Byggdialogen och regionala uppdrag Utvärdering Utvärdering genom enkäter Byggforum/dialog med landshövdingen...

Transkript

1 Slutrapport Februari 2012

2 2

3 Förord Föreliggande rapport är en sammanställning av det arbetet som utförts i nätverket Byggdialog Dalarna fram till och med år Sammanställningen syftar till att ge en bild av hur en målinriktad verksamhet kan ge tillväxt och nya arbetstillfällen. Med kvalitet och miljö i fokus har det visat sig vara möjligt att skapa ökad konkurrenskraft i bygg- och fastighetssektorn i Dalarna. Rapporten innehåller resultatet från ett stort antal arbetsgrupper vars deltagare arbetat fram ett stort material färdigt för användning i vardagligt arbete. I resultaten döljer sig mängder av information trots att beskrivningarna ofta är korta sammanfattningar. I texten har bilagor lagts in så att det ska vara möjligt för dig som läsare att omgående ta fram det material som producerats. I resultatet redovisas även det kompetensprogram som genomförts och som ger läsaren en inblick i sektorns breda utbildningsinsatser. Mot slutet av rapporten beskrivs de metoder som valts som därefter diskuteras i en analytisk avslutning. Byggdialog Dalarna riktar ett stort tack till alla de företag som utgör kärnan i nätverket såväl som i det genomförda arbetet. Det är dessa väsentliga insatser som gjort dialogen till ett framgångsrikt projekt. Ett tack för stödet sänds också till Region Dalarna och till Högskolan Dalarna. För varje år som gått har samarbetet mellan Högskolan Dalarna och Byggdialogen fördjupats och intensifierats till den utvecklade samverkan som existerar idag. Slutligen vill vi passa på att lyfta fram det stöd som Byggdialogen under hela perioden fått från Landstingsfastigheter, Sveriges Byggindustrier samt Länsstyrelsen Dalarna som också fungerat som projektägare. För ett nätverk och ett projekt som Byggdialogen är detta stora stöd av avgörande betydelse. Falun den 28 februari 2012 Lars Ingelström Länsarkitekt Länsstyrelsen Dalarnas Län Åke Persson Projektledare Byggdialog Dalarna 3

4 Slutrapport 2012 Förord... 3 Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Projektets syfte... 8 Beskrivning av projektet... 9 Resultat Dialoggrupper och arbetsgrupper Planeringsgruppen Energi i planeringen Planeringsunderlag för god bebyggd miljö Den goda planeringsprocessen Program för hållbart byggande Byggruppen Vattenskadesäkert byggande Fuktsäker grundläggning Klimatskyddat byggande Materialval God innemiljö luftbehandling Upphandling och utvärdering Kvalitetssäkring Byggprocessmätning Livscykelkostnader - LCC-kalkylering Lågenergi- och passivhus Förvaltningsgruppen Energiligan Miljöklassning av byggnader Incitament för hyresgästen Övriga aktiviteter Offentliga byggherrar som lokalt nav Byggherregruppen Kompetenshöjande åtgärder Metoder och metodutveckling Dialog som metod för samverkan Processer Pilotprojekt som metod Gemensam utveckling med Högskolan Kompetensförsörjning och tillgång till kompetent arbetskraft DalaBarometern Bygg- och Anläggning

5 Byggdialogen och regionala uppdrag Utvärdering Utvärdering genom enkäter Byggforum/dialog med landshövdingen Ökad konkurrenskraft - Gemensam grund för utveckling Översikt arbetsmarknaden Dalarna och grannlän Ökad konkurrenskraft - Gemensam grund för utveckling Diskussion

6 Sammanfattning Byggdialog Dalarna är ett projekt som av inblandade parter anses mycket framgångsrikt. Resultatet är omfattande och innehållsrikt och har inom flera områden förändrat hela sektorns synsätt och verksamhet. Fortfarande har projektets resultat en stigande användarkurva och har ännu inte kommit upp till maximum. På exempelvis energiområdet byggs nu ett ökande antal lågenergihus av ökande antal aktörer. Byggdialog Dalarna började som ett nätverk för samverkan som under bildade ett projekt finansierat av Länsstyrelsen, Region Dalarna och EU:s strukturfonder. Verksamheten har stor bredd och täcker såväl planerings-, bygg- och förvaltningsprocessen. För var och en av dessa processer har dialoggrupper bildats i syfte att gräva fram intresse för utvecklings och förändringsarbeten. Kärnan i verksamheten är 16 arbetsgrupper där ett stort antal aktörer från sektorn engagerat sig och lagt ned imponerande stor arbetstid. Resultatet i arbetsgrupperna är synnerligen mångformigt och berör områden som: hållbar planering, energi i planering, energieffektivisering, fukt, innemiljö, materialval etc. Materialet innehållet allt från verktyg för beräkningar, rådgivning, analyser, idékataloger, beskrivning av goda exempel, processcheman, olika former av rapporter, studier etc. etc. Redan i inledningen använde projektet innovativa och okonventionella metoder med basen i ett tydligt processtänkande. Dialog har varit ett nyckelbegrepp som utvecklats och mognat under hela projektperioden. Användandet av mål och målbilder som piska i en medveten process har resulterat i att bygg- och fastighetssektorn i länet är väl medveten om vilka krav som ställs på omställningsarbetet. I en utvecklad backcasting har målen formulerats om i delmål och åtgärder i nutid och anpassats till den enskilda aktörens vardag. I organiserade benchmarking - övningar har aktörer ställts inför jämförelser som tidigare inte genomförts. En mycket viktig del i verksamheten har varit kompetensprogrammet. Ökad kompetens, såväl spets- som grundkompetens, är en självklar ingrediens i ett kraftfullt utvecklingsarbete. Genom att matcha olika former av kompetens i en utvecklingsprocess har bredd och fart kunnat uppnås. Man kan med fog hävda att Dalarnas bygg- och fastighetssektor på kort tid genomgått den största kompetenshöjningen i landet. Byggsektorn i länet utvecklas väl. Jämfört med grannlänen visar nyckeltal att Dalarnas aktörer har god tillväxt och jämnare utveckling. Enligt branschorganet Sveriges Byggindustrier har projektet medverkat till att skapa ca 230 arbetstillfällen därför att kvalitets- och miljöfrågor är så viktiga på marknaden. Medverkande företag har en samstämmig bild av att Byggdialogen ska fortsätta. I projektets slutfas intensifierades dialogen om fortsättningen. Samtidigt har ett intimt samarbete upprättats med övriga projekt och aktiviteter med motsvarande målgrupp. Bygg- och fastighetssektorn i Dalarna står rustade inför en framtid man själv vill vara med och påverka. 6

