Ortsanalys för Arnö Sammanställning av dialogmöte

Transkript

1 Ortsanalys för Arnö Sammanställning av dialogmöte Den 6 augusti 2016 hölls ett dialogmöte i Magasinhallen på Arnöbergs säteri. Omkring 50 invånare deltog tillsammans med tjänstemän från kommunen. Dialogmötet är ett av momenten för att ta fram en ortsanalys för Arnö. Arnös identitet 3-minuterstalare Som inspiration till det första passet om Arnös identitet berättade tre personer från bygden om sin syn på Arnö. Sylvia Sundqvist Sylvia besökte Arnö första gången år 1932, men då var hon inte så gammal så det minns hon inte. Sedan 1960-talet har hon dock bott halvårsvis på ön. För Sylvia är Arnö kultur och natur, ön har många naturvärden. Arnö har kallats för Lycksalighetens ö och det stämmer verkligen då här är både lugnt och samtidigt spännande. Karin Wolkert Karin bor på Granbacka. Hon har bott och arbetat i Enköpings kommun i 30 år men kom till Arnö först 2015 då dottern köpte ett friluftsboende här. Det händer något med en redan på färjan, lugnet slår emot en säger hon. Barnbarnen pratar ofta om att de vill åka till ön där det

2 2 är tyst och lugnt. Linfärjan är en livlina och färjepersonalen är fantastisk. Öns identitet och karaktär präglas av naturen. Som boende gillar man inte vildsvinen och fästingarna men dem hör liksom till ändå. Identiteten präglas också av att träffa de som bor och verkar på ön. Jordbruket är viktigt. Ön skulle kunna utvecklas till ett utflyktsmål om bad- och båtplats skulle tillkomma. Kyrkan är en viktig mötesplats som borde kunna utvecklas. Historien är viktig. Hur kan kommunen stötta oss med detta? Gunnar Tellås Gunnar förvärvade tillsammans med sin fru Arnöberg säteri för lite drygt ett åt sedan. Då fastigheten redan var rustad fick Gunnar hitta något annat att lägga energi på. Han definierade ett tjugotal projekt som rörde bryggor, badplatser, fornminnen, promenadslingor etc. men det tog tvärstopp. Efteråt har han funderat över varför projektlistan skapade sånt rabalder. Han frågar sig om det kan vara något speciellt med öar och öbor? En ö har, till skillnad från landsgränser, alltid fasta och egna gränser och är liksom människor individer. Öbor homo insularis har högre livskvalitet än fastlandsbor, däremot hamnar de ofta på efterkälken när det gäller materiella ting och den utveckling som i allt större grad kommit att ersätta mänskliga kontakter. Homo insularis bryr sig om, är förnöjsam och stressar mindre än fastlandsbor. Homo insularis har stark integritet och kan ses som en envis motståndsmänniska. På Arnö är homo insularis stolt över sin medeltidskyrka, stolt över klockstapeln och färjan Carolina af Arnö, stolt över herrgårdslandskapet och fornminnena. Gunnar har insett att det kan ta tid att bli accepterad som homo insularis på Arnö, men det får ta tid för det är säkerligen värt det. Arnös identitet Under dialogmötets första pass fick grupperna fortsätta att diskutera Arnös identitet. Till sin hjälp hade de ett frågeformulär som återkopplade till 3-minuterstalarna. Många av mötesdeltagarna tyckte att deras bild av Arnö stämde överens med 3-minuterstalarna. Framför allt kände man igen sig i känslan av att lugnet lägger sig redan på färjan. Några andra menade att de kände igen sig i talen men ville ändå klargöra att Arnöborna inte är några bakåtsträvare utan moderna men avvaktande. Några av deltagarna beskrev också hur Arnösläktens traditioner avspeglar sig på Arnös identitet och karaktär. De ord som bäst kännetecknar Arnö var enligt mötesdeltagarna lugnet, naturen, tystnaden och djurlivet. Andra identitetsskapande ord var trygghet, Mälaren, stillsamt och kärlek. På frågan om det finns någon speciell Arnöanda lyftes integritet och sammanhållning. Man kanske håller sig på sin kant men man tvekar inte att hjälpa till. Andra menade på att andan varierar beroende på var på ön man befinner sig.

