Remiss Handlingsplan för ökad krisberedskap

Transkript

1 REMISS 1 (2) Diarienr Kommunstyrelsen /402-KS-161 Ärende Remitterat till Remiss Handlingsplan för ökad krisberedskap Se förteckning Handlingsplan för ökad krisberedskap i Västerås, beskriver övergripande åtgärder som prioriterats för att begränsa kommunens sårbarhet och stärka krishanteringsförmågan inom staden och med andra samverkande aktörer. Planen har tagits fram av Stadsledningskontoret i samverkan med berörda förvaltningar och bolag inom Västerås stad samt ett antal externa aktörer. Underlag för framtagande av denna plan har varit Risk- och sårbarhetsanalys Västerås kommun 2016 vilken bifogas med remissen. Remissinstanser finns redovisade nedan. Remisstiden omfattar 8 veckor till Svar senast Synpunkter på handlingsplanen? Remisstiden pågår fram till den 15 juni Eventuella synpunkter lämnas skriftligen senast den 1 juni via e-post till kommunstyrelsen@vasteras.se eller via vanlig post till Västerås stad, Kommunstyrelsen, Västerås. Vad händer sedan? Remissen är en del i arbetet med att ta fram handlingsplanen. Alla synpunkter som kommer in under remisstiden kommer att sammanställas och bemötas i en samrådsredogörelse. Handlingsplanen revideras därefter med utgångspunkt i de inkomna synpunkterna. Beslutet att anta planen tas sedan av kommunfullmäktige. Kontakt Om du har frågor kring planens innehåll, kontakta: Johan Ahlström, riskingenjör, tel , johan.ahlstrom@vasteras.se Med vänlig hälsning Anethe Mannerhagen Kanslichef ID: Remiss

2 VÄSTERÅS STAD REMISS 2 Diarienr /402-KS-161 Remisslista: Nämnder och styrelser Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Individ- och familjenämnden Kulturnämnden Miljö- och konsumentnämnden Nämnden för funktionshindrade Nämnden för idrott och friluftsliv Skultuna kommundelnämnd Styrelsen för proaros Tekniska nämnden Tekniska produktionsstyrelsen Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Äldrenämnden Kommunala bolag Bostads AB Mimer Mälarenergi AB Mälarhamnar AB Näringsliv Västerås Västerås & Co Västerås Flygplats AB Kommunalförbund Mälardalens Brand- och Räddningsförbund VafabMiljö AB Myndigheter Försvarsmakten Länsstyrelsen i Västmanlands län Polisen Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands län Västmanlands läns landsting Övriga Länsförsäkringar Bergslagen

3 Diarienr 2016/402 KS 161 nternati Handlingsplan för ökad krisberedskap i Västerås, Antagen av kommunfullmäktige XX april 2016 program policy handlingsplan riktlinje

4 Handlingsplan för ökad krisberedskap program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

5 Handlingsplan för ökad krisberedskap Handlingsplan för ökad krisberedskapsförmåga Bakgrund Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) reglerar krishanteringen i kommuner och landsting. Bestämmelserna i lagen syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i respektive verksamhet och ha en god förmåga att hantera samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. För att säkerställa att Västerås kommuns och samhällets funktionalitet kan upprätthållas även vid störningar, olyckor, kriser och krig krävs en förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och återhämta sig från påfrestningar. Skydd av samhällsviktig verksamhet handlar om att säkerställa en förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från påfrestningar hos de verksamheter och funktioner som är av betydelse för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt våra grundläggande värden. Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet menas de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som upprätthåller den funktion som de ingår i och är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Vad som är samhällsviktigt kan variera beroende på vilka situationer vi ställs inför och i takt med att samhället utvecklas. Kontinuitetsplanering Med kontinuitetsplanering är verksamheten förberedd på störningar som kan inträffa. Verksamheten hanterar samhällsviktiga åtaganden med reservrutiner och kan snabbare återskapa funktion och normalläge. Kontinuitetsplanering syftar till att: identifiera samhällsviktiga och kritiska processer förebygga avbrott i verksamheten säkerställa förmågan att upprätthålla acceptabla driftsnivåer om avbrott ändå uppstår kritiska processer ska kunna återupptas inom acceptabel avbrottstid Krishantering Genom att planera för att kunna hantera olika händelser, allt från incidenthantering till krishantering, skapas förutsättningar för att en händelse effektivt ska kunna tas om hand och för att den samhällsviktiga verksamheten kan upprätthållas. Risk- och sårbarhetsanalyser För att identifiera risker och sårbarheter i kommunen och inom stadens förvaltningar och bolag har bland annat risk- och sårbarhetsanalyser genomförts. Den övergripande analysen presenteras i Risk- och sårbarhetsanalys Västerås kommun 2016 (Dnr 2016/160-KS). Nämndernas, styrelsernas och bolagens egna internkontrollplaner och riskanalyser beskriver vilka åtgärder de ska genomföra. Vissa sårbarheter som identifieras är lika för många verksamheter och i många fall ineffektivt om de ska hanteras av alla. Därför lyfts vissa åtgärder upp till en stadsoch kommunövergripande hantering. 3

6 Handlingsplan för ökad krisberedskap Avgränsning Handlingsplanen inkluderar inte annat säkerhetsarbete eller uppgifter enligt annan lagstiftning, som exempelvis skydd mot olyckor, även om vissa åtgärder har koppling till annan lagstiftning. Särskilda satsningar och prioriteringar Denna handlingsplan beskriver de övergripande åtgärderna som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Utifrån analyser som genomförts och brister som identifierats vid utvärderingar av inträffad händelse ska följande satsningar och prioriteringar ske för att säkerställa kontinuitet vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. 4

