Landstingsplan

Transkript

1 Landstingsplan Landstinget i Kalmar län

2 ALLIANSENS LANDSTINGSPLAN Alliansen i Landstinget i Kalmar län lägger härmed följande tilläggs- och ändringsförslag till majoritetens landstingsplan : Livskraft i hela Kalmar län med mer Nära Vård Det här är ett budgetförslag som för sjukvården närmare patienten. Nära Vård, som Alliansen kallar det. Fler mottagningar på mindre orter, mer vård som utförs i hemmet istället för på sjukhuset som idag, och ökat fokus på e-hälsolösningar. För att nämna några exempel ur innehållet. Det är naturligtvis bra för den enskilda patienten, men det är också nödvändigt för att landstinget ska klara sitt sjukvårdsuppdrag i framtiden. Befolkningen blir allt äldre och kräver mer vård, samtidigt som sjukvården kan behandla och förebygga fler och fler sjukdomar. För att hålla nere kostnaderna måste sjukvården därför jobba mer effektivt och förebyggande. Allt talar för att mer Nära Vård är vägen dit. Det kräver en politik som sätter individen i centrum och respekterar valfriheten. Politiker som ser att det leder till ökad effektivitet, kvalitet och tillgänglighet i sjukvården. Och politiker som inser att det är det enda sättet att långsiktigt skapa mer resurser i samhället till nya satsningar på till exempel kollektivtrafiken och kulturen. Detta är Alliansens politik och dessutom det som på allvar skiljer oss från såväl den rödgröna majoriteten i landstinget som den rödgröna regeringen. I Kalmar län har rödgrön sjukvårdspolitik lett till motsatsen: centraliserad vård och en sjukvård som sätter systemet före människan och högre skatter. Det här är också en budget som innefattar en framtid då landstinget sannolikt ingår som en del i en regionkommun med regionalt utvecklingsansvar. Det är en spännande framtid med nya möjligheter. Alliansen tror att mer Nära Vård gör att fler människor vill bo i länet och att fler företag vill etablera och utveckla verksamhet här. Det skulle ge mer resurser till att bygga ett bättre Kalmar län för alla oss som bor här. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 2 (74)

3 Tre berättelser om Nära Vård med Allianspolitik En landstingsplan sträcker sig över tre år och är en politisk avsiktsförklaring som pekar ut riktningar och mål. Vi vill berätta hur det kan se ut i framtiden för medborgare på tre olika platser i länet när Alliansen har styrt en eller två mandatperioder. Det här är färdriktningen vi pekar ut. Den rödgröna majoriteten pekar åt rakt motsatt håll, mot en framtid där allt fler får allt längre till vården och mot en vårdapparat som sätter systemet före människan. AINA, 87 ÅR, FRÅN MÖRLUNDA, Hjärtat är inte så starkt, benen blir ofta svullna och vid minsta ansträngning får jag svårt att få luft. Diabetesen krånglar, fingrarna är förvärkta av reumatism och efter en stroke härom året lyder inte högra benet och armen riktigt. Blir jag upprörd så tappar jag orden. Ryggen har jag alltid ont i. Doktorn säger att skelettet är urkalkat. Jag är rädd att minnet börjar svikta också, säger Aina. För ett par år sedan fick Aina åka i skytteltrafik fram och tillbaka mellan hemmet, hälsocentralen och sjukhuset. Det var väldigt slitsamt både för Aina och hennes dotter Karin, som bor i Eksjö, eftersom hemtjänsten inte kunde följa med. Många läkarbesök ledde till att nya mediciner sattes in utan att andra sattes ut. Aina blev ofta yr i huvudet. Ibland ramlade hon, en gång så illa att hon bröt lårbenshalsen. Det senaste året har allt blivit mycket bättre. Aina blev inlagd på sjukhuset för medicininställning i början av året. Samma dag som hon kom till sjukhuset togs en första kontakt med hemsjukvården och primärvården, för att planera hemgången. I samförstånd med husläkaren och en apotekare gjordes en rejäl genomgång av läkemedlen och Aina piggnade snabbt till igen. Med hjälp av doseringstjänsten Apodos blir medicinhanteringen i hemmet enklare för alla parter och säkrare för Aina. Ett hemtagningsteam tog emot när Aina kom hem igen. En sjuksköterska tillsammans med en arbetsterapeut från hemsjukvården gjorde ett förebyggande hembesök och gick igenom olycksfallsrisker. De såg att bostaden behövde anpassas för att underlätta för Aina. Under tiden fick Aina bo på ett trygghetsboende där hon samtidigt fick träning som förbättrade balansen och kom i bättre form än hon varit i på många år. Undersköterskan i hemsjukvården kollar både blodsocker och koagulationsprov i en behändig bärbar apparat som direkt visar om något inte är normalt. Genom direktuppkopplingen till hälsocentralen får hon inom några timmar besked från husläkaren om Waraneller insulindosen behöver justeras. En demensutredning gjordes nyligen av Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 3 (74)

4 kommunens demenshandläggare och landstingets demenssjuksköterska. Det bekräftade att Aina har en begynnande demens. Hon får därför komma till Lundagården på minnesträning en eftermiddag i veckan. Det är ett trevligt inslag i den annars lite enahanda tillvaron, tycker Aina. Det var länge sedan Aina kände sig helt frisk, men tack vare att vården, omsorgen och hemsjukvården fungerar så bra så oroar hon sig sällan numera. Även hennes dotter Karin känner numera tillit till att vården finns där när den behövs. Hon uppskattar möjligheten att kunna hålla kontakten med både sjukvård och hemsjukvård via Mina vårdkontakter eftersom Aina har gett henne fullmakt. Det underlättar att slippa resa så långt. KARINA, 45 ÅR, FRÅN KALMAR, Karina bor i utkanten av Kalmar kommun med sin man och två små döttrar. Hon har tidvis slarvat med mammografi och cellprovtagning, men sedan det blev avgiftsfritt går hon regelbundet på kontrollerna. Det hade känts lite dumt att utebli när så viktiga kontroller erbjuds gratis. I somras fick hon ett samtal efter mammografin och fick komma på ännu fler kontroller. Man hade hittat en tumör i ena bröstet. Man tror ju aldrig att det ska drabba en själv. Först var det som om livet stannade upp men sen var det en massa frågor man kom att tänka på. Vad händer nu? Hur kommer det att gå? Ska jag opereras eller blir det strålning eller cellgifter? säger Karina. Men redan samma dag som hon fick beskedet fick Karina träffa sin kontaktsjuksköterska på Cancercentrum och gå igenom hela vårdprocessen. När hon loggar in på sin 1177-sida kan hon läsa all information om operation, cytostatika och strålning. Hon ser alla bokade tider, var hon ska vara och vem hon ska träffa. Med en knapptryckning lägger hon in alla bokade tider i sin almanacka i mobilen, oavsett om det är på onkologi, radiologi eller cytostatikabehandling. På Cancercentrum kan hon träffa alla olika personalkategorier som jobbar inom området. Här hålls också patientträffar, utbildningar, rehabilitering och olika slags förebyggande arbete. För Karina är det en stor trygghet att höra hemma på Cancercentrum. Det är en känd och trygg miljö vilket är oerhört viktigt för patienter som vårdas under så lång tid, även om det bara sker dagtid. Inte minst ur hygiensynpunkt då cancerpatienter måste undvika olika infektioner. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 4 (74)

