Bilaga till planeringsunderlag - Generation 2

Transkript

1 Bilaga till planeringsunderlag - Generation 2 Socialt hållbar stadsutveckling i Berga, Ryd och Skäggetorp Statistik & Utredningar Lars-Åke Gustafson

2 Rev Bilagan (generation 2) är framtagen Statistik & Utredningar togs en första generation fram av avdelningen. Fortsatta uppdateringar kommer att göras om det finns efterfrågan av att göra detta. Statistiken är framtagen av flera olika personer på Statistik & Utredningar. Lars-Åke Gustafson har samlat, strukturerat och sammanställt statistiken. Där inte annat anges används statistik från SCB.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Stadsdelen Skäggetorp... 1 I. Boende... 1 Bostadsområdets utveckling... 1 Befolkningsutvecklingen... 1 Flyttrörelser... 2 Ålderssammansättning... 4 Svensk respektive utländsk bakgrund... 4 Noterbara förändringar vad gäller bostadsområdets utveckling i Skäggetorp II. Arbete, försörjning och utbildningsnivå... 5 Inkomstnivåer... 5 Arbetslöshet... 6 Arbetslöshet respektive förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år... 6 Försörjningsstöd... 8 Noterbara förändringar vad gäller arbete och försörjning i Skäggetorp Utbildningsnivå bland den arbetsföra befolkningen... 9 Noterbara förändringar vad gäller utbildningsnivå i Skäggetorp III. Skolor och utbildning för barn och unga Barn och unga Skolor Noterbara förändringar vad gäller skolor och utbildning för barn och unga i Skäggetorp IV. Trygghet Noterbara förändringar vad gäller trygghet i Skäggetorp Stadsdelen Ryd I. Boende Bostadsområdets utveckling Befolkningsutveckling Flyttrörelser Ålderssammansättning Svensk respektive utländsk bakgrund Noterbara förändringar vad gäller bostadsområdets utveckling i Ryd II. Arbete, försörjning och utbildningsnivå Inkomstnivåer Arbetslöshet Arbetslöshet respektive förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år Försörjningsstöd Noterbara förändringar vad gäller arbete och försörjning i Ryd Utbildningsnivå bland den arbetsföra befolkningen Noterbara förändringar vad gäller utbildningsnivå i Ryd

4 III. Skolor och utbildning för barn och unga Barn och unga Skolor Noterbara förändringar vad gäller skolor och utbildning för barn och unga i Ryd IV. Trygghet Noterbara förändringar vad gäller trygghet i Ryd Stadsdelen Berga I. Boende Bostadsområdets utveckling Befolkningsutveckling Flyttrörelser Ålderssammansättning Svensk respektive utländsk bakgrund Noterbara förändringar vad gäller bostadsområdets utveckling i Berga II. Arbete, försörjning och utbildningsnivå Inkomstnivåer Arbetslösheten i Berga Arbetslöshet respektive förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år Försörjningsstöd Noterbara förändringar vad gäller arbete och försörjning i Berga Utbildningsnivå bland den arbetsföra befolkningen Noterbara förändringar vad gäller utbildningsnivå i Berga III. Skolor och utbildning för barn och unga Barn och unga Skolor Noterbara förändringar vad gäller skolor och utbildning för barn och unga i Berga IV. Trygghet Noterbara förändringar vad gäller trygghet i Berga Sammanfattande bild av stadsdelarna Noterbara förändringar för Skäggetorp Bostadsområdets utveckling Arbete och försörjning Utbildningsnivå Skolor och utbildning för barn och unga Trygghet Noterbara förändringar i Ryd Bostadsområdets utveckling Arbete och försörjning Utbildning Skolor och utbildning för barn och unga Trygghet... 36

5 3. Noterbara förändringar i Berga Bostadsområdets utveckling Arbete och försörjning Utbildning i Berga Skolor och utbildning för barn och unga Trygghet... 37

6 1. Stadsdelen Skäggetorp I. Boende Bostadsområdets utveckling Skäggetorp är en stadsdel som växte fram på 1960-talet. Då byggdes det i södra stadsdelen bostadsrätter (HSB) i Sörgården och hyresrätter i Nygård. I slutet av årtiondet påbörjades utbyggnaden av hyresrätter i västra stadsdelen, vilken pågick fram till Under 1970-talet byggdes även Ullevi ut och 1971 stod Skäggetorps Centrum klart. Under år 1986 färdigställdes 72 lägenheter i flerbostadshus intill Skäggetorp centrum. Bostadsbebyggelsen består idag nästan enbart av flerbostadshus, varav en mindre del är bostadsrätter (HSB) och övriga hyresrätter. Störst bland fastighetsägarna är Willhem med nära lägenheter. Därutöver finns Victoria Park med ungefär 540 lägenheter. HSB har drygt 660 lägenheter i området inklusive 45 servicelägenheter. Det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden AB har drygt 650 lägenheter. 1 Bonäsudden Fastighets AB förvaltar 35 servicelägenheter. Den vanligaste lägenhetsstorleken 2014 är två-tre rum och kök lägenheter av totalt 4 419, det vill säga 74 procent har ett till tre rum och kök Inga framskridna planer på utbyggnad finns för närvarande. Däremot ska, enligt Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, ett arbete med ett s k dialog-baserat områdesprogram startas, som kan leda till byggrätter framledes. Befolkningsutvecklingen År 1965 var folkmängden endast 76 personer var folkmängden som störst med personer. Därefter minskade befolkningen. År uppgick befolkningen till personer var siffran Två år senare , har befolkningen ökat med ytterligare 285 stycken, dvs till personer. Således har befolkningen ökat under perioden med personer, dvs med 17,5 procent. Folkökningen har varit stor under perioden med tanke på att ingen nybyggnation skett. Under perioden är folkökningen störst i Sörgården med 783 personer (fjärde största ökningen av kommunens alla så kallade fyrsifferområden). Där har 1 Siffrorna från Willhem och Victoria Park är inhämtade direkt från deras kontor. Siffrorna för HSB och Stångåstaden är hämtade från Statistisk årsbok 2015 (Statistik & Utredningar). 1

7 flyttnettot störst förklaringsvärde (inte födda-döda). Detsamma gäller Nygård. Däremot domineras ökningen i Rosendal av ett födelseöverskott (se mer i tabell 2) utgör befolkningen i Skäggetorp 6,4 procent av befolkningen i hela Linköpings kommun. Tabell 1 Befolkning i Skäggetorp respektive Befolkning Folkökning Rosendal Sörgården Nygård Ullevi Summa Flyttrörelser Källa: SCB Skäggetorp är ett typiskt genomflyttningsområde. Under perioden kom 52,5 procent av de inflyttade personerna från andra kommuner eller annat land. Utflyttningen domineras av flyttning till andra områden i Linköping. 67 procent av utflyttningen sker till egen kommun (Se figur 1 nedan). Mönstret fanns redan mellan och har fortsatt mellan Med vissa efterjustering av SCB av statistiken i tabell 1 fås en totalsumma på personer. I tabell 2 ingår inte några efterjusteringar av delsummorna, varför totalen blir personer. Den summan har emellertid justerats till personer så att tabellernas totaler stämmer överens. 2

8 Figur 1 Beskrivning av inflödet och utflödet av befolkningen i Skäggetorp 52,5 % av de inflyttade kommer från annan kommun/annat land Från egen kom Summerade flyttningar i Rosendal Inflyttning Från andra Från annat kommuner land Utflyttning Till egen kom Till andra Till annat kommuner land Skäggetorp Summerade flyttningar i Nygård Summerade flyttningar i Sörgården Inflyttning Utflyttning Inflyttning Från egen kom 655 Från andra Från annat kommuner land Utflyttning Till egen kom Till andra Till annat kommuner land Från egen kom Från andra Från annat kommuner land Till egen kom Till andra Till annat kommuner land 67 % av utflyttning sker till egen kommun Källa: SCB Tabell 2 Inflödet och utflödet av befolkningen i Skäggetorp under åren Utveckling Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Födelsenetto Folkökning Rosendal Sörgården Nygård Summa Källa: SCB 3 Med vissa efterjustering av SCB av statistiken i tabell 1 fås en totalsumma på personer. I tabell 2 ingår inte några efterjusteringar av delsummorna, varför totalen blir personer. Den summan har emellertid justerats till personer så att tabellernas totaler stämmer överens. 3

