Härkomst och dödlighet i ett intergenerationellt perspektiv
|
|
- Maja Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fjalar Finnäs och Jan Saarela 1 Det finns betydande regionala dödlighetsskillnader bland finskspråkiga finländare tillika som svenskspråkiga har den längsta förväntade livslängden i Finland. Vi har argumenterat för att ärftliga faktorer kan vara en delorsak till dessa skillnader. Detta stöds av de nya genetiska kartläggningar som företagits, samt det faktum att födelseregionen är en viktig förklarande variabel för dödsriskerna även upp i hög ålder. I denna studie går vi ett steg längre genom att utnyttja ett intergenerationellt registermaterial. Vi kan nu påvisa att bland män i åldern år förklaras de regionala skillnaderna av föräldrarnas härkomst. Om minst ena föräldern är född i östra Finland resulterar detta i en förhöjd dödsrisk på över 20 %. Detta gäller även för personer som själva är födda i västra Finland och fortsättningsvis är bosatta där. Inledning Den populationsgenetiska forskningen har under de senaste åren gjort enorma framsteg. En nyligen utarbetad genatlas över de europeiska folken visar att förhållandena i Finland är unika och skiljer sig avsevärt från befolkningen i många andra länder, vilket beror på landets bosättningshistoria och det isolerade geografiska läget i norr (FIMM, 2011). Inom landet finns betydande genetiska skillnader som ökar i sydvästlig till nordostlig riktning. Därtill avviker den svenskspråkiga befolkningen genetiskt från den finskspråkiga och befinner sig närmare rikssvenskar (Salmela et al., 2008; 2011). Likartad variation mellan regioner och språkgrupper finns ifråga om dödlighet. De geografiska skillnaderna i dödlighet speglas av figur 1. Den ger landskapsvisa åldersstandardiserade dödstal för män i åldern år, beräknade från officiell statistik över åren Landskapen har numrerats och färglagts för att synliggöra ökningen i dödlighet i riktningen sydväst till nordost. Dessa regionala skillnader kan härledas framförallt till hjärt- och kärlsjukdomar, alkoholrelaterade orsaker och självmord, vilka påvisats ha delvis ärftliga orsaker (Lichtenstein et al., 2009; Tabakoff et al, 2009, Ripatti et al., 2010). För kvinnor i samma åldrar är det svårt att urskilja ett mönster, vilket beror på en överlag låg dödlighet som domine- 1 Fjalar Finnäs är professor i demografi med statistik, särskilt finlandssvenskarnas demografi, vid Åbo Akademi i Vasa. Hans forskning fokuserar på olika aspekter av den finlandssvenska befolkningens demografiska utveckling (fjalar.finnas@abo.fi). Politices doktor Jan Saarela är docent i nationalekonomi med inriktning på befolkningsekonomi och fokuserar i sin forskning på analyser av registerdata, speciellt levnadsförhållanden bland den finlandssvenska befolkningen, finländares internationella rörlighet, emigranters och återvandrares arbetsmarknadsutfall, samt bestämningsfaktorer för hälsa och dödlighet (jan.saarela@abo.fi).
2 ras av komplexa sjukdomar av olika natur. De vita (tvåspråkiga) landskapen i figuren avser inte enbart svenskspråkiga utan hela befolkningen i området ,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Figur 1. Relativa ålders- ålder- och kalenderårsstandariserade kalenderårsstandardiserade dödstal dödstal för män för män i åldern i åldern år, år, landskapsvis landskapsvis i i Finland Finland Finland (Finland = 1. =1). Egna Egna beräkningar beräkningar baserade baserade på på Statistikcentralens publicerade uppgifter Statistikcentralens publicerade uppgifter. 16
3 Skillnaden i dödsrisk mellan språkgrupperna är dock avsevärd. Svenskspråkiga män i dessa åldrar har en 40 procent lägre dödsrisk än finskspråkiga män bosatta i samma område (Saarela och Finnäs, 2009a). Den betydande interna omflyttningen i Finland under 1900-talet ger unika analysmöjligheter vad beträffar härkomstens betydelse. Denna omfördelning gör att man kan analysera de regionala dödlighetsskillnaderna i termer av såväl personers geografiska ursprung som deras levnadsförhållanden senare i livet. I tidigare studier har vi påvisat att härkomsten är viktig i och med att födelseregionen generellt sett har en högre förklaringsgrad än nuvarande boningsort (Saarela och Finnäs, 2006; 2009b; 2010). Detta gäller i synnerhet i höga åldrar, eller bland personer födda före 1930-talet, för vilka födelseregion