7 Inledning Byggdialog Dalarna är inget projekt. Det är ett nätverk mellan aktörer inom bygg- och fastighetssektorn i Dalarna och med landshövdingen som nätverkets samlande överhuvud. Mellan perioden 2008 till 2011 var Byggdialogen ett projekt finansierat av deltagande offentliga aktörer, Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna samt Europeiska regionala utvecklingsfonden. Huvuddelen av deltagarna (ca 80 %) har dock varit privata företag. Byggdialog Dalarna har en historia före EU-projektet och en framtid efter projektperioden. I uppbyggnadsskedet åren utvecklades nätverket. Anslutande företag och organisationer undertecknade en avsiktsförklaring med landshövdingen om arbetets inriktning. Det skapades dialoggrupper som väl representerade sektorns aktörer. I dialogen fördes diskussioner om målen, innehållande regionala miljömålen, som tillsammans med andra målbilder utgjorde en grund för identifiering av viktiga utvecklingsområden. Det var värdefulla förberedelser som hjälpte till att skapa nödvändiga strukturer för arbetet. För att stärka det konkreta genomförandet inlämnades en omfattande ansökan till EU:s strukturfonder. I ansökan beskrevs såväl den breda processen i nätverket som det genomförandearbete Byggdialogen stod inför. När medel beviljades fanns de förutsättningar som behövdes för att med kraft inleda ett spännande arbete som i sin helhet skulle komma att förändra hela sektorn i Dalarna. Denna rapport beskriver projektets resultat, dvs. den genomförandefas som löpte från 2008 till Den inledande uppbyggnadsperioden har naturligtvis stor betydelse för det slutliga resultatet och för att läsaren ska förstå helheten har detta arbete berörts. I analyser och diskussion av resultatet behandlas hela den tid Byggdialog funnits. Bakgrund Redan under mitten av 1990-talet påbörjade byggsektorn i Dalarna en mera organiserad dialog runt kvalitets- och miljöaspekter i byggandet. Resursanvändning, källsortering på byggarbetsplatser i flera fraktioner och miljöfarliga kemikalier, exempelvis PVC-plaster med mjukgörare, var viktiga diskussionsämnen. Sektorns företrädare insåg att ett samarbete mellan byggherrar, konsulter och entreprenörer skulle resultera i smidigare arbetssätt. I Falun-Borlängeregionen startades en kretsloppsgrupp som träffades regelbundet. Byggmästareföreningen, senare Sveriges Byggindustrier, fanns tidigt med i gruppen som en pådrivande part. Byggherregruppen som bildades redan 2004 är ett annat exempel på gruppering som bildades för att öka samverkan i kvalitets- och miljöfrågor. Gruppen bestod av offentliga byggherrar från Borlänge och Falun samt de kommunalägda bostadsbolagen Kopparstaden och Stora Tunabyggen. Senare anslöt sig Ludvika kommun och det kommunägda Ludvikahem. Gruppen genomförde en rad projekt där bland annat gruppens roll som byggherre och beställare användes som motor i dialog med konsulter och entreprenörer. 7

8 Det nationella initiativet Bygga-bo-dialogen startade 2003 och har varit ett unikt samarbete mellan företag, kommuner och regeringen för att få en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. De anslutande aktörerna skrev under en avsiktsförklaring där man förband sig att arbete inom vissa utpekade områden. Länsförsäkringar, Riksbyggen, Tyréns, WSP, Landstingsfastigheter, HSB, Skanska, Sweco, Ramböll, Vasakronan, Swedbank var de 11 företag med verksamhet baserad i länet som deltog. År 2005 startade Bygga-bo-dialogen ett omfattande kompetensutvecklingsprogram riktat till tre målgrupper inom bygg- och fastighetssektorn. Dessutom utvecklades en utbildning för system för miljöklassning av byggnader, det s.k. Miljöklassad Byggnad. Bygga-bo-dialogen stimulerade byggsektorn i Dalarna till att inleda en regionalisering av projektet. Länsstyrelsen visade intresse och bidrog till att ett möte kallades samman. Samtliga deltagare i Bygga-bo-dialogen med verksamhet i länet bjöds in. På mötet var enigheten om en dalavariant av Bygga-bo-dialogen stor och Länsstyrelsen tog på sig en fortsatt samordnande roll. Byggdialog Dalarna hade bildats. Vid starten upprättade representanter från sektorn en avsiktsförklaring för undertecknande av anslutande deltagare. Som undertecknande motpart ställde landshövdingen upp. Avsiktsförklaring Under åren finansierade Länsstyrelsen Byggdialogens arbete och utgick stöd från EU:s strukturfond Norra Mellansverige och Region Dalarna. Nedan följer utdrag ur den projektbeskrivning som upprättades och som under arbetet fungerat som ett styrande dokument. Projektets syfte Syftet med ByggDialog Dalarna är att skapa en process som gör att byggande och förvaltning av byggnadsverk i Dalarna sker med ökad kvalitet, effektivitet och till lägre kostnader baserat på ett hållbarhetsperspektiv. Byggdialogens kännetecken ska vara att dialogen omfattar hela sektorn i regionen. Utvecklingen sker med delaktighet från sektorns aktörer, myndigheter, kommuner m.m. och i samverkan planeras aktiviteter och ambitioner utifrån en gemensam vision. Byggdialogen ska vara exempelskapande och resultatinriktad samt skapa tillväxt för regionen. Deltagande sker på egen bekostnad. Målet är att förverkliga antagna miljömål för länet avseende den byggda miljön, vilka harmoniserar med de nationella målen antagna av Byggsektorns Kretsloppsråd respektive Bygga-bo-dialogen. Målen för arkitektur, formgivning och design ses som en del av dessa ambitioner. Dialogens uppgift blir att formulera delmål och initiera insatser för en utveckling mot en vision om hållbarhet inom en generation Genom denna utveckling kommer Dalarna att vinna fördelar i form av arbetstillfällen, 8