9 Ålderssammansättning 2006 utgjorde gruppen 0-15 år 21 procent, av de boende i Skäggetorp var siffran 23 procent av personer som bodde i Skäggetorp. Det innebär att gruppen 0-15 år har ökat från personer till personer, dvs med 505 personer mellan och 2014, vilket motsvarar 29 procent. I Rosendal är gruppen 0-15 år stor 2014 (36 procent). I Nygård är andelen 0-15 år mindre (16 procent). Här finns istället fler äldre än i de övriga områdena. I Sörgården är åldersspridningen något jämnare än i de övriga områdena. Vad gäller åldersgruppen unga vuxna, dvs personer mellan år, så har denna ökat från personer 2006 till personer Det innebär en ökning med 528 personer, dvs med 49 procent. Svensk respektive utländsk bakgrund År fanns det personer med utländsk bakgrund 6 i stadsdelen, vilket utgjorde 42 procent av befolkningen. År 2014 har gruppen ökat till personer vilket motsvarar 63 procent av befolkningen (en ökning med 21 procentenheter sedan 2006 och tre procentenheter sedan 2012). Det vanligaste ursprungslandet 2014 är Irak med personer (en nettoökning med 756 stycken sedan 2006). Ökningen av irakier har stannat upp och mellan minskade gruppen med 51 personer. Därefter kommer Somalia med 920 personer (en nettoökning med 736 stycken). Som tredje land kommer Syrien med 582 personer (en nettoökning med 339 stycken). På fjärde plats finns Jugoslavien 7 med 401 personer (en nettoökning med 64 stycken). Och som femte land kommer Bosnien och Hercegovina med 351 personer (2006 kom ingen därifrån). Under åren ökade antalet personer födda i Irak och Somalia således mest av alla. Sammanlagt har dessa två grupper ökat med personer vilket är mer än hela nettoökningen av personer för Skäggetorp SCB. BEFPAK. Folkmängd jämförs med folkmängd respektive Utländsk bakgrund: Utrikes födda och födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. 7 Med personer från Jugoslavien avses de som kommit till Sverige innan landet delades och som registrerades i folkbokföringen som jugoslaver. 8 Folkmängd jämförs med folkmängd

10 Noterbara förändringar vad gäller bostadsområdets utveckling i Skäggetorp Befolkningsökningen i Skäggetorp har varit förhållandevis stor under perioden. Detta trots att ingen nybyggnation har skett. Skäggetorp är ett typiskt genomflyttningsområde, med stor påfyllnad från andra kommuner och andra länder och med avflyttning främst gentemot egen kommun. Befolkningsökningen utan nybyggnation innebär en viss förtätning av området. Noterbart är att två tredjedelar av alla bostäder är mindre lägenheter, dvs tvåor och treor. Således finns det anledning att anta att trångboddheten har ökat. Antalet barn 0-15 år har ökat med drygt 500 personer under perioden, dvs med 29 procent. Antalet unga vuxna år har ökat med nästan 530 personer, dvs med 49 procent. Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från drygt personer till drygt av de boende i Skäggetorp (dvs från 42 procent till 63 procent av befolkningen). Grupperna som har ökat mest är personer från Irak, Somalia, och Syrien, även om nettoökningen av för irakier har stannat upp de senaste åren. II. Arbete, försörjning och utbildningsnivå Inkomstnivåer Inkomstnivåerna i Skäggetorp är genomgående låga och hushållen många vilket bidrar till en genomsnittligt låg disponibel medianinkomst. Medianvärdet för den disponibla familje-/hushållsinkomsten för personer 20 år och uppåt i Skäggetorp var: År 2006; kronor (mot kronor i hela kommunen). År 2011; kronor (mot kronor i hela kommunen). År 2013; kronor (mot kronor i hela kommunen) ligger således medianvärdet i Skäggetorp kronor under det genomsnittliga medianvärdet i Linköping. Medianvärdet har emellertid ökat mellan med kronor. Ökningen i hela kommunen är kronor. Det innebär att medianvärdet i Skäggetorp har ökat mindre än medianvärdet för hela kommunen. Inkomstskillnaderna mellan hushållen i Skäggetorp och i övriga Linköping har således ökat under perioden. 5

11 Arbetslöshet Diagram 1 Arbetssökande år utan arbete samt i program med aktivitetsstöd 31 mars mars 2015, i Skäggetorp. Arbetssökande år utan arbete samt i program med aktivitetsstöd 31 mars i Skäggetorp Procent 20,0 17,3 18,0 17,7 17,5 18,0 16,9 16,3 16,0 14,0 14,3 12,0 10,7 11,1 10,0 Skäggetorp Linköping 8,0 6,0 4,0 4,7 4,2 5,5 6,8 6,4 6,4 6,2 5,4 5,0 2,0 0, Av diagrammet ovan går det att utläsa att andelen arbetssökande i området ökade mellan Därefter vände utvecklingen och andelen arbetssökande började minska (från 18 procent till 16,3 procent 2015). Emellertid har andelen arbetssökande i åldern år i Skäggetorp sammantaget ökat mellan från 10,7 procent (mot 4,7 procent i hela kommunen) till 16,3 procent (mot 5,0 procent i hela kommunen). Både andelen arbetssökande i Skäggetorp och ökningen, är betydligt högre än andelen arbetssökande och ökningen i hela kommunen. Arbetslöshet respektive förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år En intressant jämförelse, ur ett barnperspektiv, är att jämföra hur många som förvärvsarbetar respektive inte förvärvsarbetar av föräldrar till barn 0-17 år. I diagrammet nedan jämförs Skäggetorp med Lambohov, som ligger nära kommunsnittet (Lambohov har 24,5 procent föräldrar som inte förvärvsarbetar, i kommunen är snittet 22,5 procent). 9 Diagrammet visar arbetssökande 31 mars varje år jämfört med befolkningen 31 december året innan. På grund av definitionsändring finns inga jämförbara siffror före

12 Diagram 2 Föräldrar till barn 0-17 år som förvärvsarbetar respektive inte förvärvsarbetar i Skäggetorp jämfört med Lambohov, A. Referensdiagram Lambohov Antal Föräldrar till barn 0-17 år i Skäggetorp Förvärvsarb. Ej förvärvsarb. År 2B. Skäggetorp Den blå linjen visar antal föräldrar till barn 0-17 år, som förvärvsarbetar. Den röda linjen visar antal föräldrar till barn 0-17 år, som ej förvärvsarbetar. Ett ideal är att den blå linjen ligger högst och helst är på väg uppåt och att den röda linjen ligger påtagligt lägre och är på väg nedåt. Diagrammen visar att Lambohov har en sådan ideal situation, medan Skäggetorp istället visar en påtagligt negativ utveckling. Fram t o m 2002 var föräldrar till barn 0-17 år i Skäggetorp som förvärvsarbetar fler, än de som ej förvärvsarbetar förändrades förhållandet och sedan dess är istället föräldrar till barn 0-17 år som ej förvärvsarbetar fler än de som förvärvsarbetar. Antalet förvärvsarbetande föräldrar (blå linje), till barn som är 0-17 år, har visserligen ökat med några personer (707 personer 2013) sedan lägsta noteringen 2009 (678 personer). Men antalet ej förvärvsarbetande föräldrar (röd linje) har ökat mer kraftfullt (från personer 2009 till personer år 2013). 7

13 I Lambohov förvärvsarbetar 75 procent av föräldrarna till barn 0-17 år, I Skäggetorp är siffran 29 procent. Försörjningsstöd I Skäggetorp har beroendet av ekonomiskt bistånd ökat något, till skillnad mot t ex Lambohov där det är relativt oförändrat fick personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Skäggetorp någon gång under året, det vill säga 16,8 procent. Det utgjorde 26,7 procent av det totala antalet personer med ekonomiskt bistånd i kommunen fick personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Skäggetorp, det vill säga 20,6 procent fick personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Skäggetorp, det vill säga 20,8 procent. Som jämförelse kan nämnas att i Lambohov var andelen 4,7 procent bor 31,5 procent av samtliga mottagare av ekonomiskt bistånd i kommunen i Skäggetorp var siffran 26,7 procent. Noterbara förändringar vad gäller arbete och försörjning i Skäggetorp Inkomstnivåerna i Skäggetorp är genomgående låga. Inkomstskillnaderna mellan hushållen i Skäggetorp och i övriga Linköping har ökat under perioden. Andelen arbetssökande har ökat mer i Skäggetorp än i övriga kommunen blev föräldrar som ej förvärvsarbetar fler än de som förvärvsarbetar, vilket sedan har hållit i sig. Det innebär att antalet barn med föräldrar som inte förvärvsarbetar har ökat. Beroendet av ekonomiskt bistånd har ökat, till skillnad mot t ex Lambohov där det är relativt oförändrat. Nästan 21 procent av dem som bor i Skäggetorp får ekonomiskt bistånd. Andelen av alla mottagare av ekonomiskt bistånd i Linköping som bor i Skäggetorp, har ökat från 26,7 procent till 31,5 procent. 10 Även i kommunens andra stadsdelar (utom i Ryd, och Berga) är förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år, fler, än ej förvärvsarbetande är de senaste siffrorna på stadsdelsnivå. 8

