Landstingsplan

Transkript

1 Landstingsplan Landstinget i Kalmar län

2 INLEDNING... 4 VÅRA VIKTIGASTE PUNKTER... 5 FYRA STORA UTMANINGAR... 6 FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 6 MORGONDAGENS ARBETSPLATS... 7 DIGITALISERINGEN... 8 FRAMTIDENS ARBETSMARKNADSREGIONER... 9 ORDNING I EKONOMIN ATT SKAPA ORDNING I EKONOMIN SATSNINGAR PÅ FÖREBYGGANDE OCH NÄRA VÅRD FÖREBYGGANDE VÅRD SJUKVÅRD SOM BRÅDSKAR PRIMÄRVÅRD NÄRA VÅRD PRIMÄRVÅRDSSTRATEGI FÖR EN NY VÅRDSTRUKTUR MER PENGAR I PRIMÄRVÅRDEN ÖKA ATTRAKTIVITETEN I PRIMÄRVÅRDEN ETT JÄMLIKT VÅRDVAL FÖR NÄRA VÅRD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH FLYKTINGAR HEMSJUKHUS OCH ÄLDREVÅRDSMOTTAGNINGAR FRAMTIDENS PRIMÄRVÅRD SJUKHUSVÅRD EFTER BEHOV MORGONDAGENS VÅRDAVDELNING NÄRA TILL TRYGG FÖRLOSSNINGSVÅRD MER NÄRA VÅRD GER BÄTTRE SJUKHUSVÅRD CANCERVÅRD LIKA GOD VÅRD I LIVET SLUT SOM NÄR DET BÖRJAR ÖKADE INTÄKTER VÅRD FÖR PSYKISK HÄLSA TIDIGA INSATSER FÖR BARN OCH UNGDOMAR BÄTTRE HJÄLP TILL ÄLDRE MED PSYKISK OHÄLSA FLER UTFÖRARE I PSYKIATRIN NYA LOKALER UTVECKLAR VÅRDEN SÄRSKILD KOMPETENS VID ARBETE MED ASYLSÖKANDE EFFEKTIVARE MISSBRUKSVÅRD SJÄLVMORDSFÖREBYGGANDE ARBETE ATTRAKTIV ARBETSGIVARE BÄTTRE ANSTÄLLNINGSVILLKOR Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 2 (75)

3 KOMPETENSUTVECKLING GOD ARBETSMILJÖ ETT KONKURRENSMEDEL REKRYTERING ÖKAD MÅNGFALD UTVECKLAR VERKSAMHETEN REGIONAL UTVECKLING FÖRSTÄRKT REGIONAL UTVECKLING KOLLEKTIVTRAFIKEN KULTUR FÖR HÄLSA OCH UTVECKLING FÖRSTÄRKT KOMPETENSFÖRSÖRJNING ALLIANSENS YRKANDEN LANDSTINGETS MÅL: NÖJDA INVÅNARE MED HÖG LIVSKVALITET LANDSTINGETS MÅL: GOD HÄLSA HOS INVÅNVARNA LANDSTINGETS MÅL: EN ATTRAKTIV, UTVECKLANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATS EKONOMI: GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 3 (75)

4 Alliansen i Landstinget i Kalmar län lägger härmed följande tilläggsoch ändringsförslag till majoritetens landstingsplan : Inledning Alliansen tar med detta budgetförslag ansvar för de förändringar som måste göras inom hälso- och sjukvården för att klara av länets vårdbehov i framtiden, och presenterar åtgärder som förbereder landstinget för det utökade ansvaret för regional utveckling från och med den 1 januari Det är ett budgetförslag som för sjukvården närmare patienten. Nära vård, som Alliansen kallade det långt innan det blev ett modeord hos den rödgröna landstingsmajoriteten. Fler mottagningar på mindre orter, mer vård som utförs i hemmet istället för på sjukhuset som idag, och ökat fokus på e-hälsolösningar, för att nämna några exempel ur innehållet. Det är naturligtvis bra för den enskilda patienten, men det är också nödvändigt för att landstinget ska klara sitt sjukvårdsuppdrag i framtiden. Befolkningen blir allt äldre och kräver mer vård, samtidigt som sjukvården kan behandla och förebygga fler och fler sjukdomar. För att hålla nere kostnaderna måste sjukvården därför jobba mer effektivt och förebyggande. Sjukvårdssverige är överens om att Nära vård är vägen dit, men i Kalmar län går förändringen för långsamt under den rödgröna majoritetens ledning. Nära vård kräver en politik som sätter individen i centrum och politiker som respekterar valfriheten och ser att den leder till ökad effektivitet, kvalitet och tillgänglighet i sjukvården. Detta förhållningssätt, och en politik för fler jobb i den privata sektorn i länet, är de enda sätten att långsiktigt frigöra och tillföra resurser till nya satsningar och reformer. Detta är Alliansens politik som dessutom skiljer oss från såväl den rödgröna majoriteten i landstinget som den rödgröna regeringen. I Kalmar län har rödgrön sjukvårdspolitik lett till motsatsen: centraliserad vård, en sjukvård som sätter systemet före människan, längre väntetider för patienterna och högre skatter Detta är också en budget med förslag för att förstärka den regionala utvecklingen och gynna befolknings- och sysselsättningsutvecklingen samt den ekonomiska tillväxten i länet. Länets konkurrenskraft måste stärkas om jobben blir fler om landstingets resurser ska öka. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 4 (75)

5 Våra viktigaste punkter Detta är de viktigaste åtgärderna i Alliansens budgetförslag för 2018 en sjupunktslista där vi skjuter till mer pengar än den rödgröna landstingsmajoriteten, totalt 45 Mkr, samt en åttonde punkt som ytterst handlar om skapa större gemensamma resurser: 1. Hälsovalet, primärvårdens vårdvalsmodell: 15 Mkr 2. Vårdval inom Första linjens psykiatri: 4 Mkr 3. Filialersättning och äldrevårdsmottagningar: 3 Mkr 4. Förebyggande hälsoundersökningar och folkhälsoarbete: 3 Mkr respektive 1 Mkr 5. Bättre anställningsvillkor: 14 Mkr 6. Införande av bedömningsbil: 2 Mkr 7. Bättre tillgänglighet på 1177 Vårdguiden: 3 Mkr 8. Bättre företagsklimat. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 5 (75)

