Handlingsplan för tillgänglighet vid Malmö högskola

Transkript

1 MAH/Förvaltningen Personalavdelningen Jan Persson Personalexpert Dnr PA /62 Handlingsplan för tillgänglighet vid Malmö högskola

2 2 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund 3 Tillgänglighetspolicy 4 Malmö högskolas lokaler 5 Arbetsplatsen Malmö högskola 7 En högskola för alla studenter 9 Information och kommunikation 11 Styrdokument 15

3 3 Bakgrund Statliga myndigheter har ett särskilt ansvar och ska föregå med ett gott exempel i arbetet med att göra samhället tillgängligt för alla, oavsett funktionshinder. Myndigheterna ska verka för att personer med funktionshinder ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. För att en verksamhet ska bli tillgänglig krävs att tillgänglighetsperspektivet har beaktats på alla plan. Det gäller t.ex. för verksamhetens lokaler, personalfrågor och i information och kommunikation, såväl internt som externt. Även vid bemötande av personer som söker sig till myndigheten ska tillgänglighetsperspektivet vara tydligt. Enligt förordning SFS 2001:526 om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken ska myndigheterna i arbetet med att göra myndigheters lokaler, verksamhet och information tillgängliga för personer med funktionshinder genomföra inventeringar och utarbeta handlingsplaner. På uppdrag av regeringen har Handikappsombudsmannen (HO) tagit fram Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning. Riktlinjerna, som slogs fast i april 2003, anger hur myndigheterna ska kunna uppfylla förordningens krav. Universitet och högskolor ska under 2005 upprätta en handlingsplan för tillgänglighet. Dessa handlingsplaner ska redovisas till regeringen senast den 1 mars I handlingsplanen ingår att: ta fram en policy göra inventeringar analysera och prioritera upprätta en åtgärdsplan och åtgärda det som föreslagits Uppdrag och ansvar Rektor har det övergripande ansvaret för att det bedrivs ett målinriktat och aktivt arbete för att underlätta för personer med funktionshinder att kunna arbeta och studera vid Malmö högskola på lika villkor som personer utan funktionshinder. Ansvar och arbetsordning med handlingsplanen för tillgänglighet på respektive område ska ske på samma sätt som arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågorna. Det innebär särskilt koordinerande och uppföljande ansvar från plan- och lokalavdelningen, personalavdelningen, studieadministrativa avdelningen, informationsavdelningen och Bibliotek och IT (BIT). Handlingsplanen för tillgänglighet ska vara en del av arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågorna.

4 4 Tillgänglighetspolicy för Malmö högskola Statliga myndigheter har enligt förordning SFS 2001:526 särskilt ansvar och ska föregå med gott exempel i arbetet med att göra samhället tillgängligt för alla oavsett funktionshinder*. Malmö högskola ska vidta sådana åtgärder att det blir möjligt för personer med funktionshinder att besöka, studera och arbeta vid högskolan på lika villkor som personer utan funktionshinder. Malmö högskolas tillgänglighetspolicy har sin grund i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79), och tillgänglighetsarbetet följer Handikappombudsmannens, HO:s, Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning. Arbetet med ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder sker enligt följande: - Malmö högskolas lokaler ska vara tillgängliga för personer med olika funktionshinder. Vid upphandling och ombyggnad ska tillgänglighetsperspektivet alltid beaktas. - Vid antagning, rekrytering, befordran och internutbildning ska tillgänglighets- och jämlikhetsaspekter beaktas, liksom vid organisering och utformning av arbetsmiljö. Det gäller till exempel vid val av inventarier, planering av arbetsuppgifter, undervisning, kurs- och schemaläggning med mera. - Det ska finnas god kännedom om lagar och bestämmelser om likabehandling och funktionshinder. Personal som möter studenter i undervisning, vägledning och annan administration ska ha kunskap och kompetens i frågor som rör tillgänglighet. - Allmänhet, studenter och anställda med funktionshinder ska efter var och ens förutsättningar och behov kunna kommunicera med Malmö högskola och söka information på lika villkor som personer utan funktionshinder. - All information ska vara tillgänglig för alla. Rutiner och riktlinjer ska finnas för att erbjuda och använda teknik och metoder som gör information tillgänglig för personer med funktionshinder. - Ett positivt bemötande av studenter, besökande och anställda med funktionshinder är liksom allt annat jämlikhetsarbete både en demokrati- och en kvalitetsfråga. Vid bemötandet av personer med funktionshinder ska hänsyn tas till individuella önskemål och behov. *varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av funktionsförmågan som till följd av skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå (def. Enl. lag 2003:311)

