Landstingsplan

Transkript

1 Landstingsplan Landstinget i Kalmar län

2 Alliansens landstingsplan och budget 2016 Alliansen i Landstinget i Kalmar län lägger härmed följande tilläggs- och ändringsförslag till majoritetens landstingsplan : INLEDNING Begreppet Nära Vård genomsyrar Alliansens budgetförslag. Vi vill se en utveckling där vården i så stor utsträckning som möjligt kommer till patienten istället för tvärtom. Det kan ske genom fler vårdmottagningar på mindre orter men också genom att mer sjukhusvård flyttas ut till hälsocentralerna och med hjälp av nya IT-lösningar. Det finns till exempel landsting där hjärtsviktspatienter övervakas med en mobilapplikation som talar om när det är dags för ett besök på sjukhuset. Patienterna känner sig tryggare och slipper frekventa och krångliga resor till ett sjukhus långt bort; sjukvården behöver inte administrera så många kontrollbesök och undviker därmed kostnader. Mer nära vård kräver en politik som på allvar erkänner individens rätt att påverka sin egen vårdsituation och ser att valfriheten leder till ökad effektivitet, kvalitet och tillgänglighet. Sjukvården blir helt enkelt bättre med denna politiska grundsyn och det blir mer pengar över till nya satsningar på bättre folkhälsa, kollektivtrafik och kultur. Det här är en politik Alliansens fyra partier omfamnar och det är den del av vår politik som på allvar skiljer oss från den rödgröna majoriteten i landstinget. Vi står inför en spännande framtid. Vid den här tiden nästa år ska politiken fatta beslut om en ny plan som kommer att innefatta en framtid då landstinget, från och med 2019, ingår som en del i en regionkommun med regionalt utvecklingsansvar. Alliansens fasta förvissning är att mer nära vård gör att fler människor vill bo i länet och att fler företag vill etablera och utveckla verksamhet här. Det skulle ge mer resurser till att bygga ett bättre Kalmar län för alla oss som bor här. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 2 (55)

3 SÅ HÄR SKULLE DET KUNNA VARA TRE SMÅ BERÄTTELSER OM NÄRA VÅRD En landstingsplan sträcker sig över tre år och är en politisk avsiktsförklaring som pekar ut riktningar och mål. Vi vill berätta hur det skulle kunna se ut för medborgarna på tre olika platser i länet vid utgången av 2018 om Alliansen hade styrt. Det här är färdriktningen vi pekar ut. Den rödgröna majoriteten pekar åt rakt motsatt håll och en framtid där allt fler får allt längre till vården och en vårdapparat som sätter systemet före människan. SJUKHUSKOMMUNEN Sjukhuset är navet i vården, ett ställe medborgarna med självklarhet vänder sig till för specialiserad vård av högsta kvalitet när de behöver den. Ingen behöver gå länge i ovisshet och vänta på att få en tid och alla får snabba och tydliga besked när de är i kontakt med sjukhuset. Det finns en trygghet i att bemanningen på sjukhuset klarar av vårdbehoven. Vårdpersonalen jobbar i större utsträckning som team med inriktning mot olika målgrupper. Det ger en bättre helhetssyn med snabbare och bättre behandling som resultat för patienterna. Det uppstår aldrig någon förvirring om vart medborgarna ska vända sig när de behöver söka vård akut eller på udda tider eftersom samtliga primärvårdsjourer har flyttat in på akutmottagningarna. Där görs en första bedömning av inkommande patienter vilket gör att de kan ges vård på rätt vårdnivå och inte själva behöver fundera på vart de ska gå. För de flesta är den egna hälsocentralen den viktigaste vårdkontakten. Där utförs allt mer av sjukvården. Det har uppstått fler hälsocentraler i ytterområdena och alla har drop in-tider och kvällsöppet vid något tillfälle varje vecka. För landsbygden finns ett mobilt primärvårdsteam. Det har blivit lättare att besöka hälsocentralerna och fler har fått närmare till mer vardagliga vårdinsatser. Det finns en äldremottagning med lugnt, avskilt väntrum och mer tid avsatt för de äldre. Även den specialiserade vården har kommit närmare medborgarna och blivit mer lättillgänglig. Numera ingår logopeder, audionomer och fotspecialister i landstingets vårdval och ett antal privata aktörer har öppnat mottagningar i kommunen. Det har inneburit att patienterna slipper vänta på viktiga vårdinsatser. Inom psykiatrin har landstinget tagit sitt ansvar och jobbat bort barriären mellan kommun och landsting. Ingen medborgare behöver längre känna att Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 3 (55)

4 vederbörandes psykiska ohälsa bollas mellan vårdgivare som inte tar sitt ansvar. DEN MINDRE KOMMUNEN MED HÄLSOCENTRAL Hälsocentralen hade dragits med bemanningsproblem och stora kostnader för hyrläkare i många år. Behovet av förändring var stort och ledde till en strategi som byggde på att sjukvården skulle komma till patienten istället för tvärtom. Man dammsög alla möjligheter i jakten på mobila sjukvårdslösningar och nya e- hälsolösningar. Idag är hälsocentralen ett paraply under vilket olika vårdinsatser, som medborgarna tidigare fick åka långväga för, samlas. Specialistläkare och mobila team från sjukhusen kommer dit vissa dagar i veckan och mer av primärvården är tillgänglig via webben. Förändringar i vårdvalet har också medfört att en specialistläkare har öppnat egen mottagning i centralorten vilket också inneburit minskat söktryck på sjukhuset och kortare vårdköer i hela dess upptagningsområde. Det har även blivit lättare att efter förändringarna öppna enläkarmottagningar, vilket också har skett i kommunen och på andra håll i länet. Äldrevården fungerar bättre och hålls ihop av en sjuksköterska med särskild äldrekompetens, vilket leder till högre vårdkvalitet för patienterna och minskade behov av sjukhusvård. Länsfärdtjänsten som ersatte det gamla och krångliga systemet har gjort det enklare för pensionärerna att resa med ökad livskvalitet till följd. Inom psykiatrin erbjuds olika e-hälsolösningar så att medborgare som inte hamnat i svårare psykisk ohälsa kan få sin behandling hemma istället för i Kalmar eller Västervik. Landstinget har tillsammans med kommunen förbättrat samarbetet kring den enskilde patienten. Patienter som är medicinskt färdigbehandlade men ännu inte klarar sig själva i eget boende får nu en vårdplanering där alla parter samverkar och ingen riskerar att falla mellan stolarna. För dem som behöver en övergångslösning finns korttidsplatser som kommunen ansvarar för. TÄTORTEN UTAN HÄLSOCENTRAL Invånarna har åter fått en distriktsjuksköterskemottagning som håller öppet några gånger i veckan för enklare vardagssjukvård. Här finns ett virtuellt vårdrum där patienterna kan utföra egen provtagning och egen vård, ibland med stöd av Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 4 (55)

