren förstå grundläggande begrepp som berör bankverksamhet och banksparande. Aktier och depåbevis I aktiemarknaden används olika typer av noteringsformer och en rad specifika begrepp som många gånger är av central betydelse för att förstå och kunna förklara värdepappersmarknaden vilket licenshavaren förutsätts kunna. Kapitalskyddade placeringsprodukter Licenshavaren ska förstå och kunna förklara grundkonstruktionen avseende kapitalskyddade placeringar och vilka risker som är förenade med dessa. Vidare ska licenshavaren förstå olika effekterna av villkoren i konstruktionerna. Marknadsplaceringar såsom bevis och certifikat Licenshavaren ska förstå och kunna förklara de vanligast förekommande varianterna av marknadsplaceringar och förstå de risker som är förknippade med dem. Vidare ska licenshavaren ha kunskap om olika emittenters olika benämningar på många gånger samma typ av produkter. Hävstångsplaceringar Licenshavaren ska känna till olika typer av hävstångsplaceringar avseende strukturerade placeringar och då framförallt vilka risker som är förknippade med dessa placeringar. Copyright SwedSec Licensiering AB 5

6 Obligationer och andra räntebärande instrument En licenshavare ska förstå och kunna förklara olika typer av obligationsplaceringar samt förstå vilka effekter förändringar i marknaden eller olika villkor på obligationen har på en obligationsplacering. Aktiefonder Licenshavaren ska förstå och kunna förklara aktiefonders konstruktion, villkor och risker. Vidare ska licenshavaren kunna förklara aktiefonder för en kund samt redogöra för när det är lämpligt att placera i dessa. Räntefonder Licenshavaren ska förstå och kunna förklara olika typer av räntefonders konstruktion, villkor och risker och kunna förklara dessa för en kund samt redogöra för när det är lämpligt att placera i räntefonder. Övriga fonder såsom blandfonder och hedgefonder Licenshavaren ska förstå och kunna förklara övriga fonder på marknaden, deras konstruktion, villkor och risker och förstå egenskaperna hos de vanligaste varianterna av hedgefonder. Börshandlade produkter (framför allt ETF:er) Börshandlade fonders (ETF) uppbyggnad och handelssätt skiljer sig från övriga fonder. Licenshavaren ska förstå och kunna förklara för dessa egenskaper för en kund. Licenshavaren ska även känna till att det förekommer andra börshandlade produkter. Standardiserade derivatprodukter och terminer Licenshavaren ska förstå de grundläggande derivatplaceringarna (köpa respektive sälja en köpoption, köpa respektive sälja en säljoption). Särskilt viktigt är det att kunna förstå riskerna i de enskilda positionerna. Licenshavaren ska ha kännedom om vad en terminsaffär innebär och vilka risker en terminsaffär innebär för köpare och säljare. Allmän fondkunskap Licenshavaren ska förstå och kunna förklara fonders konstruktion och regler för fondbolaget. Licenshavaren skall även kunna förklara hur avgifter tas ut och vad som ingår i de olika avgiftsbegreppen. Teckningsoptioner och konvertibler Licenshavaren ska förstå hur dessa finansiella instrument fungerar och framförallt förstå vilka risker en placering i något av dessa instrument innebär. Licenshavaren bör även kunna förklara villkoren i en konvertibel. Investeringssparkonto (ISK) Licenshavaren ska förstå och kunna förklara vad investeringssparkontot är och hur det fungerar. Särskild vikt läggs vid att förstå vilka tillgångar man får placera inom ramen för kontot, men även vilka produkter man inte bör placera inom ramen för investeringssparkontot. Copyright SwedSec Licensiering AB 6

7 Bankverksamhet och banksparande K F Aktier och depåbevis K F Kapitalskyddade placeringar K F Marknadsplaceringar såsom bevis och certifikat K F Hävstångsplaceringar K Obligationer och andra räntebärande instrument K F Aktiefonder K F Räntefonder K F Övriga fonder såsom blandfonder och hedgefonder K F Börshandlade produkter (framför allt ETF:er) K F Standardiserade derivatprodukter och terminer K F Allmän fondkunskap K F Teckningsoptioner och konvertibler K F Investeringssparkonto (ISK) K F Information avseende utgivare av aktier och andra finansiella instrument Skillnaden mellan olika emissionsformer, ny- och fondemission, split och omvänd split, inlösen Licenshavaren ska förstå innebörden av olika slags emissioner enligt aktiebolagslagen, hur sådana emissioner kan påverka värderingen av bolagets aktier samt i övrigt vilka konsekvenser sådana åtgärder kan få för en aktieägare. Även andra händelser enligt aktiebolagslagen som kan påverka aktiekapitalet, antalet utestående aktier samt aktiernas värdering omfattas av detta krav. Anmälnings- och teckningsrutiner vid emissioner Licenshavaren ska förstå och kunna tillämpa vad som gäller i samband med nyemissioner och andra liknande bolagshändelser, och vilka moment som måste iakttas för att kunna tillvarata kundens intressen i dessa situationer. Aktieutdelning Licenshavaren ska förstå processen kring en aktieutdelning och vilka tidpunkter och händelser som är relevanta innan utdelningen kan verkställas. Vidare ska licenshavaren ha god kännedom om hur och när ett beslut om aktieutdelning påverkar aktiekursen. Offentliga uppköpserbjudanden i praktiken I en budsituation finns det ett antal olika faser där kunden måste förhålla sig till hur han/hon ska agera: Ska aktierna säljas i marknaden? Ska budet accepteras? Vad blir effekten och risken av att avvakta med att ta ställning etc? Licenshavaren ska känna till och förstå hur ett budförfarande går till, och hur de olika tidsfrister och villkor som förekommer i en sådan situation kan påverka kundens valmöjligheter under budprocessen. Copyright SwedSec Licensiering AB 7