9 utveckling och attraktivitet för boende och turism. Byggdialogen ska också harmoniera med länets tillväxt- och utvecklingsprogram. Med Länsstyrelsens miljöprogram samt nationella mål för byggsektorn redovisade av Byggsektorns Kretsloppsråd har följande målområden identifierats: Samhällsplanering Energihushållning i bebyggelsen Materialhushållning/materialval Utfasning av farliga ämnen Säkerställande av god innemiljö Design/gestaltning och arkitektoniska värden Branschutveckling och samverkan Beskrivning av projektet Bygg- och fastighetssektorn som en av våra största näringsgrenar är viktig för såväl landets som regionens utveckling. Av de yrkesverksamma i Dalarna finns 7 % i näringen jämfört med ett riksgenomsnitt på 5 %. I länets utvecklings- och tillväxtprogram lyfts sektorns betydelse fram. Sektorn är strategisk för omställning av samhället till ökad hållbarhet och minskad klimatpåverkan då den svarar för 40% av energi- och materialanvändningen. Ett utvecklat kvalitets- och miljöarbete innebär samtidigt tillväxtmöjligheter inte minst för länets många småföretag. Byggdialogen syftar till att hela länets bygg- och fasighetssektor ska kännetecknas av förnyelse och hållbarhet. Förutsättningarna för att på ett nytt sätt i samverkan kunna förverkliga och åstadkomma en nödvändig förändring är unik i Dalarna: Det finns en stark, samstämd vilja till utveckling av den byggda miljön i länet Inom länet finns goda exempel när det gäller effektivt byggande och förvaltning Existerande nätverk finns som bas för utveckling av sektorn Pådrivande myndigheter finns till stöd för utveckling Byggdialog sker i samverkan mellan sektorn, kommuner och myndigheter. Den syftar till att genom frivilliga, samordnade åtaganden nå en hållbar bygg- och fastighetssektor i Dalarna såväl marknads- som miljömässigt. Projektet tar avstamp i bebyggelsens hela livslängd och har indelats i tre viktiga processer: planerings-, bygg- och förvaltningsprocess. Mål Byggdialogen ska vara exempelskapande och resultatinriktad samt skapa tillväxt för regionen. Målet är att med fokus på antagna miljömål för länet avseende den bebyggda miljön, ska företagen inom branschen genom innovation och ny kunskap öka sina marknadsandelar och skapa tillväxt för regionen. Dialogens uppgift blir att ansätta delmål och initiera insatser för utveckling mot en vision om hållbarhet inom en generation, dvs. år Genom denna utveckling kommer Dalarna att vinna arbetstillfällen, men också skapa attraktivitet för boende och turism. 9

10 Målgrupp Medverkande ska vara företag och organisationer inom bygg- och fastighetssektorn i Dalarna samt kommuner och andra berörda myndigheter och regionala organisationer. De organisationer som tillhörde den nationella Bygga-bo-dialogen förutsätts delta med en ledande roll. En bredare allmänhet kan beröras av informationsinsatser och åtgärder. Organisation Tre dialoggrupper med funktion inom olika skeden av ett byggnadsverks livslängd bildas: planeringsprocessen som hanterar planprocess, markexploatering och infrastruktur inom samhällsbyggandet byggprocessen utvecklar frågeställning inom produktbestämning och produktframställning, dvs. förslags- idé skeden, projektering och byggproduktion förvaltningsprocessen med ansvar för fastighetsägande, drift- och skötsel Till dessa knyts engagerade resurspersoner inom medverkande organisationer. Avgörande är här att nå en bred uppslutning och förankring så att länet verkligen hänger ihop och sektorn samfällt deltar. Till grupperna avsätts resurser som kan användas till arvoderade sekreterare med sakkunskap. Parternas delaktighet sker i övrigt med egen insats i tid. Gruppernas skyldighet är att redovisa sin handlingsplan till samordningsgruppen efter överenskommelse. Gruppernas uppdrag är väl definierat i antagna miljömål och sektorsprogram. Första uppgiften blir att finna konsensus kring dessa samt ange delmål och handlingsplan för att nå målen. En samordningsgrupp tillsätts för projektets gemensamma uppgifter. Här ingår ordförande och vice ordförande från varje dialoggrupp. En ordförande för samordningsgruppen utses. Till projektorganisationen knyts ett sekretariat med en halvtidsarvoderad samordnare placerad på Länsstyrelsen. Samtliga medverkande i byggdialogen ingår i Byggforum Dalarna som sammankallas av landshövdingen minst en gång per år. Åtgärder Byggdialog Dalarna ska anlägga ett övergripande, strategiskt och långsiktigt perspektiv men samtidigt vara konkret och handlingsinriktad. Samverkan sker med nationella Bygga-bo-dialogen och Byggsektorns Kretsloppsråd samt olika regionala pågående processer och projekt. Utbildningsmaterial från Bygga-bo-dialogen kan nyttjas och insatser i Dalarna utgöra demoprojekt. Dialogens parter avgör tillsammans vilka insatser som krävs och tidsplan för genomförande av dessa utifrån de uppsatta målen. I handlingsplaner, som tas fram för de tre processgrupperna, identifieras delmål, ambitioner och åtaganden. Den samverkan kring och genomförande av åtaganden/insatser som påbörjas under projektet förväntas leda vidare till behov av att genomföra fortsatta insatser. Flera insatser kommer att kunna genomföras inom ramen för projektet. Andra kommer att kräva extra resurser för sitt genomförande. Inom ramen för dialogen identifieras hur nya insatser kan genomföras och påbörjas samt tänkbara finansiärer. Parallellt med genomförande av insatser som projekt, verktyg, arbetssätt och metoder sker arbete med information, kompetensutveckling och upprättande av en 10

11 webbplats. Arbete med resultatmätning och implementering i ordinarie verksamhet är en viktig uppgift. Detta arbete kommer att kunna samordnas med pågående uppföljning av miljömål och hållbar utveckling. Jämställdhet och integration ska beaktas i arbetet där så är möjligt. Backcasting var en metod som tidigt fanns med i planeringen av Byggdialogens verksamhet. Genom att visualisera de miljömål som satts, bryta ner dessa till delmål och aktiviteter, kan Byggdialogens aktörer på ett bättre sätt se vad som behöver förändras och utvecklas i det vardagliga arbetet. 11