5 undersköterskor, ibland med hjälp av läkare via länk. Sköterskan åker vid behov hem till sina patienter. Den mobila tandläkaren besöker skolan, äldreboendet och i vissa fall andra platser i närområdet som samlar många patienter som har svårt att ta sig till en mottagning. På närmare håll än tidigare, på centralorten, finns specialistmottagningar som utlokaliserats från sjukhuset samt någon specialistläkare som nyttjat hälsovalets nya möjligheter att öppna egen mottagning. Invånarna får den vård de behöver snabbare och närmare. Den lilla tätorten har upplevt några år med inflyttning och växande invånarantal eftersom pendlartrafiken till omkringliggande större orter fungerar bättre och svarar mot de behov som finns. De nya invånarna har svårt att tänka sig att man för några år sedan inte kunde åka buss efter klockan fyra på eftermiddagen. Kulturlivet har blommat upp eftersom landstinget genomfört riktade satsningar på plats för att göra det lättare för medborgare utanför de stora centralorterna att ta del av kulturlivet. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 5 (55)

6 MOT EN EKONOMI I BALANS Landstingets ekonomiska bekymmer har under det senaste året blivit än mer uppenbara och utmaningarna inför planperioden är stora. För första gången på tio år budgeteras ett resultat som inte når kraven på god ekonomisk hushållning och inför kommande år är läget ännu allvarligare. Samtidigt är underskotten i verksamheterna större än någonsin och inget talar för att nuvarande åtgärder räcker till. Landstingets kostnader är idag för stora. Vidtas inga ytterligare åtgärder är risken stor att den rödgröna landstingsmajoriteten slår till med ytterligare en skattehöjning år De stora välfärdssatsningarna som de rödgröna partierna utlovade i valrörelsen har uteblivit och krympt ihop till nästan ingenting i regeringsställning. Det är en stor besvikelse. Tvärtom får Landstinget i Kalmar län nu mindre resurser när statsbidrag som Alliansregeringen införde försvinner. Kostnaderna för inhyrd personal exploderar, nu även på sjuksköterskesidan. De senaste åren har landstinget visat ett positivt resultat på sista raden i resultaträkningen tack vare förra regeringens kömiljard, AFA-pengar och den rödgröna landstingsmajoritetens höjningar av landstingsskatten. Men de stora förvaltningarna har samtidigt visat allt större underskott. Från dag ett på året har det stått klart att förvaltningarna inte kommer att kunna hålla de budgetramar som landstingsfullmäktige fastslagit. En absurd obalans som majoriteten sanktionerat och inte visat något intresse att rätta till, så inte heller i årets förslag till budget. Ansvariga i verksamheterna tappar tilltro till landstingets sätt att styras och incitamenten för att hitta besparingsmöjligheter och effektivisera verksamheterna uteblir helt. Landstingets budgetprocess måste styras upp med tydlig prioritering av vården och en planering för att steg för steg skapa balanserade budgetar under planperioden. En ekonomi i balans är en förutsättning för en patientsäker vård av högsta kvalitet. Primärvårdens ekonomiska situation är mest allvarlig. Den är underfinansierad och den kommande planperioden måste därför resurserna för primärvården utökas. Offentliga och privata utförare inom primärvården ska behandlas lika och på ett konkurrensneutralt sätt. Samtidigt bedriver den sittande rödgröna regeringen med Vänsterpartiets stöd en direkt jobb- och tillväxtfientlig skattehöjningspolitik som riskerar att undergräva skattebasen för Landstinget i Kalmar län. Därför vore det kontraproduktivt att ytterligare en gång, utöver de två gånger som redan skett under rödgrön landstingsmajoritet, höja landstingsskatten. Ekonomiskt fokus måste ligga på åtgärdsprogram inom förvaltningarna för en ekonomi i balans, utnyttjande av vårdvalets möjligheter till nya och Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 6 (55)

7 kostnadsbesparande vårdinsatser av samma eller bättre kvalitet samt ett ökat ansvarstagande för den regionala tillväxten. NY EKONOMISK STRATEGI - DAGS ATT BROMSA OCH GASA Den rödgröna majoritetens nuvarande strategi där inga kostnadsbesparande åtgärder redovisas eller beslutas politiskt har nu kommit till vägs ände. Majoriteten bygger sitt budgetförslag på besparingar och kostnadssänkande åtgärder motsvarande närmare 200 miljoner kronor det vill säga att de underskott som finns i verksamheten år 2015 ska försvinna helt under Det är inte trovärdigt och historien visar att detta inte har skett tidigare när samma metod tillämpats. Därför måste nu en ny väg anvisas där politiken tar ansvar och ställer krav på utarbetande av förslag till åtgärder som kan verkställas utan att tillgängligheten till vård i länet försämras. Alliansens bedömning är att utöver de vardagsrationaliseringar som görs i förvaltningarna måste en handlingsplan utarbetas som sänker landstingets kostnader med 100 miljoner kronor. Förslagen ska kunna få fullt genomslag 2017 med 100 miljoner kronor, men redan under 2016 ge en effekt på cirka 50 miljoner kronor. Genom att nu utarbeta åtgärder och fatta beslut kan risken för ytterligare skattehöjningar minimeras och panikåtgärder undvikas. Det är av stor betydelse att inte hamna i en situation som i andra delar av landet där man nu tvingas vidta tuffa besparingar, främst på personalsidan, för att nå budgetar i balans. Huvudfokus på åtgärder måste ligga inom administration, service samt hälsooch sjukvårdsförvaltningen och år 2017 motsvara 100 miljoner kronor i lägre kostnader. Primärvårdsförvaltningen ska redovisa kostnadssänkande åtgärder motsvarande det underskott man enligt ekonomisk redovisning kan påverka cirka 11 miljoner kronor. Psykiatriförvaltningen undantas från generella sparåtgärder men ska självklart vidta åtgärder för att åstadkomma budget i balans. KLT ska redovisa och vidta åtgärder för att nå 50 procents kostnadstäckning av trafiken vilket år 2017 motsvarar cirka 40 miljoner kronor i minskad kostnad för trafiken. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 7 (55)