8 Informationsplikt för noterade bolag, budgivare och större aktieägare En licenshavare måste känna till vilken marknadsinformation avseende bolag som kan påverka värdet på aktierna. Licenshavaren ska känna till att och hur noterade bolag är skyldiga att offentliggöra kurspåverkande information samt var sådan information finns tillgänglig. I kraven ingår också att övergripande känna till reglerna kring annan information som kan vara av betydelse för värderingen av aktier, t.ex. när det gäller flaggning samt vilka informationskrav som finns i samband med ett offentligt bud. Licenshavaren ska även känna till vad det innebär t.ex. att ett bolag publicerar en vinstvarning. K F Skillnaden mellan olika emissionsformer, ny- och fondemission, split och omvänd split, inlösen Anmälnings- och teckningsrutiner vid emissioner K F T Aktieutdelning K F Offentliga uppköpserbjudanden i praktiken K F Informationsplikt för noterade bolag, budgivare och större aktieägare K Handel med finansiella instrument Handel på aktiemarknaden För handel med aktier är det viktigt att känna till skillnaden mellan att aktien är upptagen till handel på en reglerad marknad (t.ex. Nasdaq OMX Stockholm eller NGM Equity) respektive att den endast handlas på en MTF (t.ex. First North, Nordic MTF eller Aktietorget). Vidare ska licenshavaren förstå skillnaden mellan likvida aktier (t.ex. sådana som ingår i Large Capavdelningen på den Nordiska listan och ingår i ett index) och illikvida aktier (t.ex. sådana som handlas på Small Cap-avdelningen på Nordiska Listan eller endast på en MTF). Licenshavaren ska även förstå betydelsen av att de mest likvida aktierna kan handlas inte bara på den börs där aktien är primärt noterad utan även på andra marknadsplatser som valt att erbjuda handel i samma aktie. Handel med börshandlade certifikat, ETF:er och komplicerade produkter För handel med instrument såsom komplicerade produkter (t.ex. en aktieindexobligation), börshandlade certifikat, börshandlade fondandelar (ETF:er) och warranter ska licenshavaren förstå att likviditeten huvudsakligen tillhandahålls av marknadsgaranter ( Market Makers ) och på vilka förutsättningar dessa tillhandahåller likviditet. Så vitt avser komplicerade produkter ska licenshavaren förstå att detta gäller även i de fall då produkten handlas OTC genom att utgivaren ofta i prospektet åtagit sig att ställa priser om en investerare vill sälja sitt innehav i förtid. Handel på räntemarknaden (utom interbankmarknaden) Licenshavaren ska förstå hur handeln med obligationer och andra ränteinstrument går till på de marknader där sådana instrument kan handlas av privatpersoner. Copyright SwedSec Licensiering AB 8

9 Handel med börshandlade derivat Licenshavaren ska känna till hur handeln med börshandlade derivat går till. Bästa orderutförande Licenshavaren ska förstå vad principen om bästa orderutförande innebär såväl när det gäller institutets skyldigheter som när det gäller den praktiska hanteringen gentemot kunden. Hur den fragmenterade handeln avseende främst större börsnoterade aktier påverkar möjligheterna att uppnå bästa möjliga resultat för kunden bör licenshavaren också förstå. Orderhantering i övrigt Licenshavaren ska känna till betydelsen av och kraven kring orderhanteringspolicies och hur dessa krav påverkar kunden (t.ex. att kunden ska godkänna orderhanteringspolicyn och under vilka förutsättningar en kundaffär kan genomföras utanför en marknadsplats). Vidare ska licenshavaren förstå vad reglerna om hantering av kunders order innebär, vad gäller tidsordning, aggregering (d.v.s. sammanläggning av kunders order) och allokering (d.v.s. fördelning av genomförda affärer). Kommission, självinträde och handel i eget lager Licenshavaren ska känna till hur kommission och självinträde fungerar och vad den praktiska skillnaden är mellan dessa begrepp. Svenska marknadsplatser och handelsplattsformar samt några större utländska Licenshavaren ska känna till samtliga svenska marknadsplatserna och handelsplattformar och vilka finansiella instrument som kan handlas där. Vidare ska licenshavaren känna till de viktigare utländska marknadsplatserna och handelsplattformarna, främst de som finns inom EU. Kursinformation Vid handel med finansiella instrument är det viktigt att känna till var kursinformation m.m. finns tillgänglig och skillnaden i kvalitet på sådan information från olika källor (t.ex. om informationen lämnas i realtid eller med viss fördröjning, om informationen är heltäckande eller endast kommer från en marknadsplats osv.) Licenshavaren bör ha kännedom om dessa frågor. Handel på aktiemarknaden K F Handel med börshandlade certifikat, ETF:er och komplicerade produkter K F Handel på räntemarknaden (utom interbankmarknaden) K F Handel med börshandlade derivat K Bästa orderutförande K F Orderhantering i övrigt K F Kommission, självinträde och handel i eget lager K F Svenska marknadsplatser och några större utländska K Kursinformation K Copyright SwedSec Licensiering AB 9

