Stockholms läns landsting. Fortsatt fokus på vården, trafiken och ekonomin

Transkript

1 Stockholms läns landsting Fortsatt fokus på vården, trafiken och ekonomin Budget 2009 med planår

2 Budget (110) Innehållsförteckning Budget 2009 SAMMANFATTNING TILLGÄNGLIGHET OCH SÄKERHET - TILLVÄXT OCH FRAMTIDSTRO EN POLITIK FÖR JOBB OCH UTVECKLING REGIONAL UTVECKLING DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVECKLINGEN LANDSTINGET RESULTATBUDGET OCH FINANSIELLA MÅL BALANSBUDGET FINANSIERINGSBUDGET INVESTERINGSBUDGET PLANÅREN SKATTESATS ÖKAD MÅNGFALD AV VÅRDGIVARE MEDARBETARE I LANDSTINGET ALLA INVÅNARE SKA BEHANDLAS LIKVÄRDIGT ETT EFFEKTIVT MILJÖARBETE EN TILLGÄNGLIG OCH GOD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DEN SAMLADE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN EN BÄTTRE STYRNING AV DEN SAMLADE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN (HSN) TIOHUNDRA NÄMNDEN PRODUCENTORGANISATIONEN EN KOLLEKTIVTRAFIK ATT LITA PÅ AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK AB FÄRDTJÄNSTNÄMNDEN WAXHOLMS ÅNGFARTYG AB REGIONPLANE- OCH TRAFIKNÄMNDEN LANDSTINGETS ÖVRIGA VERKSAMHETER LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING KONCERNFINANSIERING LANDSTINGSFASTIGHETER STOCKHOLM LOCUM AB MEDICARRIER AB KULTURNÄMNDEN AB SLL INTERNFINANS LANDSTINGSREVISORERNA PATIENTNÄMNDEN... 86

3 Budget (110) 6. BILAGOR RESULTATRÄKNING SLL-KONCERNEN BALANSRÄKNING SLL-KONCERNEN FINANSIERINGSANALYS SLL-KONCERNEN LANDSTINGSBIDRAG RESULTATKRAV INVESTERINGSBUDGET RESULTATRÄKNING - LANDSTINGET TAXOR OCH AVGIFTER INVESTERINGSPLAN FÖR SL-KONCERNEN INVESTERINGSPLAN FÖR WAXHOLMS ÅNGSFARTYGS AB INVESTERINGSPLAN BYGGNADSINVESTERINGAR INVESTERINGSPLAN MASKINER, INVENTARIER OCH IT

4 Budget (110) Sammanfattning Stockholms län växer. Fler och fler invånare höjer kraven på oss att motsvara förväntningar och behov från medvetna medborgare. Vi måste därför våga prioritera för att klara såväl dagens som morgondagens utmaningar. Inom Stockholms läns landsting möter vi alla dessa invånare som medborgare, medarbetare, patienter eller resenärer. Det är med deras fokus vi i förtroende arbetar. Alliansens huvudmål för mandatperioden är tillgänglig och kvalitativt bra sjukvård, tillförlitlig kollektivtrafik och en ekonomi i balans. Budget för 2009 med planår möjliggör detta. Budget 2009 innehåller fortsatt ökade tillskott till såväl sjukvården som kollektivtrafiken samtidigt som alla finansiella mål uppfylls. Det är en ansvarsfull budget i tider av finansiell oro och viss avmattning i konjunkturen. Skattesatsen föreslås oförändrad Tryggheten för stockholmarna ökar när det blir lättare att komma i kontakt med sjukvården och få en bra vård i tid. När tåg och bussar kommer i tid underlättas vardagen för alla medborgare som är beroende av en väl fungerande kollektivtrafik. Sjukvården förstärks under Genom Vårdval Stockholm ges medborgarna ett större inflytande över sin egen vård. Allt fler delar av sjukvården kommer att omfattas av vårdvalet, under 2009 införs vårdval inom knä- och höftoperationer, grå starrsoperationer och inom förlossningsvården. En ökad mångfald av vårdgivare inom flera vårdområden, t.ex., psykiatri, geriatrik, tandvård och förlossningsvård ökar valfriheten för patienterna samtidigt som skattebetalarnas pengar används på det mest effektiva sättet. Stockholms läns landsting ska även i fortsättningen ligga i framkant vad gäller att implementera nya, effektivare läkemedel inom sjukvården. Arbetet med NKS fortskrider under 2009 i enlighet med planerna. Det är en av de allra största investeringarna i landstingets historia. Ägarstyrningen av sjukvården förstärks. Stor politisk enighet finns om införandet av flerårsavtal med sjukhusen. När Stockholm växer måste också SL växa. Därför fortsätter alliansen den största satsningen i SL:s historia. Budgeten innebär att ytterligare över 800 miljoner kronor satsas på en bättre kollektivtrafik i Stockholms län nästa år. Under de två senaste åren har SL förbättrat punktligheten, fått både fler och betydligt mer nöjda resenärer. Dessutom väljer allt fler SL framför bilen, vilket är bra för miljön. Alliansen känner en stolthet över att SL har blivit bättre. Arbetet med förbättrad punktlighet och tillgänglighet, ökad trygghet, bättre trafikinformation och en trafik i världsklass går vidare. Stockholms läns landsting är ett av de landsting som kommit längst i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser och ska fortsätta att gå i främsta ledet för en bättre miljö. Under kommande år görs stora investeringar inom bl.a. kollektivtrafiken och sjukhusen för att minska landstingets direkta utsläpp.

5 Budget (110) Alliansens budget för 2009 innehåller nödvändiga satsningar på våra kärnverksamheter, sjukvård och kollektivtrafik samtidigt som en ekonomi i balans säkerställs. En stabil ekonomisk grund är även en förutsättning för att arbetet med att sänka landets i särklass högsta landstingsskatt ska kunna fortgå under mandatperioden.