6 Fyra stora utmaningar Alliansen ser fyra stora utmaningar som landstinget måste ta på allvar i kommande landstingsplan: Sjukvårdens anpassning till ett ökat vårdbehov i framtiden. Behålla befintliga medarbetare och rekrytera nya med rätt kompetens. Ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Verka för färre och större arbetsmarknadsregioner i länet för att gynna tillväxten. FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Vårdbehovet kommer att öka eftersom befolkningen växer och andelen äldre med komplexa sjukdomstillstånd blir fler. Vårt landsting behöver förbereda sig genom att ta fram en långsiktig utvecklingsplan för hela hälso- och sjukvården i länet. Om landstinget ska klara av sitt hälso- och sjukvårdsuppdrag i framtiden måste dess olika delar bli bättre på att samverka, förebygga allvarliga sjukdomstillstånd och utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Vissa vårdinsatser och resurser måste flyttas från sjukhusen till hälsocentralerna och den kommunala hemsjukvården, så att vården kommer närmare medborgarna. Genom tidigare insatser används resurserna bättre. Det är en förändring som sjukvårdssverige är överens om. Denna förändring går för långsamt i Kalmar län och landstinget behöver anpassa sig till det ökade vårdbehovet på ett mer systematiskt sätt. Alliansen vill sätta ett tydligt och långsiktigt mål för förflyttningen av vårdtyngdpunkten från sjukhusen till primärvården. Idag används begreppet vård på distans när man talar om vård via nya e- hälsolösningar eller digitala vårdrum på hälsocentralerna. Vi anser att det är ett avigt sätt att tänka. Det är rimligare att vända på perspektivet och etablera synsättet att vård på distans är när patienten får vård på sjukhuset i stället för i hemmet eller på en mottagning nära hemmet. Dagens sjukhusvård behöver i större utsträckning bedrivas som dagsjukvård utan inläggning, så kallad öppenvård, alternativt flyttas ut och utföras inom primärvården eller den kommunala hemsjukvården. När uppgifter flyttas från sjukhusen till primärvården ska motsvarande budgetresurser följa med, vilket inte sker idag. Sjukhusen ska vara inrättningar dit patienterna vänder sig för att få rätt specialistvård av högsta kvalitet och i rätt tid. Genom denna process blir sjukhusens uppdrag tydligare. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 6 (75)

7 Primärvården ska avlasta sjukhusen från patienter som inte kräver vård av slutenvårdsspecialister. Patienter med mindre allvarliga åkommor eller långvariga och kroniska tillstånd bör i större omfattning få vård på sin hälsocentral eller i bostaden. När primärvården gör fler insatser för ökad folkhälsa och tidig upptäckt av olika sjukdomstillstånd, minskar behovet av dyrare sjukhusvård i ett senare skede. Allt detta förutsätter att den i dag underdimensionerade primärvården får större budgetresurser och löser sina rekryteringsbehov. Det måste bli mer attraktivt för läkare och sköterskor att jobba där. Det är hög tid att Landstinget i Kalmar län börjar förskjutningen från sluten- till öppenvård, från sjukhus till hälsocentral och från vård till hälsofrämjande. Det är endast så hälso- och sjukvården kan klara av det ökande vårdbehovet från en åldrande och växande befolkning. Alliansen vill Skapa en sammanhållen och nära hälso- och sjukvård som utnyttjar resurserna så effektivt som möjligt i hela länet. Flytta resurser och vård från sjukhusen till primärvården samt sätta ett tydligt och långsiktigt mål för detta. MORGONDAGENS ARBETSPLATS En god kompetensförsörjning är en förutsättning för att kunna erbjuda en hälsooch sjukvård med god tillgänglighet och hög kvalitet. Medarbetarnas yrkeskunnande och engagemang skapar förtroende hos patienten, större kontinuitet i vården och ökad patientsäkerhet. Mycket fokus har lagts på att rekrytera nya medarbetare men det är lika viktigt att visa uppskattning för den kompetens och erfarenhet som redan finns inom landstinget. Detta sker bland annat genom en långsiktig lönepolitik där kompetensutveckling, erfarenhet och ansvarstagande belönas men även genom en god arbetsmiljö, karriärmöjligheter och attraktiva arbetstider. Lojalitet ska premieras och därför vill vi införa en form av trohetsbonus för medarbetare med lång erfarenhet. Konkurrensen om personalen ökar. Personalrörligheten har ökat och många av landstingets mest erfarna medarbetare har lämnat organisationen för arbete i kommuner, andra landsting, bemanningsföretag och arbetsgivare i andra länder som lockat med bättre arbetsvillkor i form av högre löner och mer individuellt anpassad arbetstid. Vakanta tjänster har fått fyllas med inhyrd personal vilket gjort att landstingets resurser används mindre effektivt, kontinuiteten har försämrats och i vissa fall riskeras patientsäkerheten. Vi vill använda en del av kostnaderna för hyrpersonal till långsiktiga satsningar på bättre anställningsvillkor i verksamheter med bemanningsproblem. Särskilt riktade lönesatsningar kan vara en lösning men även att prova nya arbetstidsmodeller. Den treskiftsmodell som används på många håll i vården behöver utvärderas utifrån ett attraktivitetsoch arbetsmiljöperspektiv. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 7 (75)

8 Arbetsbelastningen är hög i många verksamheter och det finns tydliga brister i arbetsmiljön. Patientvolymerna har ökat vilket ställer krav på ökad produktion och kapacitet i vården. För att vara en attraktiv arbetsgivare och kunna säkra upp patientsäkerhet och arbetsmiljö behöver landstinget göra en översyn av grundbemanningen inom samtliga verksamheter. Det är viktigt att den utformas efter vårdbehov och att den bygger på en jämlik vård i hela länet. Förändringar i verksamheten måste ske i nära dialog och samverkan med medarbetarna och deras fackliga organisationer. Alla medarbetare ska känna sig sedda och lyssnade till. All form av tystnadskultur måste motverkas. Fler karriärvägar, även kliniska, behöver skapas i hälso- och sjukvården. Viljan hos medarbetare att vidareutbilda sig ska tas tillvara och arbetsuppgifterna bättre motsvara den nya kompetensen. Arbetet med att avskaffa ofrivilliga deltider ska fortsätta och arbetet måste utformas så att det blir möjligt att orka arbeta heltid. Alliansen vill ge sjukvårdspersonalen mer tid för det patientnära arbetet. Vårdpersonalens tid för administration och annat arbete som inte är direkt värdeskapande för patienten måste reduceras. Alliansen vill Genomföra en total översyn av grundbemanningen inom hälso- och sjukvården utifrån att vården ska vara jämlik i hela länet. Införa en trohetsbonus för att belöna trotjänare med erfarenhet. Att dyra kostnader till bemanningsföretag istället används till aktiva åtgärder för att förbättra anställningsvillkoren för landstingets medarbetare. Utifrån ett arbetsmiljö- och rekryteringsperspektiv utvärdera den treskiftsmodell som används på många håll i sjukvården. DIGITALISERINGEN Digitaliseringen skapar nya möjligheter i vården. Den förenklar arbetet, ökar tillgängligheten för patienterna och skapar helt nya möjligheter för till exempel kroniskt sjuka patienter att få ett utvecklat stöd för sin vård. Landstinget måste öka tempot för införandet av nya e-hälsolösningar och bli bättre på att använda digitaliseringen för att utveckla och komplettera vården i alla delar. Under de senaste åren har flera framgångsrika projekt testats i länet. Bland annat har hudkliniken i Västervik tillsammans med ett par hälsocentraler arbetat med att fotografera misstänkta hudförändringar och sända dem till kliniken för snabb bedömning. På ett par platser har även digitala hälsocentraler testats. Båda dessa arbetssätt måste nu föras ut brett i övriga länet. Journalsystemet Cosmic måste vidareutvecklas snabbare för att bli ett bättre stöd för medarbetarna och mer patientorienterat. Det är viktigt att nya lösningar börjar användas och att de effektiviseringar som kan göras också tas tillvara. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 8 (75)