fungerar som en god indikator på geografisk härkomst. På grund av den interna omflyttningen blir sambandet mellan härkomst och födelseregion dock svagare i de yngre kohorterna. Konklusionen från våra tidigare analyser är att bland finskspråkiga spelar ärftliga faktorer sannolikt en väsentlig roll för variationen i dödlighet, och skillnaden mellan språkgrupperna bör förstås i samma kontext. Det är sålunda rimligt att variationen i dödlighet mellan regioner och språkgrupper kan härledas till tiden före individernas egen födelse och uppväxt. Beträffande jämförelserna mellan språkgrupperna är det också skäl att notera att ännu i början av 1900-talet var den språkliga uppblandningen i form av äktenskap över språkgränsen liten, eftersom språkgrupperna levde nästan åtskilt. Eftersom vi nu har tillgång till ett nytt intergenerationellt datamaterial baserat på befolkningsregister finns det möjligheter till analyser som avsevärt kan stärka denna tolkning. Vi har uppgifter om föräldrarna och kan därför, även för personer födda på 1950-talet och senare, få tillförlitliga uppgifter om geografisk härkomst genom föräldrarnas födelselandskap. Vi eftersträvar att påvisa att härkomst påverkar dödsriskerna i vuxen ålder också för dessa senare födda kohorter. Det övergripande syftet med denna studie är härmed att ge ytterligare tyngd åt argumentationen att ärftliga faktorer spelar en avsevärd roll för den regionala variationen i dödlighet och skillnaderna mellan svensk- och finskspråkiga. Data och metoder Datamaterialet (användartillstånd TK ) härrör ur ett longitudinellt register från Statistikcentralen som täcker perioden För den finskspråkiga befolkningen är urvalsproportionen 8 procent och för den svenskspråkiga hela 50 procent. För alla personer födda efter år 1953 finns uppgifter om föräldrarna. Grundläggande demografiska och socioekonomiska variabler finns tillgängliga för 17
4 vart femte år. Dödsfall och flyttningar anges per kalenderår, vilket gör att såväl risktider som dödsrisker kan beräknas med stor noggrannhet. Observationsplanen innebär att individerna kan studeras upp till högst 50 års ålder. Det ringa antalet dödsfall bland barn, ungdomar och unga vuxna gör att vi begränsar analysen till personer över 30 år. Fokus är på män, eftersom antalet dödsfall bland kvinnor i dessa åldrar är litet och dödsorsakerna varierande. Den åldersmässiga avgränsningen innebär att den faktiska observationsperioden omfattar åren Ettåriga dödsrisker skattas med Cox-regressioner där ålder fungerar som durationsvariabel. För att analysera och beakta olika aspekter av härkomst har vi använt fyra typer av regionala variabler kombinerade med språkgrupp. De regionala variablerna är individernas aktuella boningsort (vid års ålder), deras födelseregion och vardera förälderns födelseregion. Finskspråkiga fördelas efter region, medan svenskspråkiga hanteras som en separat kategori utan regional indelning. För att erhålla tillräcklig statistisk styrka i analyserna gör vi för alla regionvariabler en enkel tudelning av landet i en sydlig/västlig del (västra Finland) och en nordlig/östlig del (östra Finland) såsom illustreras i figur 1. Uppdelningen har gjorts utgående från landskapsvisa dödsrisker, men den följer även gränslinjen efter Nöteborgsfreden 1323 samt tidigare påvisade antropologiska och historiska skillnader mellan regionerna (Norio, 2003). Endast en procent av de svenskspråkiga återfinns i den östra delen, oavsett variabel. De har utelämnats från studien. I analysen beaktar vi ytterligare individernas utbildning (på en fyragradig skala), familjetyp under barndomen (en eller två föräldrar vid års ålder) samt födelseår. I preliminära analyser inkluderade vi också föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska ställning, men de har uteslutits här eftersom de var starkt korrelerade med individernas utbildningsnivå och inte tillförde analysen något väsentligt. Datamaterialet består av totalt personer, varav är finskspråkiga. Det totala antalet dödsfall är I analysen vägs alla observationer i enlighet med urvalsproportionen. Effekten av den finskspråkiga befolkningens omfattande inre omflyttning illustreras av att ungefär 60 procent var födda i västra Finland men närmare två tredjedelar har minst en förälder från östra Finland (tabell 1). En bidragande orsak till detta är evakueringen av karelarna från de områden som avträddes till Sovjetunionen efter krigen. Till och med bland dem som var både födda och bosatta i västra Finland hade nästan 40 procent minst en förälder från östra Finland. Det kan ytterligare tilläggas att för föräldrarna ligger tyngdpunkten på födelseår i slutet av 1920-talet. Cirka tre fjärdedelar av dem var födda före krigen. 18