5 Det är skönt att man kan ha kontakt med både läkare och sjuksköterskor hemifrån. Det är ju ändå några mil till sjukhuset om man ska köra, så nu i slutet av behandlingen har det blivit ganska många möten via video istället. Det gör livet mycket enklare, inte minst under rehabiliteringen, säger Karina. JOHAN, 18 ÅR, FRÅN VÄSTERVIK Jag har mått väldigt dåligt under stora delar av min uppväxt. Barndomen var tuff med mycket bråk och missbruk hemma men jag känner att jag hela tiden fått det stöd jag har behövt. Det har på något sätt alltid funnits någon som tagit emot mig när jag ramlat, säger Johan. Redan på Familjecentralen syntes varningssignaler. Johan mådde inte bra och visade oro. Hans föräldrar hade tydliga alkoholproblem och bråk förekom ofta i hemmet. Tack vare den samverkan som fanns på Familjecentralen fick Johans familj tidigt stöd från socialtjänsten. Där såg man familjen som en helhet men även de specifika behov som Johan hade. Skolan fungerade inte alltid så bra. Johan hade koncentrationsproblem och svårt att hänga med. Skolans elevhälsa kopplades tidigt in. Tack vare ett fungerande samarbete, utan höga trösklar mellan elevhälsa och landstingets neuropsykiatriska verksamhet, fick Johan tidigt diagnosen ADHD. Han fick det stöd han behövde i skolan och vid behov kom landstingets barn- och ungdomshälsa ut för stöttande samtal både med honom och föräldrarna som nu kommit till rätta med sitt beroende. I god samverkan mellan landsting och kommun fick föräldrarna hjälp med behandling, sysselsättning och boende. Det gjorde att hela livspusslet fungerade bättre och gav Johan en större trygghet. Ibland kunde Johan fortfarande ha bristande självkänsla, vara deprimerad och känna ångest men det fanns hela tiden ett helhetstänk kring honom. Insatser från skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri kompletterade varandra. Johan hade hittills inte behövt någon slutenvårdsplats men om så varit fallet hade det funnits särskilda vårdplatser inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Västervik. Johan och hans föräldrar kände en trygghet att veta att vården fanns på orten. Att behöva åka långt för en vårdplats skrämde Johan som inte heller ville vårdas bland äldre inom vuxenpsykiatrin. Fortfarande kan Johan känna av oro och ångest. Krockarna med vuxenvärlden blir ibland kraftiga, men så fort varningssignalerna kommer kontaktar Johan samtalsverksamheten Unga Vuxna i Västervik. Där känner Johan att han regelbundet kan få prata om sina problem under mindre dramatiska former. Johan känner sig bättre än på länge och har en framtidstro. Han ser möjligheter till fortsatta studier för att nå sitt drömjobb men framför allt mår han mycket bättre. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 5 (74)

6 Ett landsting i balans Landstingets ekonomi blir allt sämre och den rödgröna landstingsmajoriteten verkar ha tappat greppet om kostnadsutvecklingen. Under 2016 har underskotten i verksamheterna ökat kraftigt, förvisso inget nytt utan fortsättningen på en utveckling som pågått i flera år. Men underskotten växer ytterligare eftersom nuvarande regering inte ger landstinget ersättning för korta köer och god tillgänglighet, eller höjer de generella statsbidragen i takt med kostnadsutvecklingen. Med prognostiserade underskott på långt över 200 miljoner kronor, har majoriteten försatt landstinget i en mycket besvärlig situation. Exakt hur besvärlig visade sig när man genom ett tokryck stängde 79 vårdplatser efter sommaren utan förberedelser eller en plan för framtiden. Att hantera verksamheten, personalen och patienterna på detta sätt är både oansvarigt och förödande för möjligheterna att konstruktivt utveckla verksamheten och få ordning på ekonomin. Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar de kommande åren. En växande demografisk utmaning med allt fler äldre, både relativt sett och till antal, betyder att fler kommer att behöva vård. Det finns dessutom en liten grupp medborgare, en till två procent av befolkningen, som har behov av och använder en mycket stor del av sjukvårdens resurser. Vården är idag dåligt utformad för denna grupp och måste få ett mycket starkare fokus på dess behov. Genom en mer genomtänkt, patientcentrerad och individualiserad vård, skulle dess kvalitet bli bättre och resurserna användas mer effektivt. Fler vårdinsatser måste göras i primärvården och i samverkan med kommunernas hemsjukvård. Alternativet, om sjukvården fortsätter som nu, innebär att landstinget måste bygga till sjukhusen med fler vårdplatser för att klara det ökade vårdtrycket. Kostnaderna stiger men vården blir sämre för den enskilda patienten. Det finns alltså en obalans i både sjukvårdens utformning och dess ekonomi. Detta måste rättas till för att vi ska få kontroll över kostnadsutvecklingen och kunna utveckla vården i rätt riktning. ATT SKAPA BALANS Den rödgröna majoritetens strategi, där inga kostnadsbesparande åtgärder redovisas eller beslutas politiskt, har för länge sedan kommit till vägs ände. Den ekonomiska utvecklingen illustrerar det med all önskvärd tydlighet. Det behövs en ny strategi där politiken tar ansvar och ställer krav på verksamheterna att ta fram förslag till åtgärder som kan verkställas utan att tillgängligheten till vård försämras i länet, och där landstinget börjar ställa om sin organisation till en mer modern vård med tyngdpunkten i primärvården och den nära vården. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 6 (74)