10 Kontoföring, clearing och avveckling Värdepapperskonton och VPC-systemet Licenshavaren ska känna till skillnaden mellan fysiska aktier och sådana som kontoförs hos exempelvis Euroclear Sweden och därför inte finns i fysisk form (s.k. dematerialiserade värdepapper). Vidare ska licenshavaren känna till skillnaden mellan att ett innehav är direktregistrerat på konto hos Euroclear Sweden AB (Euroclear Sweden) och att det ligger i depå hos ett värdepappersinstitut liksom skillnaden mellan att en aktie eller annat finansiellt instrument är kontofört i Sverige (genom t.ex. Euroclear Sweden) jämfört med om det kontoförs utomlands. Bokföring av affärer, likvidhantering och betalningar Licenshavaren ska förstå hur bokföring av affärer och likvidhantering sköts samt de leveransregler (i synnerhet de tidsfrister) som gäller i samband med att affärer avseende olika slags finansiella instrument avvecklas. Licenshavaren ska även känna till vilka skyldigheter respektive rättigheter som finns för en kund respektive för institutet i samband med att en värdepappersaffär avvecklas. I delmomentet ingår slutligen att känna till de viktigare händelserna kring clearing av börshandlade derivat, t.ex. att dessa inte är kontoförda hos Euroclear Sweden och hur olika former av lösen kan påverka ett innehav av en option. Depåhantering i praktiken Det kan finnas både affärsmässiga och administrativa skäl till varför man ska ha en depåtjänst. Vissa typer av värdepappersaffärer kräver att kunden har en depå. Licenshavaren ska förstå vilka dessa affärer är samt även i övrigt ha insikt om vad som praktiskt gäller vid tillhandahållande av depåtjänster. Redovisning av affärer Licenshavaren ska ha förståelse för vad som gäller vid redovisning av affärer och vad som gäller vid utfärdandet av en avräkningsnota. Licenshavaren ska förstå hur man tolkar en avräkningsnota. Värdepapperskonton och VPC-systemet K Bokföring av affärer, likvidhantering och betalningar K F Depåhantering i praktiken K F Redovisning av affärer K F Pensioner och försäkring Allmän pension Licenshavaren ska förstå och kunna förklara hur det allmänna pensionssystemet är uppbyggt framför allt avseende inkomst-, premie- och garantipension och vad som påverkar den framtida pensionen från staten. Särskilt stor vikt ligger vid att ha kunskap om premiepensionen och hur den bör hanteras. Copyright SwedSec Licensiering AB 10

11 Övrig lagstadgad försäkring Licenshavaren ska förstå och kunna förklara hur socialförsäkringssystemet är uppbyggt och innehåller framför allt avseende sjukdom, arbetslöshet och dödsfall. Avtalspension Licenshavaren ska förstå och kunna förklara de olika avtalsområdena, hur de fungerar och vilka val olika kunder kan vidta för att påverka sin slutliga pension. Övriga avtalade försäkringar Licenshavaren ska förstå och kunna förklara vilket övrigt försäkringsskydd som i allmänhet följer med en anställning. Privat pensionssparande Licenshavaren ska förstå och kunna förklara reglerna kring privat pensionsparande och vilka varianter det finns för privat pensionssparande. Kapitalförsäkring och kapitalpension Licenshavaren ska förstå reglerna i kapitalförsäkring och kapitalpensionsparande och kunna förklara för- och nackdelar med dessa sparformer. Förvaltningsformer för privatsparande, liv- och kapitalförsäkring Den licensierade ska förstå och kunna förklara de olika förvaltningsformerna inom livförsäkring, traditionell respektive Unit linked försäkring (fondförsäkring) samt förstå skillnaderna mellan ömsesidiga respektive vinstutdelande försäkringsbolag. Försäkringsteknik och försäkringsbegrepp såsom återbäring och återköp Licenshavaren ska förstå och kunna förklara de vanligaste termerna inom försäkringsområdet såsom förmånstagare, försäkrad, försäkringstagare, livfall och dödsfall. Licenshavaren ska även förstå och kunna förklara reglerna vid återköp samt förmånstagarförordnande. Solvens och konsolidering Licenshavaren ska förstå och kunna förklara begreppen solvens och konsolidering samt kunna redogöra för vilka åtgärder ett försäkringsbolag kan vidta vid behov. Vidare ska licenshavaren förstå effekterna av dessa åtgärder för en sparare Allmän pension K F Övrig lagstadgad försäkring K F Avtalspension K F Övriga avtalade försäkringar K F Privat pensionssparande K F Kapitalförsäkring och kapitalpension K F Förvaltningsformer för privatsparande, liv- och kapitalförsäkring K F Försäkringsteknik och försäkringsbegrepp såsom återbäring och återköp K F Solvens och konsolidering K F Copyright SwedSec Licensiering AB 11