5 5 Malmö högskolas lokaler Alla ska kunna komma in. En person med funktionshinder ska kunna besöka myndigheten och arbeta där. 1 Inventering Malmö högskolas verksamhet bedrivs i ett flertal olika byggnader i Malmö. Flera av byggnaderna är äldre fastigheter som tidigare har använts för andra verksamheter i kommunen. Några av byggnaderna är helt nybyggda, och har uppförts särskilt för högskolans verksamhet. Det innebär att det finns stora skillnader i tillgängligheten för högskolans lokaler. Sedan högskolans start 1998 har Plan och lokalavdelning (Pol) arbetat aktivt med att skapa miljöer som är tillgängliga för människor med olika funktionshinder. Som ett led i detta arbete tillkom år 2000 i samarbete med en tillgänglighetskonsult en checklista för tillgänglighet ( Checklista Tillgänglighet ). Denna lista används främst förebyggande, och lämnas över till den byggkonsult som anlitas för förändringar i högskolans lokaler. Under hösten 2004 genomförde Pol en inventering med hjälp av HO:s riktlinjer. Inventeringen redovisade tillgängligheten i varje enskild byggnad och utgör också underlag för den fortsatta planeringen av åtgärder. Checklistan för tillgänglighet reviderades efter inventeringen (2005). Analys och planerade åtgärder Eftersom Checklista Tillgänglighet använts sedan 2000 har alla nyproducerade lokaler en god tillgänglighet. Detta gäller för lokalerna i Studentcentrum (Gemensam förvaltning, GF), Orkanen (Lärarutbildningen, LUT), Flundran (Internationell Migration och Etniska Relationer, IMER), Ubåtshallen (Teknik och Samhälle, TS), Trollhättan 4&7 (Konst, Kommunikation och Kultur, K3) Trollhättan 6 (Lärarutbildningen, LUT), Allmänna sjukhuset 9 (Hälsa och Samhälle, HS) och Kajplats 305 (Gemensam förvaltning, GF). Den genomförda inventeringen visade på brister i tillgänglighet i några av byggnaderna. De fastigheter som är i störst behov av åtgärder är Kranen 2 (Teknik och samhälle, TS) samt delar av Klerken 4 (Odontologiska fakulteten - OD). Även fastigheterna Gäddan 8 (Internationell migration och etniska relationer - IMER) och Väktaren 4 (Gemensam förvaltning - GF) är i behov av vissa åtgärder. Pol har anlitat en byggkonsult som ska föreslå åtgärder och beräkna kostnaderna för dessa. Pol har också låtit verksamheterna i de berörda byggnaderna, hittills IMER och TS, studera inventeringen och förslagen på åtgärder för att ge synpunkter och eventuellt göra egna kompletteringar. 1 En myndighet för alla Lokaler, Handikappombudsmannens broschyrserie

6 6 Den fastighet som kommer att kräva mest åtgärder och investeringar är Kranen 2. Tillgängligheten är där mycket dålig för personer med rörelsehinder. Även färgsättning och skylt- och orienteringssystem inomhus i Kranen 2 behöver ses över enligt tillgänglighetskonsultens förslag. Under 2006 och 2007 vidtas de förbättringsåtgärder som ska göra Kranen 2 tillgänglig för alla. Ombyggnaden av Klerken 4 är inledd sedan en tid tillbaka och har i december 2005 nått den sista ombyggnadsetappen. Projektet arbetar efter checklistan om tillgänglighet. Under 2005 har en del åtgärder vidtagits för att förbättra tillgängligheten i Gäddan 8. Bland annat har armbågskontakter installerats till entréns dörrar, vilket innebär att personer med rörelsehinder själva kan ta sig in i den del där administrationen ligger. Under 2006 (eventuellt även 2007) fortsätter åtgärderna för Gäddan 8 och Väktaren 4. Under våren 2005 har Pol fattat beslut om att HO:s riktlinjer ska vara den målsättning som Malmö högskola ska ha vid all framtida ombyggnad och nybyggnad. I samband med underhåll av ytskikt i fastigheterna ska till exempel kontraster mellan golv/väggar och dörrar/väggar markeras tydligare genom färgsättning för att underlätta kommunikation för synskadade. Malmö högskola har i december 2005 även inlett diskussion och överläggning med respektive fastighetsägare för att klargöra vad som ligger under fastighetsägarens ansvar. Av intresse i dessa överläggningar är byggnadsfrågor som till exempel nivåskillnader i trappsteg och trösklar, tunga dörrar och belysning. Det övergripande målet är att Malmö högskola år 2010 ska ha en tillgänglighet som följer högskolans policy i samtliga fastigheter som planeras för högskolans långsiktiga lokalanvändning.