7 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Ökad förmåga att hantera elavbrott. Flertalet av stadens äldreboenden saknar reservkraft. Ingen av stadens trygghetspunkter har reservkraft. Stadens äger inga mobila reservkraftverk och de Mälarenergi disponerar behövs till deras egen verksamhet. Det finns möjlighet för synergier och samarbetsformer. Tidigare var kraftvärmeverket tänkt som kommunens eget reservkraftverk genom ö drift (produktion av el till tätorten Västerås). Genom en bytesaffär med Vattenfall gällande elnät styr inte Mälarenergi själva över hur el från kraftvärmeverket ska prioriteras. Det finns scenarier, till exempel helt dött regionnät, då man kan använda KVV till att starta upp från dött nät där det inte går att mata ut på regionnätet utan man måste börja med en mindre last. Då börjar man med att mata Västerås lokalnät för att därefter på sikt fasa in regionnätet. 1. Förstudie som beskriver hur Västerås stad bör hantera frågan om reservkraft. I analysen ska ingå hur stadens 18 trygghetspunkter bör förberedas. 2. Införande av reservkraft i stadsnätet enligt PTSFS 2015:2 Post och telestyrelsens föreskrifter om krav på driftsäkerhet. 1. Stadsledningskontoret 2. FIBRA. Mälarenergi Elnät AB, Sociala nämnders förvaltning, Fastighetskontoret, Vård och omsorg. 1) Klart Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. 2) Löpande. Budgeteras och beskostas av FIBRA. 5

8 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Förmåga att hantera avbrott i drivmedelsförsörjningen. Vid elavbrott krävs bränsle till reservkraftverk. Reservkraftverkens egna tankar räcker ofta bara till några timmars drift och måste därefter tankas. Samtidigt som elen försvinner slutar pumparna vid drivmedelsstationerna att fungera. Mälarenergi Elnät har en lösning där de försörjer drivmedelsstationer med el från reservkraftverk i ett rullande system för att förse Mälarenergis fordon, blåljusfordon och ev. andra prioriterade fordon med drivmedel. Ta fram bränsleförsörjningsplan som inkluderar alla samhällsviktiga aktörer i Västerås kommun. I planarbetet ska kartläggas om det finns behov av investeringar. Stadsledningskontoret. Mälarenergi Elnät och värme, Fastighetskontoret, Övriga samhällsviktiga aktörer med reservkraft i kommunen och behov av att kunna tanka fordon. Klart Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. Ökad förmåga att förhindra och hantera social oro. Uppdatera plan för hantering av social oro. Stadsledningskontoret. Polisen med flera. Klart Ordinarie budget. Stärkt krisberedskap hos medborgarna. Invånarnas krisberedskap är låg. Vid el, vatten och värmeavbrott så måste invånarna (exkl. svaga grupper) ha förmåga att klara sig själva den första tiden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, planerar för olika nationella aktiviteter. Staden och Mälarenergis aktiviteter bör samordnas med MSBs. Information gällande risker i kommunen kan stärkas. Här har MSB tagit fram en vägledning till stöd. 1. Informationskampanjer. 2. Utveckla lösning kopplat till Mitt Västerås för att snabbt kunna sprida information till invånarna. 3. Förbättrad riskkommunikation. Stadsledningskontoret. Mälarenergi, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, P4 Västmanland, Lanstinget, Västerås frivilliga resursgrupp. 1. Påbörjas , därefter löpande arbete. 2. Klart Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. 3. Klart Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. 6

9 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Motverka våldsbejakande extremism. Våldsbejakande extremistmiljöer kan utgöra ett hot mot samhällets grundläggande struktur, dess styrelseskick samt politiska företrädarna på olika nivåer men även mot medborgares grundläggande demokratiska rättigheter. Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Implementera och arbeta utifrån innehållet i planen. Stadsledningskontoret. Polisen med flera. Plan antagen Löpande arbete med aktiviteter. Särskilda aktiviteter budgeteras årligen. Påbörjat planeringen av Civilt försvar. Sverige saknar övergripande kontinuitetsplaner för t.ex. livsmedelsförsörjning. Genom planering av civilt försvar kommer också normala civil krisberedskapsplanering att stärkas. 1. Stärka samverkan med Försvarsmakten och då med extra fokus på hemvärnsbataljonen i Västmanland. 2. Medverka i Försvarsmaktens övningar. 3. Utbilda tjänstemän och politiker i höjd beredskap. 1. Stadsledningskontoret. 2. Alla förvaltningar och bolag. 3. Stadsledningskontoret. Försvarsmakten, Länsstyrelsen. 1. Löpande. Ordinarie verksamhet. 2. Vecka LTÖ + september 2017 Aurora. Ordinarie budget /2018 Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. 7

10 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Stärkt förmåga att hantera stora och omfattande samhällsstörningar. Skogsbranden i Västmanland visade en bristande förmåga till ledning och samverkan mellan samhällets olika aktörer. MBR kommer under hösten 2016 flytta sin räddningscentral till Eskilstuna. Polisens kommer att flytta sin länskommunikationscentral till Uppsala. Mälarenergi kommer inom något år att flytta sin driftledningscentral till nya lokaler. Allt detta skapar nya förutsättningar och möjligheter. I projektet Stadens kontrollrum vill Mälarenergi utnyttja den digitala tekniken för att skapa en gemensam plattform där samhällets olika intressenter och verksamheter ska kunna dela information, se status på kritiska samhällsfunktioner och ge beslutsstöd i kriser och vid störningar. 1. Implementering av det nationella konceptet för ledning och samverkan. Bygga en organisationsstruktur mellan aktörerna inom Västerås kommun. Hanteras i ny plan för hanteringar av samhällsstörningar. 2. Stadens kontrollrum. Förstudie pågår. Därefter beslut om implementering. 3. Fortsatta gemensamma stabsoch ledningsutbildningar och utveckla funktionsutbildningar. 4. Reviderad vägledning till stadens verksamheter för framtagande av krishanteringsplan. 1. Stadsledningskontoret. 2. Mälarenergi Elnät AB. 3. Stadsledningskontoret. 4. Stadsledningskontoret. MBR, polisen, med flera. 1. Löpande. Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. 2. Pågår. Förstudie klart ME Elnäts ordinarie budget. 3. Årligen. Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. 8