8 ÅTGÄRDSOMRÅDEN I den ekonomiska åtgärdsplan som landstingsdirektören får i uppdrag att utarbeta ska man särskilt titta på och sätta ekonomiska krav på bland annat följande områden: Sänkta kostnader för uteblivna besök - möjliga avgiftsåtgärder Utveckla möjligheterna till att sälja vård till andra landsting och regioner för att bättre utnyttja den kapacitet vi har vid länets sjukhus, särskilt gäller det kirurgi och ortopedi Redovisa åtgärder för en mer kostnadseffektiv administration och förvaltningsstruktur Ta till vara på ekonomiska effekter av arbetet Rätt vårdadministration på rätt nivå Använda personalens kompetens till rätt uppgifter genom bland annat införande av vårdnära tjänster Krav på att införande av digitala lösningar tas hem som besparingar och rationaliseringar Följsamhet till upphandlat material Undvikbar slutenvård, förstärkt utskrivning Reducering av bolagsbemanning Reducering av interna kostnader Jämlika vårdplatser och personaltäthet i länet Skapa jämlika kostnader per patient i länet Upphandla hela serviceverksamheten vid ett av länets sjukhus för att åstadkomma större kostnadseffektiviseringar SATSNINGAR PÅ FÖREBYGGANDE OCH NÄRA VÅRD I en tid av ekonomiska svårigheter behöver också satsningar göras för att åstadkomma förbättringar. För Alliansens är en satsning på primärvården helt avgörande. Vi ser primärvården som en nyckel till god ekonomisk hushållning, där tyngdpunkten av hälso- och sjukvården ska ligga för att förhindra att svårare och kostsammare sjukdomstillstånd uppstår. Det är bra att majoriteten föreslår en satsning motsvarande 10 miljoner kronor. Men det är uppenbart att det inte räcker, särskilt inte om man vill ge primärvården en rimlig chans att vara första linjens sjukvård. Därför föreslår Alliansen att ytterligare 15 miljoner kronor anslås till primärvården Vidare genomför regeringen nu den satsning på avgiftsfrihet inom mammografin som Alliansen tidigare föreslagit. Dock täcker det inte avgifterna för förebyggande verksamhet som gynekologisk cellprovskontroll och screening för abdominalt aortaaneurysm. Av jämlikhetsskäl och förbättrade möjligheter till Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 8 (55)

9 deltagande i dessa viktiga förebyggande insatser föreslår vi att avgifterna för dessa också avskaffas, vilket motsvarar en kostnad på 3 miljoner kronor. Landstinget tar från den 1 januari 2016 över ansvaret för kulturen i länet. I majoritetens budgetförslag finns inga medel avsatta för utveckling och insatser utöver det som redan görs. En stor risk finns att detta leder till en negativ utveckling inom kulturen. Därför föreslår vi en utökad ram för kulturnämnden med kronor. Besparingar och intäktsökningar Kostnadsbesparande åtgärder inom administration, service och HSF 2016: 50 Mkr 2017: 100 Mkr KLT minskad skattesubvention - max 50 procent 2016: 20 Mkr 2017: 40 Mkr Såld vård: 5 Mkr Satsningar 2016 Hälsovalet: 15 Mkr Förebyggande hälsoundersökningar: 3 Mkr Kultur: 0,5 Mkr Förbättrat resultat för landstinget 2016: 56,5 Mkr 2017: 126,5 Mkr ALLIANSEN VILL: Att en strategi för budgetar i balans i förvaltningarna ska utarbetas för att skapa arbetsro och långsiktighet. Ge primärvården större andel av hälso- och sjukvårdsresurserna Skapa ett hälsoval som gynnar tillgänglighet, kvalitet, effektivitet och konkurrensneutralitet Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 9 (55)

10 PRIMÄRVÅRD UTVECKLAD NÄRA VÅRD Primärvården utgör basen i hälso- och sjukvården. Den ska finnas nära patienten med mottagningar runt om i hela länet och vara den sammanhållande länken i vårdkedjan, enligt principen om vård på mest effektiva nivå. Här kan vårdinsatser koordineras och förbyggande och tidiga insatser göras som avlastar sjukhusen från patienter som inte kräver vård av slutenvårdsspecialister och som minskar behovet av dyrare sjukhusvård i ett senare skede. En väl fungerande primärvård är en nödvändig förutsättning för att nå hälso- och sjukvårdens övergripande mål om kostnadseffektivitet och rättvis fördelning av resurserna. För att klara framtida krav, ekonomiska utmaningar och pågående förändringar inom sjukhusspecialiteterna behöver primärvården bli än mer tillgänglig och ta ett ännu större ansvar för tidiga och förebyggande insatser samt vårdkoordinering. Alliansen konstaterar att primärvården i länet idag saknar möjlighet att fullt ut utföra sitt uppdrag och inte är rustad för framtida utmaningar. Tre grundläggande orsaker till detta är för liten andel av budgetresurserna, snedvriden konkurrenssituation mellan privata och offentliga utförare samt bemanningsproblem. MER PENGAR TILL PRIMÄRVÅRDEN Primärvården är underfinansierad. Vi ser en utveckling där allt fler uppgifter överförs från slutenvården till primärvården utan att motsvarande ekonomiska resurser följer med. På några år har primärvården gått från överskott till stora och återkommande underskott. Alliansen vill skjuta till mer pengar till primärvården och utreda hur landstinget kan tillämpa ett ordnat införande med medföljande resurser när uppgifter förs över till primärvården. ETT JÄMLIKT VÅRDVAL FÖR NÄRA VÅRD Primärvården organiseras inom Hälsoval Kalmar län, landstingets vårdvalsystem. Det finns knappt 30 landstingsdrivna hälsocentraler och ett tiotal privata för patienterna i länet att välja på när de ska lista sig. De olika hälsocentralerna har likvärdigt uppdrag gentemot sina patienter och ska enligt lagen om vårdval också ges likvärdiga förutsättningar från landstinget som huvudman att bedriva sin verksamhet. Valfriheten har ett värde i sig. Generellt är patienter mer nöjda med vården på orter där det finns en valmöjlighet. Mest nöjda är patienter som är listade på privata hälsocentraler. Erfarenheten visar att privata utförare vanligtvis gör långsiktiga satsningar, vilket är bra för kontinuiteten, och utvecklar vården med Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 10 (55)