7 7 Arbetsplatsen Malmö högskola Alla ska kunna arbeta. Människor med funktionshinder ska kunna arbeta på myndigheten på lika villkor som andra. 2 Inventering Malmö högskola har i sina interna styrdokument på personalområdet formulerat mål och viljeinriktningar med hänsyn till funktionshinder. De mål som satts upp är att det ska finnas god kännedom om lagar och bestämmelser om likabehandling och funktionshinder och att vår personalpolitik ska präglas av tolerans och mångfald. Målen finns angivna bland annat i Arbetsmiljöpolicy 2004, Jämställdhets- och mångfaldsplanen 2005 och i Riktlinjer för anpassnings- och rehabiliteringsverksamheten. Högskolans övergripande personalpolicy anger också i sina delmål att all personal ska ges möjligheter att aktivt kunna medverka och utvecklas i verksamheten och ges möjlighet till kompetensutveckling. De nämnda interna styrdokumenten ska vara kända och vägledande i all verksamhet. När det gäller urvals- och rekryteringsfrågor finns inget speciellt angivet i Malmö högskolas personalpolicy om beaktande av funktionshinder eller mångfaldsbegreppet. En viktig del när det gäller olika typer av funktionshinder är attityder och bemötande. Någon organiserad utbildning omkring frågor som berör lagstiftning, attityder och bemötande av funktionshinder inom personalområdet har inte förekommit. Analys Viljeinriktningen och de formulerade målen i Malmö högskolas styrdokument är i sin karaktär mer allmänt hållna. Någon systematiserad arbetsmetodik för att uppfylla målen inom personalområdet när det gäller funktionshinder har inte skett. Det finns behov av ökad kunskap och medvetenhet om den aktuella lagstiftningen på området funktionshinder i organisationen. Viktiga nyckelpersoner att nå i detta arbete är chefer, rekryteringsansvariga och personal som har frekvent kontakt med övrig personal, studenter och allmänheten. Malmö högskolas personalpolicy bör belysa mångfaldsbegreppet inklusive funktionshinder på ett tydligare sätt för att det ska få ett praktiskt utslag i vår verksamhet och i det dagliga personalarbetet. När det gäller individuella anpassningar av arbete, arbetsuppgifter och arbetsutrustning för personal som drabbas av funktionshinder är målsättningen alltid att lösa situationen med utgångspunkt från anpassnings- och rehabiliteringsfrågor. Även det löpande övriga arbetsmiljöarbetet har betydelse här. Arbetsmiljöansvaret är delegerat till de områden som primärt ansvarar för olika typer av anpassnings- 2 En myndighet för alla Personal, Handikappombudsmannens broschyrserie

8 8 och rehabiliteringsfrågor. Det blir därför extra viktigt att arbetsmiljön är i fokus i sin helhet oavsett funktionshinder eller ej. Planerade åtgärder under perioden Utbildning om lagar och bestämmelser, attityder och bemötande. Målgrupper: chefer, rekryteringsansvariga och andra nyckelpersoner. Översyn av personalpolicy vad gäller mångfaldsfrågorna. Rekryteringsprocessen en översyn av sättet att annonsera och urvalsförfarandet. Arbetsmiljö, anpassningsfrågor ökad tydlighet i frågorna.