11 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Ökad driftsäkerhet inom elektronisk kommunikation. Många samhällsfunktioner är beroende av att kunna utbyta information mellan individer, organisationer och tekniska system. Elektronisk kommunikation bidrar till samhällsviktig verksamhet inom en rad områden. Västerås stad har drabbas av flera incidenter som påvisat att det finns klara brister i incidenthanteringen, samverkan och kontinuitetsplaneringen. Mälarenergis verksamheter drabbades hårt efter att en huvudnod i stadsnätet slutade fungera. I nuläget går kommunikationen via FIBRA (Wimax) och incidenten visade att den lösningen är sårbar. Kommunikationsrummet i Stadshuset saknar idag redundans samtidigt som befintligt rum har stora brister. Rummet är av mycket stor betydelse för att stadens ITsystem ska fungera. MSB har gett förslag till hur befintligt rum ska säkras. 1. Riskanalys ska göras av IT processen utifrån stadens modell vilken inkluderar kontinuitetsplanering och krishantering. Arbetet ska göras i samverkan med CGI, TDC och FIBRA. 2. Krisövningar ska genomföras minst årligen med ITstörningar som scenario. 3. Utveckla rutiner och förmåga att samverka och att skapa gemensam lägesbild vid IT incidenter. 4. Framtagande av nätverksbild i staden. 5. Förbättra och skapa redundant kommunikation till Mälarenergi Elnäts mottagningsstationer. 6. FIBRA bör snarast följa de krav som ställs i PTSFS 2015:2 Postoch telestyrelsens föreskrifter om krav på driftsäkerhet. 7. Medverkan på krisövningen Telö Nytt kommunikationsrum för staden. Åtgärder i befintligt rum. 1. Servicepartner ITcenter. 2. Servicepartner ITcenter. 3. Servicepartner ITcenter. 4. Stadsledningen. 5. Mälarenergi Elnät AB. 6. FIBRA. 7. Stadsledningen och FIBRA. 8. Stadsledningskontoret för nytt rum. Servicepartner för att befintligt rum åtgärdas. CGI, FIBRA, TDC, Vård och omsorg Stadsledningskontoret har särskilda medel avsatta för stöd i processen. 2. Årligen. Ordinarie budget Ordinarie budget Ordinarie budget. 5. Redan budgeterad av Mälarenergi Elnät AB. Löpande åtgärd kommande år. 6. Löpande. Budgeteras och beskostas av FIBRA Ordinarie budget Särskilda medelavsatta är avsatta i 2016 års budget. 9

12 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Förebygga och öka förmågan att hantera väpnat våld drabbades Sverige av väpnat våld i offentlig miljö. Risken finns att det kommer att hända igen. Personal, elever etc är inte övade att kunna hantera denna typ av scenario. Verksamhetslokaler är anpassade för utrymning. Vid denna typ av scenario är ibland inrymning rätt metod. 1. Utbildning. 2. Utbildningskoncept med film för att effektivisera breddutbildning. 3. Vid ny och ombyggnation inom staden ska hänsyn tas till risken för väpnat våld. 1. Respektive verksamhet där risk finns för väpnat våld. Stadsledningskontoret och polisen genomför utbildningen. 2. Stadsledningskontoret. Ev kommer Skolverket/ polisen/msb/skl ta fram något. 3. Fastighetskontoret. Barn och utbildningsförvaltningen Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. 2. Påbörjas Ev kommer Skolverket/ polisen/msb/skl ta fram något. 3. Löpande. Budgeteras av FK. Förmåga att inom Västerås stads verksamheter hantera störningar i livsmedelsproduktionen. El och vattenavbrott, störningar med transporter leder till störningar i livsmedelsproduktionen. Västerås stad har ca 75 tillagningskök vilka leverera mat till förskolor, skolor och äldreboenden. 1. Undersök möjligheten att ha förråd på olika geografiska platser för nödproviant så som konserver som kan förtäras kalla som varma. 2. Säkerställ kontinuitetshantering för el och vattenavbrott. 3. Kartlägg matproduktion och leveranser inom Västerås kommun. 4. Skapa en krisberedskapsplan för livsmedelsförsörjning till invånarna i Västerås kommun. 5. Kravställning på kontinuitetshantering hos privata utförare av vård och omsorg gällande matleverans/ livsmedelsförsörjning. 1. Barn och utbildningsförvaltningen, Vård och omsorg. 2. Barn och utbildningsförvaltningen, Vård och omsorg. 3. Stadsledningskontoret. 4. Stadsledningskontoret. 5. Sociala nämndernas förvaltning. Fastighetskontoret, Sociala nämndernas förvaltning, Livsmedelsföretag i Västerås, Landstinget, Livsmedelsverket, försvarsmakten med flera Budgeteras av BUF och Vård och omsorg Budgeteras av BUF och Vård och omsorg Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap och löpande. Ordinarie budget. 10

13 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Ökad förmåga att hantera storskalig utrymning. Skogsbranden i Västmanland visade att myndigheterna hade bristande förmåga att hantera storskalig utrymning. Västerås stad saknar idag planläggning för utrymning inom vård och omsorg. Landstinget kommer till 2017 ha arbetat fram en utrymningsplan för Västmanlands sjukhus. Här är det viktigt att landstinget och staden samordnar arbetet. 1. Utbildning och övning. 2. Handlingsplan för utrymning inom vård och omsorg. 1. Stadsledningskontoret. 2. Sociala nämndernas förvaltning. Polisen, MBR, Landstinget med flera Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap Ordinarie budget. Genomföra tekniska förberedelser för att hantera störningar i vattenförsörjningen. Senaste åren har Västerås stad och Mälarenergi jobbat intensivt med kris och kontinuitetsplanering inom vattenförsörjning. Fortfarande kvarstår att slutföra några redan beslutade åtgärder. Några åtgärder har tillkommit (punkt 3 och 4). Kostnaden för nödvattenanslutning ligger på cirka 5 000: /objekt. 1. Slutföra implementeringen av nödvattenanslutning på äldreboendena i kommunen 2. Slutföra inköp av nödvattenpumpar 3. Förbereda Stadshuset med nödvattenanslutning 4. Utreda behovet av nödvattenanslutningar inom Västerås stads kost och måltidsenheter. 1. Fastighetskontoret. 2. Mälarenergi VA. 3. Fastighetskontoret. 4. BUF och Vård och omsorg Budgeteras av FK Redan budgeterat av ME VA Budgeteras av FK Budgeteras av FK. Krav om krisberedskap och kontinuitetshantering vid upphandlingar av varor och tjänster inom samhällsviktig verksamhet. SKL och MSB kommer under 2016 att presentera en vägledning för robusta upphandlingar 1. Framtagande av riktlinjer med beaktande av robusta upphandlingar. 2. Implementering av riktlinjerna. 1. Stadsledningskontoret. 2. Servicepartner Ordinarie budget Ordinarie budget. 11