14 Utbildningsnivå bland den arbetsföra befolkningen Den 1 januari 2006 hade 29 procent av den arbetsföra befolkningen mellan år i Skäggetorp förgymnasial utbildning, 48 procent gymnasial utbildning och 19 procent hade eftergymnasial utbildning. 31 december 2014 hade 30 procent förgymnasial utbildning (mot 9 procent i hela kommunen), 40 procent hade gymnasial utbildning (mot 38 procent i hela kommunen), och 26 procent eftergymnasial utbildning (mot 51 procent i hela kommunen). Under perioden 1 januari 2006 och 31 december 2014 har således andelen med eftergymnasial utbildningen ökat. Nedan redovisas utbildningsnivån bland befolkningen i Skäggetorp uppdelad på svenska medborgare födda i Sverige respektive utländska medborgare eller utrikes födda. Tabell 3 Utbildningsnivå boende i Skäggetorp år 31 december 2014 Utbildningsnivå 2014 Svenska medborgare födda i Sverige Utländska medborgare eller utrikes födda Förgym nasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 21 % 50 % 28 % 1 % 35 % 33 % 24 % 7 % Det skiljer inte så mycket mellan svenska medborgare, födda i Sverige och utländska medborgare eller utrikes födda, vad gäller andelen med eftergymnasial utbildning (högre utbildning). Däremot är skillnaderna större vad gäller dem som har gymnasial och förgymnasial utbildning. Bland svenska medborgare, födda i Sverige hade 50 procent gymnasial utbildning 2014 (2006 = 55 procent). Bland utländska medborgare eller utrikes födda hade 33 procent gymnasial utbildning 2014 (2006 = 37 procent). Utbildningsnivån har således större spridning i gruppen utländska medborgare eller utrikes födda än i gruppen svenska medborgare födda i Sverige. Noterbara förändringar vad gäller utbildningsnivå i Skäggetorp Utbildningsnivån är lägre bland befolkningen i Skäggetorp än i övriga kommunen. Andelen med eftergymnasial utbildningen har ökat något. Det skiljer inte så mycket mellan svenska medborgare, födda i Sverige och utländska medborgare eller utrikes födda, vad gäller andelen med eftergymnasial utbildning. Däremot är det fler som bara har förgymnasial utbildning i den senare gruppen, där utbildningsnivån har större spridning. 9

15 III. Skolor och utbildning för barn och unga Barn och unga Det har redan redovisats att 21 procent av befolkningen i Skäggetorp , bestod av barn och ungdomar 0-15 år och att siffran var 23 procent. Gruppen 0-15 år har i antal ökat med 505 personer, från personer till personer under perioden, dvs med 29 procent fanns det 648 barn 0-5 år fanns det 945 barn, vilket är en ökning med 297 barn, dvs 46 procent fanns det barn i åldern 6-15 år fanns det barn, vilket innebär en ökning med 208 barn, dvs 19 procent. Då framförallt gruppen barn 0-5 år har ökat i Skäggetorp så innebär det att behovet av omsorg för barn i området har ökat något. Skolor bedrev de två kommunala skolorna Rosendal och Nygårdsskolan undervisning från förskoleklass t o m år 6. Den tredje kommunala skolan, Skäggetorpsskolan bedrev undervisning för år 7-9. Sammanlagt gick 954 elever i årskurs 1-9 i de tre kommunala skolorna i oktober bedrev Rosendal och Nygårdsskolan undervisning från förskoleklass, men nu bara t o m år 5. Skäggetorpsskolan bedrev fortfarande undervisning för år 7-9 men även för ett antal elever i år 4-6. Sammanlagt gick 779 elever i årskurs 1-9 i oktober 2012 på de tre skolorna, dvs skolorna minskade med 175 elever hade elevantalet ökat igen med 68 elever till 847 elever i årskurs 1-9. Utöver de tre kommunala skolorna finns en friskola, Dar Al Uloum, med undervisning i årskurs 1-9, med 74 elever hösten 2006 och 63 elever hösten Noterbara förändringar vad gäller skolor och utbildning för barn och unga i Skäggetorp Antal barn har ökat med 505 personer under Störst är ökningen bland yngre barn. Antal barn 0-5 år har ökat med 46 procent (297 barn). Elevantalet på de kommunala skolorna gick ner mellan med 175 elever. Därefter har elevantalet ökat igen med 68 elever. Friskolan Dar Al Uloum har backat med 11 elever. Då antalet barn har ökat något och elevantalet minskat något under perioden , innebär detta att fler barn söker utbildningsplats utanför Skäggetorp. 12 Uppgifterna i detta avsnitt bygger på Skolverkets elevstatistik (SIRIS) för oktober 2006 resp

16 IV. Trygghet Trygghet i en stadsdel innefattar många olika aspekter, inte minst finns det en distinktion mellan faktiskt inträffade händelser ibland kallad faktisk trygghet respektive upplevd trygghet. Variabeln vardagsbrott/synliga brott kan ge underlag för diskussion om vilka upplevelser av trygghet som brottsstatistiken indirekt kan spegla. En passus är att brottsstatistik i hög grad är avhängigt vilka resurser polisen har för att ta hand om brottsanmälningar och arbeta med brott (kraftiga polisinsatser inom ett fält kan t ex synliggöra fler brott och öka statistiken). Vidare kan det spela in hur anmälningsbenägna medborgarna är (om man t ex tycker att det är meningsfullt att anmäla en cykelstöld, klotter etc.) Diagram 3 Vardagsbrott/synliga, polisanmälda brott i Linköpings kommun respektive i Skäggetorp Källa: Polismyndigheten i Linköping 13. Antal A. Referensdiagram: Hela kommunen Vardagsbrott/synliga brott i Skäggetorp B. Skäggetorp 13 Då polismyndighetens brottsrapportering inte varit helt stringent över tid, beroende på oklarheter i vilka polisanmälningar som har räknats in olika år i variabeln övriga brott samt att rapporteringssystemen har ändrats över tid, ska statistiken betraktas med viss försiktighet. Då dessa fel bör likna varandra i de olika stadsdelarna säger siffrorna ändå något om relationen mellan stadsdelar och mellan stadsdelarna och kommunen som helhet. 11

17 I diagrammet ovan visas s k vardagsbrott/synliga (polisanmälda) brott i Skäggetorp, som har registrerats hos polisen i Linköping mellan Det som redovisas i statistiken är bilinbrott, cykelstölder, snatterier, källare- och vindsinbrott, skadegörelse, klotter, misshandel, bedrägerier, olaga hot, hemfridsbrott, sexualbrott mm begicks vardagsbrott/synliga brott i Skäggetorp sjönk siffran till stycken, dvs med 9 procent. Detta trots att det senaste årets statistik vände upp igen och bröt en nedåtgående trend från toppåret polisanmäldes vardagsbrott/synliga brott i hela Linköpings kommun var summan brott. Det innebär en minskning (en tydligt nedåtgående trend) med brott, dvs med 31 procent, även om trenden planade ut 2014 (den t o m ökade något). Jämför man Skäggetorp med kommunen som helhet från 2007, så följer stadsdelen samma nedåtgående trend över tid som kommunsnittet, men med en viss ökning År 2014 planade samtidigt kommunsnittet ut. 10 procent av de brott som anmäldes i kommunen 2014 utfördes i Skäggetorp. Noterbara förändringar vad gäller trygghet i Skäggetorp Brottsstatistiken pekar över tid på en nedåtgående trend vad gäller vardagsbrott/synliga, (polisanmälda) brott i Skäggetorp under perioden Skäggetorp följer den allmänt nedåtgående trenden i kommunen med ett visst trendbrott 2014, då statistiken vände något uppåt igen. 10 procent av de anmälda brotten i Linköping 2014 begicks i Skäggetorp. 12

18 2. Stadsdelen Ryd I. Boende Bostadsområdets utveckling Ryd består av tre klart avgränsade områden, Rydskogen i öster, ett småhusområde i nordvästra delen och ett större område med flerbostadshus och stadsdelscentrum i den sydvästra delen. Utbyggnaden av stadsdelen påbörjades under andra hälften av 1960-talet och färdigställdes i sin helhet i mitten av 1970-talet. Under 1990 och 1995 färdigställdes ca 300 respektive ca 130 nya studentlägenheter (genom påbyggnad). Under 1999 tillkom 22 lägenheter i kvarteret Osthyveln byggdes 25 tillfälliga studentbostäder bostäder med ett så kallat tidsbegränsat bygglov (gäller maximalt 15 år) på Ryds Allé. Ytterligare 28 studentbostäder, med tillfälligt bygglov byggdes under sommaren 2015 (inflyttning oktober 2015) på en parkeringsyta på Björnkärrsgatan. Bostadsbebyggelsen dominerades 2014 av flerbostadshus, men det finns också nästan 400 villor i området. I stadsdelen finns det nästan studentbostäder (Inom Studentbostäder i Linköping AB inklusive 50 i Stångåstadens bestånd). Stångåstaden har nästan bostäder och Victoria Park nästan 900 lägenheter i Ryd. Den vanligaste lägenhetsstorleken 2014 är ett rum och kök. Detta har lägenheter av totalt bostäder 14, det vill säga 47 procent. Därefter kommer tre rum och kök lägenheter av totalt 5 178, det vill säga 83 procent har ett till tre rum och kök. Enligt Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 15 finns det inga konkreta byggplaner just nu, men det finns ett intresse från Victoria Park att bygga mer i Ryd. Befolkningsutveckling År 1965 var folkmängden endast 28 personer. År uppgick befolkningen till personer var siffran personer och två år senare, dvs var siffran invånare. Det innebär att befolkning har ökat med personer, dvs 16 procent mellan 2006 och 2014, trots att bara ett fåtal studentlägenheter har byggts (25 stycken). Störst är befolkningsökningen i området västra Alsätter utgör befolkningen i Ryd 6,0 procent av Linköpings kommuns befolkning. 14 Statistiken för Ryd vad gäller lägenheter innehåller några osäkerheter p g a olika redovisningar. Därför stämmer inte totalt antal bostäder exakt med de underliggande delredovisningarna. 15 Uppgifter från Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens planchef. Mejl