5 Tabell 1. Variabelfördelningarna samt antalet dödsfall Antal Procentuell Antal Variabler personer fördelning dödsfall Boningsort års ålder (+etnicitet) Västra Finland Östra Finland Svenskspråkig Födelseregion (+etnicitet) Västra Finland Östra Finland Svenskspråkig Mors födelseregion (+etnicitet) Västra Finland Östra Finland Svenskspråkig Fars födelseregion (+etnicitet) Västra Finland Östra Finland Svenskspråkig Föräldrarnas födelseregion (+etnicitet) Båda från västra Finland En från östra Finland Båda från östra Finland Svenskspråkig Utbildningsnivå Grundnivå Andra stadiet Lägre högskolenivå Högre högskolenivå Familjetyp vid 14 års ålder Bodde med båda föräldrarna Bodde med en förälder Födelseår Totalt Resultat Till en början studerar vi en modell inkluderande personernas aktuella boningsort samt kontrollvariablerna (tabell 2). Resultaten är tydliga och föga överraskande. Dödsriskerna för personer bosatta i östra Finland är 12 procent högre än för per- 19
6 soner bosatta i västra Finland, medan svenskspråkiga ligger på en 40 procent lägre nivå. Dödsriskerna sjunker över tid samt med stigande utbildning och personer som har växt upp med en förälder har högre dödsrisker än sådana som växt upp med båda föräldrarna. Kontrollvariablerna visar sig ha en synnerligen marginell effekt på parametrarna för den regionala variabeln. Tabell 2. Dödsriskkvoter (95 % konfidensintervall) i en modell med boendeort Variabler Riskkvot Wald (d.f.) p-värde Boningsort års ålder (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp (2) <0.001 Östra Finland 1.12 ( ) Svenskspråkig 0.60 ( ) Utbildningsnivå Grundnivå referensgrupp (3) <0.001 Andra stadiet 0.58 ( ) Lägre högskolenivå 0.28 ( ) Högre högskolenivå 0.20 ( ) Familjetyp vid 14 års ålder Bodde med båda föräldrarna referensgrupp (1) <0.001 Bodde med en förälder 1.37 ( ) Födelseår referensgrupp 5.98 (3) ( ) ( ) ( ) Förklaring: antalet observationer och antalet dödsfall är resp Wald-statistikan och p-värdet gäller för variabeln som helhet. Följande steg är att turvis byta ut boenderegion mot de andra regionvariablerna. I tabell 3 redovisas parametrarna för dessa. De skattade effekterna för kontrollvariablerna var praktiskt taget oförändrade i denna procedur och redovisas därför inte. Födelseregion ger ett något större utslag på parametrarna än aktuell boenderegion och variabeln har en lite högre förklaringsgrad i termer av Wald-statistikan, men skillnaden är marginell. Moderns födelseregion fungerar på praktiskt taget motsvarande sätt, medan effekten av fars födelseregion är något större. Det är viktigt att notera att när man beaktar någondera förälderns födelseregion kommer referenskategorin att vara heterogen med avseende på härkomst, eftersom den andra föräldern kan vara från östra Finland. 20
7 Tabell 3. Dödsriskkvoter (95 % konfidensintervall) i modeller med alternativa regionvariabler Modell Variabel Riskkvot Wald (d.f.) p-värde Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Boningsort års ålder (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp (2) <0.001 Östra Finland 1.12 ( ) Svenskspråkig 0.60 ( ) Födelseregion (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp (2) <0.001 Östra Finland 1.13 ( ) Svenskspråkig 0.60 ( ) Moderns födelseregion (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp (2) <0.001 Östra Finland 1.14 ( ) Svenskspråkig 0.62 ( ) Faderns födelseregion (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp (2) <0.001 Östra Finland 1.21 ( ) Svenskspråkig 0.64 ( ) Föräldrarnas födelseregion (+etnicitet) Båda från västra Finland referensgrupp (2) <0.001 En eller båda från östra Finland 1.23 ( ) Svenskspråkig 0.66 ( ) Modell 6 Föräldrarnas födelseregion (+etnicitet) Båda från västra Finland referensgrupp (3) <0.001 En från östra Finland 1.23 ( ) Båda från östra Finland 1.24 ( ) Svenskspråkig 0.66 ( ) Förklaring: i alla modeller kontrolleras för utbildning, familjetyp samt födelseår Detta problem avhjälps genom att vi beaktar båda förändrarna simultant. Inledningsvis introducerade vi en fullständig interaktion mellan faderns och moderns födelseregion, men det visade sig att anpassningen var lika god med en enklare kategorisering. Det finns således ingen enskild effekt av att specifikt fadern eller modern var från östra Finland och inte heller av att båda föräldrarna kom därifrån. Den förhöjande effekten om minst en förälder var född i östra Finland är 23 procent, jämfört med om båda föräldrarna var födda i västra Finland. 21