12 Resultat Dialoggrupper och arbetsgrupper Byggdialogens processer har genomförts i tre olika dialoggrupper; planerings-, byggoch förvaltningsgruppen. I gruppen har en ordförande utsetts och en till viss del arvoderad sekreterare hade till uppgift att hjälpa gruppen med administration och arbeten mellan mötena. Dialog har förts i grupperna och när man identifierat utvecklingsområdet har en arbetsgrupp tillsatts bestående av intresserade parter. Dessa har i sin tur till uppgift att ytterligare precisera arbetet, skriva en handlingsplan och därefter återvända till dialoggruppen för beslut. Dialoggruppen har efter beslut överlämnat handlingsplanen till den övergripande samordningsgruppen som fattat beslut om ekonomiska medel för genomförande. Dialoggruppens ordförande var själv med i samordningsgruppen och fungerade normalt som föredragande. Efter beslut i samordningsgruppen kunde arbetsgruppen starta genomförandet. Det fanns också tillfällen där samordningsgruppen implementerade områden för utveckling i dialoggrupperna och ibland även färdiga projektförslag. Respektive arbetsgrupp kunde med detta tillvägagångssätt utvidga sitt arbete. Nedan redovisas arbetsgruppernas resultat arrangerade efter respektive dialoggrupp. Planeringsgruppen Deltagare i dialoggruppen har varit representanter från Falun, Borlänge, Hedemora, Mora kommuner. Personer i gruppen har bytt anställning och representerade tidigare också Leksands och Rättviks kommuner. Vidare har ett antal konsultföretag (WSP, Ramböll, Sweco), Tyréns) deltagit och dessutom Vägverket/Trafikverket. Sekreterare har hämtats från Borlänge kommun. Nedan redovisas resultatet från arbetsgrupperna: Energi i planeringen Borlänge kommun som projektägare startade ett pilotprojekt i syfte att informera och ge kunskap till hushåll i tomtkön om ett framtidsinriktat och energieffektivt småhusbyggande. Projektet innehöll studier av hur energieffektivisering kan utvecklas genom planprocessen från översiktsplan till detaljplan och vidare till genomförandefasen. Ambitioner fanns att på olika sätt stimulera och styra småhusbyggandet till mera energieffektiva nivåer. En dialog öppnades med småhustillverkare, byggherrar och hushåll i tomtkön. För att begränsa omfattningen av pilotprojektet valdes tomtsökande till Uvbergsområdet, Torsång (ca 125 hushåll). Avsikten var att hela tomtkön så småningom skulle omfattas. 12

13 Kontakter med Boverket visade tidigt att det finns mycket begränsat utrymme att ställa energikrav i detaljplaner. Däremot kan planinstrumenten användas för att kommunicera budskapet och förbereda presumtiva tomtägare. Därför riktades arbetet in sig på att formulera kommunens krav i de exploateringsavtal som upprättas mellan parterna när kommunala tomter säljs. Mellan första och andra dialogmötet utfördes en jämförande studie av ett par typiska och aktuella villor på marknaden och ett s.k. guldhus. I studien listades ett antal energieffektiviserande åtgärder som beräknades såväl ur ett energi- som ekonomiskt perspektiv. Studien visar att effektiviseringsåtgärder: val av fönster, dörrar, tjocklek på isolering, val av vitvaror etc. ofta är lönsamma och via minskad kostnad för energi betalas tillbaka på några få år. I ett möte med småhustillverkare presenterades studien och en diskussion påbörjades om hur åtgärderna kan implementeras i småhusleverantörernas system. Förutom fyra husleverantörer (tio bjöds in) deltog också entreprenör, konsult, energiföretag, försäkringsbolag, Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen samt kommunens energiföretag Borlänge Energi. Ett halvår senare hölls ytterligare ett möte i samma gruppering. Nu hade deltagarna tagit till sig informationen och utvecklade sina tankar i diskussionen. Senare bjöds också ett mindre antal finansinstitut och banker in för dialog om hanteringen av energi i sina lånekalkyler. Normalt tas kostnaderna för energi upp som ett schablonvärde, dvs ett system som motarbetar energieffektivt tänkande. Swedbank, Handelsbanken och Dalarnas Försäkringsbolag deltog på mötet. Därefter hölls två möten med personer i tomtkön för området Uvbergsviken, Torsång. Även här presenterades studien om guldhuset. Deltagarna fick också information från konsumentvägledningen och bygglovsavdelningen. Metoden att premiera energieffektivisering via tomtpriset eller att ställa krav i exploateringsavtal och markanvisning har haft god spridning. I Dalarna har Leksands kommun infört ett system med reducering av tomtpriset. Vid en energianvändning under klassningssystemet Febys minienergihus (42 kwh/m2) reduceras priset med 20 % för tomter som ligger sjönära och 30 % för tomter i ett annat område utan sjöutsikt. Försöket ska utvärderas i juni Man anser det viktigt att också studera om kampanjen medfört ökat intresse för energisnåla hus bland befolkningen. Redan har tjänstemännen registrerat ett ökat intresse från personer och familjer som vill bygga energisnåla hus. Leksands förebild är Västerås som arbetar efter ett väl utvecklat premiesystem. Mora kommun har anslutit till det nationella nätverket Uthållig kommun som drivs av Energimyndigheten. Mora avser att pröva energivillkor i exploateringsavtalen och arbetar i nätverket för att precisera energinivåerna. Borlänge kommun har, trots idogt arbete, ännu inte genomfört någon av de idéer man tagit fram. 13

14 När Naturskyddsföreningen rankade kommunernas klimatarbete i Klimatindex 2010 visade det sig att 52 av de 221 kommuner som deltog har krav vid nybyggnation som är tuffare än Boverkets byggregler. Hälften av kommunerna ställer krav som är 65 procent av Boverkets krav. Stockholms stad har beslutat att nya bostäder ska klara hälften av Boverkets nuvarande byggregler. Planeringsunderlag för god bebyggd miljö Arbetet har syftat till att utveckla kommunernas fysiska planering. Satsningar som stödjer en mer hållbar utveckling har stått i centrum. Flera dialoger och seminarier om nya planeringsunderlag för God bebyggd miljö har hållits med länets kommuners planerare för att underlätta utvecklingen av fysiska planering i länet. Diskussionerna har bland annat rört behovet av nya planeringsunderlag för om hållbara kommunikationer, planering av gång- och cykelstråk, tillgänglig kollektivtrafik, grön- och blåstrukturer samt estetiska värden och effektiviserad och minskad energianvändning i planering och byggande. Seminarium har genomförts om grön-, blå- och vitstrategier i tätort, med exempel från Östersunds kommun, och om deras erfarenheter av att utveckla användningen av grönområden under olika delar av året för barn, äldre och andra. Fokus har bland annat varit på folkhälsa och lätt tillgängliga vita stråk mellan staden och stadens närområden. Hållbar planering av trafik har lyfts fram där Trafikverkets fyrstegsmodell har varit utgångspunkt för dialog knuten till utvecklingen av Mora tätort. Kommunen har informerat om sitt arbete med en handlingsplan för trafikutvecklingen där steg 1 i fyrstegsprincipen, beteendeåtgärder, har haft särskild betydelse också som planeringsunderlag för en samlad fysisk planering. Ett bra exempel på kollektivtrafikssatsning i tätort och omgivande landsbygd har lyfts fram under ett seminarium om bra planeringsunderlag. Mora kommun har där visat arbetet med enkäter och resvaneundersökningar, satsning på kortare sträckor, tätare trafik och utveckling av resecentrum som knutpunkt mellan olika trafikslag. 14