11 nya, innovativa lösningar. De bidrar också till ökat kvalitets- och effektivitetstänk inom den offentliga verksamheten. Därför är det viktigt att stimulera fler privata utförare att starta eller ta över mottagningar, inte minst på mindre orter. Att primärvården finns nära patienterna är av grundläggande betydelse för att primärvården ska klara av sitt uppdrag. Problemet är att de privata hälsocentralerna idag inte har samma förutsättningar att bedriva sitt uppdrag som de offentliga. De senare går sammantaget med mångmiljonunderskott som landstinget subventionerar med skattemedel, vilket skapar ojämlika villkor. En privat utförare måste gå runt ekonomiskt eller slå igen verksamheten. I realiteten tvingas många privata läkare acceptera lägre löner, långa arbetsdagar och mindre tid för vidareutbildning och utveckling. Denna snedvridning av konkurrensen riskerar att på sikt att underminera valfriheten och gör att nyetableringar aldrig blir av på grund av omöjliga ekonomiska förutsättningar. Alliansen vill skjuta till mer pengar till primärvården så att den klarar sitt uppdrag och så att konkurrensneutralitet skapas. Samverkan med kommunerna för mottagningsverksamhet på mindre orter, exempelvis i anslutning till äldreboende, ska uppmuntras, liksom filialmottagningar. En särskild filialersättning prövas för hälsocentraler som vill bedriva någon typ av mottagning på mindre orter utanför huvudmottagningen. Landsbygdsersättningen inom Hälsovalet måste förstärkas så att förutsättningarna för att erbjuda vård på mindre orter blir bättre. På samma sätt som Hälsovalsenheten utvärderar enheterna inom vårdvalet bör dessa enheter, såväl offentliga som entreprenörsdrivna, ges möjligheten att återkommande utvärdera Hälsovalsenhetens arbete. Utvärderingarna ska ligga till grund för ett ständigt förbättringsarbete. Samarbete mellan primärvårdens aktörer, offentliga och entreprenörer, skall uppmuntras då nuvarande situation med ett direkt samarbetsförbud inom vissa områden hindrar utvecklingen av primärvården. I dag samverkar alla enheter exempelvis i jourverksamhet men inte vid utbildningar i länet. ÖKA ATTRAKTIVITETEN Det råder brist på läkare inom primärvården och vissa hälsocentraler är särskilt svåra att bemanna. Hyrläkare används för att lösa situationen och kostnaderna för detta ökar vilket försämrar den ekonomiska situationen ytterligare. Det påverkar kontinuiteten negativt och kan även drabba patientsäkerheten. För att komma tillrätta med bemanningsproblemen måste det bli mer attraktivt att tjänstgöra inom primärvården. Alliansen vill uppmuntra läkare med slutenvårdsspecialiteter att söka sig till primärvården på hel- eller deltid. Kombinationstjänster ska vara möjliga med tjänstgöring på både sjukhus och inom primärvården. Landstinget ska ge aktivt stöd till dessa att skaffa sig Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 11 (55)

12 dubbelkompetens i allmänmedicin. Ett utbildningscenter inom primärvården ska inrättas för att komplettera kompetens hos utländska läkare och svenska läkare med utländsk läkarexamen. En plan ska tas fram för strategisk lönesättning med glesbygdstillägg vid fast anställning på särskilt utsatta hälsocentraler. I kontakter med Sveriges Kommuner och Landsting bör landstinget agera för en nationell strategi för att minska behoven av bemanningsbolag. Samtidigt ska individuell lönesättning och individuella lösningar i större grad användas för att kunna rekrytera vissa speciellt svårrekryterade och eftersökta personalgrupper i vårt eget landsting. HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE HÄLSOARBETE Att hålla sig frisk och slippa gå igenom diverse behandlingar är en vinst för individen genom minskat lidande och för samhället genom minskade kostnader. Om sjukvården ska klara sitt uppdrag måste landstinget därför satsa mer resurser på förebyggande åtgärder för förbättrad folkhälsa både på bredden och riktat till särskilda grupper. Goda levnadsvanor grundläggs tidigt. Barn som vant sig vid en aktiv livsstil med daglig fysisk aktivitet har bättre förutsättningar att bibehålla sådana vanor i vuxen ålder. En satsning för att öka barns och ungdomars fysiska aktivitet, såväl som vuxnas, ska inledas i samarbete med kommuner och föreningsliv för ett rörligare Kalmar län. Tillgängligheten på länets ungdomsmottagningar ska förbättras med särskilt avsatta tider för killar. Länets alla 40-, 50- och 60-åringar inbjuds till standardiserade hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan. Utvärderingar av metoden i Östergötland och Jönköpings län har visat på mycket goda resultat. Man hittade till exempel ohälsosamma levnadsvanor som deltagarna inte själva var medvetna om och ett år senare hade över hälften med osunda matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet ändrat sina vanor till det bättre. Landstingets beslut om ett tobaksfritt län år 2025 är av stor betydelse och gemensamma insatser med andra samhällsaktörer måste prioriteras. Ett rökfritt Kalmar län år 2020 är vår vision procent av all lungcancer kan kopplas till rökning. År 2020 ska det förebyggande arbetet vara så framgångsrikt att inga nya personer börjar röka. År 2025 är målet att alla rökare i länet ska ha fått motivation och hjälp att sluta röka. Tobaksdebuten sker oftast innan 18 års ålder. För att nå visionen om rökfritt län 2020 krävs ett förstärkt samarbete mellan kommunernas elevhälsa, primärvård, folktandvård och ungdomsmottagningar för att långsiktigt minska tobaksmissbruket bland unga. Deltagande i tobaksavvänjning ska uppmuntras och bör premieras med avgiftsfrihet. En begränsning av rökandet bland ungdomar minskar också risken för annat drogmissbruk. Drogbruk och skadligt bruk av alkohol har omfattande negativa hälsoeffekter med kraftigt ökad sjukfrånvaro såväl som psykosociala effekter på Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 12 (55)