19 Tabell 4 Befolkning i Ryd respektive Befolkning Folkökning Bjönkärr Alsätter östra Alsätter västra Solhaga Summa Flyttrörelser Källa: SCB Ryd är ett typiskt genomflyttningsområde. Inte minst bidrar karaktären av studentområde till detta. 60 procent av inflödet kommer från andra kommuner och annat land (Skäggetorp = 52,5 procent). Utflyttningen domineras av flyttning till andra områden i Linköping. (Se figur 2 nedan). Figur 2 Beskrivning av inflödet och utflödet av befolkningen i Ryd. Källa SCB Inflyttning sker till 60 % från annan kommun/annat land Summerade flyttningar i Björnkärr Inflyttning Från egen kom 53 Från andra Från annat Till egen kommuner land kom Utflyttning Till andra Till annat kommuner land Summerade flytttningar i Alsätter västra Inflyttning Utflyttning 3428 Från egen kom 17 Från andra Från annat kommuner land Till egen kom Till andra Till annat kommuner land Ryd Summerade flyttningar i Alsätter östra Inflyttning 1727 Från egen kom 2303 Från egen kom Från andra Från annat kommuner land Utflyttning Till egen kom Från andra Från annat Till egen kommuner land kom % av utflyttning sker till egen kommun -84 Till andra Till annat kommuner land Summerade flyttningar i Solhaga Inflyttning Utflyttning Till andra Till annat kommuner land 16 Med vissa efterjustering av SCB av statistiken i i tabell 3 fås en totalsumma på personer. I tabell 4 ingår inte några efterjusteringar av delsummorna, varför det i något område efter justeringar är någon person mer och i ett annat någon person mindre. Totalen blir emellertid densamma. 14

20 Tabell 5 Inflödet och utflödet av befolkningen i Ryd under åren Utveckling Ålderssammansättning Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Födelsenetto Källa: SCB 2006 utgjorde gruppen barn och unga 0-15 år 12 procent, av de boende i Ryd var siffran barn 14 procent (mot 23 procent i Skäggetorp). Det innebär att gruppen 0-15 år har ökat med 304 personer, från 978 personer till personer under perioden, vilket motsvarar 31 procent (vilket är något fler än i Skäggetorp). Vad gäller åldersgruppen unga vuxna, dvs personer år, så har denna grupp ökat från personer 2006 till personer Det innebär en ökning med 44 personer, dvs med 1,5 procent (mot Skäggetorps 49 procent). De många studenterna ger viss karaktär åt området. Gruppen år var , vilket kan jämföras med personer i Skäggetorp. Svensk respektive utländsk bakgrund Folkökning Björnkärr Alsätter östra Alsätter västra Solhaga Summa År 2006 fanns det personer med utländsk bakgrund i Ryd 18. Dessa utgjorde då 32 procent av befolkning i stadsdelen har siffran ökat till personer vilket motsvarar 43 procent av befolkningen i stadsdelen. Det vanligaste ursprungslandet 2014 är Irak (864 personer, en ökning med 72 personer sedan 2012), därefter kommer Somalia (509 personer, en ökning med 153 personer sedan 2012). Efter Somalia kommer Iran (169 personer, vilket är en minskning med 42 personer sedan 2012) och Syrien (207 personer, en ökning med 31 personer sedan 2012) samt Turkiet (94 personer, en minskning med 3 personer sedan 2012). 17 Med vissa efterjustering av SCB av statistiken av totalsumman i tabell 4 fås en totalsumma på personer. I tabell 5 ingår inte några efterjusteringar av delsummorna, varför det i något område efter justeringar är någon person mer och i ett annat någon person mindre. Totalen blir emellertid densamma i de båda tabellerna. 18 SCB. BEFPAK-Folkmängd Utländsk bakgrund: Utrikes födda och födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. 15

21 De grupper som främst har ökat sedan 2006 är irakier och somalier. Sammanlagt har dessa två grupper ökat med 733 personer under perioden, vilket motsvarar 58 procent av nettoökningen för Ryd (sammanlagda ökningen var personer). Noterbara förändringar vad gäller bostadsområdets utveckling i Ryd Befolkningstillväxten i Ryd har varit förhållandevis stor under perioden. Detta trots att ingen större nybyggnation har skett. Ryd är liksom Skäggetorp, ett typiskt genomflyttningsområde, med påfyllnad i hög grad från andra kommuner och andra länder och med avflyttning främst gentemot egen kommun. Befolkningen har ökat med personer mellan 2006 och 2014, trots att endast 53 studentlägenheter har byggts. Noterbart är att över 80 procent av lägenheterna är mindre lägenheter, dvs ettor till treor. Således finns det anledning att anta att trångboddheten kan ha ökat något i Ryd liksom i Skäggetorp. Antalet barn 0-15 år har ökat med drygt 300 personer, dvs med 31 procent. Antalet unga vuxna år har ökat med drygt 40 personer, dvs med 1,5 procent. Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från 32 procent av befolkningen 2006 till 43 procent De grupper som främst har ökat mest är irakier och somalier (desamma som i Skäggetorp). II. Arbete, försörjning och utbildningsnivå Inkomstnivåer Det finns många i Ryd med låg disponibel medianinkomst. En viktig notering är att det bor många studenter i Ryd, som saknar eller har en mycket låg årsinkomst. Medianvärdet för den disponibla familje-/hushållsinkomsten för personer 20 år och uppåt i Ryd var: År 2006; kronor (mot kronor i hela kommunen). År 2011; kronor (mot kronor i hela kommunen). År 2013; kronor (mot kronor i hela kommunen) ligger således medianvärdet i Ryd kronor under det genomsnittliga medianvärdet i Linköping. Medianvärdet har emellertid ökat mellan med kronor. (Skäggetorp ligger på en liknande nivå, dvs plus kronor). Ökningen i hela kommunen är kronor. Det innebär att medianvärdet i Ryd har ökat mindre än medianvärdet för hela kommunen. 16

22 Inkomstskillnaderna mellan hushållen i Ryd och i övriga Linköping har således ökat under perioden. 19 Arbetslöshet Diagram 4 Arbetssökande år utan arbete samt i program med aktivitetsstöd i Ryd, 31 mars Arbetssökande år utan arbete samt i program med aktivitetsstöd 31 mars i Ryd Procent 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 6,7 8,0 6,4 7,0 5,1 5,9 6,4 5,9 6,0 4,4 6,1 6,8 6,1 5,8 6,2 4,0 5,0 4,7 5,5 4,2 5,4 2,0 0, Ryd Linköping Av diagrammet ovan framgår det att andelen arbetssökande i åldern år i Ryd ökade mellan 2007 och 2015 från 5,1 procent (mot 4,7 procent i kommunen) till 6,1 procent (mot 5,0 procent i hela kommunen). Detta även om en minskning 2011 och 2012 gjorde att området hamnade under kommunsnittet dessa två år, för att åter vända uppåt mot en toppnivå Andelen arbetssökande har sedan minskat något de två senaste åren, men andelen är ändå högre än ingångsåret Alla förändringar är emellertid så pass små i Ryd i förhållande till dess folkmängd, att det är svårt att hävda att det i reella tal har skett några större förändringar. Arbetslöshet respektive förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år En intressant jämförelse, ur ett barnperspektiv, kan göras av hur många som förvärvsarbetar respektive inte förvärvsarbetar av föräldrar till barn 0-17 år i Ryd. 19 På grund av studenterna krävs vissa specialstudier om man vill veta mer om inkomstskillnader. Det kan vara intressant att i sammanhanget även studera utvecklingen av studiebidrag och studielån. 20 På grund av definitionsändring finns det inte några jämförbara siffror för

23 I diagrammet nedan jämförs Ryd med Lambohov, som ligger nära kommunsnittet (Lambohov har 24,5 procent föräldrar som inte förvärvsarbetar, i kommunen är snittet 22,5 procent). Diagram 5 Föräldrar till barn 0-17 år som förvärvsarbetar respektive inte förvärvsarbetar i Ryd jämfört med Lambohov, A. Referensdiagram Lambohov Antal Föräldrar till barn 0-17 år i Ryd Förvärvsarb. Ej förvärvsarb. År B. Diagram Ryd Den blå linjen visar antal föräldrar till barn 0-17 år, som förvärvsarbetar. Den röda linjen visar antal föräldrar till barn 0-17 år, som ej förvärvsarbetar. Ett ideal är att den blå linjen ligger högst och helst är på väg uppåt och att den röda linjen ligger lägre och är på väg nedåt. Diagrammen visar att Lambohov har haft en något positiv utveckling medan Ryd har haft en viss negativ utveckling blev föräldrar (till barn 0-17 år) som inte förvärvsarbetar i Ryd, något fler än de som förvärvsarbetar. Antalet har sedan sakta ökat något fram till

