Ortsanalys för Lillkyrka Sammanställning av dialogmöte

Transkript

1 Ortsanalys för Lillkyrka Sammanställning av dialogmöte Den 1 oktober 2015 hölls ett dialogmöte i Lillkyrkaskolans matsal. Omkring 60 invånare, föreningsaktiva och företagare deltog tillsammans med 10 tjänstemän från kommunen och UL samt politiker. Dialogmötet är ett av momenten för att ta fram en ortsanalys för Lillkyrka. Lillkyrkas identitet 3-minuterstalare Som inspiration till det första passet om Lillkyrkas identitet berättade tre personer från bygden om sin syn på Lillkyrka. Denise Lennvall Denise Lennvall var först ut och hon berättade att hon bor i Enköping och arbetar som förskolechef på Lillkyrkaskolan. Hon var med och startade den första förskoleavdelningen i Vita villan i Lillkyrka år Idag finns det hela fem avdelningar på förskolan. Denise pratade om områdets fantastiska natur med skogsområden, öppna odlingslandskap och fornstigen. Närheten till naturen är viktig för skolan och är därför viktigt att värna om. Det finns även ett starkt föreningsliv. I samhället Lillkyrka finns dock inte så mycket mer och Denise lyfte därför fram att det behövs väl fungerande skolskjutsar där barnen bor samt bra kommunikationer till Enköping för att orten ska fortsätta att leva.

2 2 Elisabeth Schederin Efter Denise pratade Elisabeth Schederin som 1979 flyttade från Stockholm till Värnsta nära Lillkyrka. Som barn tillbringade Elisabeth somrarna i Britenhov vid Veckholm där hennes mormor och morfar bodde. De badade då ofta vid Öns badplats som på den tiden var en riktig pärla, i dagsläget är den inte riktigt lika fin men har god utvecklingspotential enligt Elisabeth. Elisabeth beskrev Lillkyrkas identitet och karaktär genom flera samlingspunkter som skolan, omvårdnadsboendet, idrottshallen, fornstigen och kyrkan med församlingsgård. Minst lika viktig är den omgivande Södra Trögdsbygden med Torsvi, Veckholm, Kungs-Husby, Boglösa och Vallby. Elisabet lyfte även fram hembygdsföreningarna, hällristningsområden och naturen med Mälaren och Härjarö. Alla företag inom olika verksamheter är en styrka för orten, exempelvis de två äppelodlingarna. Elisabeth pratade om att det finns en stor gemenskap i bygden, även om inte alla känner alla så känner många varandra och man delar både glädje och sorg. Hon tycker det är viktigt att värna om den fina trakten men även att den ska utvecklas och växa för att bibehålla och öka underlaget för skolan och annan service. Föreningar kan utvecklas genom att samverka mycket mer än vad som görs idag menar hon. Elisabeth avslutade med att framför en önskan om att Lillkyrka ska få ett eget bibliotek. Rickard Westlöf Sist ut var Rickard Westlöf som flyttade till Lillkyrka år 1972, då han var fem år. Rickard berättade att han direkt blev involverad och aktiv i idrottsföreningen Södra Trögds IK. Under denna period byggdes det mycket i orten och föreningen frodades. Södra Trögds IK bildades genom att flera föreningar i närområdet slogs samman och från början fanns det många olika sporter att välja mellan så som badminton, gymnastik, hockey, fotboll och tennis. De senaste åren har dock verksamheten varit något nedgående. Idag är utbudet mindre där fokus ligger på fotboll, innebandy och lite gymnastik. Rickard tror att detta beror på att vi jobbar allt mer utanför orten i större städer, vilket gör att vi även utför våra inköp och aktiviteter där eftersom utbudet är större.

3 3 Ordmoln över Lillkyrkas identitet Inför dialogmötet i Lillkyrka delade en referensgrupp, bestående av aktiva på bygden, ut vykort. På vykortet ställdes frågan: Vad kännetecknar Lillkyrkas identitet? Finns det någon speciell Lillkyrkaanda/mentalitet?. Orden på de inskickade vykorten sammanställdes sedan till ett ordmoln över Södra Trögdsbygden där de olika ordens storlek angavs av hur många gånger de nämndes på vykorten. Ord beskrivande Lillkyrkas identitet utifrån inskickade vykort.

