December Emil Görnerup. Hur starkt står Sverige? Om de internationella företagens forskning

Transkript

1 December 2012 Emil Görnerup Hur starkt står Sverige? Om de internationella företagens forskning

2 Förord Under 2012 har de dystra beskeden från kunskapsintensiva företag i Sverige duggat tätt. Astra Zeneca lägger ner forskningen i Södertälje, Sony Mobile bantar i Lund och Ericsson minskar personalstyrkan. Det har satt fart på en nödvändig debatt om Sveriges attraktivitet som land för investeringar i forskning och utveckling. Att det offentliga samtalet i första hand riktar fokus mot hur företag som redan finns på plats i Sverige och hur de ska kunna erbjudas villkor som gör att de vill bibehålla och utveckla sin verksamhet i vårt land är naturligt. Och Svenskt Näringsliv är en av de aktörer som aktivt har tagit del i den debatten med både analyser och konkreta reformförslag. I en öppen, dynamisk ekonomi anpassar företag kontinuerligt sin verksamhet efter förändrade omvärldsförutsättningar. Och om ett företag väljer att, exempelvis, minska sina investeringar i ett land är det inget problem för det landet om det uppvägs av att andra företag istället väljer att satsa. Problemet är om de nya investeringarna uteblir. En minst lika viktig fråga, som borde ges mer uppmärksamhet, är därför hur attraktivt Sverige är för FoU-investeringar sett i ett internationellt perspektiv, också från bolag som idag inte nödvändigtvis har verksamhet i Sverige. Just den frågan vilka faktorer som styr lokaliseringen av företagens forskningsinvesteringar analyserar Emil Görnerup i föreliggande rapport, där globala forskningschefer för 31 internationella storföretag har intervjuats. Det är Svenskt Näringslivs förhoppning att rapporten ska kunna bidra till att vidga perspektiven i debatten om hur Sverige inte bara kan försvara utan också utveckla sin position som en ledande kunskaps-, företagar- och välståndsnation i världen. Emil Görnerup är forsknings- och innovationspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv. Stockholm, december 2012 Tobias Krantz Chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv 1

3 Sammanfattning På Svenskt Näringslivs uppdrag har Demoskop genomfört intervjuer med globala forskningschefer för 31 internationella storföretag om vilka faktorer som styr lokaliseringen av företagens forskningsinvesteringar. Undersökningen indikerar att forskningen i de internationella storföretagen totalt sett kommer att öka de närmaste åren. Men den visar också att Sverige inte utgör mottagare av dessa ökade investeringar. Sverige ses som måttligt attraktivt jämfört andra länder. Endast sex procent av de intervjuade forskningscheferna anser att Sverige är ett mycket konkurrenskraftigt land att bedriva forskning i. 94 procent av de företag som inte bedriver forskning i Sverige anger att Sverige under de senaste fem åren inte funnits med som ett seriöst alternativ vid beslut om nya forskningsinvesteringar. Studiens resultat stämmer därmed illa överens med bilden av Sverige som ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Undersökningen som redovisas i rapporten pekar på behovet av krafttag för att stärka såväl den svenska forskningens kvalitet som tillgängligheten och öppenheten mot näringslivet. De två senaste forskningspropositionerna har inneburit kraftigt ökade resurser till den offentliga forskningen. Det är positivt. Samtidigt innebär kvantitet inte automatiskt högre kvalitet. Det krävs också tydliga drivkrafter för nyttiggörande av forskningsresultat och samarbete med omgivande samhället. Drygt 7 av 10 intervjuade forskningschefer i studien ser forskning i samarbete som en viktig eller mycket viktig faktor vid beslut om nya forskningsinvesteringar. En viktig faktor vid investeringsbeslut, som tydligt framkommer i studien, är möjligheten att kunna rekrytera rätt kompetens. Inte bara lokalt utan från hela världen. Det innebär att det land eller region där investeringen placeras måste vara tillräckligt attraktiv för utländska experter. Det måste finnas arbete och bra skolor för medföljande. Marginalskattenivåerna måste vara konkurrenskraftiga. Tillgång till finansiering är en annan viktig faktor som lyfts fram. En konkurrenskraftig kapitalskatt skulle i det avseendet göra Sverige attraktivare för utländska investeringar i FoU. I dagsläget är den svenska skattenivån på 30 procent långt över genomsnittet i omvärlden på 17 procent. 2

