ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Bebyggelse på landsbygd. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

Transkript

1 ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Bebyggelse på landsbygd - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari

2 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET? Utställningsutlåtandena är bilagor till antagandebeslutet av översiktsplanen. Syftet är att beskriva hur utställningen har gått till, redogöra för synpunkter som inkommit och förklara ändringar som gjorts med anledning av inkomna synpunkter. Detta görs per tematiskt tillägg, varför varje del av ÖP 2025 har sitt eget utställningsutlåtande. Sammanlagt blir det sex utställningsutlåtanden. I dessa redovisas en sammanfattning av de synpunkter som har kommit in med kommunens kommentarer. Hur utställningen ska se ut och genomföras regleras i plan- och bygglagen. I plan- och bygglagen (2010:900) kap 3 står det: 17 Efter utställningstiden ska kommunen i ett särskilt utlåtande sammanställa de synpunkter som kommit fram och redovisa de förslag som synpunkterna gett anledning till. 18 Om planförslaget ändras väsentligt efter utställningen, ska kommunen ställa ut förslaget på nytt. Västerviks kommuns bedömning är att de inkomna synpunkterna från utställningstiden inte förändrar översiktsplanen i sådan omfattning att en ny utställning behövs. Bakgrund (utställningen hur har den gått till?) Översiktsplanen har varit utställd för granskning under perioden 11 juni 2012 till den 31 augusti Det tematiska tillägget Vindbruksplanen hade en förlängd utställningstid till den 16 oktober Allmänheten, intresseorganisationer och myndigheter hade under utställningstiden möjlighet att komma med skriftliga synpunkter på kommunens förslag på översiktsplan. Under hela utställningstiden fanns allt utställningsmaterial på kommunens hemsida på kommunhuset, på biblioteken, på bokbussen samt i affärerna i Totebo och Blankaholm samt Handelsträdgården i Hjorted. Annonsering om utställningen gjordes i Västervikstidningen samt på kommunens hemsida. Utställningsmaterialet har bestått av: - Huvuddokumentet - Konsekvensbeskrivning av huvuddokument - Samrådsredogörelse Huvuddokumentet - Bebyggelse på landsbygd - Samrådsredogörelse LIS- och landsbygdsutveckling - Bilaga 1 samrådsredogörelse LIS- och landsbygdsutvecklingsområden - Bilaga 2 samrådsredogörelse LIS- och landsbygdsutvecklingsområden - Strategi för klimatanpassning - Bilaga 1 Strategi för klimatanpassning - Bilaga 2 Strategi för klimatanpassning - Samrådsredogörelse Strategi för klimatanpassning - Trafikstrategi - Samrådsredogörelse Trafikstrategi - VA-plan - Bilagor VA-översikt - Samrådsredogörelse VA-översikts och VA-policy - Vindbruksplan - Samrådsredogörelse Vindbruksplan 2

3 Efter utställningen så har arbetsgrupper uppdelade per tematiskt tillägg arbetat med att gå igenom samtliga yttranden och göra avvägningar. Gruppledarna med samhällsbyggnadschefen har stämt av med styrgruppen bestående av KS som då har haft möjlighet att komma med yttranden. Större förändringar som föranletts av utställningen - Flera av kommunens mål och ställningstanden i Huvuddokumentet har spetsats till. - Ett par LIS-områden har tillkommit. Utställningssynpunkterna De synpunkter som framförts samrådet redovisas i sammanfattande form i detta utställningsutlåtande. Då har bara det som direkt angår översiktsplanen tagits med. Alla skriftliga utställningssynpunkter finns i sin helhet registrerade hos kommunen. Länsstyrelsens synpunkter med kommunens kommentarer för samtliga tematiska tillägg finns dessutom samlade i granskningsyttrandet. 3

4 Utställningsutlåtande Bebyggelse på landsbygd Avsändare STATLIGA, REGIONALA UTOMKOMMUNALA MYNDIGHETER OCH ORGAN Länsstyrelsen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Trafikverket Åtvidabergs kommun KOMMUNALA PARTIER OCH ORGAN Miljö- och byggnadsnämnden BOLAG OCH FÖRENINGAR MEDBORGARE Wolter Stackelberg Daniel Syrenius, Jakob Syrenius Ulf Wernquist (Begärt och fått uppskov till )

