Arbetsskadeförsäkringen; Historisk bakgrund

Transkript

1 Arbetsskadeförsäkringen; Historisk bakgrund Kjell Torén Professor/överläkare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet

2

3 Arbetsskadekommissionen Björn von Sydow, ordförande Sekretariat Mia Carlsson Eva Erlandsson

4 Varför skall vi ha en arbetsskadeförsäkring?? 1. Etik den som bidrar till samhällsnyttan genom arbete och som skadas av sitt arbete skall ha kompensation. 2. Prevention - många arbeten är fortfarande förenade med en ökad risk för sjukdom och död och en fungerande arbetsskadeförsäkring ger signaler om vilka yrkesgrupper som är utsatta för ökad risk. 3. Skadeståndsrättsligt skäl arbetsskadeförsäkringen är en viktig orsak till att vi i Sverige inte har långdragna rättstvister - vilket i längden blir billigare för samhälle och företag och sannolikt bättre för arbetsmiljön.

5 Arbetsskadeförsäkringen Med industrialismen infördes lönearbetet i stor skala

6 Otto von Bismarck Tidigt, 1870-talet, ett obligatoriskt och statligt socialförsäkringsprogram Undantagslagar mot socialdemokratins samhällsvådliga strävanden,

7 Obligatorisk olycksfallsförsäkring för olyckor i arbetet 1884 Tyskland 1887 Österrike- Ungern

8 Sverige-Norge Agrart, outvecklat land i Europas utkant

9 Stockholms Arbetareinstitut Radikala liberaler

10 1882 Erik Westin Motion AK om utredning om skydd vid yrkesfara och ersättning för olycksfall i arbetet Genom klokt och ändamålsenligt reglera förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare, mellan kapitalet och arbetet, främjas en sund utveckling och de socialistiska strömningar, som i andra länder ingiva berättigade farhågor, torde därigenom undvikas

11

12 1883 Publicerade Lars Olsson Smith Gula Brevet

13 1884 Adolf Hedin Motion i Andra kammaren Olycksfalls- och ålderdomsförsäkring för arbetare

14

15 Första kammaren Godkändes utan debatt Andra kammaren fruktade att föreskrifterna till skydd mot olycksfall skulle utsträckas till att gälla jordbrukarnas tröskverk och såningsmaskiner och genom sin smidighet förhindra användandet av dessa maskiner arbetare och med dem jämförliga, mindre jordbrukare och hantverkare 1884 års Arbetarförsäkringskommitte

16 1884 års Arbetarförsäkringskommitte Hände inte så mycket tillägg (diktamen) av Oscar II (och statsminister Bildt) Framtida tullinkomster Ålderdomsförsäkring Fattigvård och skola Skattlindringar Upprustning av försvaret

17 1884 års Arbetarförsäkringskommitte Obligatorisk olycksfallsförsäkring röstades ner flera gånger Ålderdomsförsäkring lades aldrig fram 1889 år Yrkesfarelag

18 1891 Nya arbetarförsäkringskommitten Anders Lindstedt, professor i matematik och mekanik vid Tekniska Högskolan i Stockholm Snabb utredning Föreslog obligatorisk olycksfalls- och ålderdomsförsäkring Röstades ner 1892, 1897, 1898

19 1901 Bägge kamrar godkände en Olycksfallsförsäkring Den sämsta bland de industrialiserade länderna Arbetsgivarna hade skyldighet att betala ut ersättning till skadade arbetare Hjalmar Branting röstade emot ett fattigdomsbevis för Sverige som kulturland Liberalerna var besvikna Gällde ej vid grov vårdlöshet många rättstvister 60 dagars karens Livräntan var 30% av en normal lön

20 1907 Ålderdomsförsäkringskommitten Ordförande: Anders Lindstedt med bland andra Hjalmar Branting och försäkringsdirektören Sven Palme Presenterade en rad utredningar 1915 Förslag till Yrkesskadeförsäkring

21 Alla arbetsgivare blev ålagda att försäkra sina anställda Inkomstbortfallsprincipen ersättningen skulle svara mot inkomstförlusten Slopade karensdagar Yrkessjukdomar skulle även ingå sådana sjukdomar om vars karaktär som yrkessjukdomar det knappast råder tvekan

22 Lagen om försäkring för olycksfall i arbetet (OL 1916:235) Regeringens förslag: Fyra karensdagar (blev sedan 35, där arbetsgivarna stod för kostnaden) Avlägsnat yrkessjukdomarna

23 Vad hände sedan? 1918 Färdolycksfall 1928 Karensdagarna slopades 1925 Sverige ratificerade ILOkonventionerna; Olycksfall i arbetet, nr 17 Ersättning vid yrkessjukdomar, nr 18

24 Lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar (YL) Sju farliga exponeringar Arsenik Bly Kvicksilver Fosfor Strålande värme Radioaktivitet Mjältbrandssmitta Sambandet skulle begränsas till sådana sjukdomar vars uppkomst lätt kan ledas tillbaka till arbetet Reumatiska åkommor kunde inte komma ifråga

25 Lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar (YL) Förteckningen över farliga exponeringar förtecknades i lagtexten. Socialministern, Sven Lübeck, sa nej till att ha förteckningen utanför lagen. Lagen fick ändras 1930 stendamm

26 Otymplig lag alla tillägg måste godkännas av Riksdagen. Svårt att förstå komplicerat system Motion: Att även olycksfall vid utfordring av häst före och efter arbetets slut skall betraktas som arbetsskada

27 Lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar (YL) Olyckfallssjukdomar Exponering under fem dagar Belastningsåkommor Eksem Frätskador