7 Alliansens bedömning är att det, utöver de vardagsrationaliseringar som görs i förvaltningarna, måste tas fram en handlingsplan med kostnadsbesparande förslag som sänker kostnaderna med 140 miljoner kronor. Förslagen ska få fullt genomslag under planperioden, men redan kommande år ge en effekt på cirka 70 miljoner kronor. De handlingsplaner och kostnadsjämförelser som görs i förvaltningarna ska redovisas för landstingsstyrelsen för att öka trycket på genomförande. Genom att utarbeta åtgärder nu och fatta beslut, kan risken för ytterligare skattehöjningar minimeras och panikåtgärder undvikas. Landstinget måste undvika fler tokryck som efter årets sommar. Risken för att hamna i en situation som i andra delar av landet, där man nu tvingas vidta tuffa besparingar på främst personalsidan, är mycket stor och majoritetens ansvarslöshet kan därför vara förödande för vårdens utveckling. Med ett ökat demografiskt tryck kommande år motsvarande över 80 miljoner kronor i ökade kostnader är det nödvändigt att nå balans i ekonomin. Åtgärderna måste i huvudsak fokuseras inom administration och service samt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, och under planperioden motsvara 140 miljoner kronor i lägre kostnader. Primärvårdsförvaltningen ska redovisa kostnadssänkande åtgärder motsvarande det underskott man enligt den ekonomiska redovisningen kan påverka. Det är inte acceptabelt att denna förvaltning år efter år inte klarar av att driva verksamheten enligt budget. Här bör en jämförelse göras med Region Kronoberg där man klarar sin ekonomi i primärvården. Dessutom är det djupt orättvist mot de privata vårdgivarna i landstingets vårdvalsmodell, Hälsovalet, som får nöja sig med den beslutade ersättningen och inte får någon förlustkompensation i efterhand som de offentliga hälsocentralerna. Psykiatriförvaltningen undantas från generella sparåtgärder men ska självklart vidta åtgärder för att nå en budget i balans. KLT ska redovisa och vidta åtgärder för att nå 50 procents kostnadstäckning av trafiken, vilket år 2017 motsvarar cirka 25 miljoner kronor i minskad subvention. Samtidigt som konkreta åtgärdsplaner utarbetas och redovisas måste nu en plan för en moderniserad vård tas fram. Det innebär större ersättning till primärvården men också över tid ökade krav på densamma. Vidare måste sjukhusen anpassas till nya förutsättningar. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 7 (74)

8 Åtgärdsområden Den ekonomiska åtgärdsplan som landstingsdirektören får i uppdrag att utarbeta ska särskilt titta och sätta ekonomiska krav på bland annat följande områden och åtgärder: Sänkta kostnader för uteblivna besök med möjliga avgiftsåtgärder. Förbättra möjligheterna att sälja vård till andra landsting och regioner för att bättre utnyttja kapaciteten vid länets sjukhus. Gäller särskilt kirurgi och ortopedi. Redovisa åtgärder för en mer kostnadseffektiv administration och förvaltningsstruktur. Ta till vara på ekonomiska effekter av arbetet "Rätt vårdadministration på rätt nivå". Använda personalens kompetens till rätt uppgifter genom bland annat införandet av vårdnära tjänster. Krav på att införande av digitala lösningar tas hem som besparingar och rationaliseringar. Följsamhet till gjorda upphandlingar. Undvikbar slutenvård, förstärkt utskrivning. Reducering av bolagsbemanning. Åstadkomma större kostnadseffektiviseringar. Jämlik fördelning av vårdplatser och personaltäthet i länet utifrån vårdbehov. Skapa jämlika kostnader per patient i länet. Minskat tryck på akuten genom utvecklad och förändrad ambulansvård. Omställning av vården till mer Nära Vård. SATSNINGAR PÅ FÖREBYGGANDE OCH NÄRA VÅRD Det är alltid bättre för den enskilde och billigare för samhället att förebygga ohälsa, än att bota en sjukdom i ett senare skede. I en tid av ekonomiska svårigheter behöver därför ännu större satsningar än tidigare göras för att åstadkomma förbättringar. För Alliansen är en satsning på primärvården helt avgörande. Vi ser primärvården som en nyckel till god ekonomisk hushållning, där tyngdpunkten av hälso- och sjukvården ska ligga för att förhindra att svårare och kostsammare sjukdomstillstånd uppstår. Alliansen ville redan i budgetförslaget förra året gå längre än majoriteten och satsa ytterligare 15 miljoner kronor på primärvården. Sedan dess har det blivit ännu tydligare att primärvården behöver mer resurser för att ha en rimlig chans att vara första linjens sjukvård. Därför föreslår vi att ytterligare 15 miljoner kronor anslås till primärvården Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 8 (74)

9 Regeringen har nu genomfört den satsning på avgiftsfrihet inom mammografin som Alliansen tidigare föreslagit. Dock täcker det inte avgifterna för förebyggande verksamhet som gynekologisk cellprovskontroll och screening för abdominalt aortaaneurysm. Av jämlikhetsskäl, och förbättrade möjligheter till deltagande i dessa viktiga förebyggande insatser, föreslår vi att avgifterna för dessa också avskaffas. Det motsvarar en kostnad på 3 miljoner kronor. För att få upp deltagandet i socioekonomiskt utsatta grupper kan det behövas riktade insatser. Besparingar och intäktsökningar Kostnadsbesparande åtgärder inom administration, service och HSF 2017: 70 Mkr 2018: 140 Mkr KLT, ökad kostnadstäckning: 2017: 25 Mkr 2018: 45 Mkr Såld vård: 10 Mkr Satsningar 2017 Hälsovalet: 15 Mkr Förebyggande hälsoundersökningar: 3 Mkr Folkhälsoarbete: 1 Mkr Bättre anställningsvillkor: 11 Mkr Förbättrat resultat för landstinget 2017: 75 Mkr 2018: 145 Mkr ALLIANSEN VILL: Att en strategi för budgetar i balans i förvaltningarna ska utarbetas för att skapa arbetsro och långsiktighet. Ge primärvården större andel av hälso- och sjukvårdsresurserna. Skapa en primärvård och ett vårdval som gynnar tillgänglighet, kvalitet, effektivitet och konkurrensneutralitet. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 9 (74)

10 Hälso- och sjukvård för framtiden Idag används begreppet vård på distans när man talar om vård via nya e- hälsolösningar eller digitala vårdrum på hälsocentralerna. Alliansen anser att det här är ett avigt sätt att tänka. Det hade varit rimligare att vända på perspektivet och etablera synsättet att vård på distans är när patienten får vård på sjukhuset i stället för i hemmet eller på en mottagning nära hemmet. En växande och åldrande befolkning med många och komplicerade sjukdomstillstånd gör vårdbehovet allt större. Då måste vårdens olika delar bli bättre på att samverka för att sätta patienten i centrum, erbjuda vård på rätt nivå och utnyttja resurserna så effektivt som möjligt. Vården i Landstinget i Kalmar län är indelad i tre avgränsade förvaltningar: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Primärvårdsförvaltningen och Psykiatriförvaltningen. Det försvårar en helhetssyn och effektiv samordning av insatser. Till detta kommer den kommunala hälso- och sjukvården. Alliansen vill se över landstingets förvaltningsstruktur och samarbetsformer med den kommunala vården i syfte att underlätta samverkan och flytta vården närmare människorna. Effektivare vård närmare människorna kräver en tyngdpunktsförskjutning och omfördelning av resurser från sjukhusen till primärvården. Mer öppenvård behöver också flyttas över från sjukhusen till hälsocentralerna. Landstinget måste på allvar förbereda sig för ett ökat vårdbehov hos en åldrande befolkning. PRIMÄRVÅRD UTVECKLAD NÄRA VÅRD Primärvården utgör basen i hälso- och sjukvården. Den ska finnas nära patienten med mottagningar runt om i hela länet och vara den sammanhållande länken i vårdkedjan, enligt principen om vård på mest effektiva nivå. Här kan vårdinsatser koordineras, och förbyggande och tidiga insatser göras som avlastar sjukhusen från patienter som inte kräver vård av slutenvårdsspecialister. Då minskar behovet av dyrare sjukhusvård i ett senare skede. En väl fungerande primärvård är en nödvändig förutsättning för att nå hälso- och sjukvårdens övergripande mål om kostnadseffektivitet och rättvis fördelning av resurserna. För att klara framtida krav, ekonomiska utmaningar och pågående förändringar inom sjukhusspecialiteterna behöver primärvården bli än mer tillgänglig och ta ett ännu större ansvar för tidiga och förebyggande insatser samt vårdkoordinering. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 10 (74)