13 omgivningen, ökat antal våldsbrott och annan kriminalitet. Landstinget ska därför, i samarbete med kommuner, arbetsgivare och föreningsliv intensifiera insatserna för att minska alkohol- och droganvändning. Förebyggande insatser bland unga är särskilt viktigt. Personer i socioekonomiskt utsatta grupper har en kraftigt ökad utsatthet vad gäller hälsofaktorer som rökning, övervikt och högt blodtryck, men även vad gäller delaktighet, känslan av sammanhang och psykisk ohälsa. Landstinget ska därför ta initiativ till en satsning i nära samverkan med kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedling, andra myndigheter, föreningsliv och civilsamhälle för att öka delaktigheten i hälsofrämjande och förebyggande arbete i identifierade riskgrupper. Alliansen vill stärka och utmana primärvården att ytterliga utveckla sitt sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete genom en regelbunden uppföljning av hur avsatta medel används för detta arbete och vilket resultat det ger. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH FLYKTINGAR Den ökande flyktingströmmen ställer ökade krav på sjukvården i länet. Landstingets hållning måste fortsatt vara att erbjuda en god vård till alla invånare, även till våra nya svenskar som sökt sig hit kom lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera. Den säger att asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd har rätt till akut/omedelbar vård på vårdcentral, jourcentral, akutmottagning samt vård som inte kan anstå. Asylsökande och papperslösa barn har samma rätt till vård som svenska medborgare. Vi har idag en väl fungerande asylhälsovård som erbjuder hälsosamtal och provtagningar till alla nyanlända enligt fastställt program. Vid vård som inte kan vänta hänvisas till primärvård eller akutsjukvård. På några håll i länet har hälsocentraler på eget initiativ stationerat personal på asylförläggningar. För att erbjuda jämlik vård och samtidigt avlasta hälsocentralerna vill Alliansen initiera en modell med mobila asylsjukvårdsteam. I Hultsfred, där landstingets Asyl- och flyktinghälsovård har lokaler och där andelen asylsökande och flyktingar är högst i länet, ska en fast primärvårdsmottagning för vård som inte kan anstå placeras. Migrationsverket står för hälso- och sjukvårdskostnaderna för gruppen, med viss eftersläpning. Det är viktigt att landstinget dimensionerar personal för att klara det ökade trycket på hälsocentralerna. Det kan komma att krävas höjd beredskap och det kommer Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 13 (55)

14 i så fall att kosta mer. Alliansen förväntar sig att staten tar ett ännu tydligare ansvar för denna finansiering. FRAMTIDENS PRIMÄRVÅRD Sverige har en jämförelsevis hög läkartäthet, högre än alla våra nordiska grannländer, samtidigt som en väldigt låg andel av våra läkare jobbar inom primärvården. I Frankrike, Tyskland och Nederländerna arbetar mer än 40 procent av läkarna inom primärvården, här bara 16 procent. Med nya behandlingsmetoder och förändrade behov finns det all anledning att se över hur vården är organiserad. Utvecklad samverkan mellan primärvården och länets tre sjukhus är en förutsättning för att kunna ge länsinvånarna kostnadseffektiv vård och service av högsta kvalitet. Landstinget behöver därför ta fram en primärvårdsstrategi som syftar till att strukturera om vården och att fler läkare söker sig till primärvården, så att patienten får hjälp på den mest effektiva vårdnivån. Kalmar län har Sveriges högsta andel äldre. Många äldre har svårigheter med telefonsvarare och dataröster. För de mest sköra äldre med flera parallella sjukdomstillstånd finns behov av längre tid hos läkaren. Under 2015 har andra landstings/regioners modeller för äldrevårdsmottagningar studerats. Alliansen vill erbjuda en motsvarighet på några utvalda platser i Kalmar län genom att pröva ett särskilt stöd som komplement till Hälsovalet. Många patienter med besvär som bäst skulle hanteras i primärvården söker spontant till akutmottagningarna vid sjukhusen. För att de ska få bedömning och vård av läkare med allmänmedicinsk kompetens vill Alliansen samlokalisera primärvårdsjourerna i Kalmar och Västervik med akutmottagningarna på Länssjukhuset i Kalmar och sjukhuset i Västervik. ALLIANSEN VILL: Ge primärvården större resurser Att ordnat införande ska gälla när primärvården får nya uppgifter Ge privata utförare samma förutsättningar som offentliga Införa en särskild filialersättning inom Hälsovalet Införa strategisk lönesättning med landsbygdstillägg Starta ett projekt i samverkan för ett rörligare Kalmar län Genomföra riktade hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan Intensifiera insatserna för minskad tobaks-, alkohol- och droganvändning Införa äldrevårdsmottagningar på utvalda platser i länet Flytta in primärvårdsjourerna i Kalmar och Västervik på akutmottagningarna Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 14 (55)

15 Införa akutteam på alla hälsocentraler i länet Införa ökade öppettider i primärvården för att minska trycket på sjukhusens akut- och jourmottagningar. Öka tempot för införande av e-hälsolösningar Utveckla en modell för att under planperioden införa webbaserade hälsocentraler Initiera en mottagning för asyl- och flyktingsjukvård i Hultsfred och mobila team i länet i övrigt Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 15 (55)

16 SJUKHUSEN RÄTT VÅRD I RÄTTAN TID Sjukhuset ska vara en inrättning dit patienterna vänder sig för att få rätt specialistvård av högsta kvalitet i rätt tid. Framtidens utmaningar med ökande och mer komplexa vårdbehov samt dyrare behandlingsmetoder kräver att detta uppdrag blir tydligare och mer renodlat. Sjukvården bör arbeta mer teambaserat och planera utifrån en åldrande befolkning, nya patientgrupper, ett ökat behov av cancervård och patienter med kroniska diagnoser. Då kan vården ske utifrån patientens egna förutsättningar, insatser göras på mest effektiva vårdnivå och de ekonomiska utmaningarna mötas. Det är också dags att landstinget på allvar inleder en process för att skapa jämnare kvalitet och mer jämlik vård genom bättre arbetsfördelning mellan sjukhusen och en nivåstrukturering. Det blir också ett sätt att i det längre perspektivet säkra de tre sjukhusens utveckling. En Morgondagens Vårdavdelning som jobbar med vården av våra mest sköra äldre ska startas på ett av sjukhusen. Där utförs den ordinarie vården samtidigt som landstinget utvecklar nya arbetsmetoder och innovationer i samverkan med universiteten i regionen och forskning som bedrivs där. MER NÄRA VÅRD GER BÄTTRE SJUKHUSVÅRD En utveckling mot snabb, nära och lättillgänglig vård på mest effektiva vårdnivå underlättar för patienten och sparar kostnader vilket ger sjukhusen mer resurser att klara av sitt huvudsakliga uppdrag. Alliansen vill att landstinget driver på den utvecklingen. Det finns idag öppenvård på sjukhusen som skulle kunna utföras på hälsocentralerna istället och i mobila närvårdsteam som besöker olika boendemiljöer. Samtidig gör utvecklingen att det hela tiden tillkommer nya tekniska möjligheter och e-hälsolösningar som gör att patienten själv kan ombesörja viss vård hemma. Mer vård kan fås via internet. Vi ser en framtid där patienten via webkamera i det egna hemmet eller på hälsocentralen kan få en första och enklare bedömning av primärvårds- eller sjukhusläkare, vilket skulle spara in dyrare besök högre upp i vårdkedjan. Vårdvalet bör utökas till att omfatta även vissa öppenvårdsspecialister som det råder brist på eller som saknas helt. Det finns exempel från andra landsting där audionomer och logopeder omfattats av vårdvalet och där vårdköerna försvunnit. Växande köer för att kontrollera hudförändringar gör det till exempel extra angeläget att inkludera hudspecialister i denna utökning. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 16 (55)