9 Därför bör landstinget ta fram en modell för att vid varje införande frigöra resurser som kan sparas in eller användas där de behövs bättre i vården. För patienter med kroniska sjukdomar ska vården förbättras med digitala lösningar, till exempel för självrapportering av data och stöd till egenvård. En plan behöver upprättas för hur en större del av vården ska bli tillgänglig virtuellt och patienten kunna förbereda besök genom att digitalt redogöra för sin sjukdomshistoria. Det övergripande målet ska vara att öka tillgängligheten totalt sett. Ett konkret exempel på mål är exempelvis hur många som söker hjälp på 1177 via symptomguide eller via app och chattfunktion istället för telefon eller fysiska besök. Digitaliseringen kan ersätta många fysiska besök, underlätta vårdplanering och skapa möjlighet till större patientdelaktighet. För att det ska bli möjligt behöver det ske en kompetenshöjning hos landstingets medarbetare så att de enkelt kan ta tillvara möjligheterna. Kalmar län är ett avlångt län. Många invånare har långa avstånd till de större orterna. Därför måste landstinget utveckla digitala redskap för att gynna den regionala utvecklingen i hela länet. Inom till exempel kultur och utbildning finns stora möjligheter att ge alla en större tillgång på utbud. Men digitaliseringen ska också användas för att utveckla kollektivtrafiken. Smarta appar när man reser och mobila samåkningslösningar skulle vidga utbudet och även gynna miljön. Alliansen vill Att landstinget i Kalmar län ska ligga i framkant när det gäller att använda e-hälsolösningar och öka tempot för införande av nya lösningar, samtidigt som man ökar kraven på journalsystemet. Utarbeta en plan för en digital kompetenshöjning hos personalen. Skapa en plan med tydligt siffersatta mål för vårdens tillgänglighet digitalt och patienternas digitala möjligheter, samt ta tillvara ekonomiska och personella effekter av digitalisering. FRAMTIDENS ARBETSMARKNADSREGIONER Kalmar län är uppdelat i många små arbetsmarknadsregioner. Forskningen visar att en utveckling mot färre och större arbetsmarknadsregioner gynnar både befolkningsutvecklingen, sysselsättningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten i en region. Ju fler som bor och jobbar i länet och ju bättre det går för de privata företagen här, desto mer resurser blir det till offentlig verksamhet som till exempel sjukvård och kollektivtrafik. Lokala arbetsmarknadsregioner är särskilt beroende av en välfungerande bostadsmarknad och transportinfrastruktur. Att jobba för färre och större arbetsmarknadsregioner blir därmed en av de viktigaste utmaningarna för framtiden som faktiskt går att påverka lokalt och Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 9 (75)

10 regionalt. Landstinget och den blivande regionen behöver ta ett tydligt ansvar för att detta arbete intensifieras. Länet måste få större andel av de nationella infrastruktursatsningarna, kollektivtrafiken måste utvecklas vidare och kompetensförsörjningen stärkas. Utöver detta måste regionen och kommunerna i länet jobba tillsammans för en regionalt och lokalt bättre anpassad bostadsmarknad. Då blir länet mer konkurrenskraftigt så att företag vill investera här och människor bo kvar eller flytta hit. Alliansen vill Intensifiera arbetet med att gå från fem till två arbetsmarknadsregioner i länet. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 10 (75)

11 Ordning i ekonomin Ekonomin för landstingets verksamheter har de senaste åren utvecklats i fel riktning. Kostnadsutvecklingen har varit för hög, budgetunderskotten har fortsatt öka och det totala resultatet har blivit alltmer beroende av finansiella intäkter från börsen. Under 2017 har underskotten i verksamheterna fortsatt ligga på en hög nivå. Med prognostiserade underskott i förvaltningarna på över 200 miljoner kronor har majoriteten undvikit att ta ansvar i en mycket besvärlig situation. Den svaga ekonomin har inneburit att tokrycksstängningen av vårdplatser under 2016 har bestått och till exempel på länssjukhuset inneburit permanenta förändringar som personalen återkommande kritiserar. Att hantera verksamheten, personalen och patienterna på detta sätt är oansvarigt och leder till minskad tillit till den politiska ledningen. De rödgröna undergräver genom sina åtgärder förtroendet och minskar medarbetarnas känsla av att politiken tar dem på allvar. Varje år tvingas landstingets sjukvårdsförvaltningar konstatera att budgeten är omöjlig att följa eftersom den är helt orealistisk. Vissa verksamhetsföreträdare illustrerar det tydligt när de säger att "vi är underbudgeterade från dag ett på året". Det gäller för många verksamheter och har påpekats flera gånger av revisorerna i deras årsrapport. Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar de kommande åren. En växande demografisk utmaning med allt fler äldre, både relativt sett och till antal, betyder att fler kommer att behöva vård. Det finns dessutom en liten grupp medborgare, en till två procent av befolkningen, som har behov av och använder en mycket stor del av sjukvårdens resurser. Vården är idag dåligt utformad för denna grupp och måste få ett mycket starkare fokus på dess behov. Genom en mer genomtänkt, patientcentrerad och individualiserad vård, skulle dess kvalitet bli bättre och resurserna användas mer effektivt. Fler vårdinsatser måste göras i primärvården och i samverkan med kommunernas hemsjukvård. Alternativet, om sjukvården fortsätter som nu, innebär att landstinget måste bygga till sjukhusen med fler vårdplatser för att klara det ökade vårdtrycket. Kostnaderna stiger men vården blir sämre för den enskilda patienten. Med ett ökat demografiskt tryck kommande år, som bedöms motsvara 85 miljoner kronor i ökade kostnader, är det nödvändigt att nå balans i ekonomin. Det finns alltså en obalans i både sjukvårdens utformning och dess ekonomi. Detta måste rättas till för att landstinget ska få kontroll över kostnadsutvecklingen och kunna utveckla vården i rätt riktning. Genom att i tid utarbeta åtgärder och fatta beslut kan risken för ytterligare skattehöjningar minimeras och tokryck och panikåtgärder undvikas. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 11 (75)