11 Alliansen konstaterar att primärvården i länet idag saknar möjlighet att fullt ut utföra sitt uppdrag och inte är rustad för framtida utmaningar. Tre grundläggande orsaker till detta är att den får en för liten andel av budgetresurserna, en snedvriden konkurrenssituation mellan privata och offentliga utförare samt bemanningsproblem. Mer pengar till primärvården Primärvården är underfinansierad. Vi ser en utveckling där allt fler uppgifter överförs från slutenvården till primärvården utan att motsvarande ekonomiska resurser följer med. På några år har primärvården gått från överskott till stora och återkommande underskott. Alliansen vill skjuta till mer pengar till primärvården och utreda hur landstinget kan tillämpa ett ordnat införande med medföljande resurser när uppgifter förs över från slutenvårdsspecialiteterna till primärvården. Ett jämlikt Vårdval för nära vård Primärvården organiseras inom Hälsoval Kalmar län, landstingets vårdvalsystem. Det finns knappt 30 landstingsdrivna hälsocentraler och ett tiotal privata för patienterna i länet att välja på när de ska lista sig. De olika hälsocentralerna har likvärdigt uppdrag gentemot sina patienter och ska enligt lagen om vårdval också ges likvärdiga förutsättningar från landstinget som huvudman att bedriva sin verksamhet. Valfriheten har ett värde i sig. Generellt är patienter mer nöjda med vården på orter där det finns en valmöjlighet. Mest nöjda är patienter som är listade på privata hälsocentraler. Erfarenheten visar att privata utförare vanligtvis gör långsiktiga satsningar, vilket är bra för kontinuiteten, och utvecklar vården med nya, innovativa lösningar. De bidrar också till ökat kvalitets- och effektivitetstänk inom den offentliga verksamheten. Därför är det viktigt att stimulera fler privata utförare att starta eller ta över mottagningar, inte minst på mindre orter som idag har problem med kontinuitet i läkarbemanningen. Att primärvården finns nära patienterna är av grundläggande betydelse för att primärvården ska klara av sitt uppdrag. Alliansen vill införa ett etableringsstöd som gör den ekonomiska tröskeln lägre för att starta en ny hälsocentral. Särskilt angeläget är det i områden med svag kontinuerlig läkarbemanning. Ett stort problem är att de privata hälsocentralerna idag inte har samma förutsättningar att bedriva sitt uppdrag som de offentliga. De senare går sammantaget med mångmiljonunderskott som landstinget subventionerar med skattemedel, vilket skapar ojämlika villkor. En privat utförare måste gå runt ekonomiskt eller slå igen verksamheten. I realiteten tvingas många privata läkare acceptera lägre löner, långa arbetsdagar och mindre tid för vidareutbildning och utveckling. Denna snedvridning av konkurrensen riskerar på sikt att underminera Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 11 (74)

12 valfriheten och göra att nyetableringar aldrig blir av. Alliansen vill efterhandsreglera ersättningen till de privata utförarna för att uppnå konkurrensneutralitet i landstingets vårdvalsmodell. Samverkan med kommunerna för mottagningsverksamhet på mindre orter, exempelvis i anslutning till äldreboende, ska uppmuntras, liksom filialmottagningar. Effekten av den införda filialersättningen ska analyseras och utvärderas. Det är viktigt att en filialersättning också leder till fler mottagningar på mindre orter. Landsbygdsersättningen inom landstingets vårdvalssystem, Hälsovalet, måste förstärkas så att förutsättningarna för att erbjuda vård på mindre orter blir bättre. På samma sätt som Hälsovalsenheten utvärderar enheterna inom vårdvalet bör dessa enheter, såväl offentliga som entreprenörsdrivna, ges möjligheten att återkommande utvärdera Hälsovalsenhetens arbete. Utvärderingarna ska ligga till grund för ett ständigt förbättringsarbete. Samarbete mellan primärvårdens aktörer, offentliga och entreprenörer, skall uppmuntras då nuvarande situation med ett direkt samarbetsförbud inom vissa områden hindrar utvecklingen av primärvården. I dag samverkar alla enheter exempelvis i jourverksamhet men inte vid utbildningar i länet. Öka attraktiviteten Det råder brist på läkare inom primärvården och vissa hälsocentraler är särskilt svåra att bemanna. Hyrläkare används för att lösa situationen och kostnaderna för detta ökar vilket försämrar den ekonomiska situationen ytterligare. Det påverkar kontinuiteten negativt och kan även drabba patientsäkerheten. För att komma tillrätta med bemanningsproblemen måste det bli mer attraktivt att tjänstgöra inom primärvården. Alliansen vill uppmuntra läkare med slutenvårdsspecialiteter att söka sig till primärvården på hel- eller deltid. Kombinationstjänster ska vara möjliga med tjänstgöring på både sjukhus och inom primärvården. Landstinget ska ge aktivt stöd till dessa att skaffa sig dubbelkompetens i allmänmedicin. Ett utbildningscenter inom primärvården ska inrättas för att komplettera kompetens hos utländska läkare och svenska läkare med utländsk läkarexamen. En plan ska tas fram för strategisk lönesättning med glesbygdstillägg vid fast anställning på särskilt utsatta hälsocentraler. I kontakter med Sveriges Kommuner och Landsting agerar landstinget för en nationell strategi för att minska behoven av bemanningsbolag. Samtidigt ska individuell lönesättning och individuella lösningar i större grad användas för att kunna rekrytera vissa speciellt svårrekryterade och eftersökta personalgrupper i vårt eget landsting. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 12 (74)