9 9 En högskola för alla studenter Att göra samhället tillgängligt innebär att ta bort de hinder som finns. 3 Inventering Studenter med funktionshinder har rätt till kompensatoriskt pedagogiskt stöd i studiesituationen. Enligt regleringsbrevet för 2005 ska universitet och högskolor avsätta 0,3 procent av grundutbildningsanslaget för detta ändamål. Andra dokument som konkret behandlar tillgänglighet och likabehandling för studenter med funktionshinder vid Malmö högskola är högskolans åtgärdsplan enligt lag om likabehandling av studenter i högskolan samt Studenternas rättigheter och skyldigheter vid Malmö högskola (beslutad ). Vid Malmö högskolas studieadministrativa avdelning finns den centrala funktionen med samordnare för studenter med funktionshinder. Här sker utredning av och beslut om stöd för den enskilde studenten. Stöd kan till exempel behövas vid föreläsningar, seminarier och examinationer och gör det möjligt för studenter med funktionshinder att studera på lika villkor som studenter utan funktionshinder. Exempel på stöd är anpassad examination genom förlängd skrivtid, anteckningshjälp på föreläsningar och assistans för att kunna förflytta sig mellan olika undervisningslokaler. Stödet innebär ett nära samarbete mellan den studerande, kursansvariga, samordnare och kontaktpersoner på utbildningsområdet. Vid behov anlitas också expertis inom vården och handikapporganisationer för att rätt förstå de pedagogiska behov som är relaterade till ett visst funktionshinder. Vid antagning till högskolestudier finns möjlighet för sökande med funktionshinder att ansöka med särskilda skäl. I antagningsordningen finns angivet hur dessa ansökningar ska handläggas. Information kring stöd för funktionshindrade studenter ingår regelmässigt i den årligen återkommande Öppet hus - aktivitet Malmö högskola anordnar. I arbetet med att bredda rekryteringen till högskolan ingår bland annat att högskolan i utbildningsinformation, som till exempel utbildningskatalogen, anger den service som kan erbjudas funktionshindrade studenter. Arbetet för ökad tillgänglighet sker också genom regelbunden samverkan mellan de olika områdena inom Malmö högskola, medverkan i högskolepedagogisk kurs och samarbete med språkverkstaden/studieverkstaden. I denna dialog finns också möjligheter till utveckling av stödformerna. Malmö högskola har lagt ner mycket arbete på den digitala tillgängligheten. Bibliotek och IT (BIT) ska vara tillgängligt för alla i den gemensamma miljön. Det finns anpassade datorer i biblioteken, talböcker kan brännas lokalt, och personalen utbildas kontinuerligt för att kunna möta de funktionshindrades behov av hjälp. Den studieadministrativa avdelningen och BIT för ett nära samarbete och fortlöpande dialog om tillgänglighet. 3 En myndighet för alla Så gör vi, Handikappombudsmannens broschyrserie

10 10 Analys Den utbildning och information om stöd för studenter med funktionshinder och bemötande av studenter med funktionshinder som sker i dag genom olika insatser för personalfortbildning kan intensifieras och utvecklas ytterligare. Arbetet med digital tillgänglighet genom anpassade datorer och service för studenterna i biblioteken med till exempel talböcker har visat sig fungera bra och skapar möjligheter till stöd för ett flertal funktionshindrade studenter. I nästa steg planeras en inventering av undervisningslokalerna områdesvis. Vid behov bör lokalerna utrustas med reglerbara stolar med armstöd och nackstöd. Höj- och sänkbart bord bör också finnas för utlåning vid behov i undervisning och vid tentamen. Även enklare utrustning för inspelning bör finnas för utlåning på varje enhet. För döva studenter med behov av teckenspråkstolk i studiesituationen finns beredskap. Hörselskadade som använder hörseltekniska hjälpmedel kan dock uppleva högskolans lokaler som problematiska. För enskilda studenters specifika behov finns samarbete med Region Skåne. Men Malmö högskola saknar en bra beredskap att möta behov av teleslinga vid exempelvis sammanträden. Detta medför problem för studenter, personal och andra besökare med hörselskador. Ett problem för studenter med skador i rygg och nacke är befintliga stolar och bord i de flesta av Malmö högskolas undervisningslokaler och föreläsningssalar. I lokaler med fast inredning blir den låsta positionen ofta plågsam för den enskilde. Vid tentamen upplevs detta speciellt svårt. Här bör förbättringar göras som både ökar den generella tillgängligheten och medför en bättre anpassning till de enskilda behov som kan finnas. Planerade åtgärder Arbeta aktivt för att all personal som möter studenter i undervisning, vägledning och annan administration har kunskap om Malmö högskolas policy om tillgänglighet, lagen om likabehandling i högskolan, funktionshindrade studenters rätt till stöd, samt högskolans handläggning av stöd för studenter med funktionshinder. Fortsätta kunskapsutvecklingen för lärare i pedagogik för funktionshindrade. Följa upp och säkerställa tillgängligheten för funktionshindrade i det nya antagningssystemet. Inventera inredning i samlingslokaler och föreläsningssalar utifrån behov av fysisk tillgänglighet. Inventera samlingslokaler och föreläsningssalar utifrån hörbarhet.