12 ATT SKAPA ORDNING I EKONOMIN Den rödgröna majoritetens strategi, där inga kostnadsbesparande åtgärder redovisas eller beslutas politiskt, har för länge sedan kommit till vägs ände. Inför 2018 kommer nya statliga medel landstinget till del. Dessa behövs eftersom regeringen tidigare i mandatperioden helt svikit sina löften om att satsa på välfärden. För Allianspartierna är det angeläget att dessa medel används för att utveckla och förstärka framförallt den nära vården och bli grund för den omställning som behöver göras. Det betyder att det glapp som finns mellan budget och verkliga kostnader i förvaltningarna måste hanteras. Det behövs en strategi där politiken tar ansvar och ställer krav på verksamheterna att ta fram förslag till åtgärder som kan verkställas utan att tillgängligheten till vård försämras i länet. Landstinget behöver börja ställa om sin organisation till en modernare vård med tyngdpunkten i primärvården och den nära vården. Alliansens bedömning är att det, utöver de vardagsrationaliseringar som görs i förvaltningarna, måste tas fram en handlingsplan med kostnadsbesparande förslag och en balansering mellan centrala anslag och förvaltningar så att budgetar mer rimligt motsvarar förväntade kostnader. Det är trots allt så att landstinget med hjälp av bland annat finansiella intäkter klarat att nå överskott, även om dessa varierat i storlek och inte nått budgetmålen. Hur mycket av kostnadssänkande åtgärder som behövs måste analyseras och Alliansens förordar därför en grundläggande ekonomisk analys med sikte på balanserade realistiska budgetar och med utgångspunkt i detta en samlad handlingsplan. Ett särskilt fokus bör finnas på åtgärder inom administration och service samt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Förvaltningarna bör i det samlade arbetet redovisa hur man över en treårsperiod kan komma i balans. Det finns ett gammalt beslut om att allt som inte är kärnverksamhet inom landstinget ska konkurrensprövas. Alliansen vill ge landstingsservice ett ännu tydligare uppdrag att verkställa detta beslut. KLT ska utarbeta en strategi för att inom senast fem år nå 50 procents kostnadstäckning av trafiken. Under 2018 måste de första stegen tas med ett frigörande av 25 miljoner kronor. Samtidigt som konkreta åtgärdsplaner utarbetas och redovisas måste en plan för en moderniserad vård tas fram. Det innebär större ersättning till primärvården men också över tid ökade krav på densamma. Vidare måste sjukhusen anpassas till nya förutsättningar. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 12 (75)

13 Åtgärdsområden Den ekonomiska analys- och åtgärdsplan som landstingsdirektören får i uppdrag att utarbeta ska särskilt titta och sätta ekonomiska krav på bland annat följande områden och åtgärder: Redovisa åtgärder för en mer kostnadseffektiv administration och förvaltningsstruktur. Följsamhet till gjorda upphandlingar. Fokus på att minska undvikbar slutenvård, arbeta med förstärkt utskrivning och följa inskrivningsnivåerna från akutmottagningarna. Jämlik fördelning av vårdplatser och personaltäthet i länet utifrån vårdbehov. Reducering av kostnaden för bolagsbemanning. Förbättra möjligheterna att sälja vård till andra landsting och regioner för att bättre utnyttja kapaciteten vid länets sjukhus. Gäller särskilt ortopedin i Oskarshamn. Ställa krav på att ta vara på ekonomiska effekter av arbetet "Rätt vårdadministration på rätt nivå. Använda personalens kompetens till rätt uppgifter genom bland annat införandet av vårdnära tjänster. Krav på att införande av digitala lösningar tas hem som besparingar och rationaliseringar. Sänkta kostnader för uteblivna besök med möjliga avgiftsåtgärder. Åstadkomma större kostnadseffektiviseringar. Skapa jämlika kostnader per patient i länet. Minskat tryck på akuten genom utvecklad och förstärkt Nära vård. SATSNINGAR PÅ FÖREBYGGANDE OCH NÄRA VÅRD Det är alltid bättre för den enskilde och billigare för samhället att förebygga ohälsa, än att bota en sjukdom i ett senare skede. I en tid av ekonomiska svårigheter behöver därför ännu större satsningar än tidigare göras för att åstadkomma förbättringar. För Alliansen är en satsning på primärvården helt avgörande. Vi ser primärvården som en nyckel till god ekonomisk hushållning, där tyngdpunkten av hälso- och sjukvården ska ligga för att förhindra att svårare och kostsammare sjukdomstillstånd uppstår. Det behövs ett medvetet strategiskt arbete fokuserat på hälsa där landstingets insatser blir mer målinriktade och bredare och görs tillsammans med kommunerna i länet. Alliansen har i sina senaste två budgetförslag sammantaget satsat 30 miljoner kronor mer än majoriteten på primärvården. Om våra förslag gått igenom, hade det förebyggande arbetet redan kunnat vara bättre och möjligheterna att öka den Nära vårdens insatser betydande. Inför 2018 får primärvården ett nytt ansvar för vårdplanering för patienter och ett än större ansvar för att på allvar vara Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 13 (75)

14 patienternas återkommande och fasta kontakt i vården. Det betyder att en fortsatt utökning av resurserna måste ske. I årets budgetförslag anvisar majoriteten 15 plus 5 miljoner kronor för att klara uppdraget. Alliansen föreslår därutöver 15 miljoner kronor för att fortsätta förstärka primärvården, 4 miljoner för att klara det nya vårdvalet för första linjens psykiatri, och 3 miljoner i ersättning för filialmottagningar och stimulans för äldrevårdsmottagningar. Det blir sammantaget 22 miljoner kronor. Landstinget erhåller under hela planperioden närmare 80 miljoner kronor om året i nya riktade statsbidrag till stöd för utvecklade anställningsvillkor och utveckling av Nära vård. Dessa är i huvudsak inte fördelade till förvaltningarna i majoritetens förslag. Det är för landstinget problematiskt att en så stor mängd statsbidrag är riktade och oklarheter råder om de efter 2021 kommer att helt och hållet inarbetas som generellt statsbidrag. För att följa intentionerna i statsbidraget men framförallt bygga långsiktigt avsätter Alliansen 15 miljoner kronor för att förstärka Nära vård och förbättra anställningsvillkor som ett långsiktigt åtagande i förslaget till plan och budget. Besparingar och intäktsökningar Kostnadsbesparande åtgärder inom administration, service och HSF KLT, ökad kostnadstäckning: 25 Mkr Disponering av avsatta medel/statsbidrag: 15 Mkr Såld vård: 5 Mkr Satsningar 2018: 45 Mkr Hälsovalet: 15 Mkr Bättre anställningsvillkor: 14 Mkr Vårdval Första linjens psykiatri: 4 Mkr Filialer och äldrevårdsmottagningar: 3 Mkr Förebyggande hälsoundersökningar: 3 Mkr Förstärkning 1177: 3 Mkr Bedömningsbil: 2 Mkr Folkhälsoarbete: 1 Mkr Alliansen vill Att en strategi för budgetar i balans i förvaltningarna ska utarbetas för att skapa arbetsro och långsiktighet. Ge primärvården större andel av hälso- och sjukvårdsresurserna. Skapa en primärvård och ett vårdval som gynnar tillgänglighet, kvalitet, effektivitet och konkurrensneutralitet. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 14 (75)

