Institutionen för kulturvård Programmet för Trädgårdens och Landskapsvårdens hantverk, Landskapsvård, Läsår , årskurs 1

Transkript

1 Programmet för Trädgårdens och Landskapsvårdens hantverk, Landskapsvård, Läsår , årskurs 1 KURSGUIDE KLV 205, Slåtter och flora i kulturlandskapet, 7,5 hp Kursansvar Medverkande lärare Eva Gustavsson eva.gustavsson@conservation.gu.se Joakim Lilja joakim.lilja@conservation.gu.se Stellan Sunhede stellan.sunhede@gmail.com Kursperiod 6-17 juni och 8-26 augusti 2015 Examinationsdatum Provtillfälle 1 16/6 Nycklingsdugga. Examinerar till G. Obligatoriskt moment 17/8 Filmseminarium. Provtillfälle 2 19/8 Hantverksexamination slåtter med lie och balk. Examinerar till G Provtillfälle 3 22/8 Floristiktenta (artkunskap). Examinerar till VG Frivillig examination 23/8 Hantverksexamination. Skärpning av lie. Examinerar till VG. Provtillfälle 4 26/8 Fältseminarium Analys av flora och skötselbehov samt inspektion av skötselresultat. Examinerar till G 1

2 Kursmål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse undersöka och beskriva olika traditionella processuella metoder i landskapsvårdens hantverk knutna till det hävdade landskapet och ängsbruk identifiera och kategorisera ett sortiment av växter knutna till eller förekommande i det hävdade landskapet Färdighet och förmåga identifiera och lösa ett antal olika begränsade förelagda skötselåtgärder behärska den manuella hantverksmässiga färdighet som krävs för att utföra slåtteråtgärder inom landskapsvårdens arbetsfält Värderingsförmåga och förhållningssätt i skrift och muntliga seminarier presentera och diskutera samtida slåtterbruk och dess betydelse för estetiska värden, en biologisk mångfald och flera andra aspekter av hållbar utveckling Innehåll Välkomna till kursen Slåtter och flora i kulturlandskapet! Ni kommer att arbeta med slåtter både med den traditionella lien och med den moderna, handdrivna slåtterbalken. Vi kommer på olika sätt att arbeta med kopplingen mellan ängsbrukets hantverk och den påverkan som detta har på vegetationen och dess artinnehåll. Ni kommer att arbeta på lite olika ställen för att se ett urval av hävdbiotoper och att slå dessa. För godkänt på kursen ska ni kunna visa att ni kan slå med lie och balk, identifiera arter hjälpligt med florans nyckel, känna igen ett sortiment gräsmarksarter med svenskt namn, redovisa en flora- och skötselanalys av era områden samt visa att ni utfört ett bra skötselarbete. Ni ska även delta i filmseminariet. För VG krävs även att kunna namnge arterna med vetenskapligt namn, samt att ni genomför och uppnår VG på det frivilliga hantverksprovet för skärpning av lie. Skötselområdet Ekudden Ni kommer att fortsätta arbeta med ängsområdet på Ekudden. I den här kursen kommer ni att delas in i tre grupper som har hand om tre huvudsakliga skötselområden. Dessa har ni lite extra ansvar för när det gäller att se till att hela området är avslaget, räfsat och lämnas snyggt och prydligt. Skötselresultat är alltså ett examinerande moment. Det är även för detta område ni ska analysera florans skötsel/restaureringsbehov. Gruppindelning: Torrängen Bergsknallen, där det finns bord med bänkar, sluttningarna runt denna. Här jobbar: Filip, Simon och Lisa Ruderatmarken Högörtsängen, som i dagsläget har en del problemarter Här jobbar: Elin, Sofia, Hampus och Rickard Björkhagen Lövängen som avgränsas mot asfaltvägen Här jobbar: Emma, Johanna, Hanna och Rosanne Den skötsel som ska utföras är: 10/6 Tidig slåtter av problemarter. Utförs som en introduktion till slåtterbalken. 12, 15, 17 och 18/8 Eget arbete med slåtter, hässjning och röjning. Tekniker för detta lärs ut 10 och 11/8 på Rörvik, samt på Österplana den 16/8. Skärpning av lie lärs ut 17/6. 2