12 Delområde 2 Ekonomi Delområde 2 omfattar kunskap avseende ekonomi för rådgivare. Detta innefattar grundläggande nationalekonomi, finansiell ekonomi samt privatekonomi. En licensierad rådgivare ska ha kunskap inom ämnesområdet för att kunna nyttja denna kunskap i kundsituationer. Nationalekonomiska begrepp Grundläggande begrepp En licenshavare ska förstå och kunna förklara olika centrala begrepp och definitioner som används inom makroekonomi, såsom bruttonationalprodukt, konsumtion, offentliga utgifter, investeringar, bytesbalans, försörjningsbalans, utbuds- och efterfrågechocker, inflation samt penning- och finanspolitik. Penningpolitik; Riksbanken En licenshavare ska ha kännedom om och förstå hur penningpolitik påverkar makroekonomiska storheter/begrepp. Licenshavaren ska också ha kunskap om Riksbankens verktyg och beslutsprocess inkl räntebana och räntebildning samt hur internationella organ för samordning fungerar t.ex. IMF, OECD och ECB. Finanspolitik En licenshavare ska ha kännedom om och förstå hur finanspolitik påverkar makroekonomiska storheter/begrepp. Det innefattar kunskap om olika finanspolitiska åtgärder inkl. samordnade aktiviteter inom exempelvis EU. Valutapolitik, EMU En licenshavare ska känna till vilken valutapolitisk regim Sverige har, samt att EMU är ett ekonomiskt och monetärt samarbete inom EU som bland annat innebär att medlemsländerna har en gemensam valuta och en gemensam penningpolitik, men ej en gemensam finanspolitik. Licenshavaren ska också förstå att Sveriges valutapolitiska regim skapar valutarisk och att detta påverkar rådgivningen till en kund. Korta och långa räntor, avkastningskurvan En licenshavare ska känna till distinktionen mellan korta och långa räntor, och hur avkastningskurvan konstrueras. Man ska även förstå vad olika lutningar på avkastningskurvan innebär. Grundläggande begrepp K F Penningpolitik; Riksbanken K F Finanspolitik K F Valutapolitik, EMU K F Korta och långa räntor, avkastningskurvan K F Copyright SwedSec Licensiering AB 12

13 Tidsvärdet av kapital och värdering av finansiella instrument Nuvärden, slutvärden och värderingsprinciper Den övergripande värderingsprincipen för finansiella placeringar är att deras värden bestäms av de kassaflöden som de förväntas ge. Det betyder i sin tur att dessa framtida kassaflöden, till exempel aktieutdelningar och kupongräntor, måste flyttas till idag för att priset ska bestämmas. Huvudprinciper för denna värdering och innebörden av förändring i parametrar ska en licenshavare känna till. En licenshavare ska således förstå begreppen nuvärde och slutvärde. Licenshavaren ska därmed ha kunskap om de viktigaste värderingsmetoderna för att fastställa en motiverad aktiekurs. Enkel och effektiv ränta En licenshavare ska förstå och kunna förklara begreppen enkel och effektiv ränta samt veta när och hur dessa ska användas. Nominell och real ränta (avkastning) En licenshavare ska förstå och kunna förklara begreppen nominell och real ränta samt veta när och hur dessa ska användas. P/E-tal för bolag såväl som för aktiemarknaden totalt En licenshavare ska känna till hur aktiemarknaden värderas i termer av P/E-tal. Nuvärden, slutvärden och värderingsprinciper K F Enkel och effektiv ränta K F Nominell och real ränta (avkastning) K F P/E-tal för bolag såväl som för aktiemarknaden totalt K Begreppen risk och avkastning Lägesmått (aritmetiskt och geometriskt medelvärde) En licenshavare ska förstå skillnader mellan aritmetiskt och geometrisk medelvärde samt när och hur dessa används. Avkastningens komponenter En licenshavare ska kunna beräkna totalavkastningen för en placering som varit föremål för utdelning och kursförändring. Spridningsmått: Marknadsrisk mätt som standardavvikelse En licenshavare ska ha grundläggande kunskap om och förstå statistiska spridningsmått, särskilt standardavvikelse, och hur de används för att beskriva risk. Copyright SwedSec Licensiering AB 13

14 Faktisk och förväntad avkastning och risk En licenshavare ska ha kunskap om skillnaden mellan faktisk och förväntad avkastning samt när och hur dessa begrepp används. Motsvarande gäller för faktisk och förväntad risk. Licenshavaren ska också ha förstå och kunna förklara hur risk och avkastningsbegreppen förhåller sig till varandra. Riskpremie och det riskfria placeringsalternativet En licenshavare ska ha kunskap om hur det riskfria placeringsalternativet definieras samt hur det approximeras i olika situationer i praktiken. Ett annat centralt begrepp i rådgivningen är riskpremie. En licenshavare ska förstå och kunna förklara storleken på riskpremien i olika sammanhang. I det ingår kunskap om hur historisk data används i detta sammanhang. Total risk En licenshavare ska ha kunskap om och förstå hur total risk bestäms samt hur denna kan delas upp på olika risker exempelvis marknadsrisk och företagsspecifik/unik risk. Licenshavaren ska också förstå hur risken mäts i praktiken. Marknadsrisker inkl. ränte-, valuta- och kursrisker En licenshavare ska ha kunskap om marknadsrisk inkl. ränte-, valuta- och kursrisk för olika placeringsalternativ. Det innefattar även kunskap hur dessa kan komma att påverka kunden i en rådgivningssituation för olika placeringsalternativ. Kredit- och motpartsrisker En licenshavare ska förstå hur storleken på kredit- och motpartsrisker bestäms, exempelvis genom rating, samt hur de hanteras i rådgivningssammanhang Likviditetsrisk En licenshavare ska ha kunskap om hur storleken på likviditetsrisken bedöms samt hur den hanteras i rådgivningssammanhang. Operativa risker En licenshavare ska känna till hur operativa risker kan komma att påverka en placering samt hur den hanteras i rådgivningssammanhang. Lägesmått (aritmetiskt och geometriskt medelvärde) K F Avkastningens komponenter K F T Spridningsmått: Marknadsrisk mätt som standardavvikelse K F Faktisk och förväntad avkastning och risk K F Riskpremie och det riskfria placeringsalternativet K F Total risk K F Marknadsrisker inkl. ränte-, valuta-, och kursrisker K F Kredit- och motpartsrisker K F Likviditetsrisker K F Operativa risker K Copyright SwedSec Licensiering AB 14