6 Budget (110) 1. Tillgänglighet och säkerhet - Tillväxt och framtidstro Stockholms läns landsting fortsätter längs alliansens inslagna väg. Den väg som gjort att fler invånare än under tidigare år har fått en ökad tillgänglighet i sjukvården och en förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken samtidigt som landstingets ekonomi är i balans. Tillväxten ökar, om än med en avmattning, samtidigt som framtidstron har stärkts med fler i arbete och ökad mångfald inom flera samhällssektorer där vården utgör en viktig del. Den enskilde individen får nu stå i fokus. Fler beslut kan tas av människor själva. I budgeten för 2009 och framåt bygger vi vidare på denna inriktning. Alla invånare i Stockholms län ska ha rätt till en jämlik och säker vård i rätt tid och en kollektivtrafik som är pålitlig, trygg och prisvärd. Valfrihet, mångfald och trygghet är ledord som ska göra att landstinget fortsätter utvecklas till en öppen och förändringsvillig organisation med uppgiften att ge god service till invånarna i vårt län. Stockholms län ligger långt framme när det gäller mångfald och entreprenörskap i vården och detta arbete ska fortsätta prägla Stockholms läns landsting. Inom Vårdval Stockholm har bl.a. en fri etablering för husläkare möjliggjort en markant ökad tillgänglighet inom vardagssjukvården. Detta har märkts såväl i antal vårdtillfällen som uttryckt i patientnöjdhet. Det framgångsrika vårdvalet fortsätter därför utvecklas inom fler områden som historiskt haft långa köer, t.ex. knä- och höftledsoperationer. Även inom förlossningsvården ökar valfriheten och en förbättring av mångfalden möjliggörs. Inom andra områden som t.ex. psykiatri, geriatrik och folktandvården tillkommer också fler vårdgivare. Nya Karolinska sjukhuset blir motorn i ett biomedicinskt kluster i Stockholm, vilket är ytterligare en pusselbit i utvecklingen av regionens tjänstesektor. När Stockholms län växer och vi blir allt fler måste kollektivtrafiken också växa. SL fortsätter det framgångsrika arbetet som inletts denna mandatperiod och avsikten är att bli ännu bättre på tidhållning, kundnöjdhet och tillförlitlighet. Satsningar på att utveckla kollektivtrafiken omfattar också en mycket ambitiös investeringsplan för att möta de ökande behoven. Landstinget ska vara en föregångare i hur man hanterar miljöfrågor. Våra budgetmål kan sammanfattas enligt följande tre punkter: Förbättra tillgängligheten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Förbättra kollektivtrafikens tillförlitlighet. Säkerställa en ekonomi i balans.

7 Budget (110) Därutöver ska landstinget även arbeta för att: Befolkningens hälsa är god och att befolkningen erbjuds en kvalitativt god och lättillgänglig hälso- och sjukvård i tid och på lika villkor. Regionens transportsystem är effektivt och hållbart med en väl fungerande kollektivtrafik kännetecknad av hög tillgänglighet och god kvalitet. De i regionplanen beslutade målen för regionens utveckling genomförs; internationell konkurrenskraft, goda och jämlika levnadsvillkor samt långsiktigt hållbar livsmiljö. Vara en modern arbetsgivare där det konstruktiva samtalet ska vara välkommet och medarbetarna känner arbetsglädje, stolthet, engagemang och framtidstro i en organisation som kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling. Vara ett föredöme inom områdena jämställdhet, mångfald, miljö och hållbarhet.

8 Budget (110) 1.1 En politik för jobb och utveckling En jobbskapande politik Allians för Sveriges satsning på att öka sysselsättningen och att minska utanförskapet har bidragit positivt till utvecklingen på arbetsmarknaden i Stockholms län. Efterfrågan på arbetskraft i Stockholms län har ökat kraftigt de senaste två åren samtidigt som arbetslösheten har minskat markant. Sedan september 2006 har sysselsättningen ökat med omkring personer, en ökning med 5 procent. Den öppna arbetslösheten har under samma tidsperiod minskat med drygt personer, vilket är en minskning med ca 30 procent. Diagram 1. Antal sysselsatta, år, i Stockholms län. Tusental personer jun-05 dec-05 jun-06 dec-06 jun-07 dec-07 jun-08 Källa: Statistiska centralbyrån. Även om en viss försämring kan skönjas i Arbetsförmedlingens månadsstatistik över antalet nyanmälda lediga platser och antal varsel i länet, och försämringen sker från historiskt höga nivåer, står Stockholms län starkt rustad då i stort sett samtliga branscher finns representerade i Stockholms län och andelen industriföretag är lägre än i riket för övrigt. Länets relativt höga andel företag inom den privata tjänstenäringen innebär också möjligheter vad gäller globaliseringens effekter på ekonomin. Landstingsskatten Stockholms läns landsting har landets i särklass högsta landstingsskatt. Alliansen i landstinget är överens om att sänka skatten under mandatperioden, tioöring för tioöring inleddes detta arbete genom att landstingsskatten sänktes med 17 öre. Ambitionen är att fortsätta detta arbete, vilket är möjligt om landstinget alltid strävar

9 Budget (110) efter att söka bästa möjliga arbetsformer, ständigt förbättra sina verksamheter och på annat sätt ompröva, söka förnyelse och effektiviseringar. Skatteutjämningen Skatteutjämningssystemet är komplicerat och har många olika motverkande parametrar, men resultatet är tydligt Stockholm drabbas hårt. Bara under 2008 väntas invånarna i Stockholms län betala in omkring 1,2 miljarder kronor till andra delar av landet via skatteutjämningssystemet. För 2009 beräknas landstingets del till skatteutjämningen öka till drygt 1,3 miljarder kronor. Utöver den del som landstinget står för drabbas invånarna i länets respektive kommuner ytterligare genom det kommunala skatteutjämningssystemet. Detta är en straffskatt på stockholmarna och denna straffskatt drabbar Stockholm som region, men också i förlängningen hela landet. Stockholmsregionen är en tillväxtmotor för hela den svenska ekonomin. Förutsättningar Förutsättningarna 2009, med utgångspunkt från budgetdirektiven, är sammanfattningsvis följande: Budgeten är i balans och landstingets finansiella mål uppfylls. Landstingsskatten behålls oförändrad jämfört med Hälso- och sjukvårdsnämnden har i särskilt uppdrag att prioritera en fortsatt förbättring av tillgängligheten. Fleråriga avtal med akutsjukhusen sluts. Ägarstyrningen förstärks. Miljöprogrammet Miljö Steg 5 fortsätter att genomföras. 1.2 Regional utveckling Landstinget ska bidra till att länet utvecklas som en öppen och tillgänglig region samt till en resurseffektiv tillväxtregion med god livsmiljö. Arbetet med den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010) utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Den nya regionala utvecklingsplanen kommer att antas 2010 och tas fram i samråd med kommuner, näringsliv och andra aktörer i regionen. Indikatorer för uppföljning av den regionala utvecklingsplanens mål kommer att utvecklas i det pågående RUFS-arbetet. Hälso- och sjukvården, trafikverksamheten, den regionala utvecklingsplaneringen, kulturverksamheten med flera landstingsverksamheter har alla betydelse för regionens utveckling. Alla berörda förvaltningar/bolag ska medverka i arbetet med