13 Hälsofrämjande och förebyggande arbete Att hålla sig frisk och slippa gå igenom diverse behandlingar är en vinst för individen genom minskat lidande och för samhället genom minskade kostnader. Om sjukvården ska klara sitt uppdrag måste landstinget därför satsa mer resurser på förebyggande åtgärder för förbättrad folkhälsa både på bredden och riktat till särskilda grupper. Folkhälsoarbetet i länet fungerar väl i vissa kommuner men har tappat fart i andra sedan den rödgröna majoriteten drog in stödet till folkhälsosamordnare. Det finns mycket begränsat utrymme för medarbetarna på landstingets folkhälsoenhet att ge efterfrågat stöd till kommunerna. Det är en brist att det numer saknas en samhällsmedicinare och epidemiolog. För att stärka arbetet vill Alliansen utarbeta förslag till hur folkhälsoarbetet i hela länet kan utvecklas i samverkan med kommunerna. Vi satsar en miljon kronor på detta. Goda levnadsvanor grundläggs tidigt. Barn som vant sig vid en aktiv livsstil med daglig fysisk aktivitet har bättre förutsättningar att bibehålla sådana vanor i vuxen ålder. En satsning för att öka barns och ungdomars fysiska aktivitet, såväl som vuxnas, ska inledas i samarbete med kommuner och föreningsliv för ett rörligare Kalmar län. Tillgängligheten på länets ungdomsmottagningar ska förbättras med särskilt avsatta tider för killar. Länets alla 40-, 50- och 60-åringar inbjuds till standardiserade hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan. Utvärderingar av metoden i Östergötland och Jönköpings län har visat på mycket goda resultat. Man hittade till exempel ohälsosamma levnadsvanor som deltagarna inte själva var medvetna om och ett år senare hade över hälften med osunda matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet ändrat sina vanor till det bättre. Förebyggande hembesök till 75-åringar, i samverkan med kommunen, har gett goda resultat där det genomförts. Olycksfallsrisker har kunnat upptäckas och förebyggas, sviktande fysisk och psykisk hälsa, ensamhet och social utsatthet har kunnat upptäckas och lämpliga insatser sättas in i tid. Landstingets beslut om ett tobaksfritt län år 2025 är av stor betydelse och gemensamma insatser med andra samhällsaktörer måste prioriteras. Ett rökfritt Kalmar län år 2020 är vår vision procent av all lungcancer kan kopplas till rökning. År 2020 ska det förebyggande arbetet vara så framgångsrikt att inga nya personer börjar röka. År 2025 är målet att alla rökare i länet ska ha fått motivation och hjälp att sluta röka. Tobaksdebuten sker oftast innan 18 års ålder. För att nå visionen om rökfritt län 2020 krävs ett förstärkt samarbete mellan kommunernas elevhälsa, primärvård, folktandvård och ungdomsmottagningar för att långsiktigt minska tobaksmissbruket bland unga. Deltagande i tobaksavvänjning ska uppmuntras och bör premieras med avgiftsfrihet. Arbetet måste nu intensifieras för att målen ska kunna uppnås. Alliansen ser det som en självklarhet i Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 13 (74)

14 sammanhanget att sjukhusområden och landstingets övriga vårdinrättningar blir helt rökfria. En begränsning av rökandet bland ungdomar minskar också risken för annat drogmissbruk. Drogbruk och skadligt bruk av alkohol har omfattande negativa hälsoeffekter med kraftigt ökad sjukfrånvaro såväl som psykosociala effekter på omgivningen, ökat antal våldsbrott och annan kriminalitet. Landstinget ska därför, i samarbete med kommuner, arbetsgivare och föreningsliv intensifiera insatserna för att minska alkohol- och droganvändning. Förebyggande insatser bland unga är särskilt viktigt. Tandhälsan hos äldre är viktig för att de ska kunna äta och tillgodogöra sig näringsämnena i maten. Inte minst för personer med nedsatt hälsa och med många läkemedel som i sig kan påverka munhälsan. Den uppsökande tandvården, som ska erbjudas personer i hemsjukvård och på äldreboenden, är inte jämlikt fördelad över länets kommuner. Landstinget behöver därför lägga kraft på att motivera alla kommuner till att bistå sina äldre med utbildade munhälsoombud. Personer i socioekonomiskt utsatta grupper har en kraftigt ökad utsatthet vad gäller hälsofaktorer som rökning, övervikt och högt blodtryck, men även vad gäller delaktighet, känslan av sammanhang och psykisk ohälsa. Landstinget ska därför ta initiativ till en satsning i nära samverkan med kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedling, andra myndigheter, föreningsliv och civilsamhälle för att öka delaktigheten i hälsofrämjande och förebyggande arbete i identifierade riskgrupper i väl kända geografiska områden. Alliansen vill stärka och utmana primärvården att ytterliga utveckla sitt sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete genom en regelbunden uppföljning av hur avsatta medel används för detta arbete och vilket resultat det ger. Hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar Landstingets hållning måste fortsatt vara att erbjuda en god vård till alla invånare, även till nyanlända som sökt sig hit och kan bära på svåra psykologiska trauman, så väl som fysiska skador från krig och tortyr. I Hultsfred, där landstingets Asyl- och flyktinghälsovård har lokaler och där andelen asylsökande och flyktingar är högst i länet, bör en fast primärvårdsmottagning placeras för vård som inte kan vänta. Det är viktigt att landstinget dimensionerar personal för att klara det ökade tryck som uppstår på hälsocentralerna genom en ökad mängd patienter från andra Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 14 (74)

15 kulturer och med behov av tolk. Alliansen förväntar sig att staten tar ett ännu tydligare ansvar för den extra kostnad som kan behövas. Framtidens primärvård Sverige har en jämförelsevis hög läkartäthet, högre än alla våra nordiska grannländer, samtidigt som en väldigt låg andel av våra läkare jobbar inom primärvården. I Frankrike, Tyskland och Nederländerna arbetar mer än 40 procent av läkarna inom primärvården, här bara 16 procent. Med nya behandlingsmetoder och förändrade behov finns det all anledning att se över hur vården är organiserad. Utvecklad samverkan mellan primärvården och länets tre sjukhus är en förutsättning för att kunna ge länsinvånarna kostnadseffektiv vård och service av högsta kvalitet. Stiernstedts utredning om effektiv vård ställer frågan på sin spets. Landstinget behöver därför ta fram en primärvårdsstrategi som syftar till att strukturera om vården och att fler läkare söker sig till primärvården, så att patienten får hjälp på den mest effektiva vårdnivån. Kalmar län har Sveriges högsta andel äldre. Många äldre har svårigheter med telefonsvarare och dataröster. För de mest sköra äldre med flera parallella sjukdomstillstånd finns behov av längre tid hos läkaren. Under 2015 har andra landstings/regioners modeller för äldrevårdsmottagningar studerats. Alliansen vill erbjuda en motsvarighet på några lämpliga platser i Kalmar län genom att pröva ett särskilt stöd som komplement till Hälsovalet. Många patienter med besvär som bäst skulle hanteras i primärvården söker spontant till akutmottagningarna vid sjukhusen. För att de ska få bedömning och vård av läkare med allmänmedicinsk kompetens vill Alliansen samlokalisera primärvårdsjourerna i Kalmar och Västervik med akutmottagningarna på Länssjukhuset i Kalmar och sjukhuset i Västervik. E-hälsolösningarna inom primärvården kommer att bli allt fler och det är viktigt att vårt landsting ligger i framkant när det gäller att implementera nya lösningar. Ett område som öppnar upp sig är möjligheten för sjukvården att ta emot patienternas egen hälsodata som de loggat. Här behöver landstinget förbereda sig och bevaka innovationer inom området. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 15 (74)