17 En väg in handlar om att göra det så enkelt som möjligt för patienterna att komma i kontakt med vården och minimera osäkerheten om vart de ska vända sig Vårdguiden ska i så stor utsträckning som möjligt kunna hjälpa patienter som ringer. Därför bör landstinget utreda hur 1177 Vårdguiden kan bli den samlade vägen in i vården, till exempel genom att hjälpa patienterna med tidsbokningar. Att flytta in primärvårdsjourerna i Kalmar och Västervik på akuten är ytterligare ett sätt att förenkla för patienter som söker vård på udda tider. Idag består en tredjedel av akutmottagningarnas besökare av patienter med besvär som bäst skulle hanteras i primärvården. Vid en samlokalisering skulle dessa patienter få en snabb bedömning av läkare med allmänmedicinsk kompetens, vilket skulle minska belastningen på akutsjukvårdens specialister. CANCERVÅRD Väntetiderna inom cancervården i länet är fortfarande oacceptabelt långa och behöver kortas drastiskt för patientens skull och för att de medicinska resultaten ska bli bättre. Det pågår ett viktigt arbete med att stegvis införa standardiserade vårdförlopp för olika cancerdiagnoser i syfte att minska väntetiderna och jämna ut skillnader mellan olika sjukhus och landsting/regioner. Det är viktigt att landstinget följer implementeringen noga. Det finns till exempel en oro för undanträngningseffekter vad gäller uppföljningar och återbesök inom cancervården. Införandet av standardiserade vårdförlopp kräver också lokalinvesteringar. Onkologin i Västervik är högprioriterad, men även annan stöttande verksamhet i vårdprocessen kring cancer behöver ändamålsenliga lokaler för att undvika flaskhalsar. Antalet cancerfall ökar hela tiden och landstinget behöver göra mer utöver att införa standardiserade vårdförlopp. Man behöver hitta fler köförkortande åtgärder i inom cancervården överlag och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen behöver i samverkan med primärvården lägga ett större fokus på preventiv cancervård inom folkhälsoarbetet. NEONATALVÅRDEN Neonatalvården utsätts för ett allt högre tryck beroende på den positiva utvecklingen med allt fler barn som räddas vid för tidig födsel. Det skapar problem med överbeläggningar. De nuvarande vårdavdelningarna i Kalmar och Västervik klarar inte moderna krav på bland annat smittskydd i samband med dessa överbeläggningar, vilket leder till ökade patientrisker. En plan med Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 17 (55)

18 investering och utveckling av Neonatalvården i länet behöver utarbetas så att investeringar i avdelningar kan ske inom en snar framtid. GOD VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Vården i livets slutskede, den palliativa vården, ska präglas av en helhetssyn, där patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov tillgodoses. Palliativ vård utförs idag både på sjukhus, via primärvård och hemma hos patienter i olika typer av boendeformer. De palliativa rådgivningsteamen spelar en viktig roll för helhetsperspektivet i vården. Via Länsgemensam ledning finns en överenskommelse om samverkan mellan kommunerna och landstinget, för att utveckla den palliativa vården. Det finns nätverk och forum för utbildning och erfarenhetsutbyte. I praktiken fungerar det dock väldigt olika i olika delar av länet. I Kalmar finns sedan lång tid en palliativ vårdavdelning kopplad till lasarettsanknuten hemsjukvård, och i Oskarshamn finns palliativa vårdplatser samlade i en enhet. Palliativ vård inom landstingets övriga slutenvård utförs ofta på vanliga vårdavdelningar, något som patienter, anhöriga och personal upplever som frustrerande. Förutsättningarna försämras därigenom att ta hand om patienter i livets slutskede och anhöriga på ett så värdigt sätt som möjligt. Alliansen vill därför att landstinget inrättar en särskild palliativ enhet även i Västervik tillsammans med det palliativa rådgivningsteamet. På sjukhuset i Västervik saknas en sådan palliativ enhet helt, trots att beslutet att införa det fattades redan Vi vill därför också utvärdera arbetet med palliativ vård inom landstinget och via Länsgemensam ledning. Denna utvärdering involverar även de anhöriga. SPECIALISTVÅRD SOM INTÄKTSMÖJLIGHET Budgetunderskott och svåra prioriteringar av begränsade resurser till trots: Det finns överkapacitet på sina håll inom sjukvården i länet. Att inte nyttja överkapaciteten till att sälja vård till patienter från andra landsting/regioner och EU-länder är resursslöseri. Det finns till exempel operationssalar som inte används under vissa tider. Ortopeden i Oskarshamn har ledig kapacitet att ta emot utomlänspatienter. Landstinget ska identifiera vilka möjligheter som finns att sälja vård och arbeta aktivt med att öka intäkterna. STÖD TILL MÄNNISKOR MED KRONISKA SJUKDOMAR Kroniskt sjuka som inte får återbesök till sjukvården i tid eller måste vänta på vård löper stor risk för försämrat hälsotillstånd. Landstinget måste därför ta till Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 18 (55)

