Naturvårdsprogram. Del 2: Strategier och åtgärder Antagandehandling

Transkript

1 Naturvårdsprogram Del 2: Strategier och åtgärder Antagandehandling

2 Fågelsjön Sträp. Foto: Göran Billeson 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 5 2. Nationella miljömål 7 3. Strategier och åtgärder 9 Levande sjöar och vattendrag 10 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 14 Ett rikt odlingslandskap 16 En god bebyggd miljö 18 Ett rikt växt- och djurliv 20 Levande eklandskap 22 Naturupplevelser, tillgänglighet och information 24 Naturvårdsprogram för Linköpings kommun Text: Huvudförfattare har varit Marie Knutsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret. Projektledare: Marie Knutsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret. Projektgrupp: Sigrid Gustafsson, Anders Jörneskog, Marie Knutsson, Håkan Lundberg, Stefan Samuelsson och Gunnar Ölfvingsson, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret. Layout: Birgitta Hjelm, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret. Foto omslagsbilder: Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningens bildarkiv (framsida), Anders Jörneskog (baksida). Tryck: Elanders Sverige AB Programmet kan beställas från Linköpings kommun, telefon eller laddas ner från kommunens hemsida 3

4 Tinnerö eklandskap. Foto: Göran Billeson 4

5 1. Inledning N aturen är en viktig resurs och avgörande för livet på jorden. Den utgör livsmiljö för växter och djur och är av största vikt för att vi människor ska må bra. I Linköpings kommun är naturen alltid nära. I eklandskapet, som sträcker sig ända in i staden, finns pampiga ekar och ett myller av arter. Men vi har mycket mer! Vidsträckta strandängar med ett rikt fågelliv, kalkkärr med färggranna orkidéer, blomstrande hagmarker och skogar som lockar till spännande upplevelser och härlig avkoppling. Närheten till natur gör Linköping till en attraktiv kommun att bo och leva i. I arbetet för en hållbar utveckling är det viktigt att vi bevarar, sköter och utvecklar de naturvärden som finns idag. Det är ett ansvar vi har gentemot kommande generationer. Linköpings kommun har därför tagit fram strategier och åtgärder för ett konkret naturvårdsarbete. Föreliggande dokument, Strategier och åtgärder , är en del av Linköpings kommuns naturvårdsprogram och redovisar kommunens ambitioner för naturvårdsarbetet. Den innehåller strategier och konkreta åtgärder för hur vi på bästa sätt ska bevara den biologiska mångfalden och förbättra förutsättningarna för ett rikt friluftsliv. Flera av åtgärderna bidrar även direkt eller indirekt till målet att Linköping ska bli koldioxidneutralt till år Natur- och parkmark har en förmåga att binda kol. Genom att värna och vårda befintliga grönområden och även öka grönytefaktorn ökar den årliga inlagringen av kol och därmed minskar nettotillförseln av koldioxid till atmosfären. Strategi- och åtgärdsdelen är också ett led i arbetet med att uppfylla riksdagens beslutade miljömål. Åtgärderna ska fastställas av kommunfullmäktige och ska genomföras under programperioden Naturvårdsprogrammet består av 3 delar: 1. Natur och naturvård i Linköping 2. Strategier och åtgärder 3. Objektskatalog Del 1: Natur och naturvård i Linköping är en bakgrund och ett faktaunderlag. Här kan du läsa om naturvårdsprogrammets syfte, naturen i kommunen, metodik, lagstiftning som berör naturvårdsarbetet och objekts-katalogens resultat. Objektskatalogen redovisar kommunens värdefullaste naturområden. Ungefär 1850 naturområden finns beskrivna i ord och redovisade geografiskt på en karta. Objektskatalogen med tillhörande karta finns digitalt på kommunens hemsida En tryckt karta med de värdefulla naturområdena medföljer även del 1, Natur och naturvård i Linköping. Naturvårdare i Tinnerö eklandskap. Foto: Sören Johansson 5

6 Backsippan trivs i kalktorrängen. Foto: Marie Knutsson 6

7 2. Nationella miljömål M ålet för miljöpolitiken i Sverige är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. För att uppnå detta har Sveriges riksdag antagit 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd hos den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Kommunen har en viktig roll i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen och naturvårdsprogrammet utgör ett betydelsefullt redskap. Fiskgjuse. Foto: Jan Gustafsson I följande kapitel, Strategier och åtgärder, presenteras konkreta åtgärder som bidrar till att miljökvalitetsmålen uppfylls. Nedan redovisas de sex miljö- kvalitetsmål som först och främst berör arbetet med naturvårdsfrågor. Levande sjöar och vattendrag Levande skogar Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara Skogens och skogsmarkens värde för biologisk och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. produktion ska skyddas samtidigt som den biolo- Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och sociala värden värnas. och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde Myllrande våtmarker för biologisk produktion och livsmedelsproduktion Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande ska skyddas samtidigt som den biologiska mång- funktion i landskapet ska bibehållas och värde- falden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. fulla våtmarker bevaras för framtiden. Ett rikt växt- och djurliv God bebyggd miljö Den biologiska mångfalden ska bevaras och nytt- Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska jas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt med- generationer. Arternas livsmiljöer och ekosyste- verka till en god regional och global miljö. Natur- men samt deras funktioner och processer ska och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livs- Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och kraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en Människor ska ha tillgång till en god natur- och långsiktigt god hushållning med mark, vatten och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund andra resurser främjas. för hälsa, livskvalitet och välfärd. 7