5 Utställningssynpunkter med kommentarer Allmänt och övergripande...6 Areella näringar som möjlighet till landsbygdsutveckling...7 Frågor om hälsa, säkerhet och risken för olyckor, översvämning eller erosion...7 Kulturmiljövärden...8 LIS- och landsbygdsutvecklingsområden, ej med i utställningsupplagan...8 Mellankommunal samverkan...11 Miljöbedömning...11 Naturvärden...14 Riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken...15 Sammanhållen bebyggelse...15 Strandskyddet...15 Övrigt

6 Allmänt och övergripande Länsstyrlesen Länsstyrelsen anser att det tematiska tillägget är tydligt och välstrukturerat till sin utformning. Redovisningen av LIS- områden och landsbygds-utvecklingsområden och dess koppling till kommunens urvalskriterier utgör en god översiktlig grund för fortsatt arbete med detaljplaner och dispensärenden inom dessa områden. Länsstyrelsen kan notera att många av de synpunkter som framfördes under samrådstiden har inarbetats i det nu bearbetade och reviderade förslaget. 1. Noteras. Nedan följer några återstående synpunkter. Planinstrumentet är en möjlighet som kan ge en positiv utveckling av landsbygden. Att planera på landsbygden genom att utgå från landsbygdens värden och förstärka det unika som finns på den lokala platsen kan ge stora förutsättningar för utveckling av bygden. 1. Noteras. Kommunen har efter samrådskedet valt att byta namn på det tematiska tillägget LIS - och landsbygdsutvecklingsområden till Bebyggelse på landsbygd och samlar det som har med landsbygdsfrågor att göra i översiktsplanen. Länsstyrelsen ser det positivt att samla detta i samma dokument. 1. Noteras. SGI I yttrande dnr , över samrådsupplagan fann vi sammanfattningsvis att översiktsplanen med tematiska tillägg hade en godtagbar redovisning av geotekniska säkerhetsfrågor som underlag för strategiska val av markanvändning. Vi lämnade dock förslag på lämpliga kompletteringar, bland annat redovisning av förutsättningar för stranderosion och översiktlig skredriskkartering, jämför yttrande Dessa förslag kvarstår. Det framgår av tematiska tillägget för LIS-områden att en geoteknisk analys genomförts i tidigt skede som är klart godtagbar och detta har resulterat i att en del områden inte har blivit LISområden helt enkelt därför att översvämningsrisken och/eller ras- och skredrisken är för stor i områdena. En hänvisning till avsnittet Miljö- och riskfaktorer i Huvuddokumentet är motiverad av kopplingen till hälsa och säkerhet. 1. Beaktas ej. Avsnittet med rubriken LIS-områden som inte tas med är korrigerat i utställningsupplagan. Även för bebyggelse utanför detaljplan och på landsbygden är kommunens ställningstagande klart vad gäller säkerhet mot skred och översvämning och att lokalisering ska följa Klimatanpassningsstrategin. 6

7 1. Noteras. Miljö- och byggnadsnämnden För en levande landsbygd krävs mer än att möjlighet finns att etablera bostäder inom strandskyddat område och övriga områden. Nämnden förordar dock att fler utvecklingsområden och markområden för företagande till exempel turistverksamheter, badplatser, hamnverksamhet m fl. Detta ska i sin tur generera fler etableringsmöjligheter. 1. I översiktsplanen föreslås att kommunen ska vara aktiv till att stimulera tillkomsten av ytterligare LIS- och landsbygdsutvecklingsområden. I det arbetet ska ingå att stimulera område för såväl bostäder som verksamheter av olika slag. Areella näringar som möjlighet till landsbygdsutveckling Länsstyrelsen Länsstyrelsen anser att det är viktigt att skydda produktiv jord- och skogsbruksmark från exploatering så långt det är möjligt. Produktiv jord- och skogsbruksmark är en grundläggande resurs för att producera livsmedel, material och energi. Det ger arbetstillfällen och skatteintäkter, och lär få ökande betydelse framöver. Det är en även klimat- och säkerhetsfråga. Det finns en konflikt mellan den goda jordbruksmarken och utbyggnaden av tätorterna. Även ny etablering av enskilda bostäder i jordbrukslandskapet kan skapa konflikt mellan rationellt jordbruk och boende om inte planeringen är väl underbyggd utifrån kunskap och analys. 1. Endast några få LIS- och landsbygdsutvecklingsområdena är utpekade på jordbruksmark och i dessa fall är det i närheten av befintlig bebyggelse. I samband med detaljplanering, alternativt bygglov vid mindre byggnation så ska erforderliga utredningar genomföras. En text läggs till i det tematiska tillägget för att påpeka att sådana utredningar behövs. Frågor om hälsa, säkerhet och risken för olyckor, översvämning eller erosion Länsstyrelsen Länsstyrelsen bedömer att planen, utifrån dagens kunskapsläge, beskriver frågor om hälsa, säkerhet och risken för olyckor, översvämning eller erosion på ett godtagbart sätt. Grundligare utredningar kommer att krävas vid exploatering av områdena. 1. Noteras. Uppgifterna om ras- och skredrisk i översiktsplanen ger endast en indikation på var det kan finnas riskområden. I samband med detaljplanering, alternativt bygglov vid mindre byggnation så ska erforderliga utredningar genomföras. 7