15 Grunderna i portföljläran Samvariation (korrelation) Enligt portföljteorin definieras risken i termer av variation i avkastningen, t ex mätt som standardavvikelse. Om två placeringar har samma förväntade avkastning, men olika risker, föredras i normalfallet placeringen med den lägsta risken. Detta gäller vid jämförelse mellan enskilda placeringar. Tolkningen ändras när placeringen är en del av en portfölj, eftersom placeringens samvariation med andra placeringar i portföljen påverkar den totala portföljens risk. En licenshavare ska förstå och kunna förklara hur samvariationen mellan olika placeringar påverkar risken i en portfölj. Diversifieringsmöjligheter En licenshavare ska förstå och kunna förklara innebörden av diversifiering avseende olika placeringsalternativ, exempelvis geografiska marknader, tillgångsslag och förvaltningsstrategier. Det innebär att licenshavaren i en rådgivningssituation kan lämna vägledning rörande portföljkonstruktion som baseras på effektivt risktagande. Begreppen effektiva portföljer, effektiv front och CAPM En licenshavare ska ha översiktliga kunskaper i portföljteori. Det innefattar att känna till begreppen effektiva portföljer och effektiv front samt hur de kan användas i praktiken. En licenshavare ska förstå och kunna förklara Capital Asset Pricing Modell (CAPM) och hur den kan tillämpas i rådgivningssammanhang, exempelvis vara vägledande för bedömning av avkastningskrav. Marknadsrisk (betavärde) för en portfölj och företagsspecifik (unik) risk för en portfölj En licenshavare ska förstå innebörden av betavärde enligt teorin samt hur det tillämpas i praktiken inkl. ha en uppfattning om storleken på betavärdet för olika placeringsalternativ. Av särskild vikt är hur betavärdet förhåller sig till andra riskmått exempelvis hur företagsspecifik (unik) risk enligt teorin ska prissättas och hur den förhåller sig till betavärdet. Samvariation (korrelation) K F Diversifieringsmöjligheter K F Begreppen effektiva portföljer, effektiv front och CAPM K F Marknadsrisk (betavärde) för en portfölj och företagsspecifik (unik) risk för en portfölj K F Utvärdering av portföljer och fonder Riskjusterade avkastningsmått, Sharpekvoten och Jensens alfa som utvärderingsmått Avkastningen på placeringar kan i princip hänföras till tre variabler: en direkt koppling till marknadsutvecklingen, professionalism i förvaltningen och en ren slumpmässig process. För att en meningsfull utvärdering ska kunna utföras måste avkastningen också beakta placeringens risk. Riskjusterad avkastning blir således ett nyckelord vid utvärdering av placeringar. En licenshavare Copyright SwedSec Licensiering AB 15

16 ska ha kännedom om och förstå vedertagna riskjusterade utvärderingsmått t.ex. Jensens alfa, Sharpe-kvot och Treynor-index. Utvärdering i praktiken: Tracking error och informationskvot En licenshavare ska ha kunskap om begreppen tracking error och informationskvot som vanligtvis används för att utvärdera fondförvaltare. Det innefattar vad begreppen mäter samt för och nackdelar i jämförelse med akademiska utvärderingsmått. Relevanta jämförelseindex En licenshavare ska ha kunskap om olika typer av index exempelvis pris- och avkastningsindex, geografiska index branschindex, listindex och ränteindex. Det innefattar både övergripande samt mer specifikt kring de vanligaste jämförelseindexen. Det är av särskild vikt att en licenshavare har kunskap om vilka jämförelseindex olika typer av fonder använder, och varför dessa är relevanta vid utvärdering av förvaltningsresultat. Rating av fonder En licenshavare ska känna till hur rating av fonder går till, särskilt Morningstars rating. Det är också viktigt att förstå innebörden av ratingen i ett rådgivningssammanhang. Riskjusterade avkastningsmått, Sharpekvoten och Jensens alfa som utvärderingsmått K F Utvärdering i praktiken: Tracking error och Informationskvot K F Relevanta jämförelseindex K F Rating av fonder K F Privatekonomi Analys av sparutrymme (löpande ekonomi) En analys av kundens ekonomi är i normalfallet en grundval för rådgivningen. Licenshavaren behöver ha goda kunskaper i privatekonomi. Man behöver kunna analysera kundens löpande ekonomi, vilket som resultat ger vid handen vilket utrymme kunden har för sparande och placeringar. I detta sammanhang är kännedom om Konsumentverkets riktlinjer för levnadskostnader viktig. Förmögenhetsanalys (tillgångar, skulder, nettokapital) En licenshavare behöver kunna göra en tillgångs- och skuldanalys för att få fram kundens nettoförmögenhet och kunna bedöma lämpligt risktagande. I detta sammanhang behöver rådgivaren kunna relatera olika tillgångar i kundens portfölj till dennes olika sparmål. Effekter av belåning av värdepapper Licenshavaren behöver förstå och kunna förklara vilka effekter belåning av värdepapper kan ge. Man behöver insikt om att belåning skapar en hävstångseffekt, att det såväl kan ge stora vinster som totalt utplåna en portfölj. Copyright SwedSec Licensiering AB 16