8 Betydelsen av föräldrarnas härkomst illustreras också av det faktum att effekten av personernas boenderegion försvinner helt ifall man i den inledande modellen inkluderar föräldrarnas födelseregion. Motsvarande gäller om man sätter in föräldrarnas födelseregion i modell 2, som innehåller personernas födelseregion (tabell 4). Tabell 4. Dödsriskkvoter (95 % konfidensintervall) i modeller inkluderande boenderegion eller födelseregion samt föräldrarnas födelseregion Modell Variabel Riskkvot Wald (d.f.) p-värde Modell 1 A Modell 1 B Modell 2 A Modell 2 B Boningsort års ålder (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp 3.89 (1) 0.05 Östra Finland 1.12 ( ) Boningsort års ålder (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp 0.12 (1) 0.72 Östra Finland 1.02 ( ) Föräldrarnas födelseregion (+etnicitet) Båda från västra Finland referensgrupp 8.06 (1) En eller båda från östra Finland 1.22 ( ) Födelseregion (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp 4.54 (1) 0.03 Östra Finland 1.13 ( ) Födelseregion (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp 0.02(1) 0.89 Östra Finland 1.01 ( ) Föräldrarnas födelseregion (+etnicitet) Båda från västra Finland referensgrupp 7.36 (1) En eller båda från östra Finland 1.23 ( ) Förklaring: antalet observationer och antalet dödsfall är resp I alla modeller kontrolleras för utbildning, familjetyp samt födelseår. Ett ytterligare sätt att renodla effekten av härkomst är att begränsa sig till personer som är både födda och bosatta i västra Finland, vilka alltså rimligen har levt hela sitt liv i ett område med relativt låg dödlighet. Ifall man har minst ena föräldern från östra Finland är dödsrisken ändå 21 procent högre än om båda föräldrarna är födda i västra Finland (redovisas inte). 22
9 Sammanfattning På basis av tidigare analyser har vi varit övertygade om att ärftliga faktorer är av icke-försumbar betydelse för de regionala dödlighetsskillnaderna i Finland, och därför också hävdat att skillnaderna mellan svensk- och finskspråkiga skall förstås i denna kontext. Effekten av personers födelseregion på dödsrisken reflekterar uppenbarligen inte miljön eller familjeförhållanden under födsel eller barndom, utan faktorer som går avsevärt längre tillbaka i tiden. Den efterkrigstida inre omflyttningen innebär dock att födelseregionens användbarhet kan ifrågasättas för senare födda kohorter. Tillgången till intergenerationellt registerdata ger dock enastående möjligheter att analysera även dessa. I det nu använda materialet har vi använt uppgifter gällande föräldragenerationen, och resultaten ger starka belägg för att vår tidigare tolkning är korrekt. Föräldrarnas geografiska härkomst är den variabel som har den klart största förklaringsgraden ifråga om de alternativa regionvariabler som använts. Effekten av personernas egen födelseregion slås därtill ut då man inkluderar föräldrarnas födelseregion i samma modell. Effekten av föräldrarnas födelseregion kvarstår också nästan oförändrad även om man begränsar sig till (vuxna) personer som är både födda och bosatta i västra Finland. Att man med alltmer sofistikerade metoder kan bevisa att flertalet sjukdomar är genetiskt betingade innebär inte att alla personer som har en ärftlig belastning avlider av åkomman eller ens utvecklar symptom. Vårt argument, som stöds av de senaste rönen i populationsgenetisk forskning, är dock att en genetisk variation mellan grupper av individer i termer av deras geografiska härkomst kan resultera i olika dödsrisker på aggregerad nivå (Saarela och Finnäs, 2009a). Ärftliga faktorer kan givetvis inte vara hela förklaringen, men de går ofrånkomligen inte att utesluta, i synnerhet eftersom den effekt vi här har kunnat observera uppkommer till följd av några dominerande dödsorsaker. En alternativ tolkning till den betydande effekten av föräldrars födelseregion på barnens dödsrisker är socialt nedärvt beteende, så att barnen, trots att de är födda och uppvuxna i ett område med låg dödlighet, anammar föräldrars dåliga livsstil och hälsovådliga leverne. Det skulle innebära att det finns någon latent faktor i den östfinska livsstilen som är dominerande och har en förödande effekt, oavsett om det är fadern eller modern som är från östra Finland, och därmed höjer barnens dödsrisker i vuxen ålder. I våra ögon är en sådan socialt betingad förklaring orimlig. 23