4 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Metod... 6 Resultat... 8 Tillgång till kompetens från hela världen... 8 Forskning i samverkan... 9 Europa och USA på tillbakagång? Fortsatt tyngdpunktsförskjutning mot Asien... 9 De internationella företagen planerar att öka sina forskningsinvesteringar globalt.. 11 men är Sverige ett investeringsalternativ? Sveriges konkurrenskraft ses som medelmåttig? Slutsatser En sammanhållande politik för företagens FoU i Sverige Referenser Appendix: Frågeformulär

5 Inledning I september 2012 genomförde Svenskt Näringsliv ett besök på AstraZenecas forskningsenhet i Södertälje. Det återstod då bara några månader innan de få kvarvarande forskarna skulle slutföra avvecklingen och släcka ner de sista instrumenten och maskinerna. De långa korridorerna, kantade av tomma laboratorier, visade på ett mycket konkret sätt hur Sverige på kort tid tappat stora delar av sin medicinska forskning. De senaste åren har flera stora företag dragit ner på forskningen i Sverige. AstraZeneca har gått från tre till en forskningsenhet genom nedläggningen av verksamheten i Lund och Södertälje. Sony Mobile har flyttat stora delar av sin forskning från Lund. Att enskilda företag genomför såväl investeringar som nedläggningar är en naturlig del av marknadsekonomins spelregler. Att näringslivsstrukturen idag ser annorlunda ut än för 20 år sedan är därför ett hälsotecken. Det visar på företagens anpassning till marknadens behov. Tyvärr finns det tecken på att neddragningarna i flera svenska företag utgör en del av en oroväckande trend där den privata forskningen generellt sett minskar. De riktigt stora forskningssatsningarna hamnar inte längre i Sverige. De senaste 10 åren har de nästan uteslutande förlagts utanför landets gränser. De stora företagens minskade forskning i Sverige kan på sikt få allvarliga konsekvenser. Internationell forskningslitteratur visar nämligen att produktivitetseffekterna av företagens FoU-satsningar är omfattande. Enligt en nyligen publicerad rapport står de 20 största multinationella företagen i Sverige för 50 procent av all forskning 1. Inom högteknologi är siffran så hög som 92 procent. De 20 största multinationella företagen i Sverige bidrar vidare med 24 procent av alla anställda inom industrin och svarar för 80 procent av landets varuexport inom högteknologisk industri. En av OECD:s viktigaste slutsatser i sin nyligen publicerade utvärdering av svensk innovationspolitik är därför inte så förvånande att Sverige måste förankra storföretagens forskning i Sverige 2. Det handlar inte om att bokstavligt talat låsa fast företagen i Sverige utan att säkerställa att förutsättningarna för stora företag att bedriva FoU i Sverige är så pass bra att det inte är motiverat att flytta utomlands. Det är en viktig slutsats från OECD. OECD skriver det inte direkt i sin rapport, men ett sådant förbättrat klimat för företagens forskning skulle ge en extra bonuseffekt: Om Sverige höjer ambitionen skulle vårt land kunna bli så attraktivt att vi även lyckas attrahera helt nya investeringar från företag som idag inte bedriver någon forskningsverksamhet i Sverige. Det är ett viktigt perspektiv som förtjänar att lyftas fram: Det måste nämligen ses som orimligt att tro att de företag som försvunnit om 20 år inte ska ersättas alls eller enbart ersättas av företag som organiskt vuxit sig stora i Sverige. 1 Andersson, Dieden, Ejermo, OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden,

6 När företag genomför större nedläggningar av verksamhet i Sverige svarar politikerna ofta med reaktiva och selektiva punktinsatser för att rädda kvar infrastruktur och andra delar av verksamheten. Bakomliggande motiv för detta är att mildra effekten av den enskilda nedläggningen men också ofta en önskan att visa handlingskraft. Det finns flera problem med sådana selektiva insatser: Det kan vara svårt att avgöra om nedläggningen beror på företagsspecifika skäl eller om den beror på brister som ligger utanför marknadens egna villkor. Det vill säga bristande företagsklimat. Insatsen är också för sen, både bildligt och bokstavligt talat. För de företag som flyttat ut har tåget redan gått. De senaste årens uppmärksammade nedläggningar av FoU-verksamhet har gett bränsle åt debatten om hur Sverige kan bli ett attraktivare land för företagens forskning. Den här rapporten är tänkt att utgöra ett ytterligare bidrag till diskussionen. Inte bara genom att svara på frågan varför vi borde göra något innan det är försent, utan också försöka komma närmare svaret på vad vi bör göra. 5