14 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Ökad beredskap inom kommunikation för Västerås stad och Mälarenergi. Kriskommunikation och snabbhet är en av nyckelfaktorerna för att lyckas med krishanteringen. Invånare, kunder och media förväntar sig snabb information. Idag saknar både staden och Mälarenergi beredskap inom området kommunikation trots att båda organisationerna bedriver 24/7 verksamhet. Idag har i princip alla större företag en pressjour. 1. Klara ut vilka förväntningar som finns på organisationens och kommunikationsfunktionens tillgänglighet. Ge förslag på förstärkt beredskap inom kommunikation. 1. Stadsledningskontoret och Mälarenergi Ordinarie budget. 12

15 Handlingsplan för ökad krisberedskap Stadsledningskontoret Västerås Telefon

16 Dnr: 2016/401-KS-160 Remiss av plan för ledning och samverkan vid samhällsstörningar Plan för ledning och samverkan vid samhällsstörningar beskriver hur Västerås stad i samverkan med andra aktörer i samhället ska hantera, eller vid risk för att drabbas av, en extraordinär händelse. Denna plan ska även användas vid samhällsstörningar som inte betecknas som extraordinära händelse i lagens mening, men ändå utsätter stadens organisation, eller delar av den, för stor påfrestning. Planen har tagits fram av Stadsledningskontoret och bygger på de nya gemensamma grunderna för ledning och samverkan som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram i bred samverkan med ett stort antal aktörer. Planen ersätter den av kommunfullmäktige, vid sammanträde den 1 september 2011, fastställda krishanteringsplan för Västerås stad. Remissinstanser finns redovisade nedan. Synpunkter på handlingsplanen? Remisstiden pågår fram till den 22 augusti Eventuella synpunkter lämnas skriftligen senast den 22 augusti 2016 via e-post till kommunstyrelsen@vasteras.se eller via vanlig post till Västerås stad, Kommunstyrelsen, Västerås. Vad händer sedan? Remissen är en del i arbetet med att ta fram handlingsplanen. Alla synpunkter som kommer in under remisstiden kommer att sammanställas och bemötas i en samrådsredogörelse. Handlingsplanen revideras därefter med utgångspunkt i de inkomna synpunkterna. Beslutet att anta planen tas sedan av kommunfullmäktige. Kontakt Om du har frågor kring planens innehåll, kontakta: Johan Ahlström, riskingenjör, tel , johan.ahlstrom@vasteras.se Organisationsnr: Postadress Besöksadress E-post Kontaktcenter Webbplats Västerås stad Stadshuset Johan.ahlstrom@vasteras.se Västerås

17 VÄSTERÅS STAD 2 Remisslista Nämnder och styrelser Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Individ- och familjenämnden Kulturnämnden Miljö- och konsumentnämnden Nämnden för funktionshindrade Nämnden för idrott och friluftsliv Skultuna kommundelnämnd Styrelsen för proaros Tekniska nämnden Tekniska produktionsstyrelsen Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Äldrenämnden Kommunala bolag Bostads AB Mimer Mälarenergi AB Mälarhamnar AB Näringsliv Västerås Västerås & Co Västerås Flygplats AB Kommunalförbund Mälardalens Brand- och Räddningsförbund VafabMiljö Myndigheter Försvarsmakten Länsstyrelsen i Västmanlands län Polisen Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands län Västmanlands läns landsting

18 Dnr: 2016/401-KS-160 Plan för ledning och samverkan vid samhällsstörningar För Västerås stad, krisledningsnämnden och stadsledningskontoret Enligt lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Antagen av Kommunfullmäktige XX 2016 program policy handlingsplan riktlinje

19 Innehåll Inledning 3 Höjd beredskap 5 Giltighet 5 Ansvar 5 Förvaring och distribution 5 Strategiska mål för Västerås stads krishantering 6 Ledord och förhållningssätt för krishantering inom Västerås stad 6 Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 7 Syfte 7 Utgångspunkt 7 Viktiga begrepp 8 Den svenska modellen - geografisk områdesansvar 9 Sätt att hantera samhällsstörningar - generellt 10 Etablera gemensamma former 11 Aktivera när någon aktör anser att det behövs 16 Ledningsmetodik 17 Ansvar och roller inom staden 18 Krisledningsnämnden 18 Stadsledningskontorets roll före, under och efter en kris 19 Stadsdirektör 19 Förvaltningar, bolag och förbund 19 Övergripande prioriteringar 20 Samhällsviktig verksamhet i Västerås kommun 21 Samhällsviktig verksamhet inom Västerås stad 23 Verksamhetskritisk verksamhet inom Västerås stad 24 Larmning och aktivering 25 Övrig krisledningsorganisation 27 Uthållighet 28 Omvärldsbevakning 29 Lokaler, utrustning och samband 31 Lokaler 31 Reservkraft 31 Utrustning 31 Tekniska samverkanssystem 31 Samband och informationshantering 32 Test och iordningställande 32 Trygghetspunkter i Västerås 32 Samverkan 33 Regional samverkan 33 Kontinuerlig ghemensam omvärldsbevakning 33 Lokal samverkan 33 Frivilliga 34 Krisstöd 34 Kriskommunikation 34 Avslut av krishanteringsarbetet 35 Kostnadsredovisning 36 Utvärdering av en händelse 37 Utbildning och övning 38 program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad handlingsplan riktlinje anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