15 Förebyggande vård Att hålla sig frisk och slippa gå igenom diverse behandlingar är en vinst för den enskilde genom minskat lidande och för samhället genom minskade kostnader. Om sjukvården ska klara sitt uppdrag måste landstinget därför satsa mer resurser på förebyggande åtgärder för förbättrad folkhälsa både på bredden och riktat till särskilda grupper. Folkhälsoarbetet i länet fungerar väl i vissa kommuner men har tappat fart i andra sedan den rödgröna majoriteten drog in stödet till folkhälsosamordnare. Medarbetarna på landstingets folkhälsoenhet har idag olika specialinriktningar och kan ge efterfrågat stöd till kommunerna, exempelvis i form av "kom-igång"- satsningar. Det saknas dock någon med ett övergripande och strategiskt ansvar för stödet till kommunernas folkhälsoarbete. Det är också en brist att det fortfarande saknas en samhällsmedicinare på enheten. Folkhälsoarbetet ska stärkas och utvecklas i hela länet i samverkan med kommunerna. Vi satsar en miljon kronor på detta. Goda levnadsvanor grundläggs tidigt. Barn som vant sig vid en aktiv livsstil med daglig fysisk aktivitet har bättre förutsättningar att bibehålla sådana vanor i vuxen ålder. Tillgängligheten på länets ungdomsmottagningar ska förbättras med särskilt avsatta tider för killar. I Västerbotten har folkhälsan förbättrats radikalt sedan man införde standardiserade hälsosamtal till fastställda åldersgrupper. I Region Jönköpings län och i Region Östergötland kallas modellen Hälsokurvan. Länets alla 40-, 50- och 60-åringar inbjuds till standardiserade hälsosamtal. De som behöver hjälp att förändra ohälsosamma levnadsvanor erbjuds sådant stöd. Utvärderingar av metoden har även i våra grannregioner visat på mycket goda resultat. Man hittade till exempel ohälsosamma levnadsvanor som deltagarna inte själva var medvetna om och ett år senare hade över hälften med osunda matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet ändrat sina vanor till det bättre. Det finns goda skäl att införa Hälsokurvan även i Kalmar län, både för den enskilda person som får hjälp till bättre levnadsvanor och minskad risk för allvarliga sjukdomar och för tidig död, samt för de minskade sjukvårdskostnader det innebär. Landstingets beslut om ett tobaksfritt län år 2025 är av stor betydelse och gemensamma insatser med andra samhällsaktörer måste prioriteras procent av all lungcancer kan kopplas till rökning. År 2020 ska det förebyggande arbetet vara så framgångsrikt att inga nya personer börjar röka. År 2025 är målet att alla rökare i länet ska ha fått motivation och hjälp att sluta röka. Tobaksdebuten sker oftast innan 18 års ålder. För att nå målet krävs ett förstärkt samarbete mellan kommunernas elevhälsa, primärvård, folktandvård och ungdomsmottagningar för att långsiktigt minska tobaksmissbruket bland unga. Deltagande i tobaksavvänjning ska uppmuntras och bör premieras med Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 15 (75)

16 avgiftsfrihet. Arbetet måste nu intensifieras för att målen ska kunna uppnås. Alliansen ser det som en självklarhet i sammanhanget att sjukhusområden och landstingets övriga inrättningar, såsom perronger och busshållplatser, blir helt rökfria. En begränsning av rökandet bland ungdomar minskar också risken för annat drogmissbruk. Drogbruk och skadligt bruk av alkohol har omfattande negativa hälsoeffekter med kraftigt ökad sjukfrånvaro såväl som psykosociala effekter på omgivningen, ökat antal våldsbrott och annan kriminalitet. Landstinget ska därför, i samarbete med Länsstyrelsen, kommuner, arbetsgivare och föreningsliv intensifiera insatserna för att minska alkohol- och droganvändning. Förebyggande insatser bland unga är särskilt viktigt. Tänderna är en del av kroppen och mycket av den enskilda personens allmänna tillstånd avspeglas genom tandhälsan. Karies bland barn är tyvärr inte ovanligt. Därför är Folktandvårdens samarbete med kommunernas förskolor kring tandborstning en viktig verksamhet för att minska ojämlikhet och förmedla goda levnadsvanor även till barn i utsatta miljöer. Folktandvårdens tandvårdsbuss har visat sig vara framgångsrik i att öka tillgängligheten för såväl barn som vuxna på landsbygden, där det inte finns någon tandvårdsklinik. För att bättre möta behovet i vårt glest befolkade län behövs ytterligare en tandvårdsbuss. Munhälsan är viktig för att man ska kunna äta och tillgodogöra sig näringsämnena i maten. Detta gäller inte minst för personer med nedsatt hälsa och med många läkemedel som i sig kan påverka munhälsan. Den uppsökande tandvården, som ska erbjudas personer i hemsjukvård och på äldreboenden, är inte jämlikt fördelad över länets kommuner. Landstinget behöver därför lägga kraft på att motivera alla kommuner till att bistå sina äldre med utbildade munhälsoombud. Personer i socioekonomiskt utsatta grupper har en kraftigt ökad utsatthet vad gäller hälsofaktorer som rökning, övervikt och högt blodtryck, men även vad gäller delaktighet, känslan av sammanhang och psykisk ohälsa. Landstinget ska därför ta initiativ till en satsning i nära samverkan med kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedling, andra myndigheter, föreningsliv och civilsamhälle för att öka delaktigheten i hälsofrämjande och förebyggande arbete i identifierade riskgrupper. Alliansen vill stärka och utmana primärvården att ytterliga utveckla sitt sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete genom en regelbunden uppföljning av hur avsatta medel används för detta arbete och vilket resultat det ger. Nya screeningprogram tas fram för tidig upptäckt av allvarliga sjukdomar och vaccinationsprogram är i många fall ett effektivt sätt att förebygga sjukdom. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 16 (75)