3 3 Styrkor och svagheter Under det andra passet diskuterades Arnös styrkor och svagheter. Varje grupp fick lista öns fem främsta styrkor och fem saker som kan bli bättre. Mötesdeltagarna fick redan rösta fram de fem viktigaste styrkorna och de fem viktigaste svagheterna att åtgärda. Detta genom att sätta klistermärken på listorna. Resultatet har sedan räknats samman från de totalt 14 listorna: Arnös 5 främsta styrkor: 1. Lugnet och fridfullheten 2. Färjan 3. Jordbruket 4. Ostört med närhet till storstan 5. Naturen 5 saker som kan bli bättre i Arnö: 1. Infrastruktur (telefoni/bredband) 2. Badplats 3. Bryggor med båtplatser 4. Tätare färjetrafik 5. Viltvård Övriga styrkor som tas upp är kulturminnen, närheten till Mälaren, tystnaden, historien och att jordbruket och de permanent boende bidrar till en levande ö. Skogen upplevs som otillgänglig och tät av slyvegetation. Deltagarna anser därför att skötseln av skogen och kulturminnena kan bli bättre. Något som även hänger ihop med bristen på tillgänglighet i form av stigar, stråk, skyltning och så vidare. Andra frågor som lyfts är möjligheten till sjukvård på ön, bussförbindelserna, behovet av en återvinningsstation samt möjligheten att anpassa strandskyddet efter öns behov.

4 4 Mötesdeltagare sätter klistermärken på Arnös främsta styrkor och svagheter. Arnöborna fick under andra passet även diskutera vilka möjligheter och hot de ser för ön. Flera av mötesdeltagarna såg en möjlighet i att utveckla besöksnäringen genom att exempelvis anordna badplats och båtbryggor på ön. Några specificerade kulturturismen som en möjlighet tack vare alla öns kulturminnen. Flera såg även en möjlighet att skapa flera permanentbostäder dock skulle det kräva bättre telefoni och bredband. De hot som deltagarna identifierade handlade framför allt om minskad färjetrafik men det fanns även en oro för att jordbruket skulle försvinna. Några oroade sig för oenighet och att man inte skulle kunna komma överens utan att man drar åt olika håll. Viktiga framtidsfrågor Det tredje diskussionspasset hade fokus på Arnös framtida utveckling. De olika grupperna fick diskutera framtiden inom ämnena bostäder, service och infrastruktur, kulturmiljö, besöksnäring samt fritid, gemenskap och aktiviteter. Nedan följer en sammanfattning av frågor och svar. Bostäder Bostadsgruppen ansåg att det behövs fler bofasta på ön. Detta då det sociala livet blir rikare med större variation samt att fler fastboende ger större trygghet. De beskriver att det är svårt att få ut barnfamiljer som fastboende men att de däremot kommer som sommargäster för att sedan bli fastboende när barnen flyttar. De ansåg även att sommargästerna är ett positivt tillskott för färjan. De ser dock att det, med många sommargäster, finns en risk att man undervärderar de behov som fastboende medför. Gruppen anser att kommunen bör ta ett initiativ för att tillsammans med Trögds Häradsallmänning och Arnöberg ta fram tomter för försäljning. De vill också särskilt framhålla att människor som söker sig till skärgården ofta gör det för närheten till vatten och möjligheten till båtliv, bad och fiske. Därför är det särskilt viktigt med bryggor och bad.