15 Erfarenheter från planeringsunderlag i form av en cykelplan har lyfts fram av Borlänge kommun. Visionen har varit att cykeln ska vara ett förstahandsval på sträckor kortare än 5 km. Man har satsat på primära och sekundära cykelvägnät, ett tryggt nät på kvällstid, god utformning av korsningar, tunnlar och cykelparkeringar samt genomtänkt underhåll även vintertid för att underlätta cykling året om. Seminarium och planering har genomförts för att öka kompetensen om gestaltning och energihushållning i planering och byggande. Syftet har varit att satsa på en kompetenshöjning i form av en seminarieserie som vänder sig till tjänstemän, politiker, konsulter och andra viktiga aktörer i samhällsbyggnadssektorn i Dalarnas kommuner. Satsningens ambitioner har varit att kommuner upprättar nya gestaltningsprogram för förvaltning och utveckling av sin bebyggelse som tar tillvara kulturhistoriska värden, särskilda kvaliteter och hur energieffektivisering i stadens bebyggelse kan förenas med god gestaltning. Länsstyrelsen Dalarna och KTH har tagit fram ett förslag till program med sex seminarietillfällen och tre workshops för att underlätta för kommunerna att upprätta sådana gestaltningsprogram som underlag för deras fysiska planering och prövning av bygglov. Seminarieserien var tänkt att genomföra under två år. Planeringsunderlag för God bebyggd miljö utvecklas successivt i länet. Byggdialogens verksamheter har varit en viktig del av processen att se och stämma av behovet av nya underlag för planering. Dialogen har varit särskilt värdefull för att se sambanden mellan hållbar planering och hållbart byggande. Resultatet av dialogen så här långt vad gäller planeringsunderlag har lett till att kunskapsutveckling för planerare i länet för ett antal viktiga områden som har betydelse för att göra den fysiska planeringen mer hållbar. Satsningen på kompetensutveckling inom gestaltning och energieffektivisering har inletts men seminarieserien som underlag för kommunernas insatser för att ta fram nya gestaltningsprogram har ännu inte påbörjats på grund av resursbrist och att kommunerna har varit bundna till andra satsningar i utvecklingen av sin samhällsplanering. Den goda planeringsprocessen En arbetsgrupp från planeringsgruppen bildades för att initiera ett projekt med syfte att diskutera och utveckla planeringsprocessen. Arbetet inkluderade framtagandet av en skrift som beskriver delaktighet i planeringsprocessen samt anordnande av ett par kunskapsseminarier. Det första seminariet arrangerades med chefsarkitekt Torbjörn Sunesson på dåvarande Vägverket som föreläste om det nationella projektet Den goda staden. Ytterligare ett seminarium med samma tema redovisade bland annat hur Kalmar och Jönköpings kommun arbetar med dialogen i planeringsprocessen. Med seminarierna som underlag producerade arbetsgruppen en skrift, Den goda planeringsprocessen, där goda exempel redovisas från såväl landet som länet. 15

16 Delaktighet är ett centralt begrepp i arbetet med att utveckla ett hållbart samhälle. Med en delaktig befolkning kan samhällsförändringen göras attraktiv och efterfrågad. Bilaga: Den goda planeringsprocessen Skriften har distribuerats i Byggdialogens deltagarkretsar och planeras ingå i kommande planeringsseminarier. Program för hållbart byggande I Stockholms Stad, Malmö/Lund och i Göteborgs Stad har ett program för hållbart byggande arbetats fram. Syftet är att ge riktlinjer för miljöanpassat byggande och programmet ska utgöra underlag vid markanvisning, tecknande av avtal med byggherrar samt vara riktlinjer vid detaljplanering och bygglovgivning. Stockholms program, ofta kallat myran, lades i malpåse efter valet med den nya majoriteten. De två andra är reviderade eller nyligen framtagna och används flitigt. Inom Byggdialogen väcktes ett intresse av att ta fram ett program. Man såg ett behov av att samla kvalitets- och miljöåtgärder i ett dokument för att såväl samla kommunerna i länet som att förenkla och förtydliga för sektorns aktörer. Genom att arbeta med länets kommuner kunde det möjliggöra en mera entydig bild av målsättningarna istället för att varje enskild kommun utvecklar sin strategi och sina styrdokument. För att bättre belysa programmens praktiska användning anordnade Byggdialogen ett seminarium där Joa Ivarsson från Göteborgs stad berättade om deras program: Miljöanpassat byggande fungerar. Arbetet, som är en samverkan mellan fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen ska leda till att Göteborgs Stads befintliga rutiner förbättras för att användas i den dagliga verksamheten. Programmet går ned på konkret nivå och ställer krav inom såväl planering, projektering, produktion som förvaltning. Byggruppen Byggruppen var under projektet den dialog som innehöll det största till antalet deltagare. Här fanns en blandning av byggherrar, entreprenörer och konsulter representerade. I gruppen fanns också försäkringsbolag, installatörer och byggmaterielindustri. Personer från Högskolan Dalarnas byggprogram fungerade till viss del som stöd för gruppens administrativa arbete. Gruppen genererade också flest arbetsgrupper och handlingsplaner. Antalet deltagare speglar att mötena varit 16