8 Många spännande lavar trivs på ekens stam. Foto: Marie Knutsson 8

9 Midsommarblomster. Foto: Marie Knutsson 3. Strategier och åtgärder N aturvårdsprogrammets strategier och åtgärder är utgångspunkten för kommunens naturvårdsarbete under programperioden Åtgärderna är dels av processkaraktär (fortlöpande arbete), dels av projektkaraktär (tidsavgränsade). Strategierna och åtgärderna har sin grund i de sex miljökvalitetsmål som först och främst berör arbetet med naturvård. Den unika ansamlingen av värdefulla ekmiljöer i kommunen gör att eklandskapet utgör ett eget målområde. Att informera om naturens värde och öka tillgängligheten är ett annat viktigt arbetsfält och utgör i naturvårdsprogrammet också ett eget målområde. Den kommunägda marken är det arbetsfält som kommer i första hand när det gäller aktiva naturvårdsåtgärder från kommunens sida. Det finns stora naturvärden att ta hänsyn till och kommunen ska kunna vara ett gott föredöme för andra markägare. I samband med det årliga budgetarbetet beslutas vilka av åtgärderna i åtgärdslistan som ska utföras. Åtgärderna samråds med berörda kommunala och andra instanser innan de genomförs. Detta följs sedan upp i verksamhetsuppföljningen. I slutet av programperioden ska en total utvärdering göras. Strategi- och åtgärdsdelen ska sedan revideras för en ny femårsperiod. Strategier och åtgärder är indelade efter följande målområden: 1. Levande sjöar och vattendrag 2. Myllrande våtmarker 3. Levande skogar 4. Ett rikt odlingslandskap 5. God bebyggd miljö 6. Ett rikt växt- och djurliv 7. Levande eklandskap 8. Naturupplevelser, tillgänglighet och information 9

10 Levande sjöar och va S jöar och vattendrag är viktiga för den biologiska mångfalden. I och i anslutning till vattenmiljöerna finns ett myller av vattenälskande växter och djur. Sjöar och vattendrag är också av stort värde för människan. Vi fiskar, åker båt, badar och utvinner dricksvatten och vattenkraft. I kommunen finns mer än 200 sjöar och flera hundra kilometer vattendrag. Först och främst måste Roxen nämnas, en stor slättsjö med rik fiskfauna och fågelrika strandängar. Bland vattendragen märks till exempel Motala ström och Svartån med biflöden där spännande arter som tjockskalig målarmussla och kungsfiskare förekommer. Genom staden flyter Stångån som erbjuder goda rekreationsmöjligheter och som dessutom hyser höga naturvärden. Här förekommer bland annat den hotade fisken asp. Hoten mot sjöar och vattendrag Den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag har utarmats, till följd av mänskliga aktiviteter. Vattendrag har reglerats för kraftproduktion och bäckar har rätats ut och rensats. Vandringshinder som dammar vid kraftverk eller vägtrummor utgör ett annat problem för vandrande fisk och andra djur. Från jord- och skogsbruket sker ett läckage av närsalter som belastar vattendragen och leder till igenväxning. Till detta kommer försurning och miljögifter som påverkar vattenkvalitén negativt. Viktiga åtgärder För att bevara och förstärka den biologiska mångfalden i vattenmiljöerna arbetar kommunen på flera olika plan. Biologisk återställning har skett i flera vattendrag genom att rensade sträckor har återställts och vandringshinder har tagits bort. För att motverka försurning sker kalkning i drygt 10 sjöar i kommunens norra del. En annan viktig del av arbetet är att övervaka tillståndet i våra vattenmiljöer. Kommunen deltar därför i den regionala miljöövervakningen genom elfisken i mindre vattendrag och provfisken i framförallt Roxen. Arbete pågår även med att utveckla Stångåns natur- och rekreationsvärden. Bryggor, badplatser och förbättrad infrastruktur är några exempel på vad som gjorts under de senaste åren. Vattendirektivet God ekologisk status enligt vattendirektivet innebär att det inte skall finnas några påtagliga miljöproblem och att miljöförhållandena skall vara lika ett opåverkat naturligt tillstånd. Fiske i Stångån. Foto: Sören Johansson 10

11 attendrag Strategier A Arbeta för att uppnå och bibehålla god ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv i sjöar och vattendrag. B Bevara och utveckla natur- och rekreationsvärdena längs Stångån genom staden. Stångån genom staden. Foto: Göran Billeson A1 A2 Åtgärder Levande sjöar och vattendrag Ansvarig Ta fram en strategi och handlingsplan för förbätt- i samarbete med Tek- rad dagvattenhantering i Linköping. niska verken och bygg- och miljönämnden Delta i fortsatt kalkning av försurade sjöar och i samarbete med läns- vattendrag av högt värde för naturvården eller styrelsen friluftslivet, enligt länets kalkningsprogram. A3 A4 Delta vid minst två tillfällen i arbetet med miljööver- i samarbete med länsvakning av sötvatten. styrelsen Vara delaktig i genomförandet av minst två lokala i samarbete med vattenvårdsprojekt för att minska övergödningspro- Stångåns vattenråd blematiken i Stångån. A5 Utreda möjligheterna att få till stånd naturligare vattenregim och biotopförbättrande åtgärder i reglerade vattendrag. A6 Ställa krav, vid nytecknande och omförhandling av jordbruksarrenden på kommunens mark och i den mån lagstiftningen medger det, på skyddszoner mot sjöar och vattendrag. Zonerna ska vara utformade i enlighet med Jordbruksverkets miljöersättningsvillkor. B7 B8 Anlägga en faunapassage vid Nykvarn och förbätt- i samarbete med Tekra lekplatser för asp och andra fiskarter i Stångån. niska verken och AB Kinda kanal Bevara och utveckla de sammanhängande träd- miljöerna längs Stångån mellan Slattefors och Roxen genom att beskära träd, röja sly samt plantera träd. Åtgärderna ska gynna naturvärdena och det rörliga friluftslivet. B9 Genomföra minst fem åtgärder från skötselplanen för Stångån. 11