10 Budget (110) den nya planen. Landstingets verksamheter ska bidra till att länet utvecklas i enlighet med den regionala utvecklingsplanens mål. Det projekt som pågår tillsammans med berörda kommuner för att utveckla den regionala kärnan i Flemingsberg ska fullföljas, med en tydlig koppling till utvecklingsprojekt som leder till företagsetableringar. Landstingets långsiktiga engagemang i verksamheterna vid Karolinska Institutet ska fortsätta. Landstinget bidrar till utvecklingen i Norra stationsområdet, bl.a. genom bygget av ett nytt universitetssjukhus på Karolinska Universitetssjukhusets område i Solna. Tillsammans med berörda högskolor och andra aktörer ska landstinget fortsätta verka för att stärka Stockholmsregionen inom life science. Detta arbete kommer att intensifieras under Samarbetet i Stockholm-Mälarregionen stärks, såväl i arbetet med en ny regional utvecklingsplan som i landstingets egna kärnverksamheter. Stockholms läns landsting kommer därför under 2009 att fortsätta att aktivt arbeta med regionfrågan tillsammans med intresserade kommuner och landsting i Mälardalen i syfte att bidra till att minska administrativa hinder för att öka människors fria rörlighet, ökad ekonomisk tillväxt och möjliggörandet av fler jobb. Vidare ska landstinget verka för att fler befogenheter ska kunna flyttas över från staten till den regionala nivån. För Stockholm/Mälardalen finns stora fördelar med en ökad regional samverkan inom flera för landstinget viktiga områden. Stockholmsregionen är Sveriges viktigaste tillväxtregion, och måste få utrymme att växa utan hinder. Stockholmsregionen kommer också att gynnas av att övriga regioner blir större och har större egen ekonomisk bärkraft. Samtidigt måste landstingets internationella kontakter intensifieras. De ska dels bidra till regionens övergripande utveckling, dels främja utvecklingen av landstingets egna verksamheter. Regionens kulturella utbud är en bidragande orsak till att Stockholms län har en hög attraktivitet för individer som vill flytta hit och för företag som vill etablera sig i områden med ett bra samhällsutbud av kultur, utbildning och infrastruktur. Konserthusstiftelsen har spännande idéer för att utveckla sin verksamhet för framtiden. Landstingsfastigheter/Locum anslås tio miljoner kronor för att kunna genomföra ett utredningsuppdrag under Skärgårdens unika boende- och rekreationsmöjligheter är en tillväxtfaktor och källa till livskvalité för länsinvånarna. Skärgården är även viktig för Stockholms läns internationella profilering. Att ta tillvara dessa möjligheter är ett av målen med utvecklingspolititiken i skärgården. Under 2009 kommer landstinget tillsammans med bl.a. länsstyrelsen, skärgårdskommuner och skärgårdens intresseföreningar att bilda ett nytt skärgårdsråd för regional samverkan i skärgårdsfrågor.

11 Budget (110) 1.3 Den samhällsekonomiska utvecklingen I budgetpropositionen för 2009 tecknar regeringen en dystrare bild av hur konjunkturen i Sverige kommer att utvecklas under 2009 jämfört med vad man förutsåg i våras. Konjunkturläget bedöms nu ha försämrats och perioden av avmattning förväntas bli något längre. Enligt regeringens bedömning kommer sysselsättningen och bruttonationalprodukten (BNP) att utvecklas i en mer beskedlig takt framöver jämfört med såväl hur utvecklingen har sett ut de senaste åren som med vad regeringen förutsåg i våras. BNP (kalenderkorrigerad) förutses växa med 1,2 procent 2008 och 1,4 procent Sysselsättningen väntas vända ner 2009 och 2010 för att återigen öka Den svagare internationella konjunkturen som följt i spåren av den senaste tidens turbulenta utveckling på de finansiella marknaderna har fått globala spridningseffekter. Bl.a. har prognosen för svensk exporttillväxt skrivits ned. En svagare tillväxt har resulterat i att efterfrågan på arbetskraft minskat under året. Den lägre efterfrågan på arbetskraft har lett till en svagare sysselsättningsutveckling och förväntningar om att antalet arbetade timmar blir färre nästa år jämfört med i år. Utvecklingen av antalet sysselsatta förväntas bli negativ under 2009 efter flera år av uppgång. Hushållens konsumtion har, framför allt i år, minskat till följd av bl.a. stigande inflation, fallande börs och en osäker bostadsmarknad. Perioden förutser regeringen att hushållens konsumtion återigen kommer att öka. En ökad globaliserad ekonomi innebär nya utmaningar för Stockholms län. Regionen står dock väl rustad. En hög utbildningsnivå ger bra förutsättningar för den tjänstesektor som är mycket kunskapsintensiv. Tjänstesektorn är också mycket stor, vilket även avspeglas i näringslivets handel med omvärlden där tjänsteföretagens dominans är stark. Stockholms läns landsting skapar inte tillväxt, men kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för tillväxt genom att bl.a. driva på infrastrukturutvecklingen och genom att fortsätta driva arbetet med att öppna upp för ökad mångfald inom sjukvården en av de mest kunskapsintensiva branscherna.