8 Kulturmiljövärden Länsstyrelsen I vårt gemensamma kulturarv finns en stor potential att ta tillvara för utveckling. Ofta förknippas kulturmiljöfrågor i hög grad med bevarande, men hanterade på rätt sätt kan kulturmiljöfrågorna bidra till landsbygdsutvecklingen. Fysiska tecken på en lokal historia kan utveckla inte bara turism och destinationsutveckling, utan även bidra till ett attraktivt boende dit människor söker sig. 1. Noteras. LIS- och landsbygdsutvecklingsområden, ej med i utställningsupplagan Näset (ej med i utställningsupplagan) Wolter Stackelberg Jag hänvisar till mitt tidigare förslag att avsätta södra delen av Näset, ost-sydost Storsjö, till LIS-område. Där skulle man kunna erbjuda ett attraktivt läge med närhet till kommunikationer, vatten och avlopp. Människor skulle kunna bo och arbeta i Västervik eller Linköping då Storsjö ligger vid mitten av järnvägsbanan mellan sagda orter. Kommunen har dessvärre avslagit förslaget med tvivelaktig argumentering som att det skulle vara för dyrt att bygga etc. Jag tvivlar på att från diskuterats i nämnden. Jag yrkar därför att mitt förslag skall tas med i ÖP, väl medveten om att en eventuell framtida exploatering kräver mycket arbete med strandskyddsfrågor, vatten/avlopp, trafikföring och inte minst ekonomin Beaktas ej med hänvisning till kommunens tidigare bedömning i ärendet: Föreslaget LIS-område på/vid berget söder om orten Storsjö på halvön Näset i sjön Storsjön är klart olämpligt att bebygga. Det är brant och bergigt och det går inte att utesluta att det finns risk för ras och skred. Området har potentiellt höga naturvärden. Det krävs avancerad byggnadsteknik för projektet. Att bygga infrastruktur blir problematiskt. Stor påverkan på orörd naturmark måste göras för att bryta ny väg till området. Delar av vägen måste ligga i vattnet på utfyllnadsmassor. VA kan anslutas, men det är en dyr lösning eftersom det troligen måste sprängas fram. Landskapsbilden och naturvärden riskerar att förändras negativt på grund av de sprängnings- och fyllnadsarbeten som måste utföras i området. Fuktförhållanden, både vad gäller närhet till Storsjön och dagvatten från berget, kan bli svåra att hantera. Västra delen av områden gränsar till området vid Storån som ofta drabbas av översvämning. Orimligt höga exploateringskostnader. Av Miljöbalken 7 kap 18 d framgår att nya strandnära bostadshus inom LIS-områden endast får uppföras i anslutning till befintliga bostadshus. Naturvårdsverket och Boverket förtydligar i sin vägledning för strandskyddslagstiftningen (handbok 2009:4 upplaga 2 februari