10 En naturlig uppföljning av denna studie kunde med fördel använda intergenerationellt data som tillåter analyser av dödlighet enligt orsak i åldrar över 50 år, där dödsfallen alltmer domineras av sjukdomar. Referenser FIMM (2011). Institute for Molecular Medicine Finland. The new Finnish gene atlas places Finns on the world s genetic map. [ Lichtenstein, P., Yip, B. H., Björk, C., Pawitan, Y., Cannon, T. D., Sullivan, P.F. & Hultman, C. M. (2009). Common genetic determinants of schizophrenia and bipolar disorder in Swedish families: a population-based study. Lancet, 373 (9659), Norio, R. (2003). Finnish disease heritage II: population prehistory and genetic roots of Finns. Human Genetics, 112 (5-6), Ripatti, S., Tikkanen, E., Orho-Melander, M., Havulinna, A. S., Silander, K., Sharma, A., Guiducci, C., Perola, M., Jula, A., Sinisalo, J., Lokki, M.-L., Nieminen, M. S., Melander, O., Salomaa, V., Peltonen, L. & Kathiresan, S. (2010). A multilocus genetic risk score for coronary heart disease: case-control and prospective cohort analyses. Lancet, 376 (9750), Saarela J. & Finnäs F. (2006). Regional mortality variation in Finland: a study of two population groups. Genus, 62 (2), Saarela, J. & Finnäs, F. (2009a). Geographic ancestry and cause-specific mortality in a national population. Population Research and Policy Review, 28 (2), Saarela, J. & Finnäs, F. (2009b). Geographic ancestry and mortality from ischemic heart disease: evidence from the Finnish population register. Population Review, 48 (1), Saarela, J. & Finnäs, F. (2010). Mortality variation by birth region and ethnicity: an illustration based on the Finnish population register. Human Biology, 82 (1), Salmela, E., Lappalainen, T., Fransson, I., Andersen, P. M., Dahlman-Wright, K., Fiebig, A., Sistonen, P., Savontaus, M.-L., Schreiber, S., Kere, J. & Lahermo, P. (2008). Genome-wide analysis of single nucleotide polymorphisms uncovers population structure in northern Europe. PLoS ONE, 3 (10), e3519. Salmela, E., Lappalainen, T., Liu, J., Sistonen, P., Andersen, P. M., Schreiber, S., Savontaus, M.-L., Czene, K., Lahermo, P., Hall, P. & Kere, J. (2011). Swedish population substructure revealed by genome-wide nucleotide polymorphism data. PLoS ONE, 6 (2), e Tabakoff, B., Saba, L., Printz, M., Flodman, P., Hodgkinson, C., Goldman, D., Koob, G., Richardson, H. N., Kechris, K., Bell, R. L., Hübner, N., Heinig, M., Pravenec, M., Mangion, J., Legault, L., Dongier, M., Conigrave, K. M., Whitfield, J. B., Saunders, J., Grant, B., Hoffman, P. L. & WHO/ISBRA Study on State and Trait Markers of Alcoholism (2009). Genetical genomic determinants of alcohol consumption in rats and humans. BMC Biology, Oct 27, 7,
Dödlighetsskillnader mellan svensk- och finskspråkiga finländare
Bidrag till Finsk Tidskrift Dödlighetsskillnader mellan svensk- och finskspråkiga finländare Jan Saarela PD, docent i befolkningsekonomi och akademilektor i socialpolitik vid Åbo Akademi, professor i etniska
Återvandring och upprepad emigration i ljuset av vår befolkningsstatistik
Återvandring och upprepad emigration i ljuset av vår befolkningsstatistik Jan Saarela och Fjalar Finnäs 1 Det finns en avsaknad av detaljerade analyser om finländares internationella migration, i synnerhet
Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi
1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer
Barn vars föräldrar avlidit
Barn vars föräldrar avlidit 69 Se tabellerna 6 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Varje år är det några tusen barn som förlorar biologiska föräldrar genom dödsfall. Knappt 1 000 barn förlorade
Småbarn och deras flyttningar
Statistik och Analys Stadsledningskontoret Småbarn och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2005 fram till dess att de var sex år och började