7 Metod På uppdrag av Svenskt Näringsliv genomförde Demoskop en intervjustudie med globala forskningschefer i 31 internationella företag. De har fått svara på frågor om vad som styr det egna företagets investeringar i FoU. Målgruppen för undersökningen var de 1200 mest forskningsintensiva företagen i världen. Listan på dessa företag har hämtats från The 2011 EU Industrial R&D Investment Scoreboard, framtagen av Europa kommissionens forskningsinstitut Institute for Prospective Technological Studies. Demoskop sökte kontaktinformation till företagen på listan och, om möjligt, deras forskningschefer via företagens webbplatser. Frågeformuläret arbetades fram i nära samarbete mellan Svenskt Näringsliv och Demoskop. Undersökningen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer på engelska, respondenten gavs också möjlighet att besvara intervjun via en webbenkät för att underlätta för respondenten att svara när det passade dem bäst. Totalt genomfördes 31 intervjuer varav 20 via telefon och 11 via webbenkäten. Intervjuerna inleddes den 27 juni och avslutades den 11 oktober. De intervjuade företagen har en god spridning när det gäller geografi och branscher. I följande länder hade de intervjuade företagen sitt huvudkontor: Belgien Brasilien Danmark (2 företag) Finland Frankrike (3 företag) Kina (Hong Kong) Irland (2 företag) Italien Japan (3 företag) Portugal Sydkorea Spanien Sverige (4 företag) Nederländerna (2 företag) Storbritannien (3 företag) USA (4 företag) 6

8 De intervjuade företagen representerar följande branscher: Aerospace & defence (3 företag) Automobiles & parts (3 företag) Banks Chemicals Commercial vehicles & trucks (2 företag) Computer services (2 företag) Electrical components & euipment (2 företag) Electricity (2 företag) Electronic euipment Electronic office euipment Food producers General industrials Health care euipment & services (2 företag) Industrial machinery Industrial transportation Leisure goods Media Pharmaceuticals Semiconductors Software Support services Telecommunications euipment De intervjuade företagen investerade 2010 tillsammans 16,2 miljarder euro i FoU, vilket motsvarar en genomsnittlig investering per företag på 521 miljoner euro. Den genomsnittliga investeringen bland företagen på hela urvalslistan var 374 miljoner euro. 5 av de intervjuade företagen tillhör de 100 största i världen när det gäller investeringar i FoU och 22 av dem tillhör de 500 största. 7

9 Resultat Tillgång till kompetens från hela världen De intervjuade forskningscheferna fick möjlighet att fritt ange de tre viktigaste kriterierna vid beslut om lokalisering av nya forskningsinvesteringar. 27 av forskningscheferna angav totalt 71 svar, vilka i sin tur tydligt kunde grupperas i ett antal övergripande områden. What are the three most important criteria when you decide location for new investments in R&D facilities or labs? % Competence Bussiness Cost Infrastructure Political and Financial opportunities economic possibilities stability/support Base: All (31) from local government 29 Other Det är mycket tydligt att tillgången till talanger ses som avgörande vid lokalisering av ny forskningsverksamhet. 74 procent av de forskningschefer som svarade på frågan angav tillgång till kompetens som en viktig faktor. Det är möjligen kanske inte så förvånande, men inte desto mindre viktigt. Tillgång till bra universitet med goda samarbetsmöjligheter lyfts särskilt fram samt vikten av att mottagarlandet för investeringen är tillräckligt attraktivt för att kunna attrahera forskare från hela världen. Närmare hälften angav tillgång till marknaden som en viktig faktor. Geografisk närhet till stora marknader med hög tillväxtpotential ses som en stor fördel då närheten till kunden ökar affärsmöjligheterna. I denna faktor ingår också närheten till produktionsanläggningar. Övriga viktiga faktorer som lyfts fram av de intervjuade forskningscheferna är kostnadsnivå, infrastruktur, finansiella möjligheter samt mottagarlandets eller regionens stabilitet, såväl ekonomiskt som politiskt. Fördelaktiga ekonomiska förutsättningar att bedriva forskningsverksamhet och politisk/ekonomisk stabilitet måste därmed ses som en konkurrensfördel. Detsamma gäller tillgång till finansiering och en god infrastruktur. Som exempel på infrastruktur anges IT och goda kommunikationer (flygplats/linjer). 8