17 Landstinget i Kalmar län ska vara i framkant avseende införandet av sådana evidensbaserade program, som till exempel för prostatacancer. Landstingets arbete med att stärka barns rätt pågår främst inom ramen för Barnkompetensnätverket. Genom en handlingsplan för några år sedan har landstinget angivit förhållningssätt och bemötande av till exempel barn i vården och barn som anhöriga. Sedan dess har landstingets ansvarsområde utökats med kollektivtrafik och kultur, verksamheter som i hög grad berör barn. Det finns därför skäl att uppdatera handlingsprogrammet och involvera representanter för dessa verksamheter i nätverket. För att samordna och driva det strategiska och sektorsövergripande barnrättsarbetet inom landstinget behövs en särskild person med utpekat ansvar på landstingsdirektörens kansli. Alliansen vill Genomföra riktade hälsosamtal till 40-, 50- och 60-åringar enligt modellen Hälsokurvan. Inleda ett arbete med en nollvision för skadligt alkohol- och drogmissbruk. Inleda ett projekt för att förbättra folkhälsan i de mest utsatta kommunerna. Att alla äldre i hemsjukvård eller särskilt boende erbjuds munhälsobedömning. Utarbeta förslag till hur folkhälsoarbetet kan stärkas i hela länet. Stärka och samordna folkhälsoarbetet i länet genom en särskilt ansvarig person på utvecklings- och folkhälsoenheten. Göra sjukhusområden och landstingets övriga inrättningar, såsom perronger och busshållplatser, helt rökfria. Att landsting ska vara i framkant avseende screeningprogram och vaccinationer. Inrätta en tjänst som barnsamordnare. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 17 (75)

18 Sjukvård som brådskar Akuten är för många vägen in i vården. Mer än 75 procent av akuta primärvårdspatienter söker vård på sjukhusens akutmottagningar, även om de egentligen hade fått den bästa vården på sin hälsocentral. Tillgängligheten på 1177 Vårdguiden måste öka, såväl via telefon som nätet med chattfunktion som direktkontakt. Landstinget måste utveckla en app där man kan få uppdaterad information och göra bokningar. Tjänsten behöver på allvar börja fungera som sjukvårdens första linje som snabbt ger egenvårdsråd och vid behov kan slussa medborgarna vidare till rätt vårdinstans. Idag är långa väntetider på 1177 ett så stort problem att många väljer att åka till en akutmottagning vid uteblivet svar. Väntetider på två till tre timmar, vilket förekommer idag, är inte acceptabla. Mer än 20 procent av de som ringer får inget svar alls. Alliansen vill bemanna upp 1177, så att ingen som ringer behöver vänta mer än 20 minuter, och dagens medelväntetid halveras till fem minuter. Alliansen vill att tillgängligheten på hälsocentralerna ska öka med fler akutteam och öppna mottagningar vissa tider, samt försök med kvälls- och helgöppet. Samtidigt vill vi utöka akutmottagningarna i Kalmar och Västervik med ett primärvårdsspår för patienter som sökt sig till akuten men inte är i behov av akutsjukvård. Det gör patientens väg in i vården tydligare och frigör tid för sjukhusens specialister. Landstinget ska under planperioden utreda hur man kan skapa framtidens ambulanssjukvård. En stor del av befolkningen i Kalmar län bor på landsbygden. Alliansen vill pröva ett system med bedömningsbilar, fler lättambulanser och mobila team för att kunna erbjuda dessa medborgare nära och trygg vård. Landstinget kan redan nu införa bedömningsbilar bemannade med sjuksköterska för att öka tillgängligheten och servicenivån för invånarna och avlasta akutmottagningarna. På det sättet kan patienter få vård direkt i hemmet eller en direktbokning på hälsocentral. Utredningar visar att det kan reducera besöken på sjukhusens akutmottagningar med upp till 25 procent. Alliansen vill Göra det lättare att få akut sjukvård på rätt nivå genom att tidigt få rätt kontakt med sjukvården, öka tillgänglighet inom primärvården och nya mobila lösningar. Öka invånarnas tillgänglighet till primärvården genom att införa primärvårdsspår på sjukhusens akutmottagningar. Bemanna upp och öka tillgängligheten på 1177 och införa en nolltolerans mot väntetider över 20 minuter, halvera dagens medelväntetid till 5 minuter, samt utveckla chattfunktion som komplement. Under 2018 påbörja försöksverksamhet med bedömningsbilar som avlastar ambulansen och akutmottagningen. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 18 (75)

19 Primärvård Nära Vård Primärvården utgör basen i hälso- och sjukvården. Den ska finnas nära patienterna runt om i hela länet och vara den sammanhållande länken i vårdkedjan. Här kan förbyggande och tidiga insatser göras som avlastar sjukhusen och vårdinsatser koordineras mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal hemsjukvård. En väl fungerande primärvård är en förutsättning för jämlik och effektiv vård. För att klara framtidens utmaningar behöver primärvården bli än mer tillgänglig och ta ett ännu större ansvar. Primärvården i länet saknar dock idag möjlighet att fullt ut utföra sitt uppdrag och är inte rustad för framtida utmaningar. Tre grundläggande orsaker till detta är bemanningsproblemen, att primärvården får en för liten andel av budgetresurserna och en snedvriden konkurrenssituation mellan privata och offentliga utförare. PRIMÄRVÅRDSSTRATEGI FÖR EN NY VÅRDSTRUKTUR Sverige har jämförelsevis hög läkartäthet, högre än alla våra nordiska grannländer. Samtidigt arbetar en väldigt låg andel av våra läkare inom primärvården. I Frankrike, Tyskland och Nederländerna arbetar mer än 40 procent av läkarna inom primärvården, här bara 16 procent. Med nya behandlingsmetoder och förändrade behov finns det all anledning att se över hur vården är organiserad. Utvecklad samverkan mellan primärvården, den kommunala hemsjukvården och länets tre sjukhus är en förutsättning för att kunna ge länsinvånarna kostnadseffektiv vård och service av högsta kvalitet. Landstinget behöver nu ta fram en primärvårdsstrategi som syftar till att strukturera om vården med fler läkare i primärvården, så att patienten får hjälp på den mest effektiva vårdnivån. Många patienter med besvär som bäst skulle hanteras i primärvården söker spontant till akutmottagningarna vid sjukhusen. För att de ska få bedömning och vård av läkare med allmänmedicinsk kompetens vill Alliansen lokalisera primärvårdsjourerna i Kalmar och Västervik på akutmottagningarna vid Länssjukhuset i Kalmar och sjukhuset i Västervik. Triagesjuksköterskan i sjukvårdsupplysningen och på akutmottagningen ska ha tillgång till hälsocentralernas tidbok och kunna lotsa patienter till rätt vårdnivå. MER PENGAR I PRIMÄRVÅRDEN Primärvården är underfinansierad. Allt fler uppgifter överförs från slutenvård till primärvård utan att motsvarande ekonomiska resurser följer med. Därtill kommer de ökade kraven till följd av Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, som träder i kraft den1 januari Den första linjens psykiatri finns också numera i primärvården. Eftersom procent av alla Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 19 (75)