4 4 Diskussionspass 1: Lillkyrkas identitet Under dialogmötets första pass fick grupperna fortsätta att diskutera Lillkyrkas identitet. Till sin hjälp hade de ett frågeformulär som återkopplade både till 3-minuterstalarna och ordmolnet. Många av mötesdeltagarna tyckte att deras bild av Lillkyrka stämde överens med 3-minuterstalarna samt att ordmolnet förmedlar Lillkyrkas identitet på ett bra sätt. Ord som saknades på ordmolnet var jordbrukslandskap, vänlighet, kyrkor och kulturhistoriska platser. Grupperna lyfte även fram att identiteten är mer kopplad till Södra Trögd/Trögden än till Lillkyrka. De ord som bäst kännetecknar Lillkyrka var enligt mötesdeltagarna naturen, barnvänligt, trygghet, föreningsliv och skolan. Andra identitetsskapande ord var Mälaren, sjönära, historia, landsbygd och Södra Trögd. På frågan om det finns någon speciell Lillkyrkaanda lyftes idrottsföreningen, engagemang och att det är familjärt. Det finns även en jordbruksbygdsanda. Andra förslag på beskrivning av Lillkyrkaandan var att det är lugnt och oproblematiskt. Det finns även en trygghet med att alla har lite koll på varandra, på ett positivt sätt då alla ställer upp om det händer något.

5 5 Styrkor och svagheter Under det andra passet diskuterades Lillkyrkas styrkor och svagheter. Varje grupp fick lista bygdens fem främsta styrkor och fem saker som kan bli bättre. Under fikapausen som följde fick mötesdeltagarna rösta fram de fem viktigaste styrkorna och de fem viktigaste svagheterna att åtgärda. Detta genom att sätta klistermärken på listorna. Resultatet har sedan räknats samman från de totalt 16 listorna: Lillkyrkas 5 främsta styrkor: 1. Naturen 2. Förskola och skola 3. Millis Kiosk & Bensin 4. Småföretagare och levande landsbygd 5. Idrotts- och föreningsliv 5 saker som kan bli bättre i Lillkyrka: 1. Gång- och cykelväg till Enköping 2. Kommunikationerna 3. Kommunal stöttning och underhåll 4. Myggbekämpning 5. Livsmedelsbutik Övriga styrkor är bland annat historiska platser, Trögdshemmet, brandkåren, trygghet och närhet. En annan styrka är att det finns många samlingslokaler som bygdegårdarna, idrottshall, boulehall och församlingshem. Andra saker som kan bli bättre är turismen, ett bibliotek, bredband, mobiltäckningen, förbättrad ungdoms- och pensionärsverksamhet samt badstränderna. Ytterligare saker som kan bli bättre är fler bostäder, trafiksäkerhetsåtgärder, ökat samarbete mellan föreningar, skola och kommun, Vi-andan och källsorteringen. Mötesdeltagare sätter klistermärken på Lillkyrkas främsta styrkor och svagheter.

6 6 Viktiga framtidsfrågor Det sista diskussionspasset hade fokus på Lillkyrkas framtida utveckling. De olika grupperna fick diskutera framtiden inom ämnena bostäder, näringsliv och turism, fritid och service samt kollektivtrafik och vägnät. Nedan följer en sammanfattning av frågor och svar. Bostäder Behovet gällande nya bostäder i Lillkyrka anses vara villor och radhus. För äldre behövs lägenheter i anslutning till Trögdshemmet. För ungdomar gavs förslag på billigare hyreslägenheter. Det efterlyses även fler tomter både i tätorten och på landsbygden. En av grupperna som diskuterade bostäder är nöjda med bostadsutbudet. Om man ska bygga fler bostäder gav de förslag på att bygga vidare vid Naturbyn samt att det är viktigt att bibehålla luftigheten. Näringsliv och turism Under fikapausen var en av aktiviteterna att peka ut vilka platser man gärna visar upp när man får besök och vilka platser man undviker att visa upp. Under det sista diskussionspasset fick sedan näringsliv- och turismgrupperna fördjupa diskussionerna runt de utpekade platserna. Vilka platser visar du gärna upp för vänner som inte kommer från Lillkyrkatrakten? - Grönsöö - Nibble gård - Härjarö - Kyrkorna - Fornstigen - Mälaren - Uteklassrummet Amerikaskogen - Svanviken - Mona & Ivans fisk - Tjulsta grisar - Naturen - Koffsan - Brandskogsskeppet - Enbuskbackarna - Mälarstränderna - Hällristningarna - Vallby radiostation - Landsbygden - Åkrarna - Miljöstationen- lättillgänglig och bra - Röllingen - Arnö - Hemsta hagar - Stillheten - Ytterholmen - Boulehallen - Jan Fridegårds minnesstuga - Granskär - Vår trädgård i Värnsta - Boglösa bygdegård - Spåret med fina grillplatser - Förskolan - Spåret på hösten - Bryggholmen - För att utveckla platserna lyftes bättre information och marknadsföring som en viktig del. För att få fler att hitta till platserna gavs förslag på att invånarna kan hjälpas åt med att sprida reklam och tala gott om besöksmålen. Andra förslag var att kommunen skulle kunna hjälpa till med reklam genom att exempelvis ta fram en app i smartphone, bättre skyltning till besöksmålen och bättre samarbete mellan föreningsgränserna. Ytterligare förslag för att utveckla platserna var att rusta upp och öka tillgängligheten till dem, båtturer till Arnö och guideutbildning.