10 Forskning i samverkan 7 av 10 intervjuade forskningschefer ser samarbetsmöjligheter med akademin som en viktig eller mycket viktig faktor vid lokalisering av ny FoU. 6 av 10 forskningschefer anser att geografisk närhet mellan FoU och marknad är viktigt eller mycket viktigt. Samma svarsandel anser att geografisk närhet mellan FoU och produktion är viktigt. Däremot är bilden inte lika entydig när det gäller frågan om vikten av att andra företag i samma bransch bedriver forskning i samma land eller region. En bit över 5 av 10 ser det som viktigt eller mycket viktigt. 100% 90% 80% 70% / No answer Very important 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% How important is the opportunity of collaborative research with the universities when localizing your investments in R&D? How important is the geographical proximity between your company s R&D and business market for the company s business? How important is the geographical proximity between your company s R&D and production for your company s business? How important is it for your own R&D that other companies within your branch pursue R&D in the same country or region? Quite important Not very important Not important at all Base: All (31) Europa och USA på tillbakagång? Fortsatt tyngdpunktsförskjutning mot Asien Intervjuerna bekräftar bilden av att företagens FoU fortsätter att förskjutas mot Asien i linje med den starka ekonomiska tillväxten i regionen. Närhet till stora marknader med hög potential är en viktig faktor vid lokalisering av FoU vilket motiverar fortsatta satsningar i bland annat Kina och Indien. De lägre staplarna på frågan om vilka länder som kommer att bli de viktigaste för framtida investeringar i FoU beror på att varje respondent angett färre länder jämfört med de länder som företaget idag bedriver forskning i (ska inte tolkas som att det kommer att ske en framtida konsolidering av företagens FoU utan att färre länder ses som de viktigaste för framtida FoU). 9

11 - In which countries do you have R&D facilities or labs today? - Which countries do you think will become the most important for your future investments in R&D? % In which countries do you have R&D facilities or labs today? Which countries do you think will become the most important for your future investments in R&D? Western/Northern Europe 48 USA China Other Asia India Brazil/Argentina Eastern Europe 6 Russia Africa Other countries Base: All (31) Om indikationen att framtidens forskning kommer att förskjutas mot Asien är tydlig så ger svaret på frågan om vilka länder som kommer att utgöra de viktigaste marknaderna i framtiden en än mer dramatisk bild. Den sammantagna bilden indikerar att USA och Asien är och kommer att vara de viktigaste marknaderna i framtiden. Synen på Europa är desto mer pessimistisk och speglar kanske Europas låga tillväxt och pågående skuldkris. Indien sticker ut som ett land med mycket stor marknadspotential. - Which are the three most important countries for your current business and sales? (attn: 3 answers possible) - Which countries do you think are the most important for your future business and sales? % 80 Which are the three most important countries for your current business and sales? 70 Which countries do you think are the most important for your future business and sales? Western USA China Other Asia Brazil/Chile India Middle East Arabia Africa Eastern Other countries Europe/Europe Europe Base: All (31) 10

12 De internationella företagen planerar att öka sina forskningsinvesteringar globalt 94 procent av forskningscheferna anger att de under de närmaste fem åren kommer att bibehålla eller öka investeringarna i FoU. Endast 3 procent anger att de kommer att minska företagets FoU. - Will you increase or decrease your investments in R&D over the next 5 years, or will they remain at the same level they have been at during the last 5 years? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Base: All (31) All / No answer Increase Same level Decrease men är Sverige ett investeringsalternativ? Fyra företag i studien bedriver idag forskning i Sverige. Av dem planerar två av företagen att behålla samma nivå de närmaste fem åren. De två övriga företagen planerar att öka respektive minska sin forskning under samma tidsperiod. Bland de företag som idag inte har forskningsverksamhet i Sverige så angav 22 procent inget svar alternativt kunde inte svara på frågan om de hade planer att förlägga forskning i Sverige. 74 procent svarade nej på frågan om de har planer på att förlägga forskning i Sverige. - Do you have plans to locate parts of your R&D in Sweden during the next 5 years? If they don t have R&D in Sweden No 74% Don't know/no answer 22% Yes 4% Av de 74 procent som angav att de inte hade planer att förlägga forskning till Sverige de närmaste fem åren angav hela 94 procent att Sverige inte heller funnits med som ett seriöst alternativ vid beslut om nya forskningsinvesteringar. 11