24 Försörjningsstöd I Ryd låg ekonomiskt biståndet på en jämn nivå under perioden fick 466 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Ryd, det vill säga 6,9 procent. Det utgjorde 11,7 procent av det totala antalet personer med ekonomiskt bistånd i kommunen fick 486 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Ryd, det vill säga 6,4 procent fick 517 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Ryd, det vill säga 6,8 procent. Som jämförelse kan nämnas att i Lambohov var andelen 4,7 procent bor 10,8 procent av samtliga mottagare av ekonomiskt bistånd i kommunen i Ryd (31,5 procent i Skäggetorp) var siffran 11,7 procent. (Antalet och andelen av Ryds invånare är ungefär densamma under perioden, men antalet i kommunen har ökat, därför minskar Ryds andel av totalen något). Noterbara förändringar vad gäller arbete och försörjning i Ryd Inkomstnivåerna i Ryd är genomgående låga. De många studenterna i området står för en del av förklaringen. Inkomstskillnaderna mellan hushållen i Ryd och i övriga Linköping har ökat under perioden. Andelen arbetssökande är marginellt fler i Ryd än i övriga kommunen blev föräldrar som inte förvärvsarbetar något fler än de som förvärvsarbetar. Detta har sedan dess hållit i sig. Beroendet av ekonomiskt bistånd är oförändrat under perioden på en nivå strax under 7 procent. Nästan 11 procent av alla mottagare av ekonomiskt bistånd i Linköping bor i Ryd. Utbildningsnivå bland den arbetsföra befolkningen Den 1 januari 2006 hade 9 procent av den arbetsföra befolkningen mellan i Ryd förgymnasial utbildning. 24 procent hade gymnasial utbildning. 61 procent hade eftergymnasial utbildning. Den 31 december 2014 hade 9 procent förgymnasial utbildning (9 procent i hela kommunen och 30 procent i Skäggetorp), 19 procent hade gymnasial utbildning (38 procent i hela kommunen och 40 procent i Skäggetorp), och 69 procent eftergymnasial utbildning (51 procent i hela kommunen och 26 procent i Skäggetorp) är de senaste siffrorna på stadsdelsnivå. 19

25 Under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2014 har således andelen personer i Ryd med eftergymnasial utbildningen ökat något. Utbildningsnivån är högre än i övriga kommunen. Att Ryd är ett studentområde gör stadsdelen speciell. 22 Nedan redovisas utbildningsnivån bland befolkningen i Ryd uppdelad på svenska medborgare födda i Sverige respektive utländska medborgare eller utrikes födda. Tabell 6 Utbildningsnivå boende i Ryd år 31 december 2014 Utbildningsnivå 2014 Svenska medborgare födda i Sverige Utländska medborgare eller utrikes födda Förgymsial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 5 % 20 % 74 % 1 % 16 % 15 % 59 % 7 % Bland svenska medborgare, födda i Sverige hade 74 procent av medborgarna i Ryd eftergymnasial utbildning 2014 (2006 = 67 procent). Bland utländska medborgare eller utrikes födda hade 59 procent eftergymnasial utbildning (2006 = 46 procent). Bland svenska medborgare, födda i Sverige hade 5 procent förgymnasial utbildning 2014 (2006 = 6,5 procent). Bland utländska medborgare eller utrikes födda hade 16 procent förgymnasial utbildning (2006 = 13 procent). Utbildningsnivån är således högre i gruppen svenska medborgare, födda i Sverige än i gruppen utländska medborgare eller utrikes födda. Detta trots att andelen med eftergymnasial utbildning är något högre än kommunsnittet i den senare gruppen. Noterbara förändringar vad gäller utbildningsnivå i Ryd Ryd är till stora delar ett studentområde. Utbildningsnivån är högre bland befolkningen än i övriga kommunen. Eftergymnasial utbildning dominerar både bland svenskar och i gruppen utländska medborgare eller utrikes födda. Under perioden 1 januari 2006 och 31 december 2014 har andelen med eftergymnasial utbildningen ökat något. 22 Här krävs specialstudier där studentåldrar exkluderas om man vill veta mer om situationen i Ryd. 20

26 III. Skolor och utbildning för barn och unga Barn och unga Det har redan redovisats att 12 procent av befolkningen i Ryd , bestod av barn och ungdomar 0-15 år och att siffran var 14 procent. Gruppen har i antal ökat med 304 stycken från 978 personer till personer, dvs med 31 procent fanns det 400 barn 0-5 år fanns det 561 barn, vilket är en ökning med 161 barn, dvs med 40 procent fanns det också 578 barn i åldern 6-15 år fanns det 721 stycken, vilket är en ökning med 143 barn, dvs med 25 procent under perioden. De många studenterna ger viss karaktär åt området. Gruppen år var personer 2014, vilket kan jämföras med i Skäggetorp och i Berga. Då framförallt gruppen barn 0-5 har ökat i Ryd, så innebär det att behovet av omsorg för barn i området har ökat något och i förlängningen innebär det att behovet av platser för barn i de lägre årskurserna kommer att öka. Skolor fanns det tre kommunala grundskolor i Ryd. Björnkärrsskolan och Solhagaskolan som hade undervisning för elever från förskoleklass till år 6 och Rydsskolan med undervisning för elever i årskurs 7-9. Sammanlagt gick 558 elever i årskurs 1-9 i de tre kommunala skolorna i oktober fanns det två kommunala grundskolor kvar i Ryd; Björnkärrsskolan med undervisning för elever från förskoleklass till år 6 och Nya Rydsskolan med undervisning för elever från förskoleklass till år 9. Från och med 2011 flyttade Solhagaskolan över sin verksamhet till Nya Rydsskolan. I oktober 2014 gick 542 elever i årskurs 1-9 på de två kommunala skolorna, dvs en liten minskning med 16 elever har skett. Noterbara förändringar vad gäller skolor och utbildning för barn och unga i Ryd Antal barn har ökat med 304 personer under Störst är ökningen bland yngre barn. Antal barn 0-5 år har ökat med 40 procent (161 barn). Elevantalet på de kommunala skolorna i Ryd är i stort sett detsamma 2006 som Uppgifterna i detta avsnitt bygger på Skolverkets elevstatistik för oktober månad 2006 resp

27 IV. Trygghet Det har redan konstaterats i statistikredovisningen för Skäggetorp, att trygghet i en stadsdel innefattar många olika aspekter, inte minst finns det en distinktion mellan faktiskt inträffade händelser ibland kallad faktisk trygghet respektive upplevd trygghet. Variabeln vardagsbrott/synliga brott kan ge underlag för diskus-sion om vilka upplevelser av trygghet som brottsstatistiken indirekt kan spegla. En passus är att brottsstatistik i hög grad är avhängigt vilka resurser polisen har för att ta hand om brottsanmälningar och arbeta med brott (kraftiga polisinsatser inom ett fält kan t ex synliggöra fler brott och öka statistiken). Vidare kan det spela in hur anmälningsbenägna medborgarna är (om man t ex tycker att det är meningsfullt att anmäla en cykelstöld, klotter etc.) Diagram 6 Vardagsbrott/synliga, polisanmälda brott i Linköpings kommun respektive i Ryd Källa: Polismyndigheten i Linköping 24 Antal A. Referensdiagram: Hela kommunen Vardagsbrott/synliga brott i Ryd B. Ryd 24 Då polismyndighetens brottsrapportering inte varit helt stringent över tid, beroende på oklarheter i vilka polisanmälningar som har räknats in olika år i variabeln övriga brott samt att rapporteringssystemen har ändrats över tid, ska statistiken betraktas med viss försiktighet. Då dessa fel bör likna varandra i de olika stadsdelarna säger siffrorna ändå något om relationen mellan stadsdelar och mellan stadsdelarna och kommunen som helhet. 22

28 I diagrammet ovan visas s k vardagsbrott/synliga (polisanmälda) brott i Ryd, som har registrerats hos polisen i Linköping Det som innefattas i statistiken är bilinbrott, cykelstölder, snatterier, källare- och vindsinbrott, skadegörelse, klotter, misshandel, bedrägerier, olaga hot, hemfridsbrott, sexualbrott mm begicks 916 vardagsbrott/synliga brott i Ryd har siffran sjunkit till 798, dvs med 13 procent (kan jämföras med brott i Skäggetorp 2014) polisanmäldes vardagsbrott/synliga brott i hela Linköpings kommun var summan brott. Det innebär en minskning (en tydligt nedåtgående trend) med brott, dvs med 31 procent, även om trenden planade ut 2014 (den t o m ökade något). Jämför man Ryd med kommunen som helhet från 2007 så följer stadsdelen samma nedåtgående trend över tid som kommunsnittet, men med tillfällig topp 2013 (999 brott). År 2014 sjönk antalet brott i Ryd samtidigt kommunsnittet planade ut (t o m ökade något). 6 procent av de brott som anmäldes i kommunen 2014 utfördes i Ryd. Noterbara förändringar vad gäller trygghet i Ryd Brottsstatistiken för vardagsbrott/synliga (polisanmälda) brott pekar på samma starka nedåtgående trend i Ryd under perioden , som i Linköping som helhet. Statistiken visar på en tillfällig topp i Ryd 2013, men därefter fortsatte minskningen kraftigare än i kommunen som helhet. Sex procent av de anmälda brotten i Linköping 2014 begicks i Ryd. 23