2. Finns samband mellan individbundna faktorer och kontextuella faktorer och skolresultat?
1 Teknisk bilaga till rapport 2018:10 Det är i det lokala man finner komplexiteten - Betydelsen av migrationsbakgrund och socioekonomiska faktorer för skolmisslyckanden 1 Bakgrund Denna rapport är en teknisk
Vuxenutbildningen i Svenskfinland
Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av
Socioekonomiska skillnader
Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin
FORSKNINGSMETODIK, KVANTITATIV DEL
FORSKNINGSMETODIK, KVANTITATIV DEL Jan Saarela http://www.vasa.abo.fi/users/jsaarela/ ANSATS Hantering av numerisk information Hur förstå, tolka och bearbeta sifferserier i matrisform CENTRALA BEGREPP
STATISTIKUNDERLAG för befolkningsprognoser
STATISTIKUNDERLAG för befolkningsprognoser Statistiska centralbyrån (SCB) är en statlig myndighet. Vår uppgift är att framställa och sprida statistik till bland andra beslutsfattare, forskare och allmänhet.
Familjer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2017:1 12.6.2017 Familjer och hushåll 31.12.2016 Statistiken för 2016 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Familjer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.
Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Familjer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är
Separation mellan föräldrar
54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen
Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18
Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper
Hur ojämlik är hälsan i Sverige?
Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School 2018-11-26 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har
Familjer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Hur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist
Rapport 4 Lena Lundkvist Förord Delegationen för senior arbetskraft har i uppdrag att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet. Delegationen ska sammanställa och sprida
Skillnader i livslängd mellan olika födelselandsgrupper
Skillnader i livslängd mellan olika födelselandsgrupper Örjan Hemström Prognosinstitutet, SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter BAKGRUND Nationella befolkningsframskrivningar Fertilitet och migration
Invandring och befolkningsutveckling
Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.
Familjer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS
Familjer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2013:2 9.12.2013 Familjer och hushåll 31.12.2012 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,14 personer år 2012, vilket innebär att den var oförändrad
Förhandsuppgifter om befolkningen
Befolkning 2014 Förhandsuppgifter om befolkningen 2013, december Antalet födda har sjunkit tre år i rad Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter föddes 58 120 barn i Finland år 2013. Antalet födda
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Introduktion till statistik för statsvetare
"Det finns inget så praktiskt som en bra teori" September 2011 Inledning Introduktion till demografi Inledning Demografer (befolkningsanalytiker) studerar befolkningens sammansättning och dess förändringar.
Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa
Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
Förhandsuppgifter om befolkningen
Befolkning 2013 Förhandsuppgifter om befolkningen 2013, mars Den preliminära folkmängden i Finland 5 430 796 i slutet av mars Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var Finlands folkmängd 5 430
Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer
Innehåll 1 Hypotesprövning Innehåll Hypotesprövning 1 Hypotesprövning Inledande exempel Hypotesprövning Exempel. Vi är intresserade av en variabel X om vilken vi kan anta att den är (approximativt) normalfördelad
Bilaga 1. Kvantitativ analys
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys
Förhandsuppgifter om befolkningen
Befolkning 2013 Förhandsuppgifter om befolkningen 2012, december Rekordstor invandring år 2012 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter år 2012, var antalet invandringar 30 420 och av dem var 22
ATT KONTROLLERA FÖR BAKOMLIGGANDE FAKTORER
ATT KONTROLLERA FÖR BAKOMLIGGANDE FAKTORER 1. Regressionen nedan visar hur kvinnors arbetsmarknadsdeltagande varierar beroende på om de har småbarn eller inte. Datamaterialet gäller 753 amerikanska kvinnor
Familjer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2015:2 7.12.2015 Familjer och hushåll 31.12.2014 Statistiken för 2014 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,12 personer, vilket är
Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala
Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det
Analys av korstabeller
Analys av korstabeller Analys av korstabeller hänvisar generellt till den situation, där vi betraktar era kategoriska variabler samtidigt och vill dra slutsatser m.a.p. beroendestrukturen dem emellan.