13 Has Sweden been an alternative at any time during the last five years for those R&D investments that you have seriously considered? / No answer 1% Yes 5% No 94% Base: Don t have plans (20 int) Sveriges konkurrenskraft ses som medelmåttig? Forskningscheferna i studien fick svara på frågan om hur konkurrenskraftigt de ansåg att Sverige är som land att bedriva forskning i jämfört med andra forskningsnationer. Knappt en tredjedel kunde inte svar på frågan. Ytterligare en tredjedel ansåg att Sverige är varken mer eller mindre konkurrenskraftigt än andra länder. En dryg fjärdedel ansåg att svensk forskning var ganska konkurrenskraftig. Endast 6 procent ansåg att Sverige är ett mycket konkurrenskraftigt land att bedriva forskning i. En lika stor andel ansåg att Sverige har låg eller mycket låg konkurrenskraft som forskningsnation. De forskningschefer representerande företag som idag inte bedriver forskning i Sverige hade en något negativare syn på Sveriges konkurrenskraft jämfört med hela urvalet. - How competitive do you think Sweden is, as a nation for pursuing R&D, compared with other countries? All Not present in Sweden % 20% 40% 60% 80% 100% Very high (5) Quite high Neither nor Quite low Very low (1) Don t know/ No answer Base: All (31) 12

14 Slutsatser En sammanhållande politik för företagens FoU i Sverige Sverige beskrivs ofta som en av världens ledande forskningsnationer. Det är en självbild som grundar sig i Sveriges höga forskningsintensitet och internationellt framgångsrika storföretag. I mångt och mycket är det förstås sant. Samtidigt är det en bedräglig nulägesbild som inte tar hänsyn till de faktiska omständigheterna kring Sveriges ställning som forskningsnation i världen. Ur ett bredare perspektiv finns det flera orosmoln. Den akademiska forskningen i Sverige citeras i allt lägre grad, vilket är ett ofta vedertaget mått på kvalitet 3. Flera storföretag har genom strategiska beslut kraftigt dragit ner på forskningen i Sverige. Den studie som presenteras i den här rapporten pekar på att Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation av internationella företag ses som medelmåttig. Trots de stora orden finns alltså en reell risk att Sverige är på väg att bli omsprunget och tappa sin attraktionskraft för de internationella företagens forskning. Det är olyckligt att den svenska politiken i dagsläget ger ett splittrat intryck. Den ger med ena handen (stora offentliga FoU-investeringar) samtidigt som den tar med den andra handen (höga skatter, ointresse för forskningen ur ett näringspolitiskt perspektiv). Mycket skulle vinnas genom en sammanhållande politik för ökat företagande och investeringar i Sverige. De två senaste forskningspropositionerna har inneburit kraftigt ökade resurser till den offentliga forskningen. Det är positivt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att kvantitet inte automatiskt leder till kvalitet. Det krävs också tydliga drivkrafter för såväl kvalitet som nyttiggörande av forskningsresultat och samarbete med det omgivande samhället. Det gäller inte minst mot de internationella företag som visar intresse för att investera i Sverige. Svenskt Näringsliv har därför föreslagit en innovationspremie där de universitet och högskolor som är framgångsrika i att interagera med företag och i att nyttiggöra forskningsresurser får en större tilldelning av forskningsmedel än de universitet och högskolor som är mindre framgångsrika. Det framgår tydligt i undersökningen att de länder eller regioner som företagen väljer att investera i även måste vara tillräckligt attraktiva för utländska experter. Det måste finnas arbete och bra skolor för medföljande. Marginalskattenivåerna måste vara konkurrenskraftiga. Här skulle det behövas åtgärder som ökar intresset och möjligheterna för utländska experter att flytta till Sverige. Tillgång till finansiering är en annan faktor som lyfts fram. En konkurrenskraftigare svensk kapitalinkomstskatt skulle i det avseendet göra Sverige attraktivare för utländska investeringar i FoU. I dagsläget är den svenska skattenivån på 30 procent långt över genomsnittet i omvärlden på 17 procent. 3 Se exempelvis Med Sverige på läktaren? En antologi om forskningspolitiska utmaningar i akademisk brytningstid, Mats Bergstransd (red),