29 3. Stadsdelen Berga I. Boende Bostadsområdets utveckling Berga började byggas ut norr om Söderleden under slutet av 1950-talet. I början av 1960-talet fortsatte utbyggnaden och under 1960-talet byggdes hela stadsdelen ut byggdes ytterligare 63 bostäder. Under har det tillkommit ytterligare 244 bostäder i området. Bebyggelsen består 2014 till övervägande del av flerbostadshus (81 procent) i den norra och västra delen av stadsdelen. Småhusen (19 procent) består till största delen av rad- och kedjehus som är upplåtna med äganderätt. Dessa ligger i södra och östra delen av Berga. Andelen lägenheter med 3 r o k är betydligt högre än i kommunen. 69 procent av alla bostäder består av ett till tre rum och kök. I pågående detaljplanarbete beräknas ca bostäder byggas i området 25. Befolkningsutveckling I Österberga fanns det 495 invånare hade antalet invånare i stigit till och 1964 var antalet personer. I Västerberga fanns inga registrerade invånare före Först 1964 redovisas 337 personer som invånare där. Året efter fanns det invånare i stadsdelen. I november 1968 var folkmängden sammanlagt personer i de båda stadsdelarna uppgick befolkningen i det sammanslagna Berga till personer, dvs en minskning från är siffran personer. Det innebär att befolkning har ökat med 962 personer, dvs 17 procent mellan 2006 och Det är procentuellt sett den största ökningen i de tre stadsdelarna, men också den stadsdel (av de tre i denna studie) där ordinär nybyggnation skett (även om det i Ryd förvisso har byggts ett antal studentlägenheter). Störst är befolkningsökningen i delområdet Västerberga utgör befolkningen i Berga 4,3 procent av Linköpings kommuns befolkning 25 Uppgifter från Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens planchef. Mejl

30 Tabell 7 Befolkning i Berga respektive Befolkning Folkökning Västerberga Österberga norra Skarpan Österberga södra Summa Flyttrörelser Källa: SCB Berga är till del ett genomflyttningsområde. Under perioden kommer 42 procent kom från andra kommuner och annat land (Skäggetorp = 52,5 procent och Ryd = 60 procent). Utflyttningen domineras av flyttning till andra områden i Linköping (Se figur 3 nedan). Figur 3 Beskrivning av inflödet och utflödet av befolkningen i Berga. Källa SCB Inflyttning sker till 42 % från annan kommun/annat land Summerade flyttningar i Västerberga Inflyttning Från egen kom 599 Från egen kom Utflyttning Från andra Från annat Till egen kommuner land kom Från andra Från annat Till egen kommuner land kom Summerade flyttningar i Skarpan Inflyttning Utflyttning -168 Till andra Till annat kommuner land Till andra Till annat kommuner land Berga Summerade flyttningar i Österberga norra Inflyttning 1890 Från egen kom 435 Från egen kom Utflyttning Från andra Från annat Till egen kommuner land kom Från andra Från annat Till egen kommuner land kom % av utflyttning sker till egen kommun -106 Till andra Till annat kommuner land Summerade flyttningar i Österberga södra Inflyttning Utflyttning Till andra Till annat kommuner land 26 Med vissa efterjustering av SCB av statistiken i tabell 7 fås en totalsumma på 962 personer. I tabell 8 ingår inte några efterjusteringar av delsummorna, varför totalen blir 952 personer. Den summan har emellertid justerats till 962 personer så att tabellernas totaler stämmer överens. 25

31 Tabell 8 Inflödet och utflödet av befolkningen i Berga under åren Utveckling Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Födelsenetto Folkökning Västerberga Österberga norra Skarpan Österberga södra Summa Ålderssammansättning Källa: SCB 2006 utgjorde gruppen 0-15 år 17 procent, av de boende i Berga var siffran 22 procent av de invånarna i Berga (mot 14 procent i Ryd och 23 procent i Skäggetorp). Det innebär att gruppen 0-15 år har ökat från 959 personer till personer, dvs med 458 personer mellan , vilket motsvarar en ökning på 48 procent. Företrädesvis har ökningen skett i gruppen 0-5 år (234 personer). Vad gäller åldersgruppen unga vuxna, dvs personer år, så har denna grupp ökat från 808 personer 2006 till 943 personer Det innebär en ökning med 135 personer, dvs med 17 procent (Skäggetorp 49 procent och Ryd 1,5 procent). Svensk respektive utländsk bakgrund År 2006 fanns personer med utländsk bakgrund i Berga 28. Dessa utgjorde då 30 procent av befolkningen i stadsdelen har siffran ökat till personer, vilket utgjorde 42 procent av befolkningen i stadsdelen fanns det personer med utländsk bakgrund i Berga, vilket utgjorde 45 procent av befolkningen i stadsdelen. Det vanligaste ursprungslandet 2014 är, liksom både i Skäggetorp och Ryd, Irak (901 personer, vilket innebär en minskning med 94 personer sedan 2012). Därefter kommer Somalia (736 personer; en ökning med 207 personer sedan 2012), Iran (144 personer; en minskning med 19 personer sedan 2012) och Bosnien Hercegovina (115 personer; en minskning med 11 personer sedan 2012) samt Finland (62 personer, vilket innebär en minskning med fyra personer sedan 2012). 27 Med vissa efterjustering av SCB av statistiken i tabell 7 fås en totalsumma på 962 personer. I tabell 8 ingår inte några efterjusteringar av delsummorna, varför totalen blir 955 personer. Den summan har emellertid justerats till 962 personer så att tabellernas totaler stämmer överens. 28 SCB. BEFPAK-Folkmängd Utländsk bakgrund: Utrikes födda och födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands 26

32 De grupper som har ökat mest mellan är irakier och somalier. Sammanlagt har dessa två grupper ökat med 972 personer vilket lite drygt motsvarar hela nettoökningen för Berga under perioden. Noterbara förändringar vad gäller bostadsområdets utveckling i Berga Befolkningstillväxten i Berga har varit förhållandevis stor under perioden. Viss nybyggnation har skett. Berga är till del ett genomflyttningsområde. 42 procent kom från andra kommuner eller annat land under perioden (även i Ryd och Skäggetorp överväger inflyttning från andra kommuner och andra länder, dvs det är inte främst personer från Linköping som flyttar dit). Avflyttning skedde främst gentemot egen kommun. Befolkningen har ökat med 962 personer samtidigt som det tillkommit 244 nya bostäder. Viss förtätning av befolkningen har skett, även om den är mer påtaglig i Skäggetorp och Ryd. Antalet barn 0-15 år har ökat med nästan 960 personer, dvs med 48 procent. Antalet unga vuxna år har ökat med 135 personer, dvs med 17 procent. Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från att utgöra 30 procent till 45 procent av befolkningen. De grupper som främst har ökat är irakier och somalier, även om irakierna har minskat i antal de senaste två åren. II. Arbete, försörjning och utbildningsnivå Inkomstnivåer Det finns många i Berga med låg disponibel medianinkomst. Medianvärdet för den disponibla familje-/hushållsinkomsten för personer 20 år och uppåt i Berga var: År 2006; kronor (mot kronor i hela kommunen). År 2011; kronor (mot kronor i hela kommunen). År 2013; kronor (mot kronor i hela kommunen) ligger således medianvärdet i Berga, kronor under det genomsnittliga medianvärdet i Linköping. Medianvärdet har emellertid ökat mellan med kronor. (Skäggetorp har ökat kronor och Ryd ). Ökningen i hela kommunen är kronor. Det innebär att medianvärdet i Berga har ökat mindre än medianvärdet för hela kommunen. Inkomstskillnaderna mellan hushållen i Berga (liksom i Skäggetorp och Ryd) och övriga Linköping har således ökat under perioden. 27

33 Arbetslösheten i Berga Diagram 7 Arbetssökande år utan arbete samt i program med aktivitetsstöd i Berga, 31 mars Arbetssökande år utan arbete samt i program med aktivitetsstöd 31 mars i Berga Procent 20,0 18,0 16,0 14,0 12,8 12,7 13,8 13,9 12,6 12,0 10,0 8,1 8,1 9,8 10,6 8,0 6,0 6,8 6,4 6,4 6,2 5,5 5,4 5,0 4,0 4,7 4,2 2,0 0, Berga Linköping Av diagrammet ovan går att utläsa att andelen arbetssökande i Berga ökade mer än andelen i kommunen mellan Efter 2013 har andelen arbetssökande i Berga minskat, även om andelen är dubbelt så stor som kommunsnittet. Ser man till hela perioden så har andelen arbetssökande år i Ryd ökat något från 8,1 procent (mot 4,7 procent i hela kommunen) till 10,6 procent (mot 5,0 procent i kommunen). Arbetslöshet respektive förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år En intressant jämförelse, ur ett barnperspektiv, kan göras av hur många som förvärvsarbetar respektive inte förvärvsarbetar av föräldrar till barn 0-17 år i Berga. I diagrammet nedan jämförs Berga med Lambohov, som ligger nära kommunsnittet (Lambohov har 24,5 procent föräldrar som inte förvärvsarbetar, i kommunen är snittet 22,5 procent). 29 På grund av definitionsändring finns inga jämförbara siffror före

34 Diagram 8 Föräldrar till barn 0-17 år som förvärvsarbetar respektive inte förvärvsarbetar i Berga, A. Referensdiagram Lambohov Antal Föräldrar till barn 0-17 år i Berga B. Diagram Berga Den blå linjen visar antal föräldrar till barn 0-17 år, som förvärvsarbetar. Den röda linjen visar antal föräldrar till barn 0-17 år, som ej förvärvsarbetar. Ett ideal är att den blå linjen ligger högst och helst är på väg uppåt och att den röda linjen ligger lägre och är på väg nedåt. Diagrammen visar att Lambohov har haft en något positiv utveckling medan Berga har haft en viss negativ utveckling, som följer den i Ryd (Skäggetorp har haft en påtagligt mer negativ utveckling) blev föräldrar (till barn 0-17 år) som inte förvärvsarbetar i Berga, något fler än de som förvärvsarbetar. Antalet har sakta ökat något sedan dess fram till I Linköpings andra stadsdelar utom (Skäggetorp, Ryd och Berga) är förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år fler, än ej förvärvsarbetande År Förvärvsarb. Ej förvärvsarb. 29