16 Teamvård enligt Alaska-konceptet Southcentral Foundation i Anchorage, Alaska, har lyckats vända trenden med ökande vårdkonsumtion och stegrade kostnader. Med ett helhetskoncept har man förbättrat bemötande, delaktighet och tillgänglighet i primärvården. Medarbetarna indelas i team, med läkare, case manager-sjuksköterska, kurator, fysioterapeut och arbetsterapeut som arbetar i nära samarbete. Effekten av det nya arbetssättet imponerar: 93 procent av de anställda och 96 procent av patienterna var nöjda. Samtidigt minskade besöken på sjukhusets akutmottagning med 25 procent. Intressant nog har även besöken i primärvården minskat med 25 procent genom att patienterna känner sig trygga i att de ska få vård när de behöver det, vilket i sin tur ökar tillgängligheten ytterligare och ger mer tid för de patienter som verkligen behöver träffa läkaren. Alliansen anser att resultaten är så anmärkningsvärda att det vore värdefullt att genomföra ett projekt för att undersöka om modellen går att anpassa efter svenska förhållanden. Alliansen vill: Ge primärvården större resurser och ta fram en plan med konkreta steg för att göra vården mer effektiv enligt tankarna i Stiernstedts utredning Effektiv vård. Att ordnat införande ska gälla när primärvården får nya uppgifter. Ge privata utförare samma förutsättningar som offentliga. Följa upp effekterna av den nyligen införda filialersättningen inom landstingets vårdvalsmodell. Införa strategisk lönesättning med landsbygdstillägg. Starta ett projekt i samverkan för ett rörligare Kalmar län. Genomföra riktade hälsosamtal till 40-, 50- och 60-åringar enligt modellen Hälsokurvan, samt förbyggande hembesök till 75-åringar. Intensifiera insatserna för minskad tobaks-, alkohol- och droganvändning, bland annat genom en kampanj i länets skolor under planperioden inom ramen för Länsgemensam ledning. Ta fram en modell för att stimulera hälsocentraler att införa äldrevårdsmottagningar på lämpliga platser inom ramen för vårdvalet. Flytta in primärvårdsjourerna i Kalmar och Västervik på akutmottagningarna. Införa ökade öppettider i primärvården för att minska trycket på sjukhusens akut- och jourmottagningar. Landstinget i Kalmar län ska ligga i framkant när det gäller att använda e- hälsolösningar och öka tempot för införande av nya lösningar. Initiera en mottagning för asyl- och flyktingsjukvård i Hultsfred och mobila team i länet i övrigt. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 16 (74)

17 Inleda ett projekt för att förbättra folkhälsan i de mest utsatta kommunerna. I projektform undersöka om Alaska-konceptet för teambaserad primärvård går att anpassa till svenska förhållanden. Införa ett etableringsstöd för nya hälsocentraler. Att alla äldre i hemsjukvård eller särskilt boende erbjuds munhälsobedömning. Utarbeta förslag till hur folkhälsoarbetet kan stärkas i hela länet. Göra sjukhusområden och övriga vårdinrättningar rökfria. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 17 (74)

18 SJUKHUSVÅRD I RÄTT TID Sjukhuset ska vara en inrättning dit patienterna vänder sig för att få rätt specialistvård av högsta kvalitet och i rätt tid. Framtidens utmaningar med ökande och mer komplexa vårdbehov samt dyrare behandlingsmetoder kräver att detta uppdrag blir tydligare och mer renodlat. Sjukvården bör arbeta mer teambaserat och planera utifrån en åldrande befolkning, nya patientgrupper, ett ökat behov av cancervård och patienter med kroniska diagnoser. Då kan vården ske utifrån patientens egna förutsättningar, insatser göras på mest effektiva vårdnivå och de ekonomiska utmaningarna mötas. Alliansen vill se en strategi för hur nuvarande sjukhusvård kan bedrivas mer polikliniskt. Det vill säga som dagsjukvård utan inläggning, eller utanför sjukhuset inom primärvården och den kommunala hemsjukvården, men med stöd från sjukhusklinikerna. Det frigör resurser på sjukhusen, minskar risken för vårdskador och resulterar i mer sjukvård nära hemmet. Frågan om de stängda vårdplatserna på länets sjukhus har varit föremål för stor debatt. Det är i princip av stor vikt att sådana omfattande strukturförändringar föregås av politiska beslut med omfattande beslutsunderlag. I avvaktan på genomgripande konsekvensanalys så bör vårdplatserna öppnas. Det är dags att landstinget på allvar inleder en process för att skapa jämnare kvalitet och mer jämlik vård genom bättre arbetsfördelning mellan sjukhusen och en nivåstrukturering. Det blir också ett sätt att i det längre perspektivet säkra de tre sjukhusens utveckling och akutuppdrag. Morgondagens vårdavdelning Morgondagens sjukvård kommer att kräva stora reformer för att klara de ökade vårdbehoven. Vården av sköra äldre, patienter med långvarig cancer och kroniska tillstånd kommer att ställa stora krav på samarbete och ett nytt sätt att ta tillvara på resurserna. Det är viktigt att detta sker på ett innovativt sätt, med hjälp av hjälp av landstingets forsknings- och utvecklingsenhet, men också via ordnade införanden. Alliansen kallar konceptet för Morgondagens vårdavdelning. Den avgörande skillnaden mot idag, är att vi inte utgår ifrån de huskroppar som landstinget förfogar över, utan från de människor som patienterna är beroende av. Fasta vårdnätverk ska formas och strömma genom såväl landsting som kommunerna, med patienten i centrum. Utgångspunkten är att alla sängar kan fungera som vårdplatser utifrån en bedömning av vad som är lämpligt i det enskilda fallet: I patientens hem, på en mellanvårdsplats nära hemmet eller inne på något av sjukhusen. Idag övervårdas många inne på sjukhusen. Med hjälp av till exempel kommunsjuksköterskor och distriktssköterskor kan enklare vård utföras närmare patienten. Den specialiserade vården måste även den komma närmare patienten, med läkarmedverkan på plats eller via video. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 18 (74)