11 11 Information och kommunikation Språket är grunden för all information och kommunikation. Betydelsen av ett klart och begripligt språk kan därför inte överskattas. Det är en förutsättning för tillgänglig information. 4 Inventering Information och kommunikation är grunden för alla studier, för kunskap som inhämtas och sprids och för de resultat i form av exempelvis uppsatser, avhandlingar och rapporter som varje år produceras vid Malmö högskola. Det är därför av särskild vikt att god tillgänglighet finns i allt som rör Malmö högskolas information och kommunikation. Bibliotek och IT Bibliotek och IT (BIT) ligger i samma verksamhetsområde inom Malmö högskola. BIT har sedan 2002 arbetat med utökade insatser för att förstärka tillgängligheten för studenter med funktionshinder. Arbetet började med projektet Digital tillgängligverksamhet (DTV), en plan som under 2001 togs fram tillsammans med studieadministrativa avdelningen för att möta behoven av tillgänglighet. Eftersom de flesta hjälpmedel bygger på teknik kan bibliotekspersonal och supporttekniker komplettera varandra på ett mycket effektivt sätt i arbetet med ökad tillgänglighet. På Malmö högskolas olika bibliotek finns ett flertal datorarbetsstationer med specialprogram utplacerade, framför allt för studenter med läs- och skrivsvårigheter. De kompensatoriska hjälpmedlen som finns på dessa stationer är bland annat scanning, talsyntes, samt stavnings- och skrivhjälp. Arbetsstationerna utrustas efterhand även med höj- och sänkbara skrivbord. Stationerna är placerade både centralt i biblioteken och i mer avskild miljö. Funktionshindrade studenter kan därmed studera både tillsammans med andra eller i avskildhet, vilket kan vara en fördel vid vissa funktionshinder. Ett läshandikapp kan till exempel vara kombinerat med koncentrationssvårigheter. De centrala placeringarna gör att arbetsstationerna syns och hittas lätt. All personal på biblioteken, inklusive de studenter om arbetar med datorsupport vid de så kallade hjälpstationerna, har utbildning i de kompensatoriska hjälpmedel som finns på de anpassade datorarbetsplatserna Malmö högskola ansökte och beviljades Talbokstillstånd i samband med att Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB) decentraliserade sin verksamhet. Högskolan har genom detta tillstånd rätt att ladda ned och bränna ut talböcker på cd-rom till studenter. Alla bibliotekarier har kunskap om talböcker och kan hjälpa studenter att söka i TPB:s katalog. Varje bibliotek på högskolan har också en 4 En myndighet för alla Information, Handikappombudsmannens broschyrserie