17 Placeringshorisont och olika typer av sparmål Mycket av rådgivningen utgår från de olika placeringshorisonter som kunden har för olika sparmål. Licenshavaren ska kunna särskilja de olika placeringshorisonterna för sparmål såsom buffertsparande, målsparande, pensionssparande, etc. Licenshavaren ska veta hur placeringshorisonten påverkar förväntad avkastning och risk. Analys av riskvilja Att kunna analysera kundens vilja till risktagande för olika sparmål är av fundamental betydelse, liksom att kunna relatera riskvilja till vilken avkastning som kan förväntas. I den mån en kunds riskvilja och den därmed förknippade förväntade avkastningen inte räcker till för att nå ett visst sparmål, ska licensinnehavaren kunna klargöra att antingen så måste risktagandet öka eller sparmålet sänkas. En licenshavare ska också kunna analysera huruvida kundens riskvilja är förenlig med kundens ekonomiska situation, d.v.s. kan kunden bära aktuell risk? Portföljer för olika risker Enligt portföljläran ska en rationell placerare sprida risker på ett flertal olika placeringsalternativ. Detta kan uppnås utan att den förväntade avkastningen sjunker. För att uppnå diversifiering måste dock de olika tillgångsslagen ha specifika kännetecknen, något som är viktigt att kunna tillämpa i kundrådgivningsmomentet. Det gäller dels vilken förväntad avkastning och risk olika tillgångsslag har, dels vilka ungefärliga korrelationer de har. Strategisk och taktisk allokering mellan tillgångsslag Att skilja mellan strategisk respektive taktisk allokering är centralt för en rådgivare. Rådgivaren ska förstå och kunna förklara innebörden av dessa begrepp. Strategisk allokering är den grova, långsiktiga fördelningen mellan tillgångsslag. Taktisk allokering handlar om att göra mera kortsiktiga justeringar i den portfölj man valt beroende på till exempel läge i konjunkturcykeln, eller timing. Effekter av nationell respektive internationell diversifiering En licenshavare ska förstå och kunna förklara hur risk och avkastning påverkas av internationell diversifiering. Två viktiga parametrar är de olika marknadernas totala risk samt samvariationen dem emellan. Licenshavaren ska ha en översiktlig kunskap om hur olika risker i olika marknader förhåller sig till varandra. Analys av sparutrymme (löpande ekonomi) K F T A Förmögenhetsanalys (tillgångar, skulder, nettokapital) K F T A Effekter av belåning av värdepapper K F Placeringshorisont och olika typer av sparmål K F T Analys av riskvilja K F T A Portföljer för olika risker K F T Strategisk och taktisk allokering mellan tillgångsslag K F Effekter av nationell respektive internationell diversifiering K F Copyright SwedSec Licensiering AB 17

18 Delområde 3 - Kundmöte, etik och regelverk Delområde 3 omfattar djupgående kunskap om hur finansiell rådgivning ska utföras. Härutöver omfattar avsnittet kunskap om de grundläggande regler och etiska riktlinjer som berör värdepappersmarknaden och som en licenshavare behöver ha som referensram i sitt arbete. Avsnitten inom området är relativt fristående från varandra. Gemensamt för många avsnitt är dock att de i ett bredare perspektiv syftar till att bevara sundheten på, och allmänhetens förtroende för, värdepappersmarknaden. Området innehåller även regler om beskattning. Finansiell rådgivning Definition av investeringsrådgivning Licenshavaren ska förstå och kunna tillämpa reglerna om när en rådgivningssituation uppstår och kunna skilja den situationen från situationer då rådgivaren lämnar generella råd eller då marknadsföring förekommer. Kraven på rådgivarens kompetens Licenshavaren känna till vilka krav som ställs beträffande rådgivarens kompetens och hur rådgivarens arbetsgivare ska försäkra sig om att rådgivarna har tillräcklig kompetens. Inhämtande av information från kunden Licenshavaren förstå och kunna tillämpa reglerna om vilken information som rådgivaren ska inhämta från kunden för att kunna lämna ett lämpligt råd. Kravet på att råden ska vara lämpliga för kunden Licenshavaren förstå och kunna tillämpa regeln om att rådgivaren endast får lämna råd som är lämpliga för kunden, d.v.s. att de råd som lämnas ska kunna kopplas till och vara lämpliga utifrån de uppgifter som rådgivaren inhämtat om kunden. Att inhämta uppgifter om kunden (och dokumentera dessa) är inte tillräckligt. En rådgivare måste därutöver göra en väl övervägd bedömning av vad som är lämpligt utifrån kundens situation. Rådgivaren ska också kunna ange skälen till varför den inhämtade informationen föranlett det aktuella rådet. Omsorgs- och avrådandeplikten Licenshavaren förstå och kunna tillämpa regeln om att rådgivaren har en allmän skyldighet att agera för kundens bästa och att rådgivaren i vissa fall är skyldig att avråda kunden från att vidta en viss åtgärd. Licenshavaren ska vidare veta hur han eller hon ska agera om kunden väljer att inte lämnar någon eller all efterfrågad information. Kraven på dokumentation och utlämnande av dokumentation Licenshavaren ska förstå och kunna tillämpa reglerna om hur råd ska dokumenteras i olika situationer och om kundens rätt att erhålla dokumentation. Genom att uppfylla kraven på dokumentation av rådgivning kan rådgivaren/institutet visa att man inhämtat erforderlig information om kunden, vilket i sin tur ger stöd för att de råd som lämnats varit lämpliga. Licenshavaren ska känna till de konsekvenser som utebliven eller bristfällig dokumentation kan få för såväl licens- Copyright SwedSec Licensiering AB 18