20 Ledning och samverkan vid samhällsstörningar Inledning Denna plan reglerar Västerås stads kommunövergripande krishantering och ska användas när Västerås riskerar att drabbas eller drabbas av en extraordinär händelse. Med en extraordinär händelse avses i lag 2006:544 en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Denna plan följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Där finns ett gemen samt uttryck samhällsstörningar för alla delar i hotskalan, det vill säga olyckor, kriser och krig. Denna plan ska även användas vid samhällsstörningar som inte betecknas som extraordinära händelser i lagens mening, men ändå utsätter stadens organisation, eller delar av den, för stor påfrestning. Vid en sådan svår händelse krävs inte att krisledningsnämnden träder i funktion utan händelsen kan hanteras av den normala organisationen. Samhällsstörningar Primär målgrupp för planen är politiker och tjänstemän. Planen ska också användas som information till samverkande aktörer för hur samhällsstörningar gemensamt i Västerås kommun ska hanteras. Planen är inte tänkt som ett operativt stöd vid en samhällsstörning utan är en övergripande beskrivning och information om Västerås stads plan för hantering av samhällsstörningar. Som operativt stöd finns checklistor för olika funktioner i krishanteringsorganisationen. 3

21 Denna plan är förutom stadens också krisledningsnämndens och stadsledningskontorets plan för krishantering och kompletteras av krishanteringsplaner för de olika nämnderna och bolagsstyrelserna i staden. Dessa planer fastställs av respektive nämnd och bolagsstyrelse. I tillämpliga fall kompletteras plan för ledning och samverkan vid samhällsstörningar med särskild planering för hantering av vissa scenarier. Dessa händelser kännetecknas av att de riskerar att innebära omfattande konsekvenser och/eller att ansvarsförhållanden och hantering är särskilt komplexa såsom till exempel kraftigt skyfall, störningar i vattenförsörjningen, värmebölja, utrymning eller oljepåslag. Sådan planering ska betraktas som ett komplement till och direkt underställd plan för ledning och samverkan vid samhällsstörningar samt Västerås stads förvaltningar, bolag och förbunds krisledningsplaner varför dessa ska beaktas vid framtagande. Planeringen sker framför allt i form av förtydliganden av ansvarsförhållanden och i tillämpliga fall i form av framtagande av särskilda rutiner. Sådan planering fastställs endast i tillämpliga fall av politiskt organ. Med Västerås stad avses organisationen Västerås stad och inkluderar (om inte annat anges) såväl förvaltningar, bolag (benämns genomgående i planen som bolag) som kommunalförbund (benämns genomgående i planen som förbund). En aktör kan vara en formell organisation, antingen offentlig, privat eller ideell, eller ett spontant socialt nätverk, som har betydelse för hanteringen av samhällsstörningar. Bland aktörer ingår också Västerås stads förvaltningar, bolag och förbund. Krisskala Stor Stor händelse hanteras med stöd av både lokal och central krisledning från staden och externa resurser Mellan Mellanstor händelse hanteras med stöd av den centrala organisationen i staden exempelvis HR, information, säkerhet, verksamhetschef Liten Liten händelse hanteras helt på lokal nivå exempelvis på skolan, äldreboendet BUF U-Sam Förvaltningar SNF Kriskommunikationsgrupp Krisledningsnämnden Inriktning och samordningsfunktion Övriga Krisstöd Bolag Mälarenergi Lokal Skolan Äldreboendet Elnät krisledning Inriktning och samordningsfunktion Lokal krisorganisation/ staben Krishanteringsplaner ska finnas på flera olika nivåer inom Västerås stad. 4

22 Höjd beredskap Lag 2006:544 gäller även vid höjd beredskap. (Regeringen kan besluta om höjd beredskap om Sverige är i krigsfara enligt Lag om totalförsvar och höjd beredskap (1996:1470).) Vid ett förändrat säkerhetspolitiskt läge ska planen för extraordinära händelser också vara stadens plan för höjd beredskap. Giltighet Plan för ledning och samverkan vid samhällsstörningar fastställas för varje ny mandatperiod av kommunfullmäktige. Planen ska löpande ses över och vid behov revideras under pågående mandatperiod. Enklare revidering kan göras av stadsledningskontoret utan att planen på nytt måste antas av kommunfullmäktige. Larmoch kontaktlistor ska uppdateras minst två gånger per år eller vid behov. Planen ersätter den av kommunfullmäktige, vid sammanträde den 1 september 2011, fastställda krishanteringsplan för Västerås stad. Ansvar Stadsledningskontoret genom trygghet- och säkerhetsprocessen ansvarar för planen och att den revideras. Förvaring och distribution En aktuell version av planen ska finnas utskriven på följande platser: krisledningsrummet A391 i Stadshuset och hos räddningscentralen på Vallbyleden Västerås (från hösten 2016 även Eskilstuna). Planen ska finnas tillgänglig för samtliga inom Västerås stad, länsstyrelsen Västmanland, polisen, landstinget Västmanland, försvarsmakten, SOS Alarm, Västerås frivilliga resursgrupp samt övriga inom Västerås stads säkerhetsnätverk. Planen ska finnas på Västerås stads intranät och i stadens krisledningssystem. 5

23 Strategiska mål för Västerås stads krishantering Rädda och skydda liv, hälsa, egendom och miljö. Få kontroll över och eventuellt eliminera vållandefenomen. Säkra och skapa gynnsamma villkor för människan som individ och hennes sociala sammanhang. Säkra och åstadkomma kontroll över hotade eller drabbade samhälleliga funktioner. Säkra demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Information till drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och massmedia ska vara korrekt, begriplig, snabb och tillgänglig. Beakta direktiv och/eller vägledning från regeringen och/eller sektorsansvarig central myndighet. Principer för krishantering inom Västerås stad Ansvarsprincipen innebär att den som har ett ansvar i normala situationer har motsvarande ansvar inför och under olyckor och kriser. Samverkansprincipen innebär att aktörer som berörs av en kris ska samverka med varandra för att säkerställa god samordning och effektivt resursutnyttjande. Handlingsprincipen innebär att aktörerna ska agera proaktivt och vidta nödvändiga åtgärder även i osäkra situationer med brist på information. 6