5 5 Service och infrastruktur Grupperna som arbetade med frågor om service och infrastruktur fick börja med att lista vilken service som finns i närområdet samt vilken service som skulle vara ett positivt tillskott. Vilken service finns i närområdet idag? - Färjan - Brandvärn - Sophämtning - Posten - Väghållning - Färdtjänst - Hemtjänst - Slamtömning - Internet - (mobiltelefoni) - Aspöhandel inkl bensin Vad skulle behövas/vara ett positivt tillskott? - Fungerande passbåt - Brandstation med sjukvårdsutrustning och hjärtstartare - Helikopterlandningsplats - Rutin för akut båttransport vid skada/sjukdom - Fungerande mobiltelefoni - App för färjebeställning - Pakethantering vid färjan Grupperna fick också diskutera hur olika typer av service fungerade i området och var då överens om att färjetrafiken i regel fungerar bra. De var överens om att mobiltelefonin inte fungerade något vidare däremot fungerade sophämtningen okej. Det finns problem med att nå räddningstjänsten till följd av den dåliga mobiltäckningen på ön. Det är även problem med akuttransporter nattetid då endast räddningstjänsten kan rekvirera färjan. När det gäller infrastruktur anser grupperna att vägarna på ön är helt i sin ordning och dess karaktär bör bibehållas. Däremot finns det ett behov av tätare underhåll och högre prioritet när det gäller snöröjning och sandning på vägen till Oknö. Vissa anser att vägen ner till Utö hus är dålig. På frågan om hur man kan ta sig till ön utan bil svarar grupperna att fler bussturer till Oknö vore önskvärt. I kommunens översiktsplan från 2014 finns tre utpekade LIS-områden vid Strandby och Alvik samt och ett vid färjeläget. LIS står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen och innebär en möjlighet till dispens för strandskyddet så länge bebyggelsen leder till landsbygdsutveckling och strandskyddets syften inte hotas. Det kan röra sig om utveckling i form av bostäder, bryggor och så vidare. Grupperna fick utvärdera de båda lägena och den ena gruppen föreslog att en brygga skulle byggas vid färjelägret och en vid Strandby/Alvik. Den andra gruppen föredrog dock läget vid färjeläget och menade på att det andra läget (Strandby/Alvik) är mer utsatt för svall från fartyg i farleden samt att det ligger närmare befintlig bostadsbebyggelse och kan därmed störa mer. Besöksnäring Besöksnäringsgruppen fick börja med att lista vilka besöksmål som finns och listade då följande: - Utö hus - Kyrkan - Fornborgen

6 6 - Runstenen - Gravfältet Gruppen anser att besöksnäringen skulle kunna utvecklas med fler dagsbesökare genom att skapa en kulturslinga för kulturminnesmärkena. Det skulle även behövas en gästhamn med allmän brygga vid färjan samt upprustning av badplatsen. De skyltar som idag informerar om olika platser på ön skulle behöva bytas ut och en allmän informationsskylt vid färjan sättas upp. Det föreslogs också att en liten kiosk skulle kunna öppna vid färjan på Oknösidan. För att nå turister borde en broschyr tas fram och placeras ut på både Enköpings och Strängnäs turistbyråer. En skrift om ön sades också vara på gång. Fritid, gemenskap och aktiviteter Gruppen som arbetade med frågor om fritid och gemenskap fick börja med att lista vilka fritidsaktiviteter samt vilka mötesplatser som finns på ön idag. Fritidsaktiviteter: - Bada - Plocka bär och svamp - Naturupplevelser - Fiske - Trädgårdsarbete - Valborgsmässofirande - Gudstjänst - Sång i kyrkan Mötesplatser: - Vid magasinet - Kyrkan - Färjan Gruppen ansåg att det skulle kunna skapas fler mötesplatser vilket skulle kunna bidra till gemenskap och en god fritid på ön. Det vore till exempel önskvärt med en mötesplats som fungerar året runt som exempelvis en föreningslokal med kök och toalett. Den befintliga badplatsen skulle kunna göras i ordning för att sedan drivas i kommunal regi. En gästhamn med båtbrygga och en lekpark skulle kunna bli en mötesplats. Idag består föreningslivet på ön av Arnö intresseförening.

7 7 Vad händer nu? Denna sammanställning skickas ut till alla som medverkade på dialogmötet. Vi välkomnar era synpunkter och reflektioner på sammanställningen om det är något som inte stämmer eller har glömts bort. Sammanställningen kommer även presenteras för kommunstyrelsens plan-, mark- och exploateringsutskott. Politikerna kommer då få en bild av vilka frågor som är viktiga att jobba vidare med i Arnö. Arbetet med att fördjupa och förädla materialet kommer sedan att fortgå tillsammans med referensgruppen. Gruppen består av: Gunnar Andersson, Anders Jansson, Ulf Stabo, Håkan Bergström, Stefan Granevåg, Arne Nordfors, Gunnar Tellås, Kristina Sundstedt, Kurt Hansson samt Märta Kleveman. Utifrån allt inkommet material kommer vi ta fram ett utkast på ortsanalys som skickas ut till de mötesdeltagare som anmälde intresse av att korrekturläsa materialet. Fram till dess vill vi tacka för ert engagemang under dialogmötet! Med vänlig hälsning Isabell Eklund Anna Hallberg Anders Lindholm