3 Analys av flora och skötselbehov Ni ska ta reda på vilka arter som växer i ert område, deras utbredning, vad dessa arter indikerar och ni ska också analysera hur slåttertidpunkten kan förväntas påverka artsammansättningen. Denna analys gör ni mha dokumentet Analys av flora och skötselbehov som ligger på GUL vid kursstart. Litteraturen för analysen är Urban Ekstams Om hävden upphör. Analysen redovisas muntligt på ett fältseminarium den 26/8 enligt schema. Nyckling av arter och floristik Att hitta en art genom att bläddra igenom floran är tidsödande. Därför ska ni lära er att använda den sk nyckeln i Krook-Almqvist. Boken är superdyr, så låna den hellre på biblioteket. Kombinera gärna med någon utgåva av Mossbergs Nordiska flora, för att kunna slå upp växten och se om du hamnat rätt i nycklingen. Ni ska också lära er ett antal arter i olika kategorier, vilka ni kommer hitta i fält. Växtlista ligger under dokument på GUL vid kursstart. Denna bygger på arter som går att finna i Dammahagen Karleby (där vi var i höstas), i skötselområdet på Ekudden och i Rörvik. 6/6 Inför nycklingsmomentet: Läs Krok-Almquist, de inledande avsnitten före själva Huvudnyckeln, särskilt kapitlet Översikt över kärlväxternas byggnad och termförklaringar. Dessutom Wedin och Wedin, kapitel 10, Blomväxters delar, morfologi och funktion. Då har ni mycket gratis inför: 7/6 kl kommer Stellan Sunhede att gå igenom nycklingens grunder med er. Dels kommer ni sitta på sal och titta på material som han har med sig, bl a i stereoluppar och dels kommer ni gå runt i omgivningarna. 8/6 övar ni själva i skötselområdet på Ekudden. Skriv ner vilka arter ni nycklat fram och redovisa för Stellan som kommer Han kommer hjälpa er med de svårigheter ni stött på. Passa på att föra in de arter ni hittat i ert delområde i Excelfilen för Analys av flora och skötselbehov. 9/6 har ni biotopstudier på Österplana tillsammans med trädgårdsgänget och då kommer ni bl a att inventera de fasta rutorna där. Inventeringarna sparar jag för att kunna göra uppföljning av slåtterområdets vegetationsutveckling. 14/6 inventerar ni floran i era delområden. Skriv in i excelfilen. Stellan handleder kl 10- ca 12 16/6 har ni en dugga (liten tenta) för att se att ni har grundläggande färdighet att följa nyckeln. Instruktioner kommer. Under resten av kursen förväntas ni själva att öva på att känna igen arterna på listan. 16/8 kommer ni att återinventera rutorna på Österplana för att komplettera artlistorna med senblommande arter. 22/8 tentar ni av artkunskaperna. Poängsättningen görs så att man kan klara G om man kan de svenska namnen, artens kategori och vad den indikerar (enligt excelfilen). VG kan man nå om man kan de vetenskapliga (dvs latinska) namnen. I betyget Godkänt räknas poängen för svenskt namn och kategori/indikator ihop. För Godkänt krävs minst 75%. För VG krävs utöver detta att 75% av de vetenskapliga namnen är korrekta. Litteratur Separat litteraturlista finns på GUL. Övrigt om kursen Övrigt Kostnader: Verktyg: De studerande bekostar själva personliga verktyg, arbetskläder personlig skyddsutrustning samt kurslitteratur. Låneliar finns för den som inte vill/kan köpa egen. 3

4 Skyddsutrustning: Arbetsmiljö: Vid hantering av motor- och/eller röjsåg ska skyddskläder användas. Under följande arbetsmoment kan vid ovarsamhet risk för olyckor och skador föreligga. Beakta risker och farliga arbetsmoment för att undvika olyckor och tillbud. Arbete på stegar och bockar risk för fallolyckor, nedfallande föremål Arbete med flyttning och transporter, hantering, arbetsställning ergonomi, tunga lyft Slipning verktyg Roterande verktyg med höghastighet Arbete med eggverktyg skär- och stickskador Stenarbete damm, risk för ögonskador och klämskador Ensamarbete under praktikperioder Stillasittande arbete belastningsskador Arbete med motorsåg risk för kast, sågskador, buller, vibrationer etc Hantering av motorbränsle och smörjoljor- brandfara, hudirritation Från Arbetsmiljöverket föreskrifter som kan vara tillämpliga i ovanstående kurs / kurser AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall AFS 1981:15 Skydd mot skada genom ras AFS 1982:03 Ensamarbete AFS 1982:17 Anteckningar om jourtid, övertid och mertid 2000:09 AFS 1992:16 Kvarts 2000:17, 2005:10, 2014:04 AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 1998:05 Arbete vid bildskärm 2014:02 AFS 1999:07 Första hjälpen och krisstöd AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete 2003:04, 2008:15 AFS 2001:03 Användning av personlig skyddsutrustning 2009:06, 2010:11 AFS 2004:03 Stegar och arbetsbockar 2011:12, 2014:17 AFS 2005:01 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, 2012:07, 2014:07 AFS 2005:15 Vibrationer AFS 2005:16 Buller AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning 2010:14 AFS 2006:06 Användning av lyftanordningar och lyftredskap 2010:05 AFS 2008:03 Maskiner 2009:05, 2011:01, 2011:07, 2014:22 AFS 2009:02 Arbetsplatsens utformning 2013:03 AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker 2014:05 AFS 2012:01 Användning av motorkedjesågar och röjsågar AFS 2012:02 Belastningsergonomi Miljö och hållbar utveckling Ur Göteborgs universitets miljöpolicy: Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljö- och utvecklingsfrågor och genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. 4

5 Det här gör vi bl.a. genom att Göteborgs universitets miljöledningssystem är certifierat enligt ISO och EMAS. Det innebär att institutionen och fakulteten arbetar med miljöfrågor på ett strukturerat och långsiktigt sätt. Varje år genomförs både intern och extern miljörevision av universitetets verksamhet. Alla studenter och lärare kan på ett aktivt sätt medverka i arbetet för en hållbar utveckling. Läs mer på hemsidan: 5