24 Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Syfte Syftet med aktörsgemensamma former för samverkan är att träffa överenskommelser om inriktning och samordning för att samordnat hantera konsekvenserna av samhällsstörningar och utnyttja stadens och samhällets resurser effektivt. Utgångspunkt Det vi skyddar Människors liv och hälsa. Samhällets funktionalitet. Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Miljö och ekonomiska värden. Nationell suveränitet. Varumärket Västerås och Västerås stad. Aktörsgemensamt De gemensamma grunderna riktar sig till alla aktörer som har ett ansvar och kan bli inblandade i hanteringen av samhällsstörningar. På alla samhällsnivåer och inom alla samhällssektorer. Grunderna handlar om aktörsgemensamma situationer när vi ska agera tillsammans. 7

25 Ett aktörsgemensamt språk Gemensamma grunder bygger på ett gemensamt språk och att varje organisation kan använda den egna organisationens språk. Västerås stad använder följande översättningar och är tvåspråkig. Begrepp i gemensamma grunder Inriktning och samordningsfunktion Stöd (till inriktning och samordningsfunktion) Kontakt Koordinator Samhällsstörning Samverkansperson Delprocess Västerås stad U-Sam, inriktning och samordningsfunktion Stab Tjänsteperson i beredskap Stabschef Extraordinär händelse, kris, samhällsstörning, incident Samverkansperson Funktionsgrupper till staben Viktiga begrepp Inriktning är orientering av tillgängliga resurser mot formulerade mål. Inriktning är en effekt av ledning och/eller samverkan hos de resurser som hanterar samhällsstörningar. Varje aktör har alltid en egen inriktning. När flera aktörer fungerar tillsammans finns det också en aktörsgemensam inriktning. Samordning är anpassning av aktiviteter och delmål så att tillgängliga resurser kommer till största möjliga nytta. Samordning är en effekt av ledning och/eller samverkan hos de resurser som hanterar samhällsstörningar. Samordning handlar om att aktörer inte ska vara i vägen för varandra utan hjälpa varandra där det går. Ledning är den funktion som, genom att en aktör bestämmer, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser. Ledning förknippas ofta med hierarkier och enskilda organisationer men kan också ske i aktörsgemensamma situationer. Ledning kan grundas i mandat (juridisk grund) eller i överenskommelse (social grund). Samverkan är den funktion som, genom att aktörer kommer överens, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser. Kris avser en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga, och att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. Samhällsstörningar Samhällsstörningar är ett gemensamt uttryck för alla delar i hotskalan, det vill säga olyckor, kriser, krig och annat som har med samhällsskydd och beredskap att göra och som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället. Det är ofta oväntat men det kan vara förväntat (ett oväder) eller planerat (Power Meet, demonstration etcetera). Krisberedskap är förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. 8

26 Krishantering är förmågan att kunna hantera en kris som inträffar och bygger både på krisledningsförmåga och operativ förmåga, vilket är organisationens förmåga att operativt hantera kriser. Den svenska modellen geografiskt områdesansvar Västerås stad Länsstyrelsen i Västmanland Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Figur. Geografiska områdesansvaret Alla aktörer i samhället har olika roller, ansvar och mandat. Geografiskt områdesansvar innebär ansvar att verka för att samordningen fungerar mellan alla som är inblandade i hanteringen. Västerås stad har det geografiska områdesansvaret i kommunen, länsstyrelserna i länet och regeringen via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för hela landet. Till dessa tre nivåer tillkommer även EU-nivån. Vid en kärnteknisk olycka vid Westinghouse i Västerås har länsstyrelsen räddningsledaransvaret och vid en sådan händelse är det extra viktigt att länsstyrelsen och staden samordnar en gemensam inriktning och samordningsfunktion. Västerås stads geografiska områdesansvar innebär att göra en samlad risk- och sårbarhetsanalys i kommunens geografiska område som kan leda till en extraordinär händelse och göra denna analys känd för berörda aktörer. vara sammankallande för ett krishanteringsråd (Västerås stads säkerhetsnätverk) med representanter från lokala organisationer, näringsliv och myndigheter. verka för att de lokala krisaktörernas förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse samordnas. verka för samordning av krishanteringen genom samverkan mellan organisationer, näringsliv och myndigheter inom kommunen. samordna information till allmänheten. ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapport och information om händelseutvecklingen, tillståndet, vidtagna och planerade åtgärder. ansvara för att hålla utsedd myndighet informerad. 9

27 Sätt att hantera samhällsstörningar generellt Inriktning och samordningsfunktion + stab SAMLAD LÄGESBILD ORGANISATIONSÖVERSIKT ARBETSPLAN OMFALLSPLAN INFORMATIONSPLAN ÅTGÄRDER LOGG SAMVERKANSSPLAN RESURS AKTIV INFORMATIONS- HÄMTNING INRIKTNINGSBESLUT MÅLBILD Funktionsgrupper Kriskommunikation/analys/ krisstöd etc Mälarenergi Polis Landstinget Västerås stad Förvaltningar/ bolag Räddningstjänsten/ polisen etc Äldreboende Beslutsgrupp Koncernledningsgruppen/ krisledningsnämnden etc Alla aktörer som är med och hanterar samhällsstörningar måste enkelt kunna komma i kontakt med varandra och hitta effektiva sätt att träffa överenskommelser. Bilden visar hur olika aktörer ingår i en inriktnings- och samordningsfunktion, ISF och staben, med en eller flera representanter, och kopplingen till sin egen organisation. ISF och staben består av representanter från flera aktörer. Ibland består ISF/ staben bara av aktörer från staden och i andra fall även från externa aktörer. En förutsättning för en effektiv krishantering är att ISF och staben är flexibel. Den ska kunna anpassas till flera olika typer och omfattningar av händelser, allt från att en enskild förvaltning eller ett bolag behöver förstärkta resurser till att krisledningsnämnden måste aktiveras. 10