19 vara på individens vilja och möjligheter att förbättra och vårda sin egen hälsa. Diabetiker har till exempel ofta hög kännedom om sin egen sjukdom och är villiga att testa nya tekniska lösningar som förenklar vardagen. Det behövs en strategi för hur hälso-sjukvården bättre ska stödja människor med långvariga kroniska sjukdomar såsom till exempel diabetes, reumatism och hjärtsvikt. BÄTTRE PROCESS FÖR EGENREMISSER Rätten att skriva egenremiss har stärkt patientens valfrihet och möjlighet att påverka sin egen vårdsituation. Patienter som är missnöjda med primärvården eller tycker remissförfarandet tar för lång tid kan söka vård på sjukhuset direkt. Men det har också inneburit ett kraftigt ökat administrativt tryck på sjukhusen från patienter som skulle kunna hanteras bättre inom primärvården. I många fall vill därför sjukhusspecialisterna ändå ha en remiss från primärvården för att kunna göra prioriteringar. Därför måste landstinget se över processen kring hanteringen, utan att inkräkta på patientens rätt att skriva egenremiss. FORSKNING OCH INNOVATION Landstinget i Kalmar län är litet. Ambitionen att även i framtiden kunna erbjuda ett brett urval av vård utan att göra avkall på kvalitet är en enorm utmaning. Specialiseringar och nivåstruktureringar utreds både nationellt och i sjukvårdsregionen. Därför behöver vårt landsting satsa på utvalda spetsområden. Ett sätt är ett mer systematiserat samarbete med högskolor och universitet i regionen kring aktuell forskning, samt med företag som arbetar inom landstingets kompetensområde. Därför vill Alliansen att landstinget tar fram en forsknings- och innovationsstrategi som utgår från behoven i länet och sjukvårdsregionen och där landstinget markerar sin ställning i övriga sjukvårdssverige. Landstinget behöver skapa tydliga målsättningar och prioriteringar inom området för att kunna tillhandahålla god vård även i framtiden. ALLIANSEN VILL: Inrätta en Morgondagens Vårdavdelning för äldre Utöka vårdvalet med specialistområden inom öppenvården med bristande tillgänglighet Skapa mer ändamålsenliga lokaler för onkologin i Västervik Inrätta en palliativ vårdenhet i Västervik Utvärdera arbetet med palliativ vård inom landstinget och via Länsgemensam ledning Ta fram plan för att öka intäkterna från såld vård Utarbeta förslag till förbättrad Neonatalvård Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 19 (55)

20 Ta fram en strategi för bättre hälsa bland patienter med kroniska sjukdomar Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 20 (55)

21 EN MER JÄMLIK PSYKIATRI Den psykiska ohälsan ökar och är numera den vanligaste orsaken till sjukskrivning, särskilt bland kvinnor. Förbättrad psykisk hälsa är därför en viktig jämlikhets- och jämställdhetsfråga. Den psykiatriska öppenvården måste finnas närvarande i hela länet. Alliansen står fast vid att utifrån ett jämlikhetsperspektiv ska en studie göras kring tillgängligheten i den specialiserade psykiatrin som tar hänsyn till faktorer som bostadsort, kön och ålder. Landstinget ska sedan ta fram en handlingsplan för hur variationer i vårdbehov kan mötas. Idag saknas vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin i norra länet. Därför ska särskilda vårdplatser inrättas även i Västervik. Inget barn ska som idag riskera att hamna inom vuxenpsykiatrin. TIDIGA INSATSER OCH MER SAMVERKAN Den första linjens psykiatri för lättare psykisk ohälsa har numera flyttat ut i primärvården. Samtidigt blir psykiatrin mer specialiserad på tyngre psykisk sjukdomsproblematik. Det är viktigt att nya trösklar inte skapas mellan dessa verksamheter. Landstinget behöver öka tillgängligheten till förebyggande insatser där barn och ungdomar i riskzonen kan upptäckas tidigt. Här krävs mer samordnade insatser med föräldrar, socialtjänst, skola/elevhälsa, barn- och ungdomspsykiatri samt övrig hälso- och sjukvård. Målsättningen måste vara att olika aktörer deltar och bidrar. Ett särskilt fokus bör finnas på gruppen unga vuxna. Ungdomar i denna fas av livet ställs inför nya krav och livssituationer som kan leda till akuta och livslånga kriser. Här behövs ett särskilt anpassat stöd som kännetecknas av hög tillgänglighet och snabb behandling. En ökad samverkan med länets kommuner bör utvecklas för personer med psykosociala funktionshinder. Organisatoriska gränser får inte utgöra hinder för en god verksamhet med individen i centrum. Ett bra exempel på sådan verksamhet är Nymålen som drivs i samverkan mellan Oskarshamns kommun och landstinget. BÄTTRE HJÄLP TILL ÄLDRE MED PSYKISK OHÄLSA En annan patientgrupp som måste uppmärksammas är äldre med psykisk ohälsa. Det är väl belagt att den psykiska ohälsan hos äldre under många år varit ett eftersatt område. Denna grupp får inte behandling i form av samtalsbehandling i samma utsträckning som yngre utan behandlas oftare med psykofarmaka. Oftast bemöts problemen i denna åldersgrupp med att psykisk ohälsa beror på åldern och därför blir de inte tagna på allvar. Det behövs mer kunskap om psykisk sjukdom hos äldre och om hur man bemöter oro, ångest, aggressivitet, sömnsvårigheter och vanföreställningar samt om vad som styr olika insatser. Dessa görs av både landstinget och kommunerna och kräver bredare samverkan och förbättrad helhetssyn. Det kan ske genom att landstinget Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 21 (55)

22 medverkar vid utbildningar av hemtjänstpersonal. I Region Kronoberg pågår en rad intressanta verksamheter i samverkan med kommunerna. En särskild äldrepsykiatrisk enhet ger äldre stöd på hemmaplan genom två olika hemsjukvårdsteam. Demensteamet rycker ut till äldreboenden i akuta situationer och kan förhindra polishämtning och tvångsvård. Det affektiva teamet ger stöd så att äldre med depressioner kan bo hemma mellan ECT-behandlingar. Dessutom ger enheten dygnet runt-stöd på telefon till kommunernas hemtjänst, äldreboenden och anhöriga. Vårt landsting bör ta initiativ till liknande samverkan i Kalmar län. FLER UTFÖRARARE I PSYKIATRIN Köerna inom psykiatrin växer igen på grund av en kombination av ökat söktryck, bemanningsproblem och den borttagna kömiljarden. För att förbättra tillgängligheten måste landstinget släppa in fler utförare även inom psykiatrin enligt Lagen om Vårdval. Detta skulle även kunna minska landstingets ökade kostnader för bemanningsföretag. Landstinget ska även aktivt arbeta för införande av nya e-hälsolösningar inom psykiatrin. NYA LOKALER UTVECKLAR VÅRDEN Landstinget har beslutat, eller kommer under planperioden att besluta, om nya lokaler för psykiatrin. Mer ändamålsenliga lokaler är en viktig förutsättning för att kvalitetssäkra arbetsmiljön, utveckla verksamheten och för att kunna möta framtida krav på ökad flexibilitet. En större fysisk närhet till somatiken ökar möjligheten till behandling av samsjuklighet eftersom psykisk ohälsa också ofta leder till större behov av somatisk vård. SATSA PÅ PARAMEDICINSK KOMPETENS Den mer specialiserade psykiatrin ställer nya krav på medarbetarna i form av kompetensutveckling. Det finns ett behov av personal med paramedicinsk kompetens (kuratorer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister med flera) som ett komplement till, och för att avlasta läkare och sjuksköterskor. Dessa är väl representerade i den somatiska vården men i mycket liten utsträckning inom psykiatrin. SUICIDPREVENTION Det påbörjade arbetet med suicidprevention ska intensifieras i samverkan med övriga samhällsaktörer och frivilligorganisationer. Här bör ett förebyggande arbete ske i samverkan med skolornas elevhälsa redan ute på skolorna. Nyckeln Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 22 (55)