35 Försörjningsstöd I Berga ligger ekonomiskt biståndet på en jämn nivå under perioden fick 491 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Berga, det vill säga 11 procent. Det utgjorde 12,3 procent av det totala antalet personer med ekonomiskt bistånd i kommunen fick 714 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Berga, det vill säga 14,4 procent fick 792 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Skäggetorp, det vill säga 15,8 procent. Som jämförelse kan nämnas att i Lambohov var andelen 4,7 procent bor 16,6 procent av samtliga mottagare av ekonomiskt bistånd i kommunen i bor i Berga (31,5 procent i Skäggetorp och 10,8 procent i Ryd) var siffran 12,4 procent. Noterbara förändringar vad gäller arbete och försörjning i Berga Inkomstnivåerna i Berga är lägre än kommungenomsnittet. Medianinkomsten per familj/ hushåll i Berga har ökat mer än i Skäggetorp och Ryd. Men medianinkomsten i kommunen har ökat mer än den för hushållen i Berga. Andelen arbetssökande är det dubbla mot kommunsnittet blev föräldrar som inte förvärvsarbetar något fler än de som förvärvsarbetar, vilket sedan har hållit i sig. Andelen invånare som är beroende av ekonomiskt bistånd har ökat under perioden. 16,6 procent av samtliga mottagare av ekonomiskt bistånd i kommunen bor i Berga är de senaste siffrorna på stadsdelsnivå. 30

36 Utbildningsnivå bland den arbetsföra befolkningen Den 1 januari 2006 hade 18 procent av den arbetsföra befolkningen mellan i Berga förgymnasial utbildning. 40 procent hade gymnasial utbildning. 38 procent hade eftergymnasial utbildning. Den 31 december 2014 hade 20 procent förgymnasial utbildning, (9 procent i hela kommunen) 35 procent hade gymnasial utbildning (38 procent i hela kommunen) och 41 procent eftergymnasial utbildning (51 procent i hela kommunen, 26 procent i Skäggetorp och 69 procent i Ryd). Under perioden 1 januari 2006 och 31 december 2014 finns en svag tendens till viss polarisering av utbildningsnivån till förmån för förgymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå. Nedan redovisas utbildningsnivån bland befolkningen i Ryd uppdelad på svenska medborgare födda i Sverige respektive utländska medborgare eller utrikes födda. Tabell 9 Utbildningsnivå boende i Berga år 31 december 2014 Utbildningsnivå 2014 Svenska medborgare födda i Sverige Utländska medborgare eller utrikes födda Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 10 % 39 % 50 % 1 % 33 % 29 % 30 % 8 % Bland svenska medborgare, födda i Sverige hade 50 procent eftergymnasial utbildning 2014 (2006 = 42 procent). Bland utländska medborgare eller utrikes födda hade 30 procent eftergymnasial utbildning (2006 = 29 procent). Bland svenska medborgare, födda i Sverige hade 5 procent förgymnasial utbildning 2014 (2006 = 13 procent). Bland utländska medborgare eller utrikes födda hade 33 procent förgymnasial utbildning (2006 = 28 procent). Utbildningsnivån är således högre i gruppen svenska medborgare, födda i Sverige än i gruppen utländska medborgare eller utrikes födda. Bland svenska medborgare, födda i Sverige har även den eftergymnasial utbildning ökat, medan andelen med förgymnasial utbildning har ökat bland utländska medborgare eller utrikes födda. Noterbara förändringar vad gäller utbildningsnivå i Berga Andelen som har förgymnasial utbildning är högre i Berga än i kommunen som helhet. Det är också en mindre andel som har eftergymnasial utbildning i Berga, än i kommunen som helhet. Det vill säga, utbildningsnivån är lägre i Berga än i kommunen som helhet. Utbildningsnivån är högre bland svenska medborgare, födda i Sverige än i gruppen utländska medborgare eller utrikes födda. Bland svenska medborgare, födda i Sverige har dessutom andelen med eftergymnasial utbildning ökat. Detta samtidigt som andelen med förgymnasial utbildning har ökat bland utländska medborgare eller utrikes födda. HÄÄR 3 31

37 III. Skolor och utbildning för barn och unga Barn och unga Det har redan redovisats att 17 procent av befolkningen i Berga , bestod av barn och ungdomar 0-15 år och att siffran var 22 procent. Gruppen har i antal ökat med 458 stycken, från 959 personer till personer, dvs med 48 procent fanns det 345 barn 0-5 år fanns det 629 barn, vilket är en ökning med 284 barn, dvs 82 procent fanns det 614 barn i åldern 6-15 år fanns det 778 stycken, vilket är en ökning med 164 barn, dvs 27 procent under perioden. De största topparna finns i åldersklassen 1-3 år och 6-9 år, med 322 barn i varje grupp. Skolor fanns det två kommunala grundskolor i Berga; Bäckskolan med undervisning för elever från förskoleklass till år 6 och Berga skola med undervisning för år 7-9. Därutöver fanns friskolan Lillgårdsskolan med undervisning för elever från förskoleklass till årskurs 6. I oktober 2006 gick sammantaget 376 elever i årskurs 1-9 i de kommunala skolorna (Bäckskolan 215 personer och Berga skola 161 personer) och 152 elever i Lillgårdsskolan fanns bara Bäckskolan kvar av de två kommunala skolorna, samt friskolan Lillgårdsskolan. Området hade då inte längre någon egen högstadieskola. I oktober 2014 gick 232 elever i årskurs 1-6 i den kommunala skolan Bäckskolan, vilket är en liten ökning med 17 elever. 173 elever gick i årskurs 1-6 i friskolan Lillgårdsskolan, vilket är en liten ökning med 21 elever. Noterbara förändringar vad gäller skolor och utbildning för barn och unga i Berga Antal barn 0-15 år har ökat med 458 personer under Antal barn 0-5 år har ökat med 79 procent. De största topparna (ökning och antal) finns i åldersklassen 1-3 år och 6-9 år. Området har förlorat sin högstadieskola under perioden (2008). Elevantalet i årskurs 1-6 har ökat något på den kommunala Bäcksskolan och friskolan Lillgårdsskolan. 31 Uppgifterna i detta avsnitt bygger på Skolverkets elevstatistik för oktober månad 2006 resp

38 IV. Trygghet Det har redan konstaterats i statistikredovisningen för såväl Skäggetorp som Ryd, att trygghet i en stadsdel innefattar många olika aspekter, inte minst finns det en distinktion mellan faktiskt inträffade händelser ibland kallad faktisk trygghet respektive upplevd trygghet. Variabeln vardagsbrott/synliga brott kan ge underlag för diskussion om vilka upplevelser av trygghet som brottsstatistiken indirekt kan spegla. En passus är att brottsstatistik i hög grad är avhängigt vilka resurser polisen har för att ta hand om brottsanmälningar och arbeta med brott (kraftiga polisinsatser inom ett fält kan t ex synliggöra fler brott och öka statistiken). Vidare kan det spela in hur anmälningsbenägna medborgarna är (om man t ex tycker att det är meningsfullt att anmäla en cykelstöld, klotter etc.) Diagram 9 Vardagsbrott/synliga, polisanmälda brott i Linköpings kommun respektive i Berga Källa: Polismyndigheten i Linköping 32 Antal A. Referensdiagram: Hela kommunen Vardagsbrott/synliga brott i Berga B. Berga 32 Då polismyndighetens brottsrapportering inte varit helt stringent över tid, beroende på oklarheter i vilka polisanmälningar som har räknats in olika år i variabeln övriga brott samt att rapporteringssystemen har ändrats över tid, ska statistiken betraktas med viss försiktighet. Då dessa fel bör likna varandra i de olika stadsdelarna säger siffrorna ändå något om relationen mellan stadsdelar och mellan stadsdelarna och kommunen som helhet. 33

39 I diagrammet ovan visas s k vardagsbrott/synliga (polisanmälda) brott i Berga, som har registrerats hos polisen i Linköping mellan Det som redovisas i statistiken är bilinbrott, cykelstölder, snatterier, källare- och vindsinbrott, skadegörelse, klotter, misshandel, bedrägerier, olaga hot, hemfridsbrott, sexualbrott mm begicks 691 vardagsbrott/synliga brott i Berga sjönk siffran till 458 personer, dvs med 34 procent (kan jämföras med polisanmälda brott i Skäggetorp 2014) polisanmäldes vardagsbrott/synliga brott i hela Linköpings kommun var siffran brott. Det innebär en minskning (en tydligt nedåtgående trend) med brott, dvs med 31 procent, även om trenden planade ut 2014 (den t o m ökade något). Jämför man Berga med kommunen som helhet så följer stadsdelen, från 2007 samma nedåtgående trend som kommunsnittet, men med tillfällig topp 2013 (548 brott) och därefter en stadigare minskning även 2014, då kommunsnittet istället planade ut (t o m ökade något). Fyra procent av de brott som anmäldes i kommunen 2014 begicks i Berga. Noterbara förändringar vad gäller trygghet i Berga Brottsstatistiken för vardagsbrott/synliga (polisanmälda) brott pekar på en nedåtgående trend i Berga under perioden , precis som i Linköping som helhet. Fyra procent av de brott som anmäldes i kommunen 2014 begicks i Berga. 34