28 Ledning och samverkan vid samhällsstörningar Etablera gemensamma former Operativ ledning och samverkan på plats Det är av största vikt att samverkan upprättas på både strategisk och operativ nivå. På den operativa nivån är det viktigt att blåsljusorganisationerna även inkluderar andra aktörer som kan bidra till att hantera samhällsstörningen. Kontakt Aktörens kontakt med övriga sker genom inriktnings- och samordningskontakten. Varje aktör behöver en kontaktpunkt för att öka tillgängligheten samt tydliggöra och underlätta kontakter med andra aktörer. Den är den primära kontaktvägen in i en organisation för att tidigt kunna agera och initiera åtgärder vid samhälls störningar. Vissa aktörer har beredskap/jour, andra nås via kontaktlistor. Repre sentanten som skickas till ISF ska ha rätt att, för sin huvudmans räkning, träffa överens kommelser om en aktörsgemensam inriktad samordning för att hantera samhällsstörningens konsekvenser. 11

29 Inom Västerås stad finns följande kontakter Tjänsteperson i beredskap TIB Västerås stads kontaktpunkt internt och mot externa aktörer. TIB ser till att rätt mottagare nås inom staden och upprätthåller kontaktuppgifter till andra aktörer. TIB har mandat att initiera en inriktnings- och samordningsfunktion/stab för staden eller utifrån det geografiska områdesansvaret. IT beredskap På servicepartner IT-center finns alltid en person i beredskap för att kunna hantera IT störningar. Vinterjouren tekniska kontoret har från oktober till april beredskap för att sköta vinterväghållningen. Övrig tid söks tekniska kontoret via kontaktlista. Socialjouren sociala nämndernas förvaltning ansvarar för socialjouren som kvällar och helger är kontakten till krisstöd. Övrig tid söks krisstöd direkt via kontaktlistor. Övriga förvaltningar och funktioner inom Västerås stad nås via kontaktlistor. Kommunala bolag och förbund Mälarenergi kontaktlista till krisledare och krisledningsgruppen. Kan även sökas via driftcentralen DC. Mimer kontaktlista. Västerås Flygplats kontaktlista. Mälardalens Brand- och Räddningsförbund inre befälet, IB. VAFABMiljö kontaktlista. När TIB larmar går sökningen samtidigt till alla på kontaktlistan och det är personerna på kontaktlistans ansvar att koordinera vem eller vilka som ska företräda aktören. Andra viktiga externa aktörer och deras kontakter Försvarsmakten vakthavande befäl, VB. Landstinget tjänsteperson i beredskap, TIB. Länsstyrelsen tjänsteperson i beredskap, TIB. Polisen vakthavande befäl, VB. Inriktnings- och samordningsfunktion, ISF Funktionen är en plattform för dialog där aktörer träffas fysiskt eller virtuellt (telefon/video/rakel). Den är flexibel och representanter för olika aktörer möts för att träffa överenskommelser om aktörsgemensam inriktning och samordning. Representanterna ska bidra till att prioritera åtgärder och resurser. Inriktnings- och samordningsfunktion är en icke-permanent grupp som har till uppgift att träffa överenskommelser om aktörsgemensam inriktning och samordning av åtgärder. Den aktiveras när behov uppstår. Representanterna för de inblandade aktörerna har det handlingsutrymme som krävs för att hantera samhällsstörningar. Varje aktör som berörs av överenskommelsen fattar själv beslut om hur denna ska genomföras i den egna organisationen. Alla aktörer kan initiera inriktnings- och samordningsfunktionen. Funktionen kallas samman och hålls ihop av Västerås stad via tjänsteperson i beredskap. 12

30 Inriktnings- och samordningsfunktionens bemanning beslutas av stadsdirektör i samråd med tjänsteperson i beredskap, säkerhetschef, kommunikationsdirektör samt med närmast berörd förvaltning, bolag, funktion eller annan extern aktör. Initialt representerar stadens TIB ISF. Strategisk samverkan mellan kontakter Räddningstjänsten Polisen Västerås stad Landstinget Länsstyrelsen Försvarsmakten Övriga. Privata företag etc Mälarenergi Stab Vid behov kan en stab till stöd för inriktnings- och samordningsfunktionen aktiveras för att stödja beslutsprocesserna i funktionen, se bild på sidan tio. Det är en grupp som bereder underlag till överenskommelser i funktionen. Det kan ses som en analysenhet som arbetar med omvärldsbevakning, omfallsanalyser, kriskommunikation, informationsdelning och samlade lägesbilder. Staben har generellt sätt inget mandat att fatta några egna beslut, utom de om ren verkställighet. I stället ska staben förse beslutsfattare med underlag som sakligt belyser alla de faktorer som kan påverka situationen samt följa de beslut som beslutfattare ger till staben. 13

31 För att staben ska fungera så behöver också ett antal delprocesser fungera. Vissa behöver fungera redan från början oavsett om det handlar om en långvarig eller en kort hantering. Andra blir aktuella först när hanteringen drar ut på tiden och det blir aktuellt med mat, sovplatser, avlösningar, säkerhetskontroller och kanske att processen drivs på skilda ställen samtidigt. Dessa delprocesser är: Lägesbild hämta, lämna, tolka och sammanställa information till och från ISF/staben. Analysera att sammanställa och tolka tillgänglig information vad betyder det för oss, för andra och vad behöver vi veta mer? Planera skapa resurser och förbereda för genomförande i långa och korta tidsperspektiv. Genomföra genomföra och följa upp det som planerats i långa och korta tidsperspektiv. Kommunicera upprätthålla kriskommunikation och dialog med aktörer. Stödsystem upprätthålla de tekniska system som ISF/staben behöver för att fungera. Bemanning och logistik se till att staben har rätt kompetenser och uthållighet över tiden, inklusive kost, logi. Dokumentera säkerställa spårbarhet i överenskommelser och vägen till överenskommelser. Lära för både ISF och staben, säkerställa kritiskt tänkande, utvärdering och erfarenhetsåterkoppling. Staben organiseras av Västerås stad och är också det interna ledningsstödet för stadens egen organisation. Staden ser till att det finns organisatoriska, personella och tekniska förutsättningar. Staben leds av en stabschef och bemannas av Västerås stad. Vid behov även av experter och kompetens från andra berörda aktörer. Det finns inget som hindrar att aktörerna i ISF/staben enas om att utse koordinator/ stabschef med annan hemvist. Om till exempel samhällsstörningar har en tydlig sektors orienterad karaktär, oljeutsläpp, vattenavbrott, pandemi eller omfattande grov kriminalitet och terrorism, kan man komma överens om att räddningstjänsten, Mälarenergi, landstinget eller polisen utser koordinator utan att det geografiska områdesansvaret förändras. Inom Västerås stad är det företrädelsevis stadsledningskontoret som ansvarar för stabschef men den kan även här utses från förvaltning, bolag eller förbund. Staben arbetar mer kontinuerligt än en inriktnings- och samordningsfunktion. Arbetet i staben kan ske såväl på distans som i fysiska former. Varje aktör som berörs av eller kan bidra till att hantera konsekvenserna av samhällsstörningen bör delta i ISF (funktionen/staben). Vissa av dessa kan även behöva ingå i staben just för att tillföra den expertkompetens som krävs för att få ett väl avvägt och underbyggt förslag till överenskommelser om inriktning och samordning. Flera staber kan finnas sam tidigt och de kan arbeta på en fysisk plats eller med stöd av olika tekniska lösningar på distans. 14