17 välbesökta och diskussionerna breda och konstruktiva. Nedan redovisas resultaten av arbetsgruppernas insatser. Vattenskadesäkert byggande Vattenskador är den vanligaste skadan i våra bostäder och det uppstår i Dalarna vattenskador per år till en kostnad på över 80 miljoner kronor. Många skador skulle kunna undvikas genom att fastighetsägaren eller bostadsinnehavare är uppmärksam och regelbundet underhåller sin byggnad. Arbetsgruppen Vattenskadesäkert byggande har dokumenterat typfall och bra lösningar. Dokumentationen har gjorts dels i samband med skadeutredningar men också i form av insamlade foton från medlemmar i Byggdialogen. Materialet ska användas i informationsarbetet och kommer att uppdateras efter hand. En informationsbroschyr, en guide för dem som renoverar eller bygger nytt har framställts där de vanligaste vattenskadorna tas upp med förslag på åtgärder. Kök, våtrum och installationer behandlas. Flertalet skador orsakas av bristande skötsel och underhåll. Det är viktigt att byggherren är väl insatt i vilka regler som gäller vid nybyggnad och renovering. Skadorna är dyra och påverkar även boendemiljön, utomhusmiljön och arbetsmiljön negativt. Att återställa en genomsnittlig vattenskada ger en miljöbelastning på ca 300 kg CO2, vilken motsvarar ungefär utsläppet från 150 mil bilåkning. Varje vattenskada som inte inträffar är en stor vinst för miljön! Bilaga: Vattensäkert byggande För att öka kunskapen har gruppen genomfört ett omfattande utbildningsprogram med 6 seminarier runt om i länet. Olika materialleverantörer och specialister på vattenskador som Dalarnas Försäkringsbolag, Golvbranschens Våtrumskontroll (GVK) och Byggkeramikrådet (BKR) har varit föredragande. Seminarierna har besökts av ca 400 personer. Fuktsäker grundläggning Antalet skadetillfällen och många, i efterhand dyrbara åtgärder, orsakade av fukt i grundkonstruktioner, vittnar om okunnighet i byggbranschen. Valet av grundläggningsmetod liksom långa uttorkningstider i samband med nyproduktion, visar ett stort behov av förbättrade kunskaper på området. En fuktsäker grundläggning ger, inte bara en bestående grund för ett hus, utan också en god innemiljö och hushållning med resurser. Rätt material och metod från början, anpassad till de lokala förhållanden som gäller för ett byggobjekt, är helt i linje med Byggdialogens intentioner. 17

18 Arbetsgruppen för fuktsäker grundläggning, som bestod av personer från OCAB, HMB Construction, Betongindustrier, Dalarnas Försäkringsbolag, och konsultfirman Misteln, arrangerade en workshops. Här sammanställdes de erfarenheter och tankegångar som fanns i leden. I ett senare välbesökt seminarium presenterades kunskapsläget på området. Det var en av landets ledande konsulter på området som föreläste. Kunskapen har samlats i handboken Bygga F som också delades ut under seminariet. Klimatskyddat byggande Gruppen som arbetar med Klimatskyddat byggande, eller s.k. väderskyddat byggande, har slutfört studien på Kvarteret Hyttkammaren i Falun. För att väderskydda Hyttkammaren valdes en lösning där man byggde en ställning runt huset. På den placerades fribärande tält. Presenningar kompletterade skyddet för material utanför tältet ex bjälklagen. Fuktmätning gjordes löpande under arbetets gång och resultatet var överförväntan. Kostnaderna för väderskyddet beräknades till 5 % av stomleveransens kostnad och kan efter vunna erfarenheter reduceras. Flera praktiska erfarenheter om klimatskydd och arbetssätt gjordes som tas med till kommande projekt. Resultatet beskrivs i Byggdialogens rapport 2009:2 och kan hämtas nedan. Högskolan Dalarna har också sammanställt en rapport om projektet. Bilaga: Rapport 2009:2 Klimatskyddat byggande Materialval Frågan om hur man avgiftar bygg- och förvaltning av byggnader lyftes fram på ett seminarium anordnat av Byggdialog Dalarnas kansli. På seminariet inbjöds tre företrädare för de materialdatabaser som finns verksamma på marknaden (BASTA, Miljövarubedömningen och Sunda Hus). Databaserna katalogiserar material i miljöklasser och fungerar som stöd för konsulter, inköpare och upphandlare vid val av byggmaterial. Företrädarna hade till uppgift att presentera sin produkt på ett så klargörande sätt som möjligt. Efter seminariet bildades en arbetsgrupp bestående av såväl byggherrar, konsulter som entreprenörer. Även en representant från byggvarubranschen deltog. Gruppen sammanställde en handlingsplan där arbetet beskrevs och kostnaderna presenterades. Den första aktiviteten som genomfördes var en studieresa till Landstinget Sörmlands objekt, O-huset i Lindköping. Studieresan bedömdes som mycket stimulerande för gruppen och sammanfattades i en reserapport. Nästa steg för gruppen var att engagera sig i ett konkret projekt, ombyggnad av Lung- och allergikliniken på Falu lasarett. Här lades ett omfattande arbete ned på att analysera de databaser/verktyg som fanns tillförfogande. Folksams system bedömdes som för enkelt för professionella. BASTA visade sig innehålla få registrerade produkter och saknade mattor. Även Miljöbedömningen har för få 18

19 registrerade produkter i sin bas, vilket medförde att det slutgiltiga valet föll på Sunda Hus. Värdering av de olika verktygen med rekommendationer redovisas i gruppens rapport. Val av golvmattor visar hur noggrant gruppen arbetade. Man konstaterade att branschen inte lyckats ta fram fullgoda alternativ till PVC-mattorna även om giftiga mjukgörare byts ut. Prover av ett antal befintliga mattyper, som skulle rivas ut, sändes in till två olika institut för analys av asbest. Ett av instituten svarade att ämnet förekom i ett av proven medan det andra svarade nekande. Av försiktighetsskäl valde man att hantera rivningen av de befintliga mattorna som om de innehöll asbest. Vid val av mattor beaktades även städbarhet. I våtrum valdes PVC-mattan och i övrigt en linoleummatta med ett s.k. PUR- skikt. Flera av deltagarna i materialvalsgruppen är idag engagerade i byggandet av en ny vårdbyggnad vid Falu lasarett. Redan i inledningen av projektet valde Landstingsfastigheter att följa klassningssystemet Miljöbyggnad med guldnivån som mål. Miljöbyggnad används för att fokusera på miljö- och kvalitet och sätter minimikrav inom alla discipliner. Det skiljer systemet från övriga klassningssystem som bland annat undviker krav på inomhusmiljön. Systemet fungerar väl tillsammans med egenkontrollen. I Miljöbyggnad ska alla byggvaror som byggs in dokumenteras och som verktyg valdes även här Sunda Hus. LCC-beräkningar används flitigt och även BIM-projektering. Nyligen genomfördes ett seminarium som slutvinjett på ett flerårigt samarbete. Under trevliga former med Sweco som värd fick deltagarna höra materialgruppens upparbetade erfarenheter. Slutsatsen sammanfattades som att man i början var nyfikna på att pröva miljödatabaser nu är användningen av dessa en självklarhet! Bilaga Materialval - broschyr Materialvalsgruppen har slutfört pilotstudier som redovisas i en rapport. Erfarenheterna från arbetet presenterades och diskuterades i workshops. Ett seminarium med trevlig avrundning avslutade ett framgångsrikt samarbete. God innemiljö luftbehandling På Byggdialogens årliga sammankomst, Byggforum Dalarna, presenterade ledande experter de senaste rönen på området innemiljö. Därefter bildades en arbetsgrupp som formulerade sina planerade aktiviteter i en handlingsplan. I planen koncentrerar man sig på att bygga upp kunskapen hos beställarledet. Man ville genom en serie om tre seminarier ge beslutsfattare, fastighetsförvaltare och övriga aktörer i branschen en bredare kunskap om inneluftens betydelse för välbefinnande, luftdimensionering och driftkostnader. 19