23 är att tidigt upptäcka människor i riskzonen. Landstingets arbete med att utbilda instruktörer i första hjälpen i psykisk ohälsa är en metod som ska utvecklas vidare och marknadsföras bredare. Det behövs även ökat fokus på samhällsplanering för att bygga bort befintliga platser och inte bygga nya som lätt kan användas i suicidsammanhang. ALLIANSEN VILL: Att vårdplatser för barn och ungdomar inrättas vid Västerviks sjukhus. Utreda tillgängligheten till specialiserad psykiatrisk vård i länet utifrån ett jämlikhetsperspektiv Skapa ett särskilt anpassat stöd med hög tillgänglighet och snabb behandling för gruppen unga vuxna med psykisk ohälsa. Skapa en äldrepsykiatrisk enhet för samverkan med kommunerna Förstärka psykiatrin med paramedicinsk kompetens för att komplettera och avlasta läkare och sjuksköterskor. Utveckla samverkan med kommunerna kring barn och ungas fysiska och psykiska hälsa samt övriga grupper med psykosociala funktionshinder Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 23 (55)

24 KULTUR OCH BILDNING Kulturen spelar en viktig roll för utvecklingen av Kalmar län och skulle kunna vara en viktig pusselbit för att skapa hälsa. Länet har på regional nivå institutioner med ett tydligt regionalt uppdrag om att verka i hela länet. Detta är något som kan utvecklas och förstärkas. Satsningen på kulturresor för skolelever är betydelsefull och det är viktigt att den utvecklas så att alla betydelsefulla offentliga och privata institutioner i länet blir tillgängliga. Det är till exempel inte acceptabelt att Vida museum på Öland inte ingår i utbudet. Kalmar län har en stor utmaning med mottagande av nyanlända. För att utveckla förmågan att göra detta på ett bra sätt bör också kulturföreningar och kulturaktiviteter användas och stimuleras. På samma sätt som till exempel idrottsföreningar skapar fotbollsaktiviteter, borde kulturföreningar och länets institutioner kunna bidra. Länet har en struktur av klassiska kulturinstitutioner. Samtidigt har det de senaste åren vuxit fram nya kulturcentra i länet så som till exempel Astrid Lindgrens Näs, Rockarkivet i Hultsfred och Glass Factory i Boda. Ett arbete bör inledas där vi skapar en sammanhållen strategi för hur dessa nya centra ska bli en del av det gemensamma regionala kulturutbudet och i förlängningen kunna få viss del av det regionala kulturstödet. Smålands Kulturfestival är en festival som öppnar över kommun och länsgränser i Kronobergs län och Jönköpings län, samt även Virserum. För framtiden borde det vara intressant att även Kalmar län blir en del av en småländsk kulturfestival. Barn och ungas kulturskapande är av stor betydelse och behöver utvecklas. Därför behöver satsningar göras på områden som ökar tillgängligheten och matchar statens satsningar på skapande skola. Landstingets lokaler och mark runt lokalerna borde i än högre grad kunna användas för kulturella aktiviteter och konstnärliga installationer. En särskilt analys bör göras av vilka ytor som skulle kunna användas för detta ändamål. En utvecklad satsning behöver göras på Kultur och Hälsa. Det pågående projektet bör få en fastare form med en uttalad plan för utvecklad Kultur och Hälsa i Kalmar län. Kultur och hälsa har varit i fokus också inom landstingets verksamhet. För att nå bredd och framgång bör man ta i beaktande den omfattande och breda verksamheten som länets studieförbund genomför i samverkan med enskilda och organisationer. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 24 (55)

25 FOLKHÖGSKOLORNA FÖR UTVECKLING OCH INTEGRATIONI Genom bildning och kunskap kan vi växa som människor. Våra folkhögskolors roll i samhället kan inte och får inte underskattas. För många skoltrötta utgör de, med sin unika pedagogik, en andra chans i livet att utvecklas och utbildas. Våra folkhögskolor är ofta ett Sverige i miniatyr med invandrare, personer med olika funktionsnedsättningar samt människor med skiftande utbildningsbakgrund som riskerar att hamna i utanförskap. På våra folkhögskolor lär man sig på ett föredömligt sätt demokrati och att behandla andra människor med respekt. Folkhögskolorna har i snart 150 år hjälpt generation efter generation in i arbete, studier och samhällsgemenskap. Därigenom har folkhögskolorna blivit en viktig resurs för länets utveckling. Utmaningarna har varierat genom tiderna men folkhögskolornas verksamhet har alltid kännetecknats av stor flexibilitet och därigenom kunnat anpassa sig efter nya behov och förutsättningar. En sådan utmaning är i dagens samhälle att bidra till nyanlända invandrares etablering i landet. Det finns en enorm kompetens och engagemang bland personalen för att arbeta med dessa frågor. Det har blivit en viktig framgångsfaktor för våra folkhögskolor. Som ett exempel kan nämnas de utbildningar i sjukvårdssvenska som arrangeras på Vimmerby och Högalids folkhögskolor. Här finns en direkt koppling mellan folkhögskolornas bildningsuppdrag, hälso- och sjukvård samt integration. För att folkhögskolorna ska kunna klara sina uppdrag måste deras lokaler bättre anpassas efter nya målgrupper utifrån fysisk tillgänglighet och ökat antal deltagare. Det är viktigt både för deltagarnas men också för våra medarbetares arbetsmiljö. Behoven av modernisering är störst på Högalids folkhögskola. Alla de nya utmaningarna ställer sammantaget ökade krav på ny kompetens hos medarbetarna. Därför är en fortsatt satsning på fortbildning nödvändig. Folkhögskolans roll i det regionala utvecklingsarbetet måste lyftas upp på ett bättre sätt. Skolornas förmåga att snabbt anpassa sig efter nya behov och förutsättningar måste utvecklas. Verksamheten ska inte begränsas till befintliga lokaler på folkhögskoleorterna utan måste snabbt kunna flytta ut i länet för att möta lokala behov på plats. Det gäller särskilt kommuner med höga ohälsotal och arbetslöshet som Hultsfred och Högsby. ALLIANSEN VILL: Utveckla möjligheten till kulturresor Skapa stimulans för att kulturföreningar och kulturinstitutioner deltar i välkomnandet av nyanlända Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 25 (55)