20 besök på våra hälsocentraler handlar om psykisk ohälsa ökar trycket på verksamheten. För att på lång sikt bygga en effektiv organisation, där primärvården verkligen utgör basen i sjukvården, vill Alliansen ta fram en plan för hur en successivt större andel av sjukvårdens totala kostnad överförs till primärvården. Vi vill också utreda hur landstinget kan tillämpa ett ordnat införande med medföljande resurser när uppgifter förs över från slutenvårdsspecialiteterna till primärvården. ÖKA ATTRAKTIVITETEN I PRIMÄRVÅRDEN Det råder brist på läkare inom primärvården. Vissa hälsocentraler är särskilt svåra att bemanna. Belastningen ökar på de befintliga läkarna. Hyrläkare används för att till en del lösa situationen. Kostnaderna för detta har länge legat på en hög nivå, vilket försämrat den ekonomiska situationen ytterligare. Det påverkar kontinuiteten negativt och kan även drabba patientsäkerheten. För att komma tillrätta med bemanningsproblemen måste det bli mer attraktivt att tjänstgöra inom primärvården. Under läkarutbildning uppger många att de skulle vilja bli allmänmedicinska specialister. Möjligheten lockar att jobba med en helhetssyn på människan under hela hennes livscykel. Det är dock många som hoppar av efter att ha prövat på arbete i primärvården, på grund av den stora arbetsbördan. En stor andel av distriktsläkarna har valt att arbeta deltid för att orka med. Nationellt finns ett mål på listade patienter per distriktsläkare. Ersättningssystemet i Landstinget i Kalmar län är beräknat på patienter per distriktsläkare i snitt. I praktiken finns det läkare med över listade patienter. För att göra uppdraget som läkare i primärvården hanterbart behöver fler distriktsläkartjänster inrättas. På så sätt kan antalet patienter per läkare stegvis minska, som första steg till En långsiktig målsättning bör vara patienter per läkare. Antalet distriktsläkartjänster behöver således öka år för år. En direkt effekt av större läkartäthet på hälsocentralerna är ökad tillgänglighet och minskat tryck på sjukhusens akutmottagningar. Alliansen vill uppmuntra läkare med slutenvårdsspecialiteter att söka sig till primärvården på hel- eller deltid. Landstinget ska ge aktivt stöd till att skaffa dubbelkompetens i allmänmedicin. Kombinationstjänster ska vara möjliga med tjänstgöring på både sjukhus och inom primärvården. En plan ska tas fram för strategisk lönesättning med glesbygdstillägg vid fast anställning på särskilt utsatta hälsocentraler. Individuell lönesättning och individuella lösningar ska i större grad användas för att kunna rekrytera vissa speciellt svårrekryterade och eftersökta personalgrupper i vårt eget landsting. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 20 (75)

21 För att fördela arbetsbördan på ett effektivare sätt behöver man i än större omfattning ta tillvara vårdens olika professioner i teamsjukvård, med läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog, dietist, undersköterska med flera. På en del hälsocentraler finns exempelvis akutteam, där distriktssköterska och distriktsläkare samarbetar kring akutfall och därmed minskar flödet vidare till sjukhusens akutmottagningar. För särskilt sköra patienter med stora vårdbehov kan hela teamets samlade kompetens göra vården bättre. ETT JÄMLIKT VÅRDVAL FÖR NÄRA VÅRD Primärvården organiseras inom Hälsoval Kalmar län, landstingets vårdvalsystem. Länets invånare har sammanlagt närmare fyrtio hälsocentraler att välja på. De landstingsdrivna och de privatdrivna hälsocentralerna har likvärdiga uppdrag gentemot sina patienter och ska enligt lagen om vårdval också ges likvärdiga förutsättningar från landstinget som huvudman att bedriva sin verksamhet. Valfriheten har ett värde i sig. Generellt är patienter mer nöjda med vården på orter där det finns en valmöjlighet. De hälsocentraler som har de mest nöjda patienterna är privata. Erfarenheten visar att privata utförare vanligtvis går in i långsiktiga åtaganden, vilket är bra för kontinuiteten och utvecklar vården med nya, innovativa lösningar. De bidrar också till ökat kvalitets- och effektivitetstänk inom den offentliga verksamheten. Därför är det bra att stimulera fler privata utförare att starta eller ta över mottagningar, inte minst på mindre orter som idag har problem med kontinuitet i läkarbemanningen. Alliansen vill införa ett etableringsstöd som, liknande norsk modell, underlättar för intresserade läkare att bygga upp en lista för att på sikt kunna starta en ny hälsocentral, istället för att som idag börja med noll listade. Särskilt angeläget är det i områden med svag kontinuerlig läkarbemanning. Förutsättningarna för att förbättra den psykiska hälsan kommer att bli mer jämlika i och med det vårdval som införs i den första linjens psykiatri i primärvården. Det ger både befintliga och nya aktörer möjlighet erbjuda vård. För att klara detta uppdrag och det stora behov som finns vill Alliansen tillföra 4 miljoner kronor utöver föreslagna ekonomiska ramar för Hälsovalet De privata hälsocentralerna har idag inte samma förutsättningar att bedriva sitt uppdrag som de offentliga. De senare går sammantaget med mångmiljonunderskott som landstinget subventionerar med skattemedel. En privat utförare måste gå runt ekonomiskt eller slå igen verksamheten. Denna snedvridning av konkurrensen riskerar på sikt att underminera valfriheten och göra att nyetableringar aldrig blir av. Alliansen vill efterhandsreglera ersättningen till de privata utförarna för att uppnå konkurrensneutralitet i landstingets vårdvalsmodell. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 21 (75)