7 7 Finns det någon plats som du helst undviker att visa? - Miljöstationen - Myggen på försommaren - Spåret på våren på grund av mygg - Vissa tomter som är skräpiga - Sjölundsaffär - Parkeringsplatser vid E18 före Grillby - Tomten intill församlingshuset - Parkeringen vid församlingshuset - För att förbättra området vid miljöstationen lyftes frågan om den är rätt placerad eller om det kan finnas en mer lämplig plats för den? Det gavs även förslag på att städa upp och att det töms oftare. Ett insynsskydd eller att bygga in miljöstationen var andra förslag. Näringsliv och arbetstillfällen För att utveckla näringslivet och företagandet efterlyses bredbandsutbyggnad för att ge möjlighet att kunna arbeta och verka hemifrån. Det skulle både kunna skapa arbetstillfällen och öka attraktiviteten till att bosätta sig på Trögden. Andra förslag för att stärka det lokala näringslivet var mindre upphandlingar för att gynna lokala leverantörer och företagare samt en bättre kollektivtrafik för att få en ökad tillgänglighet. Lokala företag borde enligt grupperna få stöd och hjälp för att överleva då de utgör viktiga mötesplatser och bidrar till en levande landsbygd. Det togs även upp att en lokal ekonomisk analys (LEA) skulle kunna utveckla näringslivet på orten. En LEA ger en statistisk bild av ortens invånare, aktörer och verksamheter och kan därför användas som ett verktyg för bygdens utveckling. Under fikat kunde mötesdeltagarna titta på en utställning med gamla fotografier från Lillkyrka med omnejd. De kunde även skriva ner platser de visar upp när de får besök och platser som de undviker att visa.

8 8 Fritid och service Exempel på kommersiell och offentlig service som fritids- och servicegrupperna ansåg skulle vara ett positivt tillskott till dagens utbud var framför allt ett bibliotek och en servicebutik/kiosk. Andra saker som togs upp var bredband, allmän båtnedläggning och upptagningsplats. simhall/utomhusbassäng och fler hundlatriner vid motionsspåret. Angående fritidsaktiviteter så anses det finnas ett relativt jämnt utbud och för olika åldersgrupper. Det saknas dock aktiviteter för de som inte är idrottsintresserade. För att utveckla förenings- och idrottslivet gavs förslag på att öka samverkan mellan föreningarna. Det lyftes även att det är viktigt att stötta och stimulera ledare samt fånga upp intresset hos barn tidigt. Andra förslag var ökade föreningsbidrag och kommunalt stöd i form av arbetskraft några timmar per vecka. Grupperna tog upp att det krävs mycket ideell arbetskraft för att utveckla förenings- och idrottslivet vilket kan vara svårt att få att fungera. Kollektivtrafik och vägnät Grupperna som diskuterade ämnet kollektivtrafik och vägnät ansåg att kollektivtrafiken fungerar bra men att den inte verkar nyttjas i någon större grad då bussarna ofta ser tomma ut. För att göra kollektivtrafiken mer attraktiv och locka fler att ställa bilen hemma gavs förslag på tätare turer, anropsstyrd buss och samkörning mellan skolbussar och kollektivtrafiken. Ett annat förslag var bättre marknadsföring av busstrafiken. Angående brister i vägnätet lyftes att busstrafiken vid skolan behöver gå en annan väg för att öka trafiksäkerheten. Vid skolan behövs även fler gång- och cykelvägar. En gång- och cykelväg önskas även längs Boglösavägen mellan Lillkyrka och Enköping.

9 9 Vad händer nu? Denna sammanställning skickas ut till alla som medverkade på dialogmötet. Även den kommunala arbetsgruppen som medverkar i projektet kommer få ta del av det som kom fram under mötet. Vi välkomnar era synpunkter och reflektioner på sammanställningen om det är något som inte stämmer eller har glömts bort. Arbetet med att fördjupa och förädla materialet kommer att fortgå i referensgruppen. Gruppen består av Patrik Persson (Lillkyrka Villaförening/Fornstig), Anne-Kristin Eriksson (Nibble Gård), Anne-Marie Sandberg (Boglösa bygdegård), Frida Johansson (Lillkyrkaskolan), Marcus Eriksson (Brf Nya Naturbyn), Peter Hedman (Södra Trögds Idrottsklubb), Ivan Loberg (Mona & Ivans Fisk) och Birgitta Holst Alani (Veckholms Hembygdsförening). Sammanställningen kommer även presenteras för kommunstyrelsens plan-, mark- och exploateringsutskott. Politikerna kommer då få en bild av vilka frågor som är viktiga att jobba vidare med i Lillkyrka. Utifrån allt inkommet material kommer vi ta fram ett utkast på ortsanalys som skickas ut till de mötesdeltagare som anmälde intresse av att korrekturläsa materialet. Vår förhoppning är att skicka ut den i slutet av november. Fram till dess vill vi tacka för ert engagemang under dialogmötet! Med vänlig hälsning Johanna Appeltofft Anna Hallberg