12 Budget (110) 2. Landstinget Trots en internationell avmattning i konjunkturen och en finansiell kris, står stockholmsregionen väl rustad för framtiden. Stockholms läns landsting kommer att kunna utveckla såväl sjukvård som kollektivtrafik under kommande år mycket tack vare de genomlysningar och åtgärder som vidtagits, och som kommer att vidtas. Varje skattekrona ska användas så ändamålsenligt som möjligt för att ge medborgarna en tillgänglig vård av bra kvalitet och en tillförlitlig kollektivtrafik. Den sjukvårdsstrategi som lagts fast ska följas. Strategin bygger på att ansvar och befogenheter tydlig följs åt och att olika typer av incitament uppmuntras. Flerårsavtal med sjukhusen möjliggör för sjukhusen att planera för sin verksamhet på ett mer långsiktigt och adekvat sätt. Uppföljningen av sjukvårdsstrategin och flerårsavtalen ställer krav på en än mer utvecklad ägarstyrning. Alla verksamheter inom Stockholms läns landsting ska arbeta med ett systematiskt förbättringsarbete som utgår ifrån ett processorienterat synsätt. Genom ett processorienterat synsätt ser man både till helheten och till detaljerna. Förbättringsarbetet ska fokusera på människan - som medborgare, patient, resenär och som medarbetare. Förbättringsarbetet i landstingets verksamheter ska vara en integrerad del av den dagliga verksamheten. Lika viktigt som att alliansen tillför ökade ekonomiska medel till verksamheterna är ett målmedvetet arbete med att förändra sättet att tänka, sättet att arbeta och sättet att lösa problem. 2.1 Resultatbudget och finansiella mål Resultatutveckling Stockholms läns landstings budget för 2009 är i balans. Resultatet budgeteras till ett överskott om 818 miljoner kronor. I resultatet ingår 80 miljoner kronor i budgeterade reavinster. Resultatet överstiger således kommunallagens krav på en budget i balans med 738 miljoner kronor.

13 Budget (110) Diagram 2. Resultatutvecklingen Miljoner kronor budget 2009 budget 2010 plan 2011 plan Resultat Resultat pro-forma* Källa: Landstinget. De pensionsförpliktelser som hanteras som ansvarsförbindelser och därför inte upptagits bland skulder beräknas öka med 619 miljoner kronor under För 2010 och 2011 beräknas ytterligare ökningar om 217 miljoner kronor respektive 136 miljoner kronor. I diagram 2 visas resultat pro-forma med dessa ökningar samt budgeterade reavinster fråndragna resultatet. Resultatbudgeten bygger på av förvaltningar och bolag inrapporterade budgetunderlag som har konsoliderats. Långsiktiga finansiella mål Landstingsfullmäktige har beslutat om fyra långsiktiga finansiella mål som stöd för att nå det övergripande målet om god ekonomisk hushållning. Samtliga långsiktiga finansiella mål uppfylls, såväl under 2009 som Diagram 3. De finansiella målen är uppfyllda Dimension Mål Uppfyllt 2009? Resultat Finansiering Skuldsättning In- och utbetalningsströmmar Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls Reinvesteringar självfinansieras till 100 procent Att lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader Ja Ja Ja Ja Uppfyllt ? Ja Ja Ja Ja

14 Budget (110) RESULTATRÄKNING Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring B09/B08 Verksamhetens intäkter ,0% Skatteintäkter ,3% Summa intäkter ,1% Personalkostnader ,2% Köpt hälso- och sjukvård, tandvård ,2% Köpt trafik ,6% Övriga kostnader ,8% Summa verksamhetens kostnader ,1% Resultat före avskrivningar Avskrivningar ,8% Rörelseresultat Finansnetto Resultat Årsarbetare ,7% Intäktsutveckling De totala intäkterna för 2009 budgeteras öka med cirka 3,3 miljarder kronor eller drygt 5 procent, vilket i huvudsak beror på att allt fler Stockholmare är i arbete och att skatteintäkterna ökar. Taxorna inom vården är oförändrade med undantag för vuxentandvård inom Folktandvården, besök på närakuten (barn) på Karolinska, besök på röntgen, fysiologilaboratorium och neurofysiologilaboratorium samt besök hos specialistläkare och akutmottagningar som har justerats. Taxorna inom trafiken är oförändrade, med undantag för WÅAB. För detaljerad information se bilaga 6.8 Taxor och avgifter. De preliminära skatteintäkterna 2009 budgeteras till drygt 53 miljarder kronor, en ökning med 4,3 procent jämfört med budget Kostnaden för utjämningssystemet beräknas för 2009 till drygt 1,3 miljarder kronor för Stockholms läns landsting. Kostnadsutveckling Verksamhetens kostnader budgeteras öka med cirka 2,5 miljarder kronor, eller 4,1 procent jämfört med budget Landstingets kapitalkostnader (avskrivningar plus finansiella kostnader) fortsätter att öka sett över flera år budgeteras dessa till cirka 4,4 miljarder kronor. Ökningen över tid beror på de stora investeringar som genomförts, och fortsätter att genomföras, i kollektivtrafiken och vården.

15 Budget (110) 2.2 Balansbudget Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget k apital Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa sk ulder Summa eget kapital och skulder Landstingets balansomslutning är vid utgången av 2009 budgeterad till cirka 56,6 miljarder kronor och nettoinvesteringarna (investeringar minus avskrivningar) under året budgeteras till cirka 5,2 miljarder kronor. Landstingets egna kapital budgeteras vid utgången av 2009 vara knappt 1,7 miljarder kronor. 2.3 Finansieringsbudget Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Årets resultat Avskrivningar Reavinster, övrigt Summa kassaflöde från verksamheten Förändring av rörelsekapital Investeringar, äskade Just. beräknad investeringsvolym Försäljningar, övrigt Summa kassaflöde efter investeringar Pensioner och övriga avsättningar Kassaflöde före extern finansiering Landstinget kommer att göra stora satsningar för att stärka Stockholmsregionen som rikets tillväxtmotor. För att klara av denna ambition krävs investeringar som gör att Stockholm kan växa och utvecklas. Stora satsningar görs inom kollektivtrafiken för förbättrad trafik och ökad tillgänglighet. Stora satsningar görs även inom vården,