Befolkningsprognos för Mölndals stad åren
1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 213 233 Demografiska bakgrundsfakta 212 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 61 659 3 659 31 Födda 794 425 369 Döda 493 231 262 Inflyttade 4 39 2 225
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 6
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 6 ATT KONTROLLERA FÖR BAKOMLIGGANDE FAKTORER 1. Regressionen nedan visar hur kvinnors arbetsmarknadsdeltagande varierar beroende på om de har småbarn eller inte. Datamaterialet
Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Statistikbilaga till avstämnings-rapport 2018 för Fullföljda studier
1 (9) Rapport Datum 2018-10-08 Västra Götalandsregionen Koncernavdelning data och analys Handläggare: Göran Henriksson Telefon: 0709 948543 E-post: goran.henriksson@vgregion.se Statistikbilaga till avstämnings-rapport
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?
Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa
Föreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi
Föreläsning 9 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 (kap. 20) Introduktion I föregående föreläsning diskuterades enkel linjär regression, där en oberoende variabel X förklarar variationen hos en
Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn
Befolkningsprognos för Mölndals stad åren
1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 215 225 Demografiska bakgrundsfakta 214 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 62 927 31 369 31 558 Födda 732 39 342 Döda 457 227 23 Inflyttade 5 158
Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6
Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering
Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Strukturersättning För att skapa likvärdiga förutsättningar för skolor och förskolor fördelas, förutom grundersättning till barn och elever, resurser efter barnens och elevernas
Kvantitativa metoder och datainsamling
Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan
BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen
Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4
Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet 2015:3 BE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...
Wachtelhund Agria Breed Profiles Liv
Wachtelhund Agria Breed Profiles Liv 2011-2016 Agria försäkringsdata Rasstatistik Hund: 2011-2016 Wachtelhund Frekvenser och mått är baserade på data från Agria Djurförsäkring, Sverige. Det primära målet
Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren
1(1) Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren 219 239 Demografiska bakgrundsfakta 218 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 6 983 3 593 3 39 Födda 61 33 28 Döda 118 64 54 Inflyttade 5 269 231
Regionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn en fråga om psykosocial miljö?
Art.nr. 2018-10-26 Regionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn en fråga om psykosocial miljö? Barn som får diagnosen adhd har ökat i Sverige under det senaste decenniet. Det är vanligt
Kvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018
Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!
Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 6
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 6 ATT KONTROLLERA FÖR BAKOMLIGGANDE FAKTORER 1. Regressionen nedan visar hur kvinnors arbetsmarknadsdeltagande varierar beroende på om de har småbarn eller inte. Datamaterialet
Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda
UF 56 SM 0401 Högutbildade utrikes födda Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer Highly educated foreign-born persons I korta drag En tredjedel utan arbete Utrikes födda med en högskoleutbildning
Att välja statistisk metod
Att välja statistisk metod en översikt anpassad till kursen: Statistik och kvantitativa undersökningar 15 HP Vårterminen 2018 Lars Bohlin Innehåll Val av statistisk metod.... 2 1. Undersökning av en variabel...
4 Alternativa framskrivningar
Sveriges framtida befolkning 3 25 79 4 Alternativa framskrivningar Inledning Vi har tidigare redovisat prognosresultat enligt huvudalternativet och tankegångarna bakom gjorda antaganden. Ett sätt att visa
Födda 2012. Fruktsamheten minskade ytterliga något
Befolkning 2013 Födda 2012 Fruktsamheten minskade ytterliga något Enligt Statistikcentralens uppgifter om befolkningsförändringar minskade fruktsamheten för andra året i följd. Om fruktsamheten låg på
Utrikes föddas arbetsmarknadssituation
AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och
Förhandsstatistik över befolkningen
Befolkning 2017 Förhandsstatistik över befolkningen 2016, december Antalet födda mindre än antalet döda i år 2016 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter för år 2016 var antalet födda mindre än
Inkomstfördelning och välfärd 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå
Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Folkhälsan i Twincities
Folkhälsan i Twincities - Utvecklingen över tid Erik Gjessing Forskningsarbete under praoperiod Handledare: Professor Tomas Faresjö Höstterminen Sammanfattning Om man jämför olika indikatorer på folkhälsa
Befolkningsprognos för Mölndals stad åren
1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 217 227 Demografiska bakgrundsfakta 216 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 64 465 32 29 32 256 Födda 815 431 384 Döda 487 212 275 Inflyttade 5 533
Befolkningsprognos för
Befolkningsprognos för Svedala kommun 2019-2035 1 STATISTIKINFORMATION FRÅN KOMMUNLEDNINGEN 2019 Kristina Larsen 040-626 8124 utredare Lennart Davidsson 0418-504 08 Befolkningsprognos för 2019-2035 Rapporten
Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.