19 havaren som för institutet, d.v.s. tvister med kunden, tillsynsärenden för institutet och disciplinpåföljder för rådgivaren. Skadeståndsskyldighet vid vårdslös rådgivning och vid tillhandahållande av investeringstjänster i övrigt Licenshavaren ska känna till och förstå reglerna om skadeståndsskyldighet vid vårdslös (oaktsam) rådgivning samt vid tillhandahållande av investeringstjänster i övrigt. Licenshavaren ska alltså känna till de grundläggande förutsättningar som normalt måste vara uppfyllda för att ett institut ska bli skadeståndsskyldigt gentemot en kund, såsom att kunden har drabbats av en ekonomisk skada, att orsakssamband finns mellan institutets agerande och skadan samt att institutet har agerat på oaktsamt sätt. Omsorgsplikt utanför rådgivningssituationer (inkl passandebedömningar) Licenshavaren ska förstå och kunna tillämpa reglerna om s.k. passandebedömning, d.v.s. veta när en passandebedömning krävs (vid tillhandahållande av alla investeringstjänster utom investeringsrådgivning och diskretionär portföljförvaltning) och vad den består av (att kontrollera att kunden har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att förstå riskerna med tjänsten eller produkten). Kundkategorier Licenshavaren ska förstå de olika kundkategorierna i lagen om värdepappersmarknaden samt veta vilken praktiskt betydelse kundkategorisering har för en kund. Tillhandahållande av okomplicerade instrument (Execution only) Licenshavaren ska kunna tillämpa reglerna om när ett finansiellt instrument ska eller kan betraktas som okomplicerat samt vilken praktiskt betydelse denna klassificering har för en kund. Investeringsbedrägerier En licenshavare ska känna igen de vedertagna varningssignalerna på investeringsbedrägerier. Licenshavaren ska känna till var kunden kan få mer information om investeringsbedrägerier, i första hand på Finansinspektionens hemsida, samt ska även förstå hur han eller hon ska agera vid misstanke om att en kund har fått eller har accepterat ett erbjudande som kan misstänkas utgöra investeringsbedrägeri. Definition av investeringsrådgivning K F T Kraven på rådgivarens kompetens K Inhämtande av information från kunden K F T Kravet på att råden ska vara lämpliga för kunden K F T Omsorgs- och avrådandeplikten K F T Kraven på dokumentation och utlämnande av dokumentation K F T Skadeståndsskyldighet vid vårdslös rådgivning och vid tillhandahållande av K F investeringstjänster i övrigt Omsorgsplikt utanför rådgivningssituationer (inkl. passandebedömningar) K F T Kundkategorier K F T Tillhandahållande av okomplicerade instrument (Execution only) K F T Investeringsbedrägerier K F Copyright SwedSec Licensiering AB 19

20 Grundläggande etik på värdepappersmarknaden Grundläggande etiska värderingar och uppträdande på värdepappersmarknaden Licenshavaren ska känna till det huvudsakliga innehållet i Finansinspektionens allmänna råd (1998:22) om riktlinjer för hantering av etiska frågor hos institut som står under inspektionens tillsyn samt den praxis som utbildats i anslutning till råden. Genom att känna till och förstå dessa värderingar och riktlinjer blir det förhoppningsvis lättare för licenshavaren att hålla ett säkert avstånd från det otillåtna. Licenshavaren ska vidare förstå varför det är viktigt att aktörerna på värdepappersmarknaden agerar etiskt, d.v.s. kopplingen mellan uppträdandet, förtroendet för värdepappersmarknaden och dess effektivitet och stabilitet. Grundläggande etiska värderingar och uppträdande på värdepappersmarknaden K F Finansinspektionen, branschorganisationer och självreglering Finansinspektionens roll och regelverk Licenshavaren ska känna till att Finansinspektionen: övervakar företagen på finansmarknaden och att tillstånd från inspektionen krävs för att ett företag ska få bedriva sådan verksamhet som inspektionen utövar tillsyn över har som övergripande syften att bidra till att det finansiella systemet fungerar effektivt och stabilt samt att verka för ett gott konsumentskydd i finanssektorn i stor omfattning har rätt att utfärda bindande föreskrifter kan vidta sanktioner mot företag som bryter mot regelverket licenshavaren ska här känna till de viktigaste sanktionerna. Branschorganisationer och självreglering Licenshavaren ska känna till: de viktigaste branschföreningarna på värdepappersmarknaden - såsom Svenska Fondhandlareföreningen, Fondbolagens Förening, Bankföreningen och Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden - och deras syften hur självreglering är uppbyggd och hur den skiljer sig från lagar och andra författningar de viktigaste för- och nackdelarna med självreglering de viktigaste regelverken som tillkommit genom självreglering. SwedSecs regelverk Licenshavaren ska känna till och förstå: vilka personer som omfattas av SwedSecs regelverk vilka rättigheter och skyldigheter regelverket medför för anslutna företagen och licenshavarna vilka sanktioner som kan vidtas mot dem som bryter mot regelverket Copyright SwedSec Licensiering AB 20