16 Budget (110) både för att bygga det nya universitetssjukhuset med spetskompetens i världsklass och för att förbättra vården på övriga sjukhus bl.a. i form av att bereda investeringsutrymme för nya operationsavdelningar. De stora investeringsvolymerna kräver ett behov av extern finansiering. Kassaflödet 2009 före extern finansiering budgeteras uppgå till cirka minus 3,5 miljarder kronor. Extern finansiering kan ske på en rad olika sätt. Ett av dem är lånefinansiering. Ett annat är att stora investeringsprojekt finansieras genom s.k. funktionsupphandling. Detta innebär att en extern part är involverad som partner i hela projektet och kan ta ansvar för flera delar av projektet än bara finansieringen. Alliansen anser att finansieringsfrågor ska lösas så effektiv som möjligt och varje investeringsprojekt ska finansieras utifrån ett långsiktigt helhetsperspektiv. 2.4 Investeringsbudget Mkr Utfall Budget Budget Ändring /08 Trafik inkl. Citybanan % SL för ytterligare beredning Byggnader inkl. NKS % Maskiner, inventarier m m % Just beräknad investeringsvolym Summa investeringar % Den totala volymen investeringar uppgår till drygt 46 miljarder kronor, varav 8,1 miljarder kronor avser Vårdens investeringar omfattar ny- och ombyggnader samt investeringar i maskiner, inventarier och IT. Investeringar i maskiner och inventarier avser främst medicinskteknisk utrustning vid akutsjukhusen Karolinska, Danderyd och Södersjukhuset. SL och WÅAB står för landstingets trafikinvesteringar. SL:s investeringar avser bl.a. fortsatt upprustning och modernisering av infrastrukturen, tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade samt säkerhetshöjande åtgärder. 2.5 Planåren De stora strategiska förändringarna, exempelvis införandet av den nya styrstrategin 2008 och de fleråriga avtalen som införs 2009, lägger grunden för att skapa bra förutsättningar för åren 2010 och Eftersom konjunkturen mattats av är det i dag ännu viktigare att landstinget på ett kostnadseffektivt sätt tillgodoser medborgarnas behov av vård och kollektivtrafik.

17 Budget (110) 2.6 Skattesats Landstingsskatten sänktes med 17 öre under Regeringens kraftiga jobbskatteavdrag tillsammans med de skattesänkningar som flera av länets kommuner åstadkommit har lett till att en sjuksköterska i Stockholm i dag får ut motsvarande en extra månadslön per år jämfört med En avmattande konjunktur, tillsammans med en internationell finanskris, leder till att landstingets ekonomi prövas. Genom fortsatt arbete med kostnadskontroll och en fortsatt expansiv jobbpolitik upprätthålls balans i ekonomin. Skattesatsen fastställs till 12,10 procent per skattekrona för år 2009, dvs. oförändrad jämfört med Det mer långsiktiga målet att sänka landets högsta landstingsskatt ytterligare kvarstår och finns med i planåret Ökad mångfald av vårdgivare Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar och nya krav. Det kräver att hälsooch sjukvården förmår att ta till sig nya idéer och metoder som gör det möjligt att anpassa vårdutbudet till de framtida behoven. Fler vårdgivare inom den offentligt finansierade vården stimulerar utvecklingen av kostnadseffektiva lösningar, förbättrad tillgänglighet och valfrihet för medborgarna. Ökad mångfald ger positiva effekter i form av tydligare organisation, mål och ledarskap. Detta behövs för att klara av att attrahera arbetskraft till hälso- och sjukvården i framtiden. Konkurrensutsättning och upphandling stimulerar till ökad dialog kring vårdens kvalitet vilket ger bättre förutsättningar att skapa det vårdutbud befolkningen är i behov av till högsta kvalitet och till lägsta möjliga kostnad för skattebetalarna. Medborgarna och patienterna måste vara utgångspunkt för hälso- och sjukvården. Patienterna har rätt till hög medicinsk kvalitet men också ett gott bemötande. Att bli bemött med respekt och på ett sådant sätt att integriteten bevaras är en del av en god patientmiljö. Patienternas behov skiljer sig åt och kräver en individuellt utformad vård. Utmaningsrätten ger fristående vårdgivare möjlighet att med högre kvalitet och/eller bättre pris utmana landstingsdriven sjukvård. Det innebär att nya idéer prövas och kan tas tillvara. Dessutom är det numera möjligt för nya vårdgivare att etablera sig inom de vårdområden som omfattas av Vårdval Stockholm, exempelvis inom primäroch förlossningsvård. Alliansregeringen har avskaffat den så kallade Stopplagen som inskränkte landstingens möjligheter att anlita privata vårdgivare för att utföra hälso- och sjukvård. Detta har undanröjt ett stort hinder på vägen mot en modern sjukvård som

18 Budget (110) kan möta framtidens utmaningar. Nya driftsformer för akutsjukvården och övriga delar av sjukvården ska prövas. Landstinget ska uppmuntra samarbeten mellan privata och offentliga utförare av hälso- och sjukvård. Genom tät dialog och samarbete mellan offentligt drivna sjukhus och privata utförare garanteras användandet av de bästa erfarenheterna och kompetenserna från den privata och den offentliga sektorn. Systematiskt samarbete leder fram till utvecklingen av kvalitet, patientsäkerhet, effektivitet och service. För att uppnå en mångfald inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården ska vårdgivare med lika inriktning kunna verka på lika villkor. För befintliga privata vårdgivare som levererar en god och kostnadseffektiv vård ska det vara möjligt att växa. Samtidigt ska det vara möjligt för nya vårdgivare att etablera sig. För att uppnå detta måste ersättningsmodellerna utvecklas vidare. 2.8 Medarbetare i landstinget Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Medarbetarna ska känna engagemang och arbetsglädje och personalrelaterade frågor ska utgöra en integrerad del av verksamhetsstyrningen. Personalarbetet ska bidra till att landstingets verksamheter kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling. Inom Stockholms läns landsting tillämpas en decentraliserad styrmodell. Detta innebär att landstingets verksamheter har ansvar, men också befogenhet, att utforma och utveckla respektive verksamhet på det mest ändamålsenliga sättet utifrån de policys, riktlinjer och direktiv som ges på en landstingsgemensam nivå med målet att bidra till en ökad kvalitet och tillgänglighet. Generellt gäller att åtgärdsplaner och liknande dokument ska utformas och beslutas lokalt. Inrapportering av dessa dokument ska därför inte ske. Förbättringsinitiativ ska utgå från respektive verksamhet anpassat till verksamhetens speciella förutsättningar. Respektive nämnd/styrelse har att tillse att verksamheterna bedriver ett utvecklingsarbete som syftar till att ständigt förbättra verksamheten ur bland annat ett medarbetarperspektiv. Stockholms läns landsting ska som arbetsgivare verka mot diskriminering och arbeta för jämlikhet oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, kulturell tillhörighet, funktionsnedsättning eller annat. Personalstrategiska områden för landstinget är chef- och ledarskap, medarbetarskap, utveckling och lärande, arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet och mångfald samt lön och anställningsförmåner. Ett viktigt verktyg i det långsiktiga personalstrategiska arbetet är landstingets medarbetarundersökning. Under 2009 ska värdena i undersökningen förbättras.