19 Den vård som idag sker på sjukhusen, den avancerade sjukvården, måste i framtiden ske på flera vårdnivåer. När du är allvarligt och akut sjuk ska du få vård på sjukhuset, men vid mindre allvarliga åkommor eller långvariga eller kroniska tillstånd kan du få vård hemma. För vården av den mest vårdkrävande delen av befolkningen vill vi utforma särskilda program på individnivå. Mycket utifrån patientens perspektiv, men även för att undvika onödiga glapp eller överlappningar av olika aktörer i vården. Det är viktigt att patienter med kroniska sjukdomar, som till exempel reumatism, får en god specialistvård på de tre sjukhusen även i framtiden. Samtidigt måste landstinget utveckla arbetet med vård och medicinering av reumatologiska sjukdomar så att viss vård går att få inom primärvården. Det behövs en konkret strategi för att ta tillvara på de kroniskt sjukas vilja och ambition att hålla sig så friska som möjligt. Diabetiker, reumatiker och personer med hjärtsvikt har ofta stora kunskaper om sin sjukdom och om innovationer som gör att de kan leva friskare liv. För patienter med enstaka diagnoser och med behov av enkla kirurgiska ingrepp ser vi en möjlighet att ytterligare minska antalet inläggningar. Alliansen vill se en tydlig strategi för hur landstinget kan utföra mer vård polikliniskt. Alliansen vill under planperioden arbeta fram en långsiktig utvecklingsplan för hela hälso- och sjukvården i länet. Landstinget måste veta hur patientunderlaget ser ut på sikt och anpassa lokaler, rekrytering och kompetensutveckling efter detta. Så vill vi säkerställa vården i hela länet. Nära till trygg förlossningsvård Landstinget måste kunna erbjuda en patientsäker förlossningsvård i hela länet. Det är oerhört viktigt att lokalerna ses över såväl i Västervik, på kvinnokliniken och barnkliniken, samt i Kalmar på neonatalavdelningen. Behovet av neonatalplatser ökar i hela landet samtidigt som barnafödandet ökar. Kalmar län är inget undantag. Alliansen anser att förlossning och vård av för tidigt födda även i framtiden ska finnas både i Kalmar och Västervik, och att denna verksamhet har stor utvecklingspotential. Därför vill vi att projekteringen av nya lokaler för båda verksamheterna påbörjas under planperioden. Föräldrautbildningarna, som ställdes in för blivande föräldrar i södra länsdelen, måste komma igång igen i någon form, kanske i samverkan med studieförbunden. Kvinnokliniken har märkt av följderna med fler osäkra och oförberedda föräldrar under och efter förlossning. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 19 (74)

20 Alliansen vill också att barnakuten i Kalmar utökas till att gälla alla akuta fall för barn inom områden kirurgi, ortopedi och medicin. Då kan arbetet bli mer patientnära och effektivt. Mer Nära Vård ger bättre sjukhusvård Alliansen vill införa ett enda gemensamt telefonnummer till sjukvården för att det ska vara lätt för patienterna att hamna rätt när de kontaktar sjukvården. En stor utmaning för landstinget är överutnyttjandet av ambulans och akutmottagningar. För att ytterligare hjälpa patienterna att komma till rätt vårdnivå vill vi utveckla 1177 Vårdguiden och arbeta fram en app till mobiltelefoner som i realtid kan ge patienten rätt information, om till exempel bokningar. Den ska vara kopplad mot det beslutsstöd som sjuksköterskorna använder. Så kan patientens engagemang och möjlighet till information ökas ytterligare. Vi vill också att landstinget ser över om 1177 går att harmonisera ytterligare gentemot våra grannlän i sjukvårdsregionen. Våra patienter som vårdas där idag får olika service beroende på vilket landsting/region de vistats i. Ingen ska behöva vänta på svar i mer än tjugo minuter när man ringer Landstinget behöver en digital barnakut för att avlasta barnakuten i Kalmar och barnkliniken i Västervik. Med detta avser vi en KRY-liknande tjänst där föräldrar kan få kontakt med personal och få hjälp utan att behöva uppsöka sjukhuset eller vända sig till vanliga Barnfamiljer slipper åka lång väg för enklare åkommor. Alliansen vill påbörja en försöksverksamhet med så kallade bedömningsbilar som är bemannade av en sjuksköterska. Bilarna avlastar ambulansen och kan åka på larm som inte misstänks vara akuta blåljuslarm. I landsting som infört detta har belastningen på ambulansen minskat avsevärt och flödet till akutmottagningarna minskat eftersom patienten kunnat få enklare vård i hemmet eller inom primärvården. Primärvårdsjourerna i Kalmar och Västervik ska flytta in på akutmottagningarna. Redan idag är en stor andel av patienterna på akuten primärvårdsfall och med rätt bemanning skulle landstinget förenkla för både patienter och personal. En dörr in på akuten, och därefter kan man på plats avgöra om patienten ska få hjälp av en specialistläkare eller av en läkare med allmänmedicinsk kompetens. Väntetiderna i landstinget är fortfarande långa för till exempel hörselvård, logoped, ögon och hud. I södra länet är väntetiden till audionom över 18 månader, vilket inte är acceptabelt. Efterfrågan är helt enkelt större än utbudet. Därför behövs fler aktörer inom dessa områden och landstinget bör omgående införa ett utökat vårdval. Inte minst inom området hud eftersom antalet hudcancerfall kommer att öka lavinartat enligt prognoserna, och därmed antalet Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 20 (74)

21 medborgare som vill kontrollera hudförändringar. Annars är risken att antalet maligna melanom ökar i länet framgent. Det finns exempel från andra landsting där audionomer och logopeder omfattats av vårdvalet och där vårdköerna försvunnit. Cancervård Alliansen vill skapa två tydliga cancercentra, ett i söder och ett i norr. Dels för att samla dagens kompetens, men också för att utveckla arbetssätt och erbjuda patienterna den bästa och tryggaste cancervården långsiktigt samt utveckla kvaliteten på cancervården i länet. Utvecklingen inom cancerområdet går oerhört fort och vårt landsting måste hänga med trots att det är ett av landets minsta. Dessa två centra kommer att kunna dela med sig av sina kompetenser i länet. Det är oerhört viktigt att det finns en bred kompetens på sjukhusen även om en del av cancerkirurgin inom nivåstruktureringsprocessen har flyttats till andra sjukhus. Med två tydliga cancercentra kan landstinget arbeta än mer fokuserat med förebyggande arbete och den viktiga eftervården och rehabiliteringen. Under planperioden kommer standardiserade vårdförlopp ha införts inom i princip alla cancerområden, något som kräver mycket arbete att genomföra. Därför måste landstinget nu också lägga resurser på tiden före och efter vårdförloppen, samt följa upp och utvärdera förloppen i sig. Införandet av standardiserade vårdförlopp kräver också lokalinvesteringar. Onkologin i Västervik är högprioriterad, men även annan stöttande verksamhet i vårdprocessen kring cancer behöver ändamålsenliga lokaler för att undvika flaskhalsar. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 21 (74)