12 Myllrande våtmarker I våtmarken möts världarna land och vatten. Det skapar unika miljöer som sprudlar av liv i många former. Vid Roxens vidsträckta strandängar trängs till exempel rastande vadare, änder och gäss medan Kärna mosse, kronjuvelen bland kommunens kalkkärr, bjuder på gnistrande orkidéer och spännande snäckor som den sällsynta kälkkärrsgrynsnäckan. I norra delen av kommunen går det dessutom att uppleva Våxmossens tysta vidder och i tätortens natur finns dammar med grodor, paddor, vattensalamandrar och en stor mångfald av småkryp och vattenväxter. Det finns många anledningar till att vi ska bevara och vårda våra våtmarker. Förutom att de har stor betydelse för den biologiska mångfalden erbjuder de även flera viktiga ekosystemtjänster. Våtmarker bidrar till att minska risken för översvämningar genom att magasinera regn- och smältvatten. En annan viktig ekosystemfunktion är att våtmarker fångar upp tungmetaller och näringsämnen som annars skulle bidra till nedsmutsning och övergödning av sjöar och hav. tigt de senaste århundradena behöver våtmarker restaureras och nyskapas för att återskapa livsmiljöer åt djur och växter. För att anlägga våtmarker kan bidrag sökas genom EU:s jordbruksstöd och lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Sedan år 2000 har cirka hektar våtmark i odlingslandskapet anlagts eller restaurerats i Sverige. Motsvarande siffra i Östergötland är 750 hektar. Linköpings kommun arbetar aktivt med att öka mängden våtmarker i kommunen. Sedan 2003 har våtmarkerna Frökärret, Rosenkällasjön, Edhaga våtmark och Ekängsdalens våtmarker nyskapats. Restaurering har även skett av fågelsjön Sträp i samverkan med markägarna. Kommunen har dessutom arbetat med att restaurera igenväxta kalkkärr. Kalkkärr är en unik naturtyp som förekommer på kalkhaltig mark på ett fåtal platser i Sverige, däribland i Linköpings kommun. De kalkkärr som restaurerats är Änggårdshagen, Mjärdevi kalkfuktäng, Gålstadkärret och Aska kalkkärr. Totalt har Linköpings kommun sedan 2003 restaurerat och nyskapat cirka 125 hektar våtmarker. Hoten mot våtmarkerna Arealen våtmark i kommunen, liksom i hela landet har minskat drastiskt de senaste hundra åren genom torrläggning eller annan exploatering. Sedan början av 1800-talet har cirka tre miljoner hektar våtmark försvunnit vilket motsvarar ungefär Östergötlands dubbla yta. Idag är många av våra kvarvarande våtmarker dessutom påverkade av dikning, torvbrytning och vägdragningar. En del av våtmarkens djur och växter har också missgynnats av att tidigare öppna våtmarker vuxit igen på grund av kvävenedfall från luften eller att traditionell skötsel såsom slåtter och bete har upphört. Viktiga åtgärder Eftersom andelen våtmark har minskat mycket kraf12 Under juni månad blommar blodnycklar och ängsnycklar i Mjärdevi kalkfuktäng. Foto: Gunnar Ölfvingsson

13 Rosenkällasjön, en av kommunens nyskapade våtmarker. Foto: Göran Billeson Strategier C Bevara och utveckla kommunens våtmarker genom kunskapsuppbyggnad, skötsel, restaurering och E Bevara, restaurera och nyskapa dammar och småvatten i tätortsnära natur. nyanläggning. D Bibehålla och utveckla naturvärdena i kommunens kalkkärr. C 10 Åtgärder Myllrande våtmarker Ansvarig Utreda möjligheterna att återskapa eller nyskapa ytterligare våtmarker. Objekt där naturvård, vattenrening och upplevelsevärden samverkar ska prioriteras. C11 Initiera och medverka i projekt som innebär åter- upptagen slåtter eller bete på strandängar som exempelvis längs Roxens södra strand. C 12 Samverka med markägarna och föreningen i samarbete med Sträps Sträps vänner vid skötseln av fågelsjön Sträp. vänner och markägarna. C 13 Genomföra lämpliga skötselåtgärder i av kommu- nen återskapade våtmarker. C 14 Genomföra fördjupade och kompletterande inven- teringar av våtmarker och sumpskogar. D 15 Fortsätta restaureringen och skötseln av minst fyra E 16 Genomföra lämpliga skötselåtgärder i kommunens kalkkärr. egna dammar. Minst tio dammar ska åtgärdas. 13

14 Levande skogar S kogen är Sveriges artrikaste naturtyp. Skogar upprätthåller balansen i atmosfären, påverkar klimatet positivt genom att binda koldioxid, renar luften vi andas och medverkar i vattnets kretslopp. Tätortens skogar är även den viktigaste naturtypen för rekreation och är dokumenterat positiva för tillfrisknande och arbetsprestation. Äldre skog är mest uppskattad och man vill gärna ha den så nära bostaden som möjligt. Att tillhandahålla tätortsnära skogar för rekreation och sociala ändamål är därför en viktig uppgift för kommunen. Linköpings kommun äger idag 3100 hektar skogsmark. Arealen innefattar skogsbevuxen parkmark och även 340 hektar skyddad skog i naturreservaten. En övervägande del av innehavet är beläget nära bebyggelsen runt Linköpings stad och kommunens övriga tätorter. Skogen ger en viss ekonomisk avkastning från avverkningar, men det främsta syftet är att ge invånarna naturupplevelser och rekreation. I Linköpings kommuns policy för sitt skogsinnehav fastslås att skogen ska ha långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska värden. Hoten mot skogslandskapet Skogsbruket har under de senaste 200 åren bidragit till att skogslandskapet i Sverige genomgått en radikal förändring som dramatiskt påverkat skogens biologiska mångfald. Många växter och djur är beroende av död ved, lövträd, gammal skog och skogsbränder som idag är ovanliga inslag i den brukade skogen. Idag påminner enbart smärre delar av skogsmarken om ett mer naturligt skogstillstånd. Skogsmarken har också blivit torrare eftersom sumpskogar dikats ur. Allt detta har sammantaget lett till att många av skogens arter inte längre har möjlighet att överleva. Till följd av det är idag arter knutna till skogslandskapet rödlistade (Artdatabankens rödlista 2010). 14 Tärortsnära skog för rekreation. Foto: Jan Holmbäck Viktiga åtgärder Kommunen har en viktig roll som föredöme vad gäller skötseln av sin skogsmark. Kommunens skog sköts enligt en fastställd skogsskötselplan. Skötseln är anpassad så att skogen ska erbjuda goda möjligheter till rekreation, friluftsliv och lek samtidigt som den utgör livsmiljö för en mångfald av växt- och djurarter. För att förstärka den biologiska mångfalden har kommunen till exempel avsatt 70% av sitt skogsinnehav för naturvårds- och rekreationsändamål. Det är betydligt mer än vad FSC-certifieringen kräver. Mycket görs för att öka skogens sociala värden. Anläggande av rastplatser, stigar och informationspunkter är några åtgärder som kommunen arbetar med. Trots att mycket görs behöver fler åtgärder genomföras för att bevara skogens växter och djur. Mer död ved måste sparas, bränder är fortfarande en bristvara i landskapet och äldre träd och skog behöver bevaras både på kommunägd mark och i övriga skogar i kommunen. Kommunen vill även förstärka de sociala värdena ytterligare i tätortens skog. Kommunens skog är FSC-certifierad FSC innebär bland annat att: 5 % av skogen sparas av naturvårdsskäl. Lövträd och död ved ska lämnas kvar. Sumpskogar och våtmarker inte får dikas ur. Främmande trädslag inte får planteras.