19 Budget (110) Tydligare och förstärkt ledarskap Landstinget ska ha gemensamma riktlinjer för sin chefsförsörjning i syfte att över tiden säkra tillgången på goda ledare. Chefsförsörjning innebär att stödja och utveckla nuvarande chefer samt att attrahera och rekrytera nya. I begreppet chefsförsörjning ryms också olika insatser vid chefsväxling. Chefsprogrammen inom landstinget ska vara tillgängligt för alla personalgrupper. Chefskapets ansvar i den strategiska utvecklingen, ekonomiska styrningen, uppföljningen och implementeringen av policys ska vara tydligt och uttalat. Ekonomiska ramar och resultat- och målorienterat arbete måste ges en ökad vikt och acceptans inom chefoch ledarskap på alla nivåer inom landstingets organisationer. Mångsidig rekrytering och kompetensförsörjning Stockholms läns landsting är en stor arbetsgivare med runt anställda. Av landstingets medarbetare arbetar 96 procent inom hälso- och sjukvården inkl tandvården. Andelen högskoleutbildade är hög och många har legitimationsyrken. Medelåldern är 45 år men varierar mellan olika yrken och specialiteter. Ungefär medarbetare kommer att uppnå pensionsålder inom en femårsperiod. Dessa faktorer innebär att det kommer att ställas krav på framförhållning och planering av kompetensväxling samt aktiv samverkan med utbildningssamordnare i framtiden. Utländsk vårdpersonal och personer med utländsk vårdutbildning är en allt viktigare rekryteringskälla för landstinget. För att säkerställa att nyckelkompetens finns inom vården ska landstinget aktivt arbeta med utlandsrekrytering inom bristområden, och underlätta för personer med utländsk vårdutbildning att få svensk legitimation genom att erbjuda auskultations- och praktikplatser. En annan viktig målgrupp i landstingets långsiktiga rekrytering är ungdomar. Att ungdomar ges möjlighet att själva prova på att arbeta inom landstingets verksamheter är ett bra sätt att öka intresset och därigenom påverka framtida utbildnings- och yrkesval. Ett program ska arbetas fram för att öka intresset bland ungdomar med utländsk bakgrund för vårdutbildningar i samarbete med kommuner och skolor. En ökad samverkan med kommunerna krävs också för att förbättra vård- och omsorgsprogrammet och möjligheterna att driva vårdcollege ska utredas. Flera externa vårdgivare har haft stor framgång genom att arbeta med volontärer inom vården. Förutsättningarna för att arbeta med liknande metoder inom landstingets verksamheter ska undersökas Landstingets verksamheter ska kvalitetssäkra den kliniska utbildningen av medarbetarna och introduktionen av nyanställda. Sjukvården är en kunskapsintensiv sektor under ständig utveckling. För att säkerställa att verksamheten bedrivs på det mest effektiva sättet, och med rätt personalsammansättning, ska en översyn av de olika kompetensområdena inom vården genomföras.

20 Budget (110) För att säkerställa att nyckelkompetens stannar i landstinget är det viktigt att karriärmöjligheterna för medarbetarna blir fler. För bl.a. disputerad personal kan verksamheterna t.ex. införa s.k. karriärstrappor. Individuella handlingsplaner kan vara en annan del i att förbättra möjligheterna att behålla viktig kompetens inom sjukvården. De uppdragsutbildningar som i dag bedrivs för IVA-sköterskor, anestesi- och operationssköterskor ska fortgå då landstinget har brist inom dessa yrkeskategorier. Även arbetssituationen för dessa högspecialiserade yrkeskategorier måste ses över, eftersom det är viktigt att de får rätt ansvar och rätt arbetsuppgifter efter avslutad utbildning. Förbättrad arbetsmiljö och hälsa genom förebyggande åtgärder Ledarskapet, medarbetarinflytandet och arbetsorganisationen har stor betydelse för att skapa attraktiva och hälsosamma arbetsplatser. Genom långsiktiga satsningar med fokus på friskfaktorer och frisktal ska arbetsrelaterad sjukdom och ohälsa bland landstingets anställda förebyggas. Med hjälp av friskvårdsinsatser, samverkan med försäkringskassan och företagshälsovård samt särskilt stöd för yrkeskategorier med hög belastning ska alla verksamheter vidareutveckla det hälsostrategiska arbetsmiljöarbetet. Prioriterade områden är som tidigare riskförebyggande åtgärder, säkerhet samt arbetslivsinriktad rehabilitering med syfte att underlätta tidig återgång i arbetet. Sjukfrånvaron ska minska till högst 18 sjukdagar per person och år. Landstinget ska bedriva ett aktivt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom sina verksamheter och ta ansvar för sina anställda. Våld och hot mot verksamheternas medarbetare ska inte tolereras. Säkerhet och trygghet utgör viktiga faktorer i attraktiva arbetsplatser och är en förutsättning för att bevara landstingets konkurrenskraft som arbetsgivare. Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön utgör ett viktigt komplement till policy och riktlinjer för säkerhet. Programmet lyfter fram och tydliggör arbetsmiljölagstiftningens krav samtidigt som det konkretiserar hur förvaltningar och bolag ska förebygga, bemöta och följa upp hot och våld i arbetsmiljön. Landstinget ska bedriva ett aktivt hälsoarbete som syftar till att främja personalens hälsa. Samtliga förvaltningar och bolag ska arbeta aktivt med arbetsmiljö och göra satsningar för att minska sjukfrånvaron. De övergripande målen i landstingets Hälsoplan är att skapa hälsofrämjande arbetsplatser och att minska sjukfrånvaron med minst en dag per år. Sjukhusen ska bedriva hälsofrämjande arbete gentemot sin personal. För att förbättra det arbete som bedrivs idag och öka möjligheterna för effektiva insatser ska en tjänst med specifikt ansvar för hälsofrämjande arbete finnas på alla sjukhus. Hälsofrämjande arbete ska också utgöra en komponent i avtal och upphandlingsunderlag och hälsofrämjande arbete ska vara en del av de policys som