22 Lika god vård i livet slut som när det börjar Landstinget i Kalmar län är enligt Hälso- och sjukvårdslagen skyldigt att ge patienterna en jämlik vård. Det klarar man inte när det gäller den palliativa vården. I Oskarshamn och Kalmar finns särskilda palliativa platser samlade i särskilda enheter. Där är tempot lugnare och personalen kan ta sig tid för patienter och anhöriga. I Västervik saknas detta, även om ett beslut om en särskild palliativ enhet fattades i landstingsfullmäktige redan Såväl personal som patienter och anhöriga vittnar om att nuvarande lösning i Västervik, med enstaka platser på vanliga avdelningar, inte fungerar. Trycket inom vården är större än någonsin. Landstinget har periodvis reducerat antal vårdplatser, personalen stressar och vårdtiderna minskar. Förutsättningarna att driva palliativ vård i ordinarie verksamhet är alltså sämre än någonsin. Alliansen vill därför att landstinget inrättar en särskild palliativ enhet även i Västervik. Palliativa rådgivningsteam ska fortsätta fungera som stöd vid vård i hemmet i hela länet. Specialistvård som intäktsmöjlighet Budgetunderskott och svåra prioriteringar av begränsade resurser till trots: Det finns överkapacitet på vissa håll inom sjukvården i länet. Att inte nyttja överkapaciteten för att sälja vård till patienter från andra landsting/regioner och EU-länder är resursslöseri. Det finns till exempel operationssalar som inte används under vissa tider. Ortopeden i Oskarshamn har ledig kapacitet att ta emot utomlänspatienter. Landstinget ska identifiera vilka möjligheter som finns att sälja vård och arbeta aktivt med att öka intäkterna. Detta kan också innefatta att hyra ut ledig kapacitet till annan utförare. Alliansen vill: Ta fram en långsiktig plan för att både utreda behovet av vårdplatser i länet och framtidens definition av en vårdplats. Utarbeta program för de mest vårdintensiva procenten av patienterna så att vården blir mer personcentrerad. Ta fram en långsiktig utvecklingsplan för hälso- och sjukvården i länet utifrån behov, patientunderlag, lokal- och rekryteringsbehov samt kompetensutveckling. Ta fram en strategi för att ta tillvara patienternas och anhörigas kunskaper och engagemang för bättre hälsa bland patienter med kroniska sjukdomar. Ta fram en strategi för mer poliklinisk vård. Utöka vårdvalet med specialistområden inom öppenvården med bristande tillgänglighet. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 22 (74)

23 Inrätta ett Cancercentrum Syd och ett Cancercentrum norr. Inrätta en samlad palliativ vårdenhet i Västervik. Ta fram plan för att öka intäkterna från såld vård. Utarbeta förslag till förbättrad neonatalvård och utvecklad förlossningsvård i Kalmar och Västervik. Starta en digital barnakut som stöttar barnakuten i Kalmar och barnavdelningarna. Utveckla 1177 digitalt med bland annat en app som möjliggör tidbokning och interaktion med patienterna. Ingen ska behöva vänta på svar i mer än tjugo minuter när man ringer Säkra föräldrautbildningar genom samarbete med studieförbunden Införa ett enda gemensamt telefonnummer till sjukvården. Påbörja försöksverksamhet med bedömningsbilar som avlastar ambulansen. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 23 (74)

24 EN JÄMLIK PSYKIATRIVÅRD Den psykiska ohälsan ökar och är numera den vanligaste orsaken till sjukskrivning, särskilt bland kvinnor. Förbättrad psykisk hälsa är därför en viktig jämlikhets- och jämställdhetsfråga. Den psykiatriska öppenvården måste vara närvarande i hela länet för att förutsättningarna för god psykisk hälsan ska kunna bli jämlika. För att vården ska kunna bli jämlik behöver en studie göras av hur fördelningen av resurser ser ut och vilka behov som finns ute i länet. Det kan handla om faktorer som var man bor, könstillhörighet och ålder. Utifrån de skillnader som upptäcks ska landstinget sedan ta fram en handlingsplan. Idag saknas vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin i norra länet. Därför ska särskilda vårdplatser inrättas även i Västervik. Inget barn ska, som idag, riskera att hamna inom vuxenpsykiatrin. Tidiga insatser och mer samverkan Den första linjens psykiatri för lättare psykisk ohälsa finns numera i primärvården. Samtidigt blir psykiatrin mer specialiserad på tyngre psykisk sjukdomsproblematik. Det är viktigt att nya trösklar inte skapas mellan dessa verksamheter. Landstinget behöver öka tillgängligheten till förebyggande insatser där barn och ungdomar i riskzonen upptäcks tidigt. Här krävs mer samordnade insatser med socialtjänst, skola/elevhälsa, barn- och ungdomspsykiatri samt övrig hälso- och sjukvård. Målsättningen är att alla aktörer deltar och bidrar. Det är viktigt att utvärderingar görs av den nyligen startade barn- och ungdomshälsan vars syfte är att avlasta barn- och ungdomspsykiatrin. Ett särskilt fokus bör finnas på gruppen unga vuxna (17-24 år). Denna grupp är hänvisad till första linjens psykiatri i primärvården där väntetiderna är långa. Ungdomar har ett särskilt behov av anpassat stöd som kännetecknas av snabba insatser för att problemen inte ska bli större längre fram i livet. En ökad samverkan med länets kommuner bör utvecklas för personer med psykosociala funktionshinder. Bättre hjälp till äldre med psykisk ohälsa En annan patientgrupp som behöver uppmärksammas är äldre med psykisk ohälsa. Det är väl belagt att den psykiska ohälsan hos äldre under många år varit ett eftersatt område. Denna grupp får inte behandling i form av samtalsbehandling i samma utsträckning som yngre utan behandlas oftare med psykofarmaka. Det behövs mer kunskap om psykisk sjukdom hos äldre och om hur man bemöter oro, ångest, aggressivitet, sömnsvårigheter och vanföreställningar, samt om vad som styr olika insatser. Insatser sker oftast av både landstinget och kommunerna. Därför krävs bredare samverkan och förbättrad helhetssyn. Även här kan erfarenhetsutbyte ske genom auskultationer över organisationsgränserna men även genom gemensamma utbildningsinsatser som skapar ökad förståelse för varandras arbete. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 24 (74)