15 Strategier F Arbeta för att skötseln av den kommunägda skogsmarken ska ligga i framkant och fungera som gott G Uppmärksamma och verka för att kommunens skyddsvärda skogsmiljöer bevaras. exempel och idégivare åt andra vad gäller naturvårdshänsyn och sociala värden. F 17 Åtgärder Levande skogar Ansvarig Sköta den kommunägda skogsmarken enligt Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav och enligt fastställd skogsskötselplan. F 18 Utreda förutsättningarna och formerna för natur- i samarbete med läns- vårdsbränning på kommunägd skogsmark i syfte styrelsen att gynna brandpräglade arter och skapa god tillgång på död ved. Utför minst en åtgärd. F 19 Utveckla Rydskogen till en grön mötesplats enligt skötselplanen. Under programperioden ska: informationsskyltar sättas upp rastplatser anläggas ett område stängslas och betas F 20 Genomföra en inventering av örtrika barrskogar på den kommunägda marken. F 21 Använda småskaliga skogsbruksmetoder i större utsträckning på kommunens mark. Skotning med häst utförs minst en gång per år. F 22 Lokalisera utdikade sumpskogar på kommunens mark och restaurera därefter minst en utdikad sumpskog. F 23 Identifiera värdekärnor för tall på kommunens mark och ta fram en strategi för bevarande och utvecklande av naturvärdena knutna till tallmiljöer. F 24 Utreda förutsättningarna och formerna för att bedriva ett hyggesfritt skogsbruk på den kommunägda skogsmarksarealen. G 25 Verka för att häradsallmänningarnas skogsbruk bedrivs med stor hänsyn vad gäller naturvärden och sociala värden genom att till exempel naturvårdsprogrammets naturområden bevaras. G 26 Granska avverkningsanmälningar som berör i samarbete med Skogs- tätortsnära skog och bistå skogsstyrelsen med styrelsen. kunskapsunderlag om nya nyckelbiotoper. 15

16 Ett rikt odlingslandsk O dlingslandskapets utseende och mångfald är ett resultat av att människan har brukat jorden under flera tusen år. Det är ett kulturarv som är viktigt att förvalta för kommande generationer. En stor del av Sveriges växter och djur har också sin hemvist här. Majoriteten av odlingslandskapets arter förekommer i de ogödslade ängs- och betesmarkerna. Många arter är även beroende av de olika småbiotoperna i odlingslandskapet småvatten, brynmiljöer, diken, fristående träd, stenmurar med mera. I kommunen finns många fina odlingsmiljöer där lantbrukare och deras betesdjur gör värdefulla insatser för att vårda viktiga natur- och kulturmiljöer. Söder och öster om Linköping finns pampiga ekhagar, en naturtyp typisk för Linköping. I skogsbygderna finns ett småskaligt odlingslandskap med blommande hagmarker, bryn och odlingsrösen. På slätten finns böljande åkrar, alléer och kalktorrängar med backsippor. Hoten mot odlingslandskapet Det främsta hotet mot odlingslandskapets djur och växter är att ängs- och betesmarkerna växer igen på grund av utebliven hävd i form av bete eller slåt- Svinrot. Foto: Marie Knutsson 16 ter. Förlusten av blomrika marker har lett till att pollen- och nektarsökande insekter minskat drastiskt. Flera insekter, lavar och svampar som är beroende av solbelysta, gamla solitära träd har också drabbats negativt av igenväxningen. En rationalisering av lantbruket har även lett till att odlingslandskapet blivit mer likartat med stora åkrar utan avbrott av diken, våtmarker eller stenmurar och att naturliga gräsmarker gödslats. Viktiga åtgärder För att vi ska klara av att rädda de arter och kulturhistoriska spår som är hotade är det särskilt viktigt att behålla och utöka arealen av naturliga slåtterängar och betesmarker. Linköpings kommun arbetar aktivt med att öka arealen ängs- och betesmarker på främst den kommunägda marken som finns i och i anslutning till tätorten. Att åter beta betesmarker, slå ängar och röja fram grova träd är exempel på viktiga åtgärder som genomförts. En annan viktig åtgärd är restaurering av igenväxta kalktorrängar. Kalktorrängar är en unik naturtyp som enbart förekommer på kalkhaltig mark på ett fåtal platser i Sverige, däribland i Linköpings kommun. Totalt har 15 kalktorrängar restaurerats på privat och kommunägd mark genom återupptagen hävd och röjningar. Bredbrämad bastardsvärmare. Foto: Anders Jörneskog Stor blåklocka. Foto: Sören Johansson