9 Strandskydd en vägledning för planering och prövning ) att endast i enstaka undantagsfall, huvudsakligen i glest bebyggda delar av landet kan ett hus anses ligga i anslutning till ett befintligt bostadshus om avståndet är 200 meter. Avståndet till befintlig bebyggelse från föreslaget LISområde Näset vid Storsjön är längre än 200 meter varför det inte bedöms som lämpligt. Kvarnsjön Daniel Syrenius, Jakob Syrenius Ansöker härmed att kommunen pekar ut och motiverar område i kommunens översiktsplan. Gäller fastighet Källsåker 1:3 och området väster därom. Idag finns ett bostadshus i området. Används av familjen för rekreation året runt och för uthyrning sommartid. Antalet gästnätter har 2012 varit 112 stycken. Hyresgästerna kommer från övriga landet och Danmark. Man kommer del för lugnet, men ändå närheten till centrala Västervik. Dels för möjligheten till fiske och jakt. Skälet att komma med i översiktsplanen är att i en framtid ha möjlighet att bygga i närområdet (inom 200 meter från befintligt hus). Att bygga några mindre fastigheter skulle ge bättre möjlighet att utveckla området med jakt, fiske och guidade turer i industrihistoriskt område (före detta grantibrytning). Antalet gästnätter skulle väsentligt kunna ökas. Arbetstillfällen skapas i samband med byggnation och ge ökad omsättning i stadens restauranger och hos köpmännen. Miljön ska värnas. I befintligt hus finns ej el, eller vatten indraget. Solenergi och vindkraft bör utnyttjas så långt som möjligt. Idag tas dricksvatten från Västervik, övrigt används Kvarnsjöns vatten. Tidsplan finns ingen. Ansökan görs för att möjlighet till landsbygdsutveckling skapas. 1. Området tas med som LIS-område i översiktsplanen. Grantorpet Ulf Werquist Vi framhäver att det kommunicerade utvecklingsförslaget för del av Ed 1:96 är förenligt med nationella och kommunala kriterier för utvalda LIS-områden i Västerviks översiktsplan 2025, då förslaget bidrar till att långsiktigt stimulera och öka förutsättningar för den lokala och regionala utvecklingen. Fastigheten har med sitt läge intill Storsjön och närhet till samhället Edsbruk stora möjligheter att bli ett attraktivt område för bostadsbebyggelse. Ett tillskott av boende ökar chansen för samhället att överleva och möjliggör att ha kvar och utveckla butiker, skola, äldreboende och annan samhällsservice. Utvecklingsförslaget motsvarar kommunens målsättning kring estetisk tilltalande bebyggelse i samklang med befintlig miljö. Utvecklingsförslaget innebär byggnation av källarlösa enbostadshus kring en sammanlänkande bygata/torg i en vacker, naturnära miljö som är tillgänglig för både boende och besökare. Endast en fjärdedel (ca m 2 ) av området avses exploateras med hus och lokalgata. Slänter, träd- och gräsbevuxna partier (ca 6 ha) avses bevaras som natur och kombineras till viss del med strövstråk/spontanidrott etc. Strand- och vattenområdet (ca 1,8 ha) avses utvecklas varsamt för rekreation/bad och i samklang med naturvärden. Anslutning till kommunalt VA-nät, el- och teleledningar går enkelt att ordna då ledningsnäten och dess kapaciteter är tillräckliga. 9

10 Området är inte utpekat som område med risk för översvämning och/eller ras och skred eller redovisas i övrigt uppenbart är olämpligt Kunskap kring planområdets placering vid periferin till grundvattenmagasinet Edsåsen; Enligt vår kontakt med länsstyrelsen har vi fått kompletterande kunskap kring det pågående arbetet med den regionala vattenförsörjningsplanen. I detta sammanhang genomfördes en workshop mars 2012 där bl.a. Storsjön och Edsåsen prioriterades som framtida vattenresurs för dricksvatten av Västerviks kommun och länsstyrelsen. Det kommunala arbetet kring den framtida vattenförsörjningen har hittills resulterat i ett förslag till vattenskyddsområde för Helgenäs vattentäkt och för grundvattenmagasinet Edsåsen. Enligt denna avgränsning redovisas en primär, sekundär och tertiär skyddszon som ska skydda den del av grundvattenmagasinet i Edsåsen där det kan bli aktuellt att anlägga en kommunal vattentäkt med förstärkt infiltration. Den tertiära skyddszonen (T) med sitt delområde T2 ligger i sin norra avgränsning ca 1300 m från planområdet vid Ed 1:96. T2 definieras som ett område med berg i dagen samt bedöms utgöra en tröskel för grundvattenströmningen i isälvsavlagringen, (Sweco , Helgenäs vattenskyddsområde -Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter). Edsåsen är enligt aktuellt underlag inte utpekat i sin helhet och vattenområden som Edsån och Storsjön har inte tagits med i avgränsningen till vattenskyddsområde. Kunskapsunderlaget leder till en medvetenhet att särskild hänsyn krävs vid en framtida exploatering som bostadsområde. Risk för föroreningar av grundvattenmagasinet Edsåsen kan och ska förebyggas. Lämpliga åtgärder föreslås regleras i kommande detaljplan och med särskilda villkor vid bygglov samt genom upprättande av kontroll- och skötselplan. Åtgärder avser främst kontrollerad dagvattenhantering, kontroll av utfyllnader och byggnationer samt tekniska anläggningar såväl under anläggningsskedet som i driftskedet. Med erfarenhet och kännedom från andra projekt/detaljplaneområde föreslås tillämpning/prövning av följande arbetssteg, villkor och åtgärder i samband med detaljplanering och byggnation för området vid Ed 1:96: - Detaljerad utredning kring planområdets hydrogeologiska förutsättningar och hydraulisk kontakt mellan planområdet, Storsjön och grundvattenmagasinet Edsåsen - Riskanalys och riskbedömning av grundvattenmagasinet vid exploatering/förorening - Detaljerad VA/dagvattenutredning med förslag på principer, dimensioneringar, råd och riktlinjer av fackexpertis i avstämning med Västerviks kommun/västervik miljö och energi - Krav på täta spillvattenledningar med tillhörande brunnar samt anslutning till kommunalt VA-nät - Utfyllnad med rena jordmassor (kvalitet regleras och kontrolleras enligt kommunens krav) - Tätande markskikt och kontrollerad avledning av dagvatten. Tak- och ytvatten från fastigheter och lokalgata avleds kontrollerad via dräneringsstråk/svackdiken, rengöring och kontrollerad fördröjning inom särskilt infiltrations-/rengöringsdamm. Anläggning och skötsel av dessa anläggningar regleras i detaljplan och tillhörande kontroll- och skötselplan. - MKN för ytvatten- och grundvattenförekomster Storsjön och Edsåsen ska följas 10