32 Inriktnings- och samordningsfunktionen stab består av följande fasta roller och funktioner Stabschef. Initialt TIB. Kommunikation. Kriskommunikationsgruppen ledning ansvarar för att samankalla. Analys. Stadsledningskontoret, trygghets- och säkerhetsprocessen ansvarar initialt för att upprätta funktionen. Beroende på händelsens omfattning kopplas följande funktioner till staben Bemanning personal Logistik medborgarservice, stadsledningskontoret kansliet och Västerås FRG. Dokumentation, administration och service stadsledningskontoret kansliet, Servicepartner och Västerås FRG. Lägesbild servicepartner, stadsbyggnadsförvaltningens GIS ingenjörer. Servicepartner. Samband stadsledningskontoret trygghet och säkerhet och Västerås FRG. Ekonomi stadledningskontoret och servicepartner. Experter olika sakkunniga inom staden. I stadens checklistor för ledning och samverkan beskrivs med rollkort funktionerna mer i detalj. Staben organiseras efter typ och omfattning av samhällsstörning. För vissa scenarier finns redan en färdig organisationsstruktur. Krisledningsnämnden Inriktnings och samordningsfunktion Stabschef Stabsstöd Lägesbild/ analys Resurser, logistik och alt. vattenförsörjning Felsöknig, repraration, spolning Kommunikation Exempel från nödvattenförsörjningsplan 15

33 Aktivera när någon aktör anser att det behövs Vem ska vara värd? Räddningstjänsten Västerås stad Polisen Landstinget Länsstyrelsen Försvarsmakten Annan plats Konferensanläggning etc Mälarenergi - Förvaltningar - Bolag/förbund - Krisstöd - Kriskommunikation - Experter ÖVRIGA SAMVERKANDE AKTÖRER: - Myndigheter - Privata - Frivilliga - Övriga organisationer En ISF/stab kan aktiveras när behovet uppstår och alla aktörer får aktivera den. ISF/stab sammankallas normalt av Västerås stad som är geografiskt områdesansvarig och blir då värd. Aktörer med geografiskt områdesansvar måste alltid sammankalla en funktion på begäran och har också rätt att initiera en funktion på eget initiativ. Alla inom Västerås stad har rätt att via TIB initiera en ISF/stab. Västerås stad och länsstyrelsen i Västmanland ska under en samhällsstörning koordinera sig om det blir aktuellt att båda aktörerna planerar för att upprätta en ISF/stab. Till exempel vid en olycka på Westinghouse ansvarar länsstyrelsen för att vara räddningsledare trots att det är en olycka inom Västerås stads geografiska ansvar. Länsstyrelsen ska i detta fall vara värd för en gemensam ISF/stab. 16

34 Alla måste kunna delta i eller bidra till inriktnings- och samordningsarbete En aktör som har lämpliga resurser eller kompetens bör kunna delta i eller bidra till inriktnings- och samordningsarbetet. Inom Västerås stad är det ett krav. Att delta i inriktnings- och samordningsarbetet innebär att en aktör aktivt medverkar i funktionen och staben. Deltagande kan ha olika former, från distribuerad kommunikation och informationsutbyte inom funktionen genom sambandssystem och elektronisk kommunikation, till samlokalisering och arbete med aktörsgemensamma fokusområden såsom analys, samlad lägesbild, informationsdelning och kriskommunikation. Vid samhällsstörningar som har snabbt förlopp, kräver snabba beslut och det finns ett stort behov av samverkan ska en samlokalisering alltid ske. En aktör kan bistå med information och analys, med resurser som IT infrastruktur eller personal med expertkompetens, utan att aktivt delta i själva hanteringen. Servicepartner är exempel på detta. Vara värd för inriktnings- och samordningsarbete/stab Västerås stad måste som geografiskt områdesansvarig kunna vara värd för funk tionen och staben. Att vara värd för inriktnings- och samordningsarbete/stab innefattar att: se till att det finns tekniska, organisatoriska, personella och fysiska förutsättningar samt uthållighet för inriktnings- och samordningsarbete (sambandsplanering, rutiner, tillgänglig personal, lokaler med mera). ansvara för att starta aktörsgemensam hantering genom att bjuda in representanter för offentliga och privata aktörer samt frivilliga resurser till att delta i eller bidra till inriktnings- och samordningsarbete i dess olika former. ansvara för att de handlingar som upprättas hanteras enligt gällande regler för offentlig verksamhet och ansvara för att logg och mötesprotokoll förs. Förmågan att vara värd för inriktnings- och samordningsarbete kan bygga på andra aktörers förmåga att vara stödresurs för inriktnings- och samordningsarbete. Ledningsmetodik Inom Västerås stad används en gemensam metodik för stab och ledningsarbete för hantering av samhällsstörningar. Metodiken är beprövad och används inom många andra organisationer. I syfte att få alla aktörer att arbeta på ett enhetligt sätt arrangerar Västerås stad, Mälarenergi, Mälardalens Brand och Räddningsförbund, Hallstahammars och Surahammars kommun gemensamma stabs- och ledningsutbildningar. Till dessa utbildningar erbjuds alla aktörer i länet att delta. 17