12 12 huvudansvarig bibliotekarie som sköter talbokshanteringen och kontakten med studenter i behov av denna tjänst. BIT tillhandahåller ett urval av dessa hjälpmedel till studenter med rätt till kompensatoriska hjälpmedel. Olika digitala kompensatoriska hjälpmedel testas och utvärderas fortlöpande av funktionshindrade studenter. Sådana hjälpmedel är till exempel läspennor med lexikon, mp3-spelare, samt olika kompensatoriska datorprogram. Utvecklingen på området går där fort fram, framför allt när det gäller talsyntes. Webb och trycksaker Malmö högskolas tillgänglighet på webben omfattar både tekniska aspekter, som till exempel att följa kodstandard och bygga med stilmallar, men också struktur, navigering, samt språk och begriplighet. Sedan 2004 används publiceringsverktyget Episerver för i stort sett hela Malmö högskolas webb ( Det finns dock webbsidor som är knutna till mah.se som inte använder Episerver. Bland annat gäller detta personliga webbsidor, distansutbildningsverktyg (webzone och webboard), utbildningsdatabasen, personal- och kompetensregistret samt en handfull hemmabyggen, till exempel idrottsforum.org. Under hösten 2005 har flera seminarier anordnats för högskolans cirka 300 webbredaktörer. De teman som har behandlats har varit tillgänglighet, upphovsrätt, samt skrivande och sökbarhet på webben. Malmö högskola producerar även en rad olika trycksaker, till exempel broschyrer på svenska och engelska, årsredovisning, rapporter, avhandlingar, tidskrifter. Trycksakerna är inte specifikt anpassande till funktionshinder, men produceras med ambition att de ska vara lättillgängliga i utformning och i text. Enligt den grafiska manualen används i trycksaker endast Malmö högskolas röda färg. Så kallade tonplattor, som kan försvåra läsningen för synsvaga, används inte. I Malmö högskolas trycksaker används också alltid matt papper för att underlätta läsning. Några rutiner för att framställa informationsmaterial på lättläst svenska, punktskrift, Daisy-talbok, talkassett, teckenspråk eller storstil finns inte. Analys Tillgängligheten vid Malmö högskola är relativt god när det gäller möjligheterna att söka information och kommunicera. Ett flertal hjälpmedel finns tillhands för att möta de behov människor med olika funktionshindrade människor kan ha. Bibliotek och IT BIT planerar att fortsätta arbetet med att göra information tillgänglig för alla. Den digitala utvecklingen med bättre datorstöd och de ökade möjligheterna att söka och lagra information elektroniskt medför bättre tillgänglighet för alla, oavsett funktionshinder. BIT har inför det fortsätta arbetet begärt mer medel i 2006 års budget. Personalen på IT-avdelningen kommer under våren 2006 att genomgå den så kallade Kundkursen, som tidigare både bibliotekspersonal och flera ur telefonipersonalen genomgått. Kursen behandlar bemötande och ger en god grund för mötet med alla som nyttjar BIT:s tjänster.

13 13 Webb och trycksaker Vad gäller Malmö högskolas webb är EpiServer ett enkelt verktyg som kan användas av många. Tillverkaren, ElektroPost, är stabil och levererar ständigt nya uppdateringar som anpassas efter kundernas krav. Episerver har i sin grundversion inte den nivå av tillgänglighet som är önskvärd, men det finns bra förutsättningar att göra tillgänglig enligt de riktlinjer som Nämnden för elektronisk förvaltning, e-nämnden 5, ger i 24-timmarswebben. Sedan införandet av Episerver har ett utvecklingsarbete pågått för att förbättra webbplatsen. Arbetet förgrenas i tre olika spår: Teknik/kodning, navigering och språk. Kodning gör det möjligt för funktionshindrade att använda de hjälpmedel som finns, till exempel talsyntes. Kodning medger också att texten kan varieras i webbläsaren utan att layout och navigering går förlorad. Utvecklingsarbetet syftar här till att bygga en stabil och säker grund. Utvecklingsarbetet vad gäller navigering syftar till att göra det lätt att hitta på Malmö högskolas webb. Stora krav ställs på att navigeringen ska vara logisk och begriplig. Sökfunktionen är också viktig, eftersom har många sidor. Det som inte hittas omedelbart ska vara lätt att söka fram. Språket på webben ska vara enkelt och lätt att förstå. Speciella krav ställs på dem som skriver för webben. Informationsavdelningen arbetar kontinuerligt med att instruera redaktörerna att skriva utifrån den journalistiska metoden. Språket ska vara tydligt och lättläst. En bra och enkel rubrik, en kort sammanfattande ingress, och alltid det viktigaste först i texten. Texterna ska inte heller vara för långa. Möjligheter till fördjupning kan i stället finnas via länkar (undersidor). Den 1 december 2005 förändrades sidtyper, layout och navigering på Det innebär att webbplatsens ramverk, det vill säga sidhuvud, sidfot och navigation samt en större del av sidinnehållet nu uppfyller e-nämndens riktlinjer 6 avseende 24-timmarswebben. Det finns vissa problem med de webbsidor som är mer eller mindre knutna till Malmö högskolas webb. Malmö högskola bör kräva att distansutbildningsverktyg är tillgänglighetsanpassade av leverantör eller av de inom högskolan som ansvarar för och tillhandahåller sidorna. På de sidor som visar information från utbildningsdatabasen måste ställas lika höga krav som för övriga Detsamma gäller BIT:s sidor för informationssökning (pluto.bit.mah.se), MUEP (Forskningspublikationer) med flera. För att uppfylla e-nämndens riktlinjer bör krav om tillgänglighetsanpassning ingå i all framtida upphandling eller när egna sidor utvecklas. 5 Nämnden för elektronisk förvaltning, e-nämnden, inrättades den 1 januari Nämndens uppgift är att stödja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter och mellan myndigheter och enskilda. Nämndens uppgifter är fastställda i förordning (2003:769) med instruktion för Nämnden för elektronisk förvaltning och i förordning (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte. Se 6 Riktlinjer för hur information och tjänster kan utformas för att göra webbplatser tillgängliga har tagits fram av WAI (Web Accessibility Initiative), en arbetsgrupp inom W3C (World Wide Web Consortium).