40 Sammanfattande bild av stadsdelarna 1. Noterbara förändringar för Skäggetorp Bostadsområdets utveckling Befolkningsökningen i Skäggetorp har varit förhållandevis stor under perioden. Detta trots att ingen nybyggnation har skett. Skäggetorp är ett typiskt genomflyttningsområde, med stor påfyllnad från andra kommuner och andra länder och med avflyttning främst gentemot egen kommun. Befolkningsökningen utan nybyggnation innebär en viss förtätning av området. Noterbart är att två tredjedelar av alla bostäder är mindre lägenheter dvs tvåor och treor. Således finns det anledning att anta att trångboddheten har ökat. Antalet barn 0-15 år har ökat med drygt 500 personer (nästan 30 procent) under perioden och antalet unga vuxna med nästan 530 personer (nästan 50 procent). Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från drygt personer till drygt av de boende i Skäggetorp (dvs från 42 procent till 63 procent av befolkningen). Grupperna som har ökat mest är personer från Irak, Somalia, och Syrien, även om nettoökningen av för irakier har stannat upp de senaste åren. Arbete och försörjning Inkomstnivåerna i Skäggetorp är genomgående låga. Inkomstskillnaderna mellan hushållen i Skäggetorp och i övriga Linköping har ökat under perioden. Andelen arbetssökande har ökat mer i Skäggetorp än i övriga kommunen blev föräldrar som ej förvärvsarbetar fler än de som förvärvsarbetar, vilket sedan har hållit i sig. Det innebär att antalet barn med föräldrar som inte förvärvsarbetar har ökat. Beroendet av ekonomiskt bistånd har ökat, till skillnad mot t ex Lambohov där det är relativt oförändrat. Nästan 21 procent av dem som bor i Skäggetorp får ekonomiskt bistånd. 31,5 procent av alla mottagare av ekonomiskt bistånd i Linköping bor i Skäggetorp. Utbildningsnivå Utbildningsnivån är lägre bland befolkningen i Skäggetorp än i övriga kommunen. Andelen med eftergymnasial utbildningen har ökat något. Det skiljer inte så mycket mellan svenska medborgare, födda i Sverige och utländska medborgare eller utrikes födda, vad gäller andelen med eftergymnasial utbildning. Däremot är det fler som bara har förgymnasial utbildning i den senare gruppen, där utbildningsnivån har större spridning. Skolor och utbildning för barn och unga Antal barn har ökat med 505 personer under Störst är ökningen bland yngre barn. Antal barn 0-5 år har ökat med 46 procent (297 barn). Elevantalet på de kommunala skolorna gick ner mellan med 175 elever. Därefter har elevantalet ökat igen med 68 elever. Friskolan Dar Al Uloum har backat med 11 elever. Trygghet Brottsstatistiken pekar över tid på en nedåtgående trend vad gäller vardagsbrott/synliga brott (polisanmälda) i Skäggetorp under perioden Stadsdelen följer den allmänt nedåtgående trenden i kommunen med ett visst trendbrott 2014, då statistiken vänder något uppåt igen. 10 procent av de anmälda brotten i Linköping 2014 utfördes i Skäggetorp. 2. Noterbara förändringar i Ryd

41 2. Noterbara förändringar i Ryd Bostadsområdets utveckling Befolkningstillväxten i Ryd har varit förhållandevis stor under perioden. Detta trots att ingen nybyggnation har skett. Ryd är liksom Skäggetorp, ett typiskt genomflyttningsområde, med påfyllnad i hög grad från andra kommuner och andra länder och med avflyttning främst gentemot egen kommun. Befolkningen har ökat med personer mellan 2006 och 2014, utan någon större nybyggnation i området (endast 53 studentlägenheter). Noterbart är att över 80 procent av lägenheterna är mindre lägenheter, dvs ettor till treor. Således finns det anledning att anta att trångboddheten kan ha ökat något i Ryd liksom i Skäggetorp. Antalet barn 0-15 år har ökat med drygt 300 personer (drygt 30 procent) och antalet unga vuxna år med drygt 40 personer (1,5 procent). Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från 32 procent av befolkningen 2006 till 43 procent De grupper som främst har ökat mest är irakier och somalier (desamma som i Skäggetorp). Arbete och försörjning Inkomstnivåerna i Ryd är genomgående låga. De många studenterna i området står för en del av förklaringen. Inkomstskillnaderna mellan hushållen i Ryd och i övriga Linköping har ökat under perioden. Andelen arbetssökande är marginellt fler i Ryd än i övriga kommunen blev föräldrar som inte förvärvsarbetar något fler än de som förvärvsarbetar. Detta har sedan dess hållit i sig. Beroendet av ekonomiskt bistånd är oförändrat under perioden på en nivå strax under 7 procent. Nästan 11 procent av alla mottagare av ekonomiskt bistånd i Linköping bor i Ryd. Utbildning Ryd är till stora delar ett studentområde. Utbildningsnivån är högre bland befolkningen än i övriga kommunen. Eftergymnasial utbildning dominerar både bland svenskar och i gruppen utländska medborgare eller utrikes födda. Under perioden 1 januari 2006 och 31 december 2014 har andelen med eftergymnasial utbildningen ökat något. Skolor och utbildning för barn och unga Antal barn har ökat med 304 personer under Störst är ökningen bland yngre barn. Antal barn 0-5 år har ökat med 40 procent (161 barn). Elevantalet på de kommunala skolorna i Ryd är i stort sett detsamma 2006 som Trygghet Brottsstatistiken för vardagsbrott/synliga brott (polisanmälda) pekar på samma starka nedåtgående trend i Ryd under perioden , som i Linköping som helhet. Statistiken visar på en tillfällig topp i Ryd 2013, men därefter fortsatte nedgången kraftigare än i kommunen som helhet. Sex procent av de anmälda brotten i Linköping 2014 utfördes i Ryd. 36

42 3. Noterbara förändringar i Berga Bostadsområdets utveckling Befolkningstillväxten i Berga har varit förhållandevis stor under perioden. Viss nybyggnation har skett. Berga är till del ett genomflyttningsområde. 42 procent kom från andra kommuner eller annat land under perioden (även i Ryd och Skäggetorp överväger inflyttning från andra kommuner och andra länder, dvs det är inte främst personer från Linköping som flyttar dit). Avflyttning skedde främst gentemot egen kommun. Befolkningen har ökat med 962 personer samtidigt som det tillkommit 244 nya bostäder. Viss förtätning av befolkningen har skett, även om den är mer påtaglig i Skäggetorp och Ryd. Antalet barn 0-15 år har ökat med nästan 460 personer (48 procent) och antalet unga vuxna år med 135 personer (17 procent). Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från att utgöra 30 procent till 45 procent av befolkningen. De grupper som främst har ökat är irakier och somalier, även om irakierna har minskat i antal de senaste två åren. Arbete och försörjning Inkomstnivåerna i Berga är lägre än kommungenomsnittet. Medianinkomsten per familj/ hushåll i Berga har ökat mer än i Skäggetorp och Ryd. Men medianinkomsten i kommunen har ökat mer än den för hushållen i Berga. Andelen arbetssökande är det dubbla mot kommunsnittet blev föräldrar som inte förvärvsarbetar något fler än de som förvärvsarbetar, vilket sedan har hållit i sig. Andelen invånare som är beroende av ekonomiskt bistånd har ökat under perioden. 16,6 procent av samtliga mottagare av ekonomiskt bistånd i kommunen bor i Berga. Utbildning i Berga Andelen som har förgymnasial utbildning är högre i Berga än i kommunen som helhet. Det är också mindre andel som har eftergymnasial utbildning i Berga, än i kommunen som helhet. Det vill säga, utbildningsnivån är lägre i Berga än i kommunen som helhet. Utbildningsnivån är högre bland svenska medborgare, födda i Sverige än i gruppen utländska medborgare eller utrikes födda. Bland svenska medborgare, födda i Sverige har dessutom andelen med eftergymnasial utbildning ökat. Detta samtidigt som andelen med förgymnasial utbildning har ökat bland utländska medborgare eller utrikes födda. Skolor och utbildning för barn och unga Antal barn 0-15 år har ökat med 458 personer under Antal barn 0-5 år har ökat med 79 procent. De största topparna (ökning och antal) finns i åldersklassen 1-3 år och 6-9 år. Området har förlorat sin högstadieskola under perioden (2008). Elevantalet i årskurs 1-6 har ökat något på den kommunala Bäcksskolan och friskolan Lillgårdsskolan. Trygghet Brottsstatistiken för vardagsbrott/synliga (polisanmälda) brott pekar på en nedåtgående trend i Berga under perioden , precis som i Linköping som helhet. Fyra procent av de brott som anmäldes i kommunen 2014 utfördes i Berga. 37