21 Budget (110) finns ute på sjukhusen. Tyngdpunkten i hälsoarbetet ska ligga på förebyggande åtgärder och friskvård. Yrkesgrupper med hög belastning ska ges särskilt stöd. Rehabiliteringsarbetet ska vidareutvecklas i syfte att underlätta tidigare återgång i arbete för sjukskrivna. På Karolinska universitetssjukhuset har ett pilotprojekt kring sjukskrivningar bedrivits under Under 2009 kommer projektet att utvärderas. Målet är att kunskap och erfarenhet från detta projekt ska användas för att underlätta för sjukskrivna inom andra landstingsverksamheter att komma tillbaka till arbete. Ökad mångfald, likvärdiga villkor och möjligheter Övergripande mål för Stockholms läns landsting är att driva verksamheten så att kvinnor och män får likvärdiga villkor och möjligheter i yrkeslivet. Ett aktivt jämställdhetsarbete ska vara en självklar del av landstingets medarbetarsatsning. Arbetsgivaren ska också inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering och kränkande särbehandling. Nolltolerans ska råda avseende kränkande särbehandling. Det är viktigt att arbeta för en jämnare könsfördelning och ökad mångfald bland landstingets medarbetare. Bemötandet av personer med funktionsnedsättning i vården ska förbättras genom olika samarbetsprojekt och lönebidrag ska användas för att möjliggöra för fler personer med funktionsnedsättning att få anställning inom landstinget. Ett gemensamt projekt med HSO genomförs för att öka kunskapen kring hur patienter med kognitiv funktionsnedsättning ska bemötas. Majoriteten av landstingets medarbetare är kvinnor. Kvinnor är också överrepresenterade bland de långtidssjukskrivna. Insatser ska vidtas för att säkerställa att kvinnor inte mår sämre än män på sin arbetsplats och att kvinnors sjukfrånvaro kommer i nivå med männens. Jämställdhetsutbildning för landstingets chefer ska fullföljas med målet att alla chefer ska ha genomfört utbildningen under Arbetet med det arbetsplatsanknutna studiematerialet Hälsa, Arbete & Kön ska vidareutvecklas som ett led i jämställdhetsarbetet. Landstinget arbetar med nyckeltal för jämställdhet som redovisas i form av ett så kallat jämställdhetsindex (JÄMIX). Alla förvaltningar och bolag ska upprätta jämställdhets- och mångfaldsplaner som bilaga till budget enligt de centrala riktlinjer som är utarbetade. Individuella och differentierade löner Lönepolitiken är en viktig del av landstingets samlade personalpolitik. Lönepolicyn ska även bidra till en gemensam syn på lönebildningen inom landstingskoncernen. Landstingets lönepolicy ska vara ett levande dokument som regelbundet ses över och

22 Budget (110) revideras utifrån nuvarande och framtida verksamhetskrav. Landstinget ska arbeta för att lönepolitiken ska stimulera till verksamhetsförbättring och måluppfyllelse samt bidra till att verksamheterna kan rekrytera och behålla medarbetare såväl på kort som på lång sikt. För att uppnå detta ska lönen vara individuell och differentierad och bygga på sakliga kriterier som är väl kända och förankrade i verksamheten. Alla chefer som är ansvariga för lönesättning ska genomgå utbildning i löneförhandling och lönesättning. I en kunskapsintensiv organisation måste utbildning löna sig. Därför ska tidigare yrkeserfarenhet inom annat vårdyrke värderas vid lönesättning av nyexaminerad medarbetare. Vidare är det viktigt att uppnå lönespridning mellan medarbetarna och vid lönesättning ska faktorer som exempelvis arbetsuppgifter och ansvar vägas in vid sidan av utbildning och typ av tjänst. Personalgrupper som har en eftersatt löneutveckling ska prioriteras vad gäller löneutvecklingen, inom ramen för landstingets lönepolicy. Strategi för att åtgärda osakliga löneskillnader utifrån kön ska tillämpas och vid lönesättning och lönerevision ska arbetet med att åtgärda osakliga löneskillnader utifrån kön vara prioriterat. Mätbara mål för uppföljning och statistik Personal- och personalkostnadsuppföljning är ett prioriterat område. Behovet av gemensamma definitioner och rutiner kan inte underskattas och landstingets koncerngemensamma uppföljning är en viktig del av koncernstyrningen. För att uppnå de övergripande personalstrategiska målen måste gjorda åtgärder och insatser kunna mätas. 2.9 Alla invånare ska behandlas likvärdigt Inom Stockholms läns landsting ska man i samtliga verksamheter som vänder sig till länets invånare känna ansvar för att resurserna fördelas på ett rättvist och jämställt sätt mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Alla ska oavsett kön ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Samtliga verksamheter ska analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, s.k. mainstreaming. Målet är att jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla beslut. Detta bidrar till en högre kvalitet och kostnadseffektivitet inom landstingets verksamheter. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska behandlas individuellt och utifrån sina behov och få tillgång till alla landstingets verksamheter på jämlika villkor. Vidare ska könsuppdelad statistik analyseras ur ett verksamhetsperspektiv. Alla belägg för att ojämställda villkor föreligger ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning.