14 TP PT A.a. PT kommer 14 Vad gäller trycksaker anges i HO:s riktlinjer att olika format måste användas för att information ska nå så många som möjligt. De olika formaten kan till exempel vara lättläst svenska, punktskrift, Daisy- talbok, talkassett, teckenspråk, storstil eller word/pdf-fil på CD. Den information som utges som trycksak av Malmö högskola finns som regel tillgänglig på webben. Om webben utformas på ett 7 tillgängligt sätt enligt WAI-standardTP Malmö högskola att leva upp till de flesta av de ovanstående kraven. Det är också möjligt att tillhandahålla kopior på trycksaker i pdf-format, eftersom Malmö högskola som regel får korrekturkopior från formgivare i pdf. Rutiner kring detta bör tas fram. Enligt HO:s riktlinjer är det också viktigt att information om alternativa format är tydlig, att det framgår på trycksaken att alternativen finns och hur man får tag på dem. Även här bör rutiner tas fram. Planerade åtgärder under perioden Under 2006 ska utvecklingsarbete inriktas på att göra hela sidinnehållet på webben och bifogade pdf-dokument tillgängliga enligt e-nämndens riktlinjer. Fortsatt utbildning av högskolans redaktörer i hur sidinnehållet på webben tillgänglighetsanpassas. Högskolans grafiska manual ska göras känd för alla som i organisationen ansvarar för eller är projektledare för trycksaker. Rutiner införs om att det i samband med all trycksaksproduktion också görs pdf-kopior eller att texter lagras i annat format som kan läsas av olika hjälpprogram, till exempel talsyntes. En organisation ska skapas för lagring och hantering av trycksaker i annat format. Det ska göras tydligt på trycksaker att informationen finns tillgänglig i annat format och var man kan få tag på den. 7

15 15 Styrdokument LAGAR, FÖRORDNINGAR OCH FÖRESKRIFTER Lag ( ) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning. Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering. Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder. Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 5a Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. 9 Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken Plan- och bygglag (1987:10) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, BFS 2003:19 PROPOSITIONER Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79) HÄNVISNINGAR FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet (1993) Om bemötande av människor med funktionshinder, SISUS Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning, HO MALMÖ HÖGSKOLAS INTERNA DOKUMENT Arbetsmiljöpolicy Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Beslut Dnr. Mahr /68 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Malmö högskola Dnr. Mahr /37 Handlingsplan ang. Malmö högskolas skyldighet att utreda olika former av trakasserier och kränkningar Dnr. Mahr /652 Studenters rättigheter och skyldigheter vid Malmö högskola. Beslut Åtgärdsplan för utifrån lagen om likabehandling av studenter Beslut, åtgärdsplan Dnr. Mahr /328. Utredningsförfarande avseende lagen om likabehandling av studenter, Dnr. Mahr /29.

16 16