21 den viktigare praxis som uppkommit med stöd av regelverket Finansinspektionens roll och regelverk K Branschorganisationer och självreglering K SwedSecs regelverk K F Information till kund vid tillhandahållande av investeringstjänster Information till kund vid tillhandahållande av investeringstjänster Licenshavaren ska förstå de viktigaste reglerna om den information som ett institut ska tillhandahålla en kund innan en investeringstjänst utförs, exempelvis beskrivning av de aktuella finansiella instrumenten och de risker som är förknippade med instrumenten, information om institutets priser och avgifter samt om institutets riktlinjer för bästa utförande av order och för intressekonflikter. (Regler som specifikt gäller information vid försäljning av fondandelar omfattas av mätpunkten Faktablad och övrig information till kund om fondandelar. Innehållet i riktlinjerna för bästa orderutförande behandlas i delområde 1 och innehållet i riktlinjerna för intressekonflikter behandlas i mätpunkten Intressekonflikter och incitament.) Vanliga branschgemensamma avtal En licenshavare ska känna till: att den som vill handla med värdepapper måste teckna ett depå- eller kontoavtal med ett värdepappersinstitut (d.v.s. en fondkommissionär eller bank) villkoren i dessa avtal om institutets rätt att sammanblanda kundens medel med institutets egna, om kundens pantförskrivning av sina medel och finansiella instrument på depån/ kontot, samt om kundens skyldighet att reklamera eventuella fel eller brister omgående att depå-/kontoavtalet innehåller allmänna villkor för handel med finansiella instrument, som bl.a. reglerar kundens skyldigheter att tillhandahålla pengar och finansiella instrument vid köp respektive försäljning av finansiella instrument. En licenshavare ska känna till att den som vill handla med derivat måste teckna ett integrerat handels- och clearingkonto hos Nasdaq OMX och att avtalet innebär att kunden förbinder sig att följa Nasdaq OMX regelverk. En licenshavare ska vidare känna till att det krävs särskilda avtal vid diskretionär portföljförvaltning och värdepapperslån. Information till kund vid tillhandahållande av investeringstjänster K F Vanliga branschgemensamma avtal K Copyright SwedSec Licensiering AB 21

22 Intressekonflikter Kravet att ta tillvara kundernas intressen och handla hederligt, rättvist och professionellt Licenshavaren ska känna till och kunna tillämpa det grundläggande kravet att värdepappersinstitut ska ta tillvara sina kunders intressen samt att de ska handla hederligt, rättvist och professionellt och på ett sådant sätt att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls. Intressekonflikter och incitament Licenshavaren ska känna till de viktigaste situationerna då intressekonflikter uppkommer samt kunna tillämpa de viktigaste reglerna angående hantering av intressekonflikter. Licenshavaren ska känna till och förstå reglerna om när ett värdepappersinstitut får betala eller ta emot incitament. Regler om egna och närståendes värdepappersaffärer Licenshavare ska känna till och kunna tillämpa reglerna avseende anställdas egna eller närståendes värdepappersaffärer. Dessa återfinns dels i lag och dels i regler utgivna av Svenska Fondhandlareföreningen och Fondbolagens Förening. Kravet att ta tillvara kundernas intressen och även i övrigt handla hederligt, rättvist och K F T professionellt Intressekonflikter och incitament K F T Egna och närståendes värdepappersaffärer K F T Penningtvätt och finansiering av terrorism Med penningtvätt menas åtgärder som vidtas för att dölja, omsätta eller legitimera, det vill säga tvätta, pengar som erhållits genom brottslig verksamhet. Med finansiering av terrorism avses i regelverket inte endast finansiering av terrorism utan även andra former av särskilt allvarlig brottslighet. Regler om hur bland annat värdepappersinstitut ska agera för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism finns i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt i föreskrifter från Finansinspektionen (FFFS 2009:1). En licenshavare ska känna till och kunna tillämpa de viktigaste reglerna i dessa författningar. Licenshavaren ska känna till och förstå: vad som menas med penningtvätt syftet med reglerna om penningtvätt de viktigaste reglerna om institutens skyldighet att kontrollera sina kunder och om att granska misstänkta transaktioner och rapportera sådana till Finanspolisen Copyright SwedSec Licensiering AB 22

23 Åtgärder mot penningtvätt och terrorismfinansiering K F T Mutor och bestickning Det förekommer på värdepappersmarknaden att kunder och andra intressenter erbjuder eller erbjuds gåvor, tjänster och andra förmåner. Detta sker ofta i kundvårdande och välmenande syfte, men kan ibland anta proportioner eller förekomma i sådana situationer att de riskerar att komma att betraktas som mutor och för mottagaren kan komma att utgöra bestickning. För att undvika sådana situationer måste licenshavaren känna till och kunna tillämpa de regler och den viktigare praxis som finns på området. Licenshavaren ska känna till och kunna tillämpa: vilken koppling som ska finnas till arbets-/uppdragstagarens tjänsteutövning eller - uppdrag för att det ska kunna vara fråga om bestickning, vilka omständigheter som avgör om en förmån är otillbörlig och vilka förmåner som alltid anses otillbörliga, samt den viktigaste praxisen från domstolar och Institutet mot mutor. Regler om mutor och bestickning K F T Marknadsmissbruk Marknadsmissbruksbrotten och rapporteringsskyldigheten Lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument marknadsmissbrukslagen behandlar dels de olika typerna insiderbrott, dels brottet otillbörlig marknadspåverkan. Lagen behandlar även den skyldighet som bland annat värdepappersinstitut har att till Finansinspektionen rapportera transaktioner som kan antas utgöra eller ha samband med insiderbrott eller otillbörlig marknadspåverkan. En licenshavare ska förstå de brott och förfaranden och den rapporteringsskyldighet som behandlas i marknadsmissbrukslagen. Licenshavaren ska därmed förstå innebörden av insiderinformation, av förbuden mot att handla, tipsa om och röja insiderinformation samt av brottet otillbörlig marknadspåverkan. Licenshavaren ska förstå i vilka situationer rapporteringsskyldigheten kan uppstå. Licenshavaren ska även förstå syftet med marknadsmissbrukslagstiftningen. Copyright SwedSec Licensiering AB 23