22 Den införda filialersättningen har stimulerat några hälsocentraler att starta filial på mindre orter. Nya medel behöver nu tillföras för att stimulera fler att följa deras exempel. Samarbete mellan primärvårdens aktörer, offentliga och privata, skall uppmuntras. Nuvarande situation med ett direkt samarbetsförbud inom vissa områden hindrar utvecklingen av primärvården. I dag samverkar alla enheter exempelvis i jourverksamhet men inte vid utbildningar i länet. På samma sätt som Hälsovalsenheten utvärderar enheterna inom vårdvalet bör dessa enheter, såväl offentliga som entreprenörsdrivna, ges möjligheten att utvärdera Hälsovalsenhetens arbete. Utvärderingarna ska ligga till grund för ett ständigt förbättringsarbete. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR ASYLSÖKANDE OCH FLYKTINGAR Landstingets hållning måste fortsatt vara att erbjuda en god vård till alla invånare. Nyanlända som sökt sig hit kan bära på svåra psykologiska trauman, såväl som fysiska skador från krig och tortyr. Kompetensen inom dessa områden behöver öka. Det är viktigt att landstinget dimensionerar personal för att klara det ökade tryck som uppstår på hälsocentralerna genom en ökad mängd patienter från andra kulturer och med behov av tolk. Alliansen förväntar sig att staten tar ett ännu tydligare ansvar för den extra kostnad som kan uppstå. HEMSJUKHUS OCH ÄLDREVÅRDSMOTTAGNINGAR Kalmar län har Sveriges högsta andel mycket gamla. Många äldre har svårigheter med telefonsvarare och dataröster. De mest sköra äldre med komplexa vårdbehov behöver längre tid hos läkaren. Borgholms hälsocentral har utvecklat modellen "hemsjukhuset", där primärvården samarbetar nära med den kommunala hemsjukvården kring de sköra äldre. Tid är avsatt varje dag för hembesök som kommunsjuksköterskan planerar tillsammans med patientansvarig läkare. Vid behov konsulteras sjukhusspecialister, ibland med kortare inläggningar, där patientansvarig läkare samarbetar nära med sin kollega på sjukhuset. Denna modell ökar tryggheten och kontinuiteten hos den äldre. Vi vill gärna se den modellen införas på bredden i hela landstinget. Flera landsting/regioner har stimulerat hälsocentralerna att anordna särskilda äldrevårdsmottagningar vissa dagar i veckan med äldresjuksköterska, lugnare miljö i eget väntrum och längre tid avsatt för läkarbesöket. Alliansen vill erbjuda en motsvarighet i Kalmar län genom tilläggsuppdrag inom Hälsovalet. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 22 (75)

23 FRAMTIDENS PRIMÄRVÅRD E-hälsolösningarna inom primärvården kommer att bli allt fler och det är viktigt att vårt landsting ligger i framkant när det gäller att implementera nya lösningar. e-hälsolösningar kan dock inte ersätta kravet på fast läkarkontakt och fysiska möten. Ett område som öppnar upp sig är möjligheten för sjukvården att ta emot patienternas egna hälsodata som de loggat. Här behöver landstinget förbereda sig och bevaka innovationer inom området. På sikt ser vi patienten äga sin journal, för att själv ha rådighet över data från tidigare vårdtillfällen hos olika vårdgivare. Alliansen vill Ta fram en plan för att öka tillgängligheten i primärvården och därmed ge patienter vård på rätt nivå, genom att stegvis öka läkartätheten mot patienter per läkare. Stimulera till ökade öppettider i primärvården, för att minska trycket på sjukhusens akut- och jourmottagningar. Att akut vård ges på rätt nivå ska kunna boka tid på patientens hälsocentral eller primärvårdsjour i Kalmar och Västervik på akutmottagningarna. Att ordnat införande ska gälla när primärvården får nya uppgifter. Ge privata utförare samma förutsättningar som offentliga. Införa ett stegvis etableringsstöd för nya hälsocentraler. Tillföra nya medel till filialersättningen inom landstingets vårdvalsmodell. Införa strategisk lönesättning med landsbygdstillägg. Stimulera hälsocentraler att öppna äldrevårdsmottagningar. Ta fram en plan för att införa Hemsjukhuset, enligt Borgholms modell där primärvård, sjukhus och kommunal hemsjukvård samverkar, i hela länet. Att landstinget i Kalmar län ska öka tempot för införande av nya lösningar. Digital hudkonsult införs i hela länet. Akutteam införs på alla landstingsdrivna hälsocentraler. Utveckla teamsjukvård för grupper med särskilt stora vårdbehov. Ta fram en modell för öppenvårdsersättning som stimulerar sjukhusspecialister att verka i primärvården. Motsvarande andel av budgeten följer med. Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 23 (75)

24 Sjukhusvård efter behov Sjukhusvården kommer i framtiden behöva ta hand om fler patienter som har större och mer komplexa vårdbehov. Viktigast av allt är att planeringen av vården och verksamheten utgår från patienternas behov, har hög kvalitet och ges i rätt tid, inte vilken personal sjukhusen lyckats rekrytera. Därför måste det göras en utredning om hur länets samlade vårdbehov ser ut över en tio- till tjugoårsperiod. Därefter ska landstinget göra en långsiktig utvecklingsplan för vården på alla nivåer. Särskilt viktigt är detta för att kunna förtydliga och säkra akutuppdraget på sjukhusen. Sjukvården bör arbeta mer teambaserat och planera utifrån en åldrande befolkning, nya patientgrupper, ett ökat behov av cancervård och patienter med kroniska diagnoser. Under de senaste året har landstinget valt att stänga vårdplatser på alla tre sjukhusen. Alliansen anser fortfarande att det är en så stor strukturförändring, som förändrar villkoren för både personal och patienter, att den bör vara en politiskt strategisk och långsiktig fråga. Vi vill göra en grundläggande genomlysning av vårdplatserna i länet utifrån patienternas behov. Det måste finnas en långsiktig planering så att både patienter och medarbetare känner sig trygga med att platserna finns kvar. Landstinget måste kunna garantera att det finns vårdplatser för dem som behöver läggas in. Det är dags att landstinget på allvar inleder en process för att skapa jämnare kvalitet och mer jämlik vård genom bättre arbetsfördelning mellan sjukhusen och en nivåstrukturering. Det blir också ett sätt att i det längre perspektivet säkra de tre sjukhusens utveckling och akutuppdrag. Men landstinget behöver också göra omfattande satsningar redan nu. En av dessa är en utökning av radiologin i länet. Röntgen är ett effektivt sätt att ställa många diagnoser. Saknas den resursen uppstår flaskhalsar redan i början av vårdprocessen. Därför ska landstinget genomföra en utredning och påbörja en projektering av de långsiktiga behoven av CT, MR och PET-CT i länet. MORGONDAGENS VÅRDAVDELNING Morgondagens sjukvård kommer kräva stora reformer för att klara de ökade vårdbehoven. Vården av sköra äldre, patienter med långvarig cancer och kroniska tillstånd kommer att ställa stora krav på samarbete och ett nytt sätt att ta tillvara resurserna. Det är viktigt att detta sker strukturerat med hjälp av landstingets forsknings- och utvecklingsenhet, men också via ordnade införanden. Alliansen kallar konceptet för Morgondagens vårdavdelning. Den avgörande skillnaden mot idag är att vi inte utgår ifrån de huskroppar som landstinget förfogar över, utan från de människor inom sjukvården som patienterna är beroende av. Vi vill ha vårdnätverk i kommuner och landsting med Alliansen i Landstinget i Kalmar län, budgetförslag SID 24 (75)