20 I skrivande stund har seminarieserien flyttats fram på grund av stor arbetsbelastning hos huvudaktörerna. Upphandling och utvärdering Upphandling är ett område som diskuterats i en arbetsgrupp under ett antal träffar. Gruppen upprättade en handlingsplan som beskrev ett antal fokusområden att närmare studera, analysera och ge förslag på förbättringar. Syftet var att nå en samsyn mellan inblandade parter. AF-delen och mallar togs fram från deltagande parter och diskuterades livligt. Ett av de områden som pekades ut var de utvärderingsmetoder som används. Två metoder, poängbedömning och bedömning i monetära mått, har ställts mot varandra. Båda metoderna används av större beställare i länet. Frågor om avvikelser från AB 92 och anbudens form och innehåll var andra fokusområden som diskuterades. Gruppen planerade ett seminarium för att visa upp de olika metoderna i syfte att skapa en diskussion om användningen. Ännu har inte detta seminarium genomförts. Under Byggdialogens projekttid har Miljöstyrningsrådet i samarbete med branschens nationella kretsloppsråd upprättat ett webb - baserat stöd för upphandling av entreprenader. I arbetsgruppen deltog Byggdialog Dalarna med en representant. Under 2011 har en revidering annonserats och Byggdialogen har bjudits in att delta. Kvalitetssäkring En tvärgrupp bestående av representanter från konsult-, beställar-, entreprenörsledet har i detalj studerat byggprocessen i syfte att förbättra överföringen av information mellan olika parter och olika projekt. Redan i projekteringen ska en rapport om projektets svaga punkter upprättas och som därefter följer med i hela byggprojektet. Rapporten revideras regelbundet för att ständigt vara uppdaterad. Gruppen arbetade fram ett processchema som bland annat föreslår att projektören finns med i första byggmötet för att även muntligt överföra information till entreprenören. På så vis ska missförstånd minimeras genom en nära kontakt mellan de inblandade. Ytterligare en förbättring som föreslås är att varje större projekt avslutas med ett möte för utbyte av erfarenheter. På så vis får deltagande parter möjlighet att diskutera projektets framgångar och brister i syfte att föra kunskapen vidare till sin organisation och till kommande projekt. Resultatet presenteras i en folder i form av en processkarta med tillhörande bilagor. Det ska vara enkelt för användaren att gå in i materialet och finna stöd för sitt konkreta arbete. I bilagorna finner man förslag på dagordningar och mötesdeltagare som visar vilka funktioner som behövs vid olika faser i projektet. På så vis kommer kunskapen om underhåll, drift, städning etc. tidigt med i processen. Bilaga: Folder Kvalitetssäkring av byggprojekt 20

21 Arbetssättet presenterat i foldern behöver användas i ett antal projekt, samla erfarenheter och diskutera en eventuell förbättring av modellen. Gruppen studerade även programfasen och upprättade en processkarta som finns publicerad hos Byggdialogen. Syftet var att ta fram kartor över samtliga processer och här återstår den så viktiga förvaltningsprocessen. Byggprocessmätning För att öka effektiviteten och bättre målstyra byggprocessen har verktyget IQ Processmätning tagits fram. På nationell nivå har byggsektorn enats om att använda verktyget i ansträngningarna att öka kvaliteten i byggprocessen. Byggdialog Dalarna introducerade verktyget för länets aktörer genom att tillsammans med företaget Prifloat ta fram en broschyr som beskriver verktygets användning. Tre projekt, en renovering, ombyggnad och nybyggnad, där verktyget använts redovisas i broschyren. Nya vårdbyggnaden vid Falu lasarett är en av de större fastighetsinvesteringarna i landet inom vårdbyggnation. Landstingsfastigheter använder IQ Processmätning i partneringprojektet och i broschyrens slutvinjett redovisas erfarenheter från arbetet. Broschyren har delats ut på att antal av Byggdialogens träffar. Energieffektivisering och fukt är båda exempel på arbeten som behöver kvalitetssäkring i byggprojekten. Livscykelkostnader - LCC-kalkylering LCC-kalkylering som verktyg i arbetet med energieffektivisering väcktes i byggruppen. Det bildades en arbetsgrupp i syfte att öka användningen av verktyget. Gruppen anordnade en utbildning för Byggdialogens deltagare där kursledaren Sören Björnbom anlitades. Kursen bestod av 4 träffar om vardera en halv dag och innehöll såväl teoripass som praktiska övningar och hemläxa. Gruppen tog fram en broschyr, Livscykelkostnad Räkna med framtiden, som uppmanar och vägleder läsaren. Texten beskriver i vilka skeden LCC kan användas, 21

22 rekommenderar en rutin för användningen samt understryker hur viktigt LCC är i beslutsunderlag. Broschyrens innehåll finns mera utförligt beskriven i ett 12-sidigt dokument som finns hos Byggdialogen. Bilaga: Broschyr, LCC Introduktion LCC-kalkylering Rutin för LCC I det fortsatta arbetet kontaktades Högskolan i syfte att starta studentarbeten runt LCC. Landstingsfastigheter har nyligen genomfört ett LCC-seminarium för fotfolket med expert från Sweco som kursledare. Lågenergi- och passivhus Energifrågor intresserar Byggdialogens deltagare och trots att ett antal andra grupper hanterat dessa frågor bildades ytterligare en arbetsgrupp. Gruppens deltagare representerade sektorn väl med stor bredd. Eftersom passivhus var i ropet i landet och fler och fler hus med denna teknik byggdes i landet startade också arbetsgruppen med begreppet. Namnet blev lågenergi- och passivhus. Gruppen tog fram en handlingsplan vars mål var att öka intresset och kunskapen runt byggande av passivhus och lågenergihus i Dalarna. Man ville att beställare och byggare skulle lära sig att se helheter, dvs. att en större investering vid byggandet blir lönsam såväl ekonomiskt som miljömässigt. Här fördes LCC - verktyget in som lösning. Gruppen ville också studera var och hur det är lönsamt att bygga passivhus i länet med tanke på bland annat fjärrvärme, myndighetskrav och geografi. Gruppen valde att följa olika projekt i länet för att föra ut relevant och nära information till markandens aktörer. I ett anordnat seminarium i Mora, Kraftsamling om energieffektivitet, deltog över 80 personer, vilket visar hur stort intresse energifrågor har i länet. För att ytterligare stärka informationsarbetet togs en skrift fram som samlar nio av Dalarnas mest intressanta energismarta lösningar. Skriften lyfter fram olika aktörer, nybyggande, ombyggnation samt drift och förvaltning. De flesta av exemplen är också goda exempel i ett nationellt perspektiv. 22

23 Bilaga: Broschyr, 9 goda exempel Idén med passivhus utvecklades i Tyskland på talet, där man insåg att man kan bygga hus utan radiatorsystem om värmeförlusterna var tillräckligt små. Passivhuset har frisk luft genom att ventilationen säkrar samma luftflöden som alla andra byggnader som uppfyller byggreglerna. Passivhuset har bra komfort och är prisvärt. Extrakostnaderna för bättre isolering och värmeväxlad ventilation kan ge lägre totalkostnader redan efter några år. Passivhuset är det boendealternativ vi har för att minimera negativa globala klimatförändringar. EU kommer 2016 genomföra en byggnorm som föreskriver passivhusstandard. Österrike är redan där. Tyskland 2014, Storbritannien NNE-strategi Byggdialog Dalarna har tillsammans med berörda aktörer inom bygg- och fastighetsområdet i Dalarna tagit fram en strategi för att främja ett ökat antal lågenergibyggnader i Dalarna. Målsättningen för strategin var att motsvara det nationella arbete och ambitionen enligt propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi (prop. 2088/09:163). Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv, 2013/31/EG, om byggnaders energiprestanda ska samtliga offentliga byggnader efter 2018 och alla övriga byggnader från och med 2021 vara nära-nollenergibyggnader. För att en byggnad skall definieras som en NNE-byggnad krävs inte bara en hög energiprestanda utan även att den tillförda energin i hög grad är förnyelsebar. Här presenteras handlingsplanen som avses ge stöd och riktlinjer för fastighetsägarna vid planering och byggande. Detta dokument kommer årligen att anpassas och uppdateras för att följa den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Bilaga: NNE - strategi för Dalarna Strategin fungerar som en grundlig genomgår av målformuleringar på olika nivåer, beskriver olika instansers arbeten samt redovisar flera av de verktyg som finns för energieffektivisering inom bygg- och fastighetssektorn. Det har under senare tid utvecklats ett antal verktyg i syfte att stödja sektorns aktörer i deras energiarbete. Verktygen hanterar olika nivåer i energiarbetet, från konkreta beräkningar enligt LCC till analyser som rymmer ekonomiska kalkyler. Ett exempel är den s.k. BELOK-modellen som på ett föredömligt sätt paketerar energiåtgärder i ekonomiskt fördelaktiga redovisningar. Underlaget är framtaget för att förbättra beslutsunderlagen för beslutsfattare. 23

24 I slutet av strategin föreslås åtgärder som i det kommande arbete ska främja antalet lågenergibyggnader i Dalarna: De mål och delmål som skall gälla måste slås fast. Målen skall kommuniceras till kommunerna och övriga berörda aktörer inom bygg- och fastighetsområdet. Verktyg för uppföljning och arbetet med energieffektivisering ska tas fram. Strategin bör ses över årligen för att följa utvecklingen. För att få genomslag i hela länet måste man börja med att samla berörda inom kommunerna och arbeta med dessa. Forskning inom de nya energinivåerna bör genomföras. Förvaltningsgruppen Förvaltningsgruppen har bestått av ett antal förvaltare från såväl privata sidan som offentligheten. Gruppen började som relativt liten, men har under projektperioden ständigt vuxit. Till gruppen anslöt sig också ett mindre antal konsulter. Sekreterare hämtades från Stiftelsen Teknikdalen. Energiligan Tillsammans med Stiftelsen Teknikdalen i Borlänge skapade Byggdialogens förvaltningsgrupp en arbetsgrupp med namnet Energiligan. En förstudie gav flera förslag på hur ligan skulle läggas upp, vilket inspirerade gruppen att starta arbetet. Ligan bestod ursprungligen av 8 fastighetsägare som tillsammans påbörjade ett utbyte i en process mot effektivare drift och förvaltning av fastighetsbeståndet. Deltagarna har skrivit ett avtal som innebär att man hjälper till med energistatistik mot att i en utvald byggnad få en energiutredning med åtgärdsförslag utförd. I gruppen diskuterades förslagen och varefter fastighetsägarna utförda åtgärder spreds erfarenheterna vidare i gruppen i ett slags benchmarking system. Energianvändningen minskades i fastigheterna, men även vattenförbrukningen, snålspolande toaletter/armaturer etc. studerades. För att ytterligare stimulera fastighetsägarna utverkades ett pris för årets bästa energieffektiviserande företag. Exempel på vinnare är Morastrand och Dagon. Arbetet riktade senare in sig på deltagarnas förvaltningssystem och de strukturer man arbetar efter. Respektive deltagare visade hur man hanterar energifrågorna och experter anslöts till processen när ny kompetens ansågs nödvändig. Företaget Momentum kopplades in som med sina produkter för mätning gör det enkelt för förvaltaren att följa energianvändningen på enskilda fastighetsobjekt. Energiligans arbete har exponerats vid ett antal aktiviteter inom Byggdialog Dalarna och får anses som väl spritt bland länets aktörer, men även i betydligt vidare kretsar. Man har exempelvis startat ligor i såväl Värmland som i Norge. I slutet av projektperioden har en ny grupp bildats inom Energiligan. I länet finns 7 folkhögskolor med ett fastighetsbestånd kring ca kvm vardera. Det gemensamma är att det finns ett varierat byggnadsbestånd med såväl bostäder, undervisningslokaler, verkstäder och administrativa lokaler. Driften sköts av s k 24