17 kap Strategier H Bidra till att arealen ängs- och hagmarker ökar. I Bevara och utveckla odlingslandskapets biologiska J Bibehålla och utveckla naturvärdena i kommunens kalktorrängar. mångfald. H 27 Åtgärder Ett rikt odlingslandskap Ansvarig Sköta och bevara kommunägda hagmarker med hjälp av arrendatorer/djurhållare. Under programperioden ska ytterligare tre betesmarker restaureras. H 28 Fortsätta med slåtter av kommunägda ängsmar- ker. Under programperioden ska ytterligare en äng restaureras. H 29 Bibehålla och utveckla skötseln av kommunala vägkanter för ökad blomrikedom. I 30 Restaurera minst fyra igenväxta sandmiljöer och i samarbete med läns- anlägga värdväxtplanteringar för att gynna mång- styrelsen. falden av nektarsökande och pollensamlande insekter. I 31 Öka andelen ekologisk odling på den kommun- ägda jordbruksmarken. I 32 Anlägga åkrar med hotade åkerogräs och så kal - J 33 Genomföra lämpliga skötselåtgärder i de kalktor- lade fågelåkrar. rängar som kommunen restaurerat. Betande djur håller öppet i ett 60-tal kommunalt förvaltade betesmarker. Foto: Sören Johansson 17

18 En god bebyggd miljö A llt fler människor bor i städer och tätorter. Den natur som finns i och i närheten av tätbebyggda områden blir därför allt viktigare att slå vakt om för rekreation, biologisk mångfald och naturupplevelser. Den tätortsnära naturen är hemvist för många växter och djur. Till och med sällsynta och hotade arter kan trivas i staden, särskilt i de gamla, ofta ihåliga lövträd Klassutflykt i Trädgårdsföreningen. Foto: Göran Billeson. som finns i stadens parker. I Linköping finns sammanhängande gröna stråk med träd och grönska som når in i tätorten från eklandskapet i söder och längs vattendragen Stångån och Tinnerbäcken. I tätorterna finns också många mindre skogsområden och ekmiljöer, främst i de södra delarna Naturanpassat byggande Att anpassa bebyggelsen till naturmiljön är en viktig kvalitetsaspekt som gör kommunen än mer attraktiv för invånarna. Tilltalande och kvalitativa boendemiljöer kan skapas genom att se ekkullen, den örtrika betesmarken eller det grova trädet som en tillgång i bostadsbyggandet istället för ett hinder. Det bidrar till att förstärka bostadsområdets lokala och historiska identitet. För att tillvarata naturmiljön vid fysisk planering krävs kunskap om den aktuella platsens värde. Naturvårdsprogrammet är ett viktigt kunskapsunderlag, men fördjupade naturinventeringar på detaljnivå bör även genomföras för att kartlägga naturvärdena. För att bevarade naturmiljöer ska bestå krävs oftast någon form av skötsel. Genom att utforma naturvårdsinriktade planbestämmelser och 18 skötselplaner kan det ske. En god tillgång på naturområden är inte enbart viktigt ur biologisk synvinkel. För att människor ska besöka grönområden regelbundet anger Boverket 300 meter som högsta avstånd mellan bostad och grönområde. På en översiktlig nivå är det översiktsplanerna som redovisar den önskade samhällsutvecklingen och som därmed visar hur kommunen vill bevara naturvärden. Eklandskapet i den fysiska planeringen Få städer i landet har så många vackra ekmiljöer som Linköping, Ekarnas stad! Tätortens ekmiljöer är en rest av eklandskapet som breder ut sig söder och sydost om Linköping. Eklandskapets arter som till största delen är knutna till gamla och ihåliga ekar är hotade eftersom en stor del av eklandskapets miljöer försvunnit när ekbevuxna ängar och hagar omvandlats till åker, skogsmark eller bostadsområden. För att bevara eklandskapets rika växt- och djurliv är det vid fysisk planering i och i anslutning till eklandskapet viktigt att bevara kvarvarande ekmiljöer och möjliggöra rätt skötsel så att de inte växer igen. Det är också viktigt att bevara och utveckla spridningskorridorer för att växter och djur ska ha möjlighet att sprida sig mellan ekmiljöerna. Eklandskapet har fragmenterats kraftigt vilket lett till att avståndet mellan många ekområden är för stora för att de eklevande organismerna ska kunna sprida sig och överleva på lång sikt. Hur spridningskorridorerna bör utformas är beroende av områdets förutsättningar, se vidare Länsstyrelsen Östergötland 2011, Östergötlands eklandskap i den fysiska planeringen. Den biologiska mångfalden i eklandskapet är knuten till de trädslag och buskar som förekommer där. Vid nyplantering är det därför värdefullt att välja inhemska träd och buskar såsom skogsek, skogslind, lönn, ask, asp, vårtbjörk, rönn, oxel, sälg, fågelbär, vildapel, hägg, hassel, hagtorn, slån, nypon och olvon.