11 Några referensprojekt: - Detaljplan/bostadsområde för del av Hovmantorp 5:1 invid Strandgatan, Lessebo kommun, Kronobergs län (planområdet finns vid sjön Rottnen = ytvattentäkt) - Detaljplan för bostadsområde för Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun, Kalmar län (planområdet finns inom yttre vattenskyddstäkt) Redovisade urval av åtgärdsförslag och hänsynstagande baseras på samlade kunskaper. Om kommunen inkluderar vårt redovisade utvecklingsprojekt vid del av Ed 1:96 i de utpekade LISoch landsbygdsutvecklingsområdena i sin översiktsplan 2025 öppnas möjligheten för områdets lämplighetsprövning enligt PBL (detaljplanering). Tillhörande utredningar (miljöbedömning, VA inkl. dagvatten etc.) kommer självfallet genomföras och utarbetas i samråd med Västerviks kommun och Västervik miljö och energi. I övrigt vill vi upplysa att många av ovan anförda förtydliganden redan hade sammanställts i vårt tidigare samrådsyttrande Området tas med som LIS-område i översiktsplanen. Observera de förslag på utredningar i samband med detaljplan respektive bygglov som skrivs in i översiktsplanen. Mellankommunal samverkan Länsstyrelsen I planförslaget saknas de mellankommunala frågorna. Trots att den administrativa kommungränsen inte syns för blotta ögat spelar den en roll för utvecklingen på landsbygden. För att kunna utnyttja och utveckla landsbygden optimalt är det därför värdefullt med mellankommunal samverkan kring kommunala servicen, såsom skolor, hemtjänst etc, över kommungränserna. 1. Beaktas ej. Är ingen översiktsplanefråga. Miljöbedömning Länsstyrelsen Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. Länsstyrelsen anser, utifrån befintligt underlag, att planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 1. Noteras. Länsstyrelsens områdesvisa kommentarer: ALMVIK 1 och 2 (landsbygdsutvecklingsområde, bostäder) Nära service, kollektivtrafik och infrastruktur. 11

12 Skyddsavstånd till kraftledning och befintlig/framtida järnvägbefintlig, eventuell påverkan på riksintresse för kulturmiljö och ev. naturvärden och eventuell skredrisk. 2. Beaktas. I samband med detaljplanering, alternativt bygglov vid mindre byggnation så ska erforderliga utredningar genomföras. En text läggs till i det tematiska tillägget för att påpeka att ovanstående utredningar behövs. ANKARSRUM (LIS-område, bostäder) Nära service, kollektivtrafik och infrastruktur. Kulturmiljövärden (fornlämningar), skyddsavstånd till nyckelbiotop, grundläggningshöjd, dagvattenhantering och värdefull jordbruksmark? 3. Beaktas delvis. I samband med detaljplanering, alternativt bