Rekonstruktion av kyrkdammen och restaurering av bruksbyggnader vid Galtströms bruk

Transkript

1 Rekonstruktion av kyrkdammen och restaurering av bruksbyggnader vid Galtströms bruk NJURUNDA SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:15 Anette Lund

2 Innehåll Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK 4 KYRKDAMMEN -bakgrund 6 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER 8 BILDER 9 KÄLLOR 10 BILAGA ritning för Kvarndammen 2

3 INLEDNING Under säsongen 2004 har det utförts restaureringar och säkerställande av damm vid Galtströms bruk, Armplågan 1:1, Njurunda församling, Sundsvalls kommun. Galtströms bruk är ett av Västernorrlands byggnadsminnen. Restaureringarna har utförts med traditionella material och metoder och i enlighet med det förslag till vårdåtgärder som har upprättats av Leif Markström, Bygg- och restaureringskonsult AB, Härnösand Beställare är SCA Skog AB, huvudentreprenör PEAB AB, Sundsvall, Projektledare Leif Markström, Bygg och restaureringskonsult AB, Härnösand, Antikvarisk sakkunnig Anette Lund Länsmuseet Västernorrland. Länsmuseet dnr: Länsstyrelsen har i beslut dnr lämnat tillstånd till genomförande av vårdåtgärder enligt upprättad vårdplan I beslut dnr har länsstyrelsen beviljat bidrag till restaurering av dammar, rost- och masugn samt herrgårdsflyglar i enlighet med det åtgärdsförslag som utarbetats av Leif Markström. Bygg och restaureringskonsult AB, Härnösand Som villkor i beslutet finns att arbetet skall följas av en antikvarisk sakkunnig. Syftet med det är att den antikvariske experten bibringar restaureringen nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden och ramens intentioner beslut om insatser under restaureringens gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen ska öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värden som bruksmiljön i Galtström besitter, samt underlätta bibehållandet av dessa värden. Den antikvariskt sakkunnige skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Rapporten är sammanställd av Anette Lund. Rapportens avsnitt Beskrivning och historik är skriven av Bodil Mascher 2003 och avsnittet Kvarndammen bakgrund av Leif Markström. Foton: Anette Lund och PA Strandberg PEAB AB, Sundsvall. 3

4 BESKRIVNING OCH HISTORIK Järnframställningen hade en avgörande betydelse för Sveriges ekonomi under och talen. Vid mitten av talet svarade den svenska järnframställningen för en fjärdedel av Europas totala produktion av stångjärn. Järnhanteringen krävde stora mängder träkol. Vid mitten av talet gick det åt 30 m 3 kol för att framställa ett enda ton järn och troligen minst 70 dagsverken till enbart framställningen och fraktningen av kolet till järnbruket. Redan under senare delen av talet hade man befarat att bergsslagsskogarna skulle skövlas. Man försökte då åstadkomma etableringar av det tredje ledet i järnframställningen, hammarsmidet, i områden rika på skog och vattenkraft. År 1673 utfärdade regeringen ett särskilt förmånligt privilegium, exempelvis med lång skattefrihet, för den företagare som kunde anlägga bruk i nya landsändar. Vid sekelskiftet 1700 fanns i Hälsingland, Medelpad och Ångermanland 14 järnbruk. De norrländska bruken tvingades vid denna tid köpa malm från Mellansverige. Man hade ännu inte uppfunnit den teknik som möjliggjorde utnyttjandet av den fosforrika norrländska malmen. Det tackjärn man behövde brukade transporteras med fartyg via Stockholm från Bergsslagen. År 1673 fick Magnus Blix, landssekreterare vid länsstyrelsen i Härnösand och senare borgmästare i Söderhamn, privilegium att anlägga en masugn och en hammare vid Galtström. Galtström och Graninge i Sollefteå kommun, var de första bruken i länet, Graninge anlades först. 4

5 År 1675 hade man byggt en masugn i Galtström, en nedre hammare med två härdar, en övre med en härd samt ett sågverk vid Galtström. Uppströms hyttplatsen hade en 200 meter lång spardamm anlagts vid utloppet ur Armsjön och dessutom en särskild damm ovanför masugnen ansökte man hos Bergskollegium om att få anlägga ytterligare två hamrar och tre härdar för tysksmide. Bruket drabbades hårt av ryssarna 1721 men övre hammaren, sågen, kvarnen och kyrkan klarade sig från eldsvådorna. Bruket beviljades åtta års skattefrihet för återuppbyggnad. Vid mitten av talet byggdes båda hamrar om, liksom vattensågen. Övre hammaren försågs med en stenskodd damm. År 1768 tog man ner masugnen och murade upp den igen fick man privilegium att anlägga ett manufakturverk. Ett stort kolhus byggdes vid hammaren brann båda hamrarna och masugnen ner och byggdes sedan om. På talet utökade man verksamheten med ett gjuteri, ny manufaktursmedja och ett malmkrossverk. År 1870 bodde 333 personer vid bruket (84 hushåll). Vid den tiden infördes också lancashiresmidet i Galtström, som innebar en förbättring av färskningsmetoden. Vällning och räckning skiljdes åt och härdarna övertäcktes, vilket gjorde dem mera effektiva. Klosters AB blev ny ägare på talet byggdes ett valsverk och 1884 ny masugn. Den gamla masugnen hade brunnit året innan förlängdes blåssäsongen med ångmaskin. Vid talets slut var Galtströms bruk den största industrianläggningen i Medelpad. Vid mitten av talet hade det svenska järnet inte kunnat behålla sin starka ställning på marknaden. I England hade man uppfunnit ett sätt att använda stenkol i järnframställningen. I Sverige satsade man i stället på sågverksrörelsen och många bruk lades ner. Järnframställningen på Galtström var dock långlivad och blåsningen i masugnen fortsatte ända fram till år köptes Galtström upp av Sunds AB på grund av skogsinnehavet och genom en fusion kom bolaget att ingå i SCA. Manufaktursmedja Smedjan vilar på slaggstensgrund och väggarna har murats av slaggsten som är avputsade vita. Smedjan som användes fram till 1950, behövdes inom det egna jord- och skogsbruket. År 1780 fick man privilegium för en manufaktursmedja med en knipp- och två spikhammare. Handlingar från år 1855 uppger att en ny manufaktursmedja hade uppförts. Troligen var produktionen ringa. Kontor, östra flygeln Den östra envåniga flygelbyggnaden är uppförd i trä med L-formad plan och står på en torpargrund som är betongputsförstärkt. Den innehåller det musealt bevarade kontoret, bostad och förråd. Taket över kontorsdelen täcks av falsad skivplåt, förrådsdelens tak har stickspånsbeläggning. På baksidan finns en tillbyggnad av putsad sten med välvt tak, som är försedd med kassavalv. Fasaderna är klädda med stående locklistpanel med kraftiga knutlådor och profilerad takgesims. Fönstren är enkla tvåluftsfönster med tre rutor i varje luft. På södra långsidan finns en inbyggd förstukvist som leder in till kontoret. Dammar Inom området finns idag sex dammar som reglerar vattenflödet i Armsjöån, Ålhusdammen, Kvarndammen, Sågdammen, Hammardammen, Kyrkdammen och Bruksdammen. Samtliga dammkonstruktioner har, under de senaste två årens översvämningar med hotande dammgenombrott, genomgått omfattande förstärknings- och kompletteringsarbeten. 5

6 KYRKDAMMEN- bakgrund Inför restaureringarna har Leif Markström Bygg- och restaureringskonsult utformat arbetsbeskrivning med allmänna förutsättningar och målsättningar se följande text. Dammens utförande diskuterades med länsmuseets antikvarie i ett tidigt skede. Kyrkdammen vid bagarstugan byggdes 1985 om genom beredskapsarbete i AMS regi. Dammkonstruktionen utfördes i trä med timrade stenkistor och överbyggnads samt luckor av trä. Dammen utfördes med två spettluckor med en total öppningsbredd på 3,0 m. I samband med vår- och höstfloden 2000 och 2001 svämmade vatten över bredderna, dammen hade inte kapacitet att klara sådan vattenmängder och skador uppkom på både bagarstuga och vägbankar förutom de skador som uppkom på själva dammkonstruktionen. Enligt SMHI:s prognoser är risken stor att liknande förhållanden kommer att bli vanligare i framtiden. De föreslagna restaureringsinsatserna har i första hand initierats av relativt omfattade rötskador på dammkonstruktionen samt behovet av ökad kapacitet i utskovet. En genomgång av gamla foton och dokumentation om Galtström har gett information om de olika utförande som dammen har haft under tidens lopp. Enligt denna visar ett foto taget före 1900 att dammen då hade två spettluckor medan dammen på ett foto daterat till 1905 verkar vara en överfallsdamm med sättar. Ett foto från 1982 tyder på att dammen fortfarande är en överfallsdamm. Vid ombyggnaden 1985 utfördes dammen med två spettluckor som på tiden före Målsättning för den nuvarande rekonstruktionen är att dammkonstruktionen ges den utformning som den hade senast och vi sekelskiftet 1900 dvs en damm med två spettluckor. På grund av ändrade förhållanden i kyrkdammen uppgrundning och igenväxning kan inte höjden i utskoven göras tillräckligt stora för att klara de beräknade flödena varför även en del av utskovet utformas som en överfallsdamm med sättar Den totala utskovsbredden blir då ca 6,7 m. Allmänt Den befintliga konstruktionen är utförd med stenfyllda timmerkistor och med två spettluckor och ett utskov med ca 3m bredd. Överbyggnaden utgörs av ett bor däck av 2 plank på sex stycken bärlinor samt ett enkelt träräcke. Skador: Skadorna på överbyggnaden i form av brodäck och räcken består i huvudsak av partiella röt- och målningsskador, luckor och skibord har omfattande röt- och mekaniska skador, timmer kistorna har även på de inspekterbara partierna tecken på allvarliga rötskador. Arbets- och materialbeskrivning. Virke Allt virke till timmerkistor och dammkonstruktionen i övrigt skall vara av fura i högsta kvalitet. I vissa konstruktions detaljer kan även granvirke användas efter samråd och godkännande av projektören. Återanvändning av befintligt virke skall om möjligt i första hand ske i samråd med projektören. 6

7 Smide etc Befintligt smide i form av bult och lucksmiden skall efter rengöring och målningsbehandling återanvändas i den nya konstruktionen. Nytt smide skall rostskyddsbehandlas och målas lika övrigt smide. Spik skall vara varmförsinkad. Ytbehandling Äkta trätjära strykes flödigt på ändträ och i knutpunkter i timmerkonstruktionen. Övrigt trä i form av handledare, luckor och brobana behandlas två gånger med sk Roslagsmahogny (1/3 trätjära, 1/3 linolja och 1/3 terpentin). Rivning/demontering Befintlig dammkonstruktion rivs, luckbeslag och smiden demonteras. Timmerkistorna demonteras och en trolig äldre timmerkonstruktion inne i vägbanken friläggs för inspektion. Befintliga trumrör (överdämningsskydd) öster om dammläget tas bort efter att den nya dammen färdigställts. Rekonstruktion av damm Efter demontering av den befintliga dammkonstruktionen och besiktning och godkännande av dammläget rekonstrueras dammen enligt förslagsritning 2004:1 upprättad av Leif Markström Bygg och restaureringskonsult AB daterad (se bilaga). 7

8 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Kyrkdammen De genomförda åtgärderna har följt den upprättade arbets- och materialbeskrivningen samt ritning och redovisas här genom bilder. Vid demontering av befintlig damm framkom på den södra sidan rester av äldre dammkonstruktioner som överensstämmer med äldre ritningar och foton. Inget virke återanvändes. Lucksmiden och beslag har alla återanvänds. Lyftöglor har monterats så att sättarna kan lyftas upp vid stort vattenflöde. Lyftöglorna har fästs med bultar igenom stocken, för den uppstickande öglan tas ur i stocken ovanför. Östra flygeln, kontor Skorstenarna har restaurerats de har blästrats rena från cementputs och färg in till teglet. Skorstenarna har sedan putsats och slammats med hydrauliskt kalkbruk enligt arbetsbeskrivning. Fasaderna mot gårdsplanen samt entrésidan har renskrapats och målats med linoljefärg enligt arbetsbeskrivning. Före målning genomfördes kulörprov och färganalys av Lars-Erik Sjögren AB på uppdrag av länsmuseet. En varmare grå (med grön umbra) skrapades fram bakom den befintliga vita kulören. Diskussioner om färgsättningen påbörjades. Till dessa två färgförslag kom förslaget att flyglarna skulle underordna sig huvudbyggnadens färgsättning dvs en neutral grå NCS 1500-N. Efter diskussion och uppstrykningsprov beslutades att bibehålla den färgsättning som byggnaden har eftersom huvudbyggnadens grå färg är inget som funnits på flygelbyggnaden och för att inte blanda in en tredje kulör på de tre byggnaderna då den västra flygen även den är vitmålad. Att det endast framkom två färglager på flyglarna visar på att den vita kulören även den har funnits med ett tag. Smedjan En omsättning av skorsten ovan tak genomfördes enligt upprättad arbetsbeskrivning. De tegelstenar som gick att återanvända användes i övrigt användes hårdbränt tegel. Skorsten har sedan putsats med hydrauliskt kalkbruk. Kvarnen Av de planerade insatserna på kvarnen genom fördes i år åtgärder på intagsrännan till kvarnturbinen. 8

9 BILDER OCH RITNING 9

10 KÄLLOR Vård och insatsplan för Galtströms bruk , Leif Markström Bygg och restaureringskonsult AB, Härnösand. Arbetsbeskrivning för yttre fasad- och ommålningsarbeten , Arbetsbeskrivning för rekonstruktion av kyrkdamm , Leif Markström Bygg och restaureringskonsult AB, Härnösand. Länsmuseet Västernorrland: Restaurering av dammar och bruksbyggnader vid Galtströms bruk, Kulturmiljöavdelningens Rapport 2003:2, Bodil Mascher. Länsstyrelsen Västernorrland: beslut dnr , beslut dnr