28 1932 Socialdemokratisk regering Gustav Möller socialminister

29 Ny arbetsskadeförsäkring prioriterat mål Fanns dock viktigare frågor

30 1937 Socialvårdskommitten Fyra socialdemokrater och fyra borgerliga Andra världskriget Konflikter med Gustav Möller Inkomstbortfallsprincipen

31 1951 Nytt förslag till Yrkesskadelag Specificerad lista över möjliga yrkesskador magåkommor, nervösa besvär orsakade av skiftarbete eller psykiskt påfrestande arbetsförhållanden liksom plattfötter skulle inte omfattas av yrkesskadeförsäkringen LO..yrkessjukdomar presumeras föreligga med mindre motsatsen kan göras sannolik

32 Ny socialminister 1951 Ny utredning Socialförsäkringsutredningen Ny Yrkesskadeförsäkringslag (YFL) Listan övergavs. Lagen omfattade samtliga sjukdomar som orsakats av ämne eller radioaktivitet.

33 Arbetsskada enligt Yrkesskadeförsäkringen (YFL) 1954: Med yrkesskada förstås. a. skada till följd av olycksfall i arbetet b. skada, som eljest orsakats av arbetet och framkallats av inverkan av ämne eller strålande energi; samt c. i den mån Konungen så föreskriver skada, som annorledes än genom olycksfall orsakats av arbetet och framkallats genom inverkan av ensidiga, ovanliga eller ovanligt ansträngande rörelser, av fortgående, upprepat eller ovanlig tryck, av skakningar eller vibrationer från maskiner eller verktyg eller av buller eller smitta.

34 Arbetsskada enligt Yrkesskadeförsäkringen (YFL) 1954: Har arbetstagare, som ådragit sig skada, varit utsatt för olycksfall i arbetet, skall orsaksamband anses föreligga.såvida icke övervägande skäl tala däremot

35 Utveckling av praxis för YFL Trots ett generellt arbetsskadebegrepp Infördes en lista över ämnen som orsakar sjukdomar Långa listor med exponeringar knutna till olika sjukdomar

36

37 Erik Bolinder läkare LO Initierade LO enkäten Strejken i Malmfälten Arbetsmiljöutredningen Yrkesskadeförsäkringskommitten

38 Yrkesskadeförsäkringskommitten Föreslog en delad sambandsbedömning Skadlig inverkan Individuellt samband

39 Yrkesskadeförsäkringskommitten Orsakssamband skall anses föreligga mellan skada och olycksfall eller annan skadlig inverkan, om inte betydligt starkare skäl talar emot det För tre grupper skulle krävas övervägande skäl talar för samband Psykisk och psykosomatisk sjukdom Reumatologiska sjukdomar Andra sjukdomar i ryggrad och leder

40 Arbetsskadelagen (LAF 2 kap. Om arbetsskada 1976:380 1 Med arbetsskada förstås i denna lag skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. 2 Har försäkrad varit utsatt för olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete, skall skada som han har ådragit sig anses vara orsakad av den skadliga inverkan, om ej betydligt starkare skäl talar emot det.

41 Arbetsskadelagen (LAF 1976:380 Generösare ersättning Inkomstbortfallsprincipen Kunskapfrågan blev central Inga särskilda resurser

42

43 Debatt inom läkarkåren Svårt att förstå att sambandet skulle grundas på vetenskap. Läkarna utgick från sina patienter. Inga samband inre, konstitutionella orsaker Starka samband måste lyssna på de skadade Oerhört varierande tillämpning

44 Yrkesmedicinare, LO:s läkare och en del ortopeder Man skall följa lagen oavsett vad man tycker Konsensusmöten

45 Översyn (SOU 1985:54) Ny blankett Fortsatt mycket stark kritik Alf Nachemson Motargument; Mäter individfaktorer noggrant exponeringen skattas tämligen grovt Leder till underskattning av exponeringens betydelse

46 Förskjutning i praxis i Försäkringsöverdomstolen Alltmer generösa domar % godkändes % godkändes

47 1988 Stark kritik från Riksdagens Revisorer Praxis började förändras

48

49 September 1991 ny (borgerlig) regering Bo Könberg ansvarig minister Snabb utredning Krispaket

50 Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) 1976:380 enligt 1993 års skrivning 2 kap. Om arbetsskada 1 Med arbetsskada förstås i denna lag skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Med annan skadlig inverkan avses inverkan av en faktor som med hög grad av sannolikhet kan ge upphov till en sådan skada som den försäkrade har.

51 Arbetsskada enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) 1976:380 enligt 1993 års skrivning 2 Om en försäkrad har varit utsatt för olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet, skall skada som han har ådragit sig anses vara orsakad av den skadliga inverkan, om övervägande skäl talar för det.

52 Konkurrerande orsaker Gammal föreställning om enstaka (unika) orsaker till sjukdom (stendammslunga) Övervägande skäl

53 Övervägande skäl Komplext med samverkande faktorer Etiologisk fraktion>50% (Järvholm) Etiologisk fraktion=[rr-1/rr]

54 Kraftig kritik Arbetsskadeutredningen 1997 Diskuterade övervägande sannolikhet i första steget Patientskadelagen Olika kriterier för män och kvinnor

55 Ny lag (igen)

56 Arbetsskada enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) 1976:380 enligt 2002 års skrivning 1 Med arbetsskada förstås i denna lag skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. En skada skall anses ha uppkommit av sådan orsak, om övervägande skäl talar för det.

57

58

59

60 Aktuell statistik År Bifall kvinnor Bifall män Avslag kvinnor Avslag män

61 Trots goda intentioner så uppfyller inte dagens Arbetsskadeförsäkring de rimliga krav på rättvisa, förutsägbarhet och rättssäkerhet som medborgarna kan förvänta sig.