19 ö Strategier K Arbeta för att ett landskapsekologiskt synsätt an- L Verka för att kommunala parker, grönytor och väg- vänds vid fysisk planering och att hänsyn tas till kanter sköts så att de biologiska värdena värnas och naturvård och friluftsliv. utvecklas. K 34 Åtgärder En god bebyggd miljö Ansvarig Använda naturvårdsprogrammet som underlag i den fysiska planeringen. Utgångspunkten är att Naturvårdsprogrammets utpekade värdefulla områden och rödlistade arter ska bevaras och kommunens naturvårdskompetens ska användas. K 35 Utarbeta skötselplaner för värdefulla naturområden som detaljpla- neläggs och förse vid behov nya detaljplaner med utformningsbestämmelser för naturmark i syfte att säkra och stärka dess naturoch rekreationsvärden. K36 Bibehålla och uppdatera naturvårdsprogrammets objektskatalog på kommunens hemsida som ett aktuellt planeringsunderlag med samlad kunskap om värdefulla naturområden och rödlistade arter. K 37 Tillvarata och utveckla gröna stråk i syfte att gynna biologiska värden och rekreationsvärden. K 38 Uppmärksamma eklandskapet vid fysisk planering genom att: i hög grad använda inhemska träd och buskar som förekommer i eklandskapet vid anläggande av naturmark inom eklandskapet. i möjligaste mån ta hänsyn till eklandskapets värdekärnor1. i möjligaste mån tillvarata och utveckla spridningskorridorer för växt- och djurlivet. använda hänsynsavstånd mellan ekar och bebyggelse vid exploatering2. K 39 Medverka i framtagandet av riktlinjerna för ekologiska kompensa- L 40 Öka förutsättningarna för den biologiska mångfalden på park- tionsåtgärder i samarbete med andra kommuner och/eller SKL. mark genom bl.a. att: 3 öka mängden död ved och döda träd där det är lämpligt4 gynna jätteträd och uppkomsten av nya gynna hålträd informera allmänheten om värden och åtgärder för att bevara dessa. 1) Gällande värdekärnor presenteras på kartan Värdefulla ekmiljöer i programdelen Natur och naturvård i Linköping. 2) För vidare information om hänsynsavstånd se länsstyrelsens vägledning för Östergötlands eklandskap i den fysiska planeringen, rapport 2010:16. 3) Med parkmark menas detaljplanelagd naturmark och parkmark. 4) Särskild hänsyn ska tas till kulturmiljövärdena inom riksintresset Linköpings stadskärna. 19

20 Ett rikt växt- och djurl E tt rikt växt- och djurliv innebär att alla organismer ska ges möjlighet att leva kvar på jorden. Men utrotningen av arter går idag snabbare än någonsin. I Sverige är cirka fem procent av våra djur- och växtarter hotade och riskerar att försvinna om inget görs. Den främsta orsaken till att så många arter är hotade är att deras livsmiljöer försvinner eller försämras. Många arter är beroende av mer eller mindre orörd natur som naturliga vattendrag eller skogar med lång kontinuitet. Andra arter är istället beroende av miljöer som människan under lång tid skött genom exempelvis bete eller lieslåtter. Om hävden upphör växer marken igen vilket leder till att många arter har svårt att överleva. hela tiden genom att kommunen genomför specifika artinventeringar. Flera av inventeringarna sker i samarbete med landets universitet och länsstyrelsen som även utför egna inventeringar. Resultatet från inventeringarna är ett mycket viktigt kunskapsunderlag för att kunna prioritera och rikta naturvårdsåtgärderna rätt. Förutom kunskapsuppbyggnad är det viktigt att värdefulla naturområden skyddas från skadliga ingrepp. Kommunen avser att ta fram en strategi för bildande av kommunala naturreservat och andra typer av områdesskydd. Avsikten är både att bevara den biologiska mångfalden och upprätthålla möjligheter till rekreation och friluftsliv. Ansvarsarter ett viktigt instrument Det finns många anledningar att bevara jordens arter. De miljontals arter som existerar idag bidrar till att bevara de miljöförhållandena som både vi och de själva är beroende av. Vi hämtar även råvaror från växt- och djurriket i form av gener eller ämnen som vi använder till mediciner, livsmedel och växtförädling. Andra exempel på så kallade ekosystemtjänster är musslors rening av vatten eller insekters pollinering. Ett rikt växt- och djurliv berikar dessutom naturupplevelsen och vardagen. Kunskapsuppbyggnad och skydd Kommunens ambition är att den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Det innebär att vi ska verka för ett rikt växt- och djurliv och att människor skall ha tillgång till en god naturmiljö vilket utgör en viktig grund för välfärd, hälsa och livskvalitet. För att uppnå målet är kunskapen om var arterna finns och hur förekomsterna förändras oerhört väsentlig. Kunskapen om kommunens arter förbättras 20 i bevarandearbetet Kommunen har utsett särskilda ansvarsarter. En ansvarsart är en art som är sällsynt eller hotad och som Linköpings kommun har ett särskilt ansvar att bevara eftersom kommunen sannolikt hyser en viktig del av artens förekomst i Sverige. Kommunen avser att genomföra åtgärder för utpekade ansvarsarter och uppnå god bevarandestatus för arterna. Eftersom ansvarsarterna är knutna till specifika och artrika livsmiljöer kommer åtgärderna dessutom bidra till att en mängd andra arter gynnas. För mer information om ansvarsarterna se kapitlet Biologisk mångfald i programdel 1, Natur och naturvård i Linköping. Kommunens ansvarsarter Asp (fisken) Läderbagge Bombmurkla Rödspov Dårgräsfjäril Spetsnate Ekpricklav Svarthakedopping Kalkkärrsgrynsnäcka Trumgräshoppa Kungsfiskare Ärtvicker