15 Slutligen kan det vara relevant att lyfta fram det selektiva statliga stödet till företag i Sverige. År 2009 utgick bidrag och subventioner för minst 28 miljarder kronor vilket sammantaget utgör en stor post i statsbudgeten 4. Även om det inte kan uteslutas att enskilda stöd har en positiv effekt är den totala bilden över det statliga stödets effekt mycket oklar. En stor del har inte utvärderats. Forskningslitteraturen är tydlig med att generella förbättringar av företagsklimatet är det effektivaste sättet att öka företagandet och utländska direktinvesteringar. Svenskt Näringsliv anser att direkta bidrag och subventioner, som alltid innebär en snedvridning av konkurrensen, måste ställas mot generella åtgärder som exempelvis skattesänkningar. Statiskt räknat skulle exempelvis en sänkning av den statliga inkomstskatten med 5 procent ge 10 miljarder tillbaka till löntagarna. En sänkning av kapitalskatten till EU-snittet motsvarar 10 miljarder kronor. 4 Görnerup, Norén,

16 Referenser Med Sverige på läktaren? En antologi om forskningspolitiska utmaningar i akademisk brytningstid, Mats Bergstransd (red), 2012 OECD Review of Innovation Policy SWEDEN, Offentliga stödpengar till näringslivet Ett bidrag till tillväxt eller ett svart hål, Görnerup, Norén, 2012, Sverige som kunskapsnation klarar sig Sverige utan storföretagen?, Andersson, Dieden, Ejermo,

17 Appendix: Frågeformulär Question 1. In which countries do you have R&D facilities or labs today? Australia Brazil Canada China Denmark Finland France Germany India Israel Italy Japan Russia Singapore South Korea Spain Sweden Switzerland Taiwan The Netherlands UK USA Other country 16

18 Question 2. Which countries do you think will become the most important for your future investments in R&D? Australia Brazil Canada China Denmark Finland France Germany India Israel Italy Japan Russia Singapore South Korea Spain Sweden Switzerland Taiwan The Netherlands UK USA Other country 17

19 Question 3. Which are the three most important countries for your current business and sales? (OBS MAX TRE SVAR) Australia Brazil Canada China Denmark Finland France Germany India Israel Italy Japan Russia Singapore South Korea Spain Sweden Switzerland Taiwan The Netherlands UK USA Other country 18

20 Question 4. Which countries do you think are the most important for your future business and sales? Australia Brazil Canada China Denmark Finland France Germany India Israel Italy Japan Russia Singapore South Korea Spain Sweden Switzerland Taiwan The Netherlands UK USA Other country 19

21 Question 5. What are the three most important criteria when you decide location for new investments in R&D facilities or labs Openended answers Question 6. Will you increase or decrease your investments in R&D over the next 5 years, or will they remain at the same level they have been at during the last 5 years? Increase Same level Decrease Question 7. How important is the geographical proximity between your company s R&D and production for your company s business? Very important Quite important Not very important Not important at all Question 8. How important is the geographical proximity between your company s R&D and business market for the company s business? Very important Quite important Not very important Not important at all 20

22 Question 9. How important is it for your own R&D that other companies within your branch pursue R&D in the same country or region? Very important Quite important Not very important Not important at all Question 10. How important is the opportunity of collaborative research with the universities when localizing your investments in R&D? Very important Quite important Not very important Not important at all Question 11. IF THEY HAVE R&D IN SWEDEN What are Sweden s strengths as a country for pursuing R&D? Openended answers Question 12. IF THEY HAVE R&D IN SWEDEN What are Sweden s weaknesses as a country for pursuing R&D? Openended answers 21

23 Question 13. How competitive do you think Sweden is, as a nation for pursuing R&D, compared with other countries? Very high Quite high Neither nor Quite low Very low Question 14. IF THEY HAVE R&D IN SWEDEN Do you have plans to increase or decrease your investments in R&D in Sweden over the next 5 years, or will they remain at the same level they have been at during the last 5 years? Increase Same level Decrease Question 15. IF THEY DON T HAVE R&D IN SWEDEN Do you have plans to locate parts of your R&D in Sweden during the next 5 years? Yes No 22

24 Question 16. IF NO Has Sweden been an alternative at any time during the last five years for those R&D investments that you have seriously considered? (MANY ANSWERS POSSIBLE) Yes, and we chose to invest Yes, but we refrained from investing No Question 17. IF YES, BUT REFRAINED FROM INVESTING What were the reasons for refraining from investing in Sweden and which geographical areas were chosen instead? Openended answers 23

25 Storgatan 19, Stockholm Telefon