1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga
EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Förhandsstatistik över befolkningen
Befolkning 201 Förhandsstatistik över befolkningen 201, mars Den preliminära folkmängden i Finland 04 913 i slutet av mars Korrigering 1..201. De korrigerade punkterna är markerade med rött. Enligt Statistikcentralens
Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer
Innehåll 1 Korrelation och regression Innehåll 1 Korrelation och regression Spridningsdiagram Då ett datamaterial består av två (eller era) variabler är man ofta intresserad av att veta om det nns ett
Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)
Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer
I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN
SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA
Länsanalys befolkningsprognos
Länsanalys befolkningsprognos Perioden 219 25 en i Uppsala län beräknas vara 483 8 personer 25. Det är en ökning med 17 4 personer mellan 218 och 25. sökningen är främst ett resultat av en stor inflyttning
Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun
Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2018-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden
Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN
BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar
Hva betyr lærernes kompetanse for elevenes resultat på 4. trinn i Norge, Sverige og Finland?
Hva betyr lærernes kompetanse for elevenes resultat på 4. trinn i Norge, Sverige og Finland? Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Centre for Educational Measurement at the University of Oslo (CEMO)
Adoptioner 2014. Antalet adoptioner minskade år 2014
Befolkning 2015 Adoptioner 201 Antalet adoptioner minskade år 201 Enligt Statistikcentralen uppgick antalet adoptioner i Finland år 201 till 5, vilket är fjorton färre än året innan. Antalet inhemska adoptioner
Undersökning om arbetsförhållanden 2013
Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens
DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5. Ungdomars flytt hemifrån
DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5 Ungdomars flytt hemifrån DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5 Ungdomars flytt hemifrån Statistiska centralbyrån 2008 Demographic reports 2008:5 Leaving home Statistics Sweden 2008
För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z))
Logitmodellen För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: F(z) = e z /(1 + e z ) (= exp(z)/(1+ exp(z)) Funktionen motsvarar den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad logistiskt
Befolkningsprognos för
Befolkningsprognos för Svedala kommun 2017-2030 1 STATISTIKINFORMATION FRÅN KOMMUNLEDNINGEN 2017 Kristina Larsen 040-626 8124 kanslisekreterare Lennart Davidsson 0418-504 08 Befolkningsprognos för 2017-2030
Förhandsuppgifter om befolkningen
Befolkning 2014 Förhandsuppgifter om befolkningen 2014, mars Personer med främmande språk som modersmål fler än svenskspråkiga Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter översteg antalet personer
Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun
Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2017-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.
Vi fortsätter att föda fler barn
Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt
Befolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( )
Befolkning Befolkningens utveckling 189 1 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) År Folkmängd Levande födda Döda 189 2 468 2 317 65 68 41 41 19 3 6 2 898 67 72 39 39 195 3 535 3 56 55 58 35 35 197 4 45 4 36
Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar
STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer
Befolkningsprognos för Mölndals stad åren
1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 218 228 Demografiska bakgrundsfakta 217 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 66 121 33 99 33 22 Födda 699 361 338 Döda 493 236 257 Inflyttade 6 43
Värdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC
Värdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC Varför bestämma Fitness (och ej Fysisk Aktivitet)! Argument I Objektivt bestämd aerob fitness utgör i alla prospektiva studier
Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?
Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Socioekonomiska skillnader i alkoholvanor och dödlighet Jonas Landberg och Lovisa Sydén Studie I: Utvecklingen av socioekonomiska skillnader i alkoholrelaterad
2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige?
Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Sofie Gustafsson, Lunds universitet Thomas Eriksson, Lunds universitet Bakgrund god hälsa och en vård på lika
Förhandsuppgifter om befolkningen
Befolkning 2014 Förhandsuppgifter om befolkningen 2014, juni Den preliminära folkmängden i Finland 5 460 459 i slutet av juni Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var Finlands folkmängd 5 460
Förhandsstatistik över befolkningen
Befolkning Förhandsstatistik över befolkningen, juni Den preliminära folkmängden i Finland 5 476 911 i slutet av juni Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var Finlands folkmängd 5 476 911 i