21 liv Strategier M Bidra till att kännedomen om kommunens växt- och N Arbeta för att en gynnsam bevarandestatus uppnås djurliv är god. M 41 M 42 för naturligt förekommande naturtyper och arter. Åtgärder Ett rikt växt- och djurliv Ansvarig Genomföra minst tio artinventeringar för att öka kunska- i samarbete med pen om växter och djur. länsstyrelsen och Linköpings universitet. Inventera större vattensalamander på kommunägd mark och utföra åtgärder i minst fem områden för att gynna arten. M 43 Informera markägaren när ny kunskap av väsentlig bety- delse framkommer om naturområden och arter. N 44 Utarbeta minst fem lokala åtgärdsprogram och genomföra och berörda åtgärder för att bevara och stärka de kommunala ansvars- markägare arterna. N 45 N 46 Bibehålla och utveckla genbanken för hotade kärlväxter i samarbete med vid Naturcentrum. Naturalhistoriska föreningen. Utarbeta en strategi för bildande av kommunala natur- reservat och andra typer av områdesskydd och skydda minst åtta objekt enligt denna. N 47 Revidera skötselplanerna för naturreservaten Kärna mosse och Viggeby. N 48 Ansöka om att få inrätta en Nationalstadspark innefat- tande det gamla regementsområdet och delar av det angränsande eklandskapet. N 49 Upprätta en prioriteringslista över vilka områden i natur- och berörda vårdsprogrammet som är i störst behov av restaurering. Res- markägare. taurera därefter tio områden i samverkan med markägare. N 50 Utreda förekomsten av invasiva främmande arter i kom- munens grönområden och vattenmiljöer. Vid behov ska lämpliga skötselåtgärder vidtas för att minska dessa arters negativa påverkan på inhemska växter och djur samt det rörliga friluftslivet. N 51 Inventera och åtgärda farliga broar och vägtrummor längs Stångån och Tinnerbäcken genom Linköpings tätort för att minska antalet trafikdöda uttrar. N 52 Genomföra en skötsel av kommunens naturreservat som och Kultur- och leder till att en gynnsam bevarandestatus uppnås för fritidsnämnden arter och habitat samt att de upplevs som attraktiva för det rörliga friluftslivet. Bombmurkla, dårgräsfjäril och läderbagge. foto: Anders Jörneskog och Gunnar Ölfvingsson. Asp, foto: Pelle Nordmalm. 21

22 Levande eklandskap S öder om Linköping mot Åtvidaberg breder eklandskapet ut sig en mosaik av lövskogar, åkrar och ekhagar med en stor biologisk mångfald som når långt in i Linköpings stad. Eklandskapet är unikt på många sätt. Här finns Europas största koncentration av grova och gamla ekar. Ekmiljöerna och de gamla ekarna är dessutom hemvist för ett stort antal sällsynta arter som läderbagge, ekspik och dårgräsfjäril. Igenväxning och fragmentering hotar Eklandskapets värden Stora arealer ekmiljöer har försvunnit i sen tid över hela Sverige genom att de omvandlats till åkrar och produktionsskog vid rationalisering av jord- och skogsbruket. Av de miljöer som finns kvar är det största hotet att de växer igen på grund av utebliven hävd i form av bete eller slåtter. Mer än Tinnerö eklandskap. hälften (60%) av Foto: Göran Billeson ekmiljöerna i länet saknar hävd och är mer eller mindre igenvuxna. Igenväxningen utgör ett stort hot eftersom eken behöver sol och ljus för att på sikt överleva och på så sätt hotas även alla de insekter och andra småkryp, lavar, mossor och svampar som är knutna till eken. Förlusten av ekmiljöer har resulterat i att eklandskapet blivit fragmenterat, vilket lett till att eklandskapets arter har svårt att sprida sig i landskapet och därmed överleva på lång sikt. Viktiga åtgärder För att eklandskapets växter och djur långsiktigt ska kunna överleva krävs att mängden ekbevuxna marker ökar och att kvarvarande miljöer sköts. Lin22 köpings kommun arbetar aktivt med att bevara och förstärka eklandskapets värden på flera olika sätt. För att kommunens tätortsnära ekmiljöer ska skötas optimalt har en ekskötselplan tagits fram. Skötseln kan bestå av bete, slåtter eller återkommande röjningar. En regelbunden skötsel av ekmiljöerna gynnar inte bara naturvärdena utan höjer dessutom rekreationsvärdet i dem. Kommunen har också tagit fram en ekologisk landskapsplan för Linköpings tätortsnära eklandskap. Den pekar ut de ekområden som lämpar sig bäst att restaurera och ger förslag på hur små isolerade ekmiljöer kan knytas samman av gröna korridorer så att växter och djur ska kunna sprida sig i landskapet. En annan viktig aspekt är att tillgängliggöra eklandskapet i anslutning till tätorten och informera om dess naturvärden. Ett gott exempel är naturreservatet Tinnerö eklandskap, i utkanten av staden. Här har stora satsningar genomförts under de senaste åren. Stiftelsen Eklandskapet i Linköpings kommun ansvarar för Eklandskapsfonden som verkar för ett långsiktigt bevarande av natur- och kulturvärdena i eklandskapet inom Linköpings kommun genom att stödja såväl praktisk natur- och kulturvård som forskning, utbildning och information om eklandskapet. Fonden står under kommunal förvaltning och stiftelsens sekreterare är en kommunal tjänsteman. I stiftelsens styrelse sitter representanter för Linköpings kommun, Westman-Wernerska fonden, Länsstyrelsen Östergötland och Naturskyddsföreningen Linköping. Eklandskapsfonden har hittills (2011) delat ut mer än 3,5 Mkr till mer än 100 olika projekt.

23 Strategier O Bidra till att eklandskapets ekologiska, sociala och Q Arbeta för att Tinnerö eklandskap ska bli porten till kulturhistoriska värden bevaras och stärks genom det östgötska eklandskapet, med natur-, kultur- och restaurering, skötsel och informationsinsatser. besöksvärden av högsta klass. P Tillgängliggöra det tätortsnära eklandskapet för alla och arbeta för en långsiktig skötsel. R Medverka i och tillämpa den senaste forskningen om eklandskapet som en del i arbetet för att långsiktigt bevara eklandskapets värden. O 53 Åtgärder Levande eklandskap Ansvarig Sköta kommunens tätortsnära ekmiljöer enligt kommunens skogsskötselplan och skötselplanerna för kommunalt förvaltade naturreservat. O 54 Öka arealen ek med 4 hektar på kommunens mark genom att ta tillvara naturlig ekföryngring eller genom plantering. Utpekade spridningsstråk för trädlevande organismer ska prioriteras1. O 55 Anordna fler faunadepåer, mulmholkar och ekox- ekomposter för att gynna vedlevande organismer och informera om dessa arter. O 56 Återintroducera dårgräsfjäril i Tinnerö eklandskap i samarbete med Linkö- efter restaurering och ekologisk analys. pings Universitet O 57 Fortsätta restaureringen av igenväxande lokaler i samarbete med berörda för dårgräsfjärilen och upprätthålla skötseln i redan markägare, länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och LinköP 58 restaurerade områden inom Linköpings kommun. pings Universitet Iordningställa en informationsslinga om ekland- skapet med hög tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Q 59 Skapa ett naturum/besökscentrum för det östgöt- ska eklandskapet vid Tinnerö eklandskap. R 60 Stödja forskningen kring eklandskapet genom att i samarbete med till exempel föreslå och upplåta platser för fält- universitet undersökningar, bland annat genom deltagandet i Stiftelsen Eklandskapet i Linköpings kommun/ Eklandskapsfonden. R 61 Öka enskilda ekars långsiktiga naturvärden genom moderna trädskötselmetoder som till exempel veteranisering. Minst 200 träd ska veteraniseras. 1) Gällande spridningsstråk presenteras i Bilaga E i programdel 1, Natur och naturvård i Linköping 23