23 Budget (110) 2.10 Ett effektivt miljöarbete Landstingets miljöprogram Miljö Steg 5 är beslutat av landstingsfullmäktige och gäller åren Det är två huvudsakliga områden som står i fokus för miljöarbetet: reduktion av växthuseffekten och minskning av utsläpp av kemikalier till mark, vatten och luft. Miljöprogrammet gäller såväl verksamhet i egen regi som den vård, kollektivtrafik och fastighetsverksamhet som landstinget beställer. Varje nämnd och styrelse ska under året arbeta för att målen Miljö Steg 5 uppnås, med särskild inriktning 2009 på nedanstående. Nämnder och styrelser ska vidta de åtgärder som krävs för att nå målet om 50 procent förnybara bränslen 2011, där 40 procent förnybara bränslen kan tjäna som riktlinje för Förvaltningar och bolag ska vid förnyelse av bilparken välja fordon som drivs med förnybara drivmedel, med riktvärdet att minst 40 procent av förbrukad bränslevolym 2009 är biodrivmedel. SL, Waxholmsbolaget och Färdtjänsten ska vidta åtgärder för att minska utsläppen av partiklar och kväveoxider. Utsläppen av lustgas från berörda sjukhus ska sammanlagt vara reducerade med 75 procent till 2011 jämfört med motsvarande utsläpp 2002, genom förbättrad uppsamling och destruktion. Danderyds sjukhus AB ska ha en lustgasreningsanläggning i drift under 2009, och även övriga verksamheter som släpper ut lustgas ska arbeta för att förbättra uppsamling och destruktion av lustgas 2009 så att målet nås till Sjukvården ska upprätthålla och utveckla sina handlingsplaner för att minska utsläppen av miljöstörande läkemedel. Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) har en samordnande och styrande roll i arbetet med att minska miljöpåverkan från läkemedel. Berörda förvaltningar och bolag ska, i samverkan med LSF, arbeta med att fasa ut de särskilt farliga kemikalier som finns på landstingets utfasningslista, och 2009 ska användningen av dessa ha minskat med minst fem procent. Även produkter som innehåller utfasningskemikalier ska fasas ut och användningen ska helt ha upphört Utsläpp av läkemedel till Mälaren och andra vattenkällor är nästa viktiga miljöutmaning. Om reningen av dricksvatten inte förbättras kommer andelen syntetiska kemikalier och läkemedel vara tre gånger så stor som idag inom en generation. För att klara av att nå målet om minskning av miljöstörande läkemedel i utsläppen från reningsverken och i ytvatten krävs särskilda utbildnings- och informationsinsatser. Samverkan ska utvecklas med andra aktörer runt om i Mälardalen. Nämnder och styrelser ska ha miljöledningssystem som är certifierade enligt ISO De nämnder och styrelser som ännu inte har integrerade ledningssystem ska påbörja ett arbete för att integrera miljö i ordinarie verksamhetsstyrning. I miljöledningssystemet ska förvaltningar och bolag ha rutin så att miljöbedömning görs vid beslut och att hänsyn tas till resultatet. Nämnder och styrelser ska även ha en handlingsplan för kommunikation av miljöarbetet.

24 Budget (110) En central informationskampanj om landstingets miljöarbete ska genomföras under Nämnder och styrelser som beställer vård, kollektivtrafik och fastighetsverksamhet ska med avtalen främja att målen i Miljö Steg 5 nås. Alla förvaltningar och bolag ska minska användningen av dubbdäck och förbjuda inköp av däck med de cancerframkallande HA-oljorna. Resurssnålhet och kretsloppsanpassning ska prioriteras vid upphandlingar. Uppföljningen av miljökrav vid upphandling ska förbättras. Arbetet med att samordna transporterna för att uppnå miljö- och kostnadsvinster ska intensifieras. Nämnder och styrelser ska följa centrala avtal när så är möjligt, prioritera produkter i MediCarriers katalog som anges vara bättre ur miljösynpunkt, samt förbättra uppföljning av miljökrav. Arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel ska fortsätta. Landstingets förvaltningar och bolag ska verka för att den totala energianvändningen inte ökar jämfört med 2000, att all el och kyla kommer från miljöanpassade källor samt att 75 procent av värmen kommer från förnybara energikällor Ständig energieffektivisering i syfte att minska kostnader för uppvärmning av fastigheter men även kostnader för drivmedel ska ske.

25 Budget (110) 3. En tillgänglig och god hälso- och sjukvård 3.1 Den samlade hälso- och sjukvården Mkr Utfall Prognos Budget Budget Ändring /BU08 SLL-externa intäkter ,7% SLL-interna intäkter ,9% Summa intäkter ,4% Personalkostnader ,5% Köpt vård (inkl verks.ankn tjänster) ,8% Läkemedel ,4% Övriga kostnader inkl. finansnetto* ,7% Summa kostnader ,0% Resultat Årsarbetare ,9% * Budget 2009 innefattar interna differenser med 980 miljoner kronor. Prognos enligt månadsbokslut per augusti Antal årsarbetare inkluderar 50% av Tiohundra AB. 3.2 En bättre styrning av den samlade hälso- och sjukvården Styrningen av hälso- och sjukvården sker genom två tydligt åtskilda funktioner, beställare och utförare. Hälso- och sjukvårdsnämnden är beställare av hälso- och sjukvård och ansvarar i princip för hela hälso- och sjukvårdsbudgeten. Enligt Arbetsordning för landstingsfullmäktige samt reglemente för landstingsstyrelsen och nämnder har nämnden i uppdrag att utöva ledning av Stockholms läns landstings hälso- och sjukvård i enlighet med 10 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Nämnden skall utöva ledningen av folktandvården i enlighet med 11 tandvårdslagen (1985:125) samt ledningen av landstingets samlade insatser enlig 22 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Nämnden skall i dessa egenskaper ansvara för att all hälso- och sjukvård, tandvård och insatser enligt LSS i landstinget styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till förbättring av hälsotillståndet. Uppdraget genomförs genom att analysera befolkningens sjukvårdsbehov och med detta som utgångspunkt formulera uppdrag och beställningar av sjukvård från utförarna. Vården ska beställas från de vårdproducenter som levererar den kvalitativt bästa vården till det mest konkurrenskraftiga priset. En viktig princip är att varje skattekrona ska användas så effektivt som möjligt. Invånarna ska få så mycket god vård som möjligt till lägsta möjliga kostnad. En viktig utveckling av beställarrollen sker genom införandet av allt fler patientvalsmodeller. Fokus flyttas från att