24 Naturupplevelser, tillg information Fågelguidning en tidig morgon vid Rosenkällasjön, Tinnerö eklandskap. Foto: Sören Johansson F ör att Linköping ska upplevas som en attraktiv kommun att bo och verka i är det viktigt att kunna erbjuda goda möjligheter till utevistelse i naturen med lek, motion och naturupplevelser. Det är också viktigt för hälsa och välbefinnande att ha tillgång till natur. För att människor ska nyttja naturen i vardagslivet är det viktigt att det finns lättillgängliga och attraktiva områden. Den tätortsnära naturen, som till stor del ägs av Linköpings kommunen, är av särskilt stort intresse för rekreation och friluftsliv. En viktig uppgift som kommunen har är att göra naturen tillgänglig för alla kommuninvånare. Grundnivån för att göra ett friluftsområde tillgängligt handlar om en god infrastruktur, bland annat tydliga entréer, vägvisare och framkomliga stigar och leder. Tillgänglighet handlar också om att enkelt och säkert kunna ta sig till området. 24 Information och marknadsföring är också en del av begreppet tillgänglighet. Det är en viktig del av naturvårdsarbetet eftersom en god kännedom om kommunens natur och det naturvårdsarbete som bedrivs skapar förståelse för naturvårdsfrågor och ger kommuninvånarna kunskap om den tillgång naturen utgör. Genom kommunens hemsida, foldrar, guideböcker och informationstavlor i naturen sprids bland annat information om naturen. Linköpings kommun erbjuder även naturguidningar som oftast genomförs i samarbete med ideella föreningar. Att delta är ett bra sätt att lära sig mer om naturen och få en härlig naturupplevelse. En annan viktig informationskälla är Naturcentrum i Trädgårdsföreningen som är en samlingsplats för ideella natur- och miljöföreningar. Här bedrivs naturskoleverksamhet och allmänheten erbjuds föreläsningar, utflykter, kurser och utställningar.

25 gänglighet och Strategier S Ta fram lättillgänglig information om kommunens U Bibehålla och utveckla Naturcentrum som en sam- natur- och friluftsområden. lingsplats för ideella natur- och miljöföreningar samt T Arbeta för att tillgängligheten till tätortsnära natur och som en informationskälla om natur till skolor och kommunalt förvaltade naturreservat ska vara god. allmänhet. V Verka för att skolor, universitet, ideella föreningar och enskilda ges möjligheten att engagera sig i naturvårdsarbetet. Åtgärder Naturupplevelser, tillgänglighet och information S 62 Utarbeta god, aktuell och lättillgänglig information om natur Ansvarig och friluftsliv på kommunens hemsida. S 63 Erbjuda allmänheten minst 50 naturguidningar årligen i sam- i samarbete verkan med ideella föreningar och andra lokala aktörer. med ideella föreningar. S 64 Utarbeta tre foldrar med naturinformation. S 65 Skapa pedagogiska demonstrationsmiljöer för till exempel i samarbete naturtyperna sandmiljöer, småvatten och kalkkärr. Ta fram med Barn- och ungdomsnämnden. informationsmaterial i samarbete med barn- och ungdomsnämnden så att de kan användas som uteklassrum. S 66 Medverka till att appar tas fram för att inspirera till fler besök i naturen. T 67 Utarbeta en friluftsplan. i samarbete med Kultur- och fritidsnämnden. T 68 Mäta antalet besökare i minst ett av de kommunalt förvaltade naturreservaten och genomföra minst en kvalitativ brukarundersökning. T 69 Ta fram en informationsplan och ett möbleringsprogram för Stångån Kinda kanal. Hög tillgänglighet ska genomsyra genomförandet av dessa. T 70 Utveckla kanotleden i Svartån inom Linköpings kommun. T 71 Förse minst fyra besöksvärda naturområden med tillgänglig- hetsanpassade anläggningar. T 72 Marknadsföra naturområden som är anpassade för personer med funktionsnedsättningar via den nationella tillgänglighetsdatabasen. T 73 Utveckla och kanalisera ridmöjligheterna söder om Linköpings tätort. 25

26 Åtgärder Naturupplevelser, tillgänglighet och information U 74 Ansvarig Ta fram en pedagogisk utvecklingsplan för Natur- i samarbete med barn- centrums naturskoleverksamhet med syfte att nå och ungdomsnämnden och bildningsnämnden. ut till fler skolbarn. V 75 V 76 Ta fram förslag till och uppmuntra examensarbe- i samarbete med Linkö- ten/projektarbeten som rör naturvård och friluftsliv. pings Universitet Erbjud intresserade skolor skolskogar och möjlig- i samarbete med Barn- heten att bli fadder för naturområden och genom- och ungdomsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden föra enklare skötselåtgärder. V 77 Utveckla samarbetet med föreningar och andra intressenter när det gäller till exempel skötsel av naturområden och artinventeringar. När Föreningen Linköpings Ekopark arrangerar slåtter på Fröberget får alla delta. Foto: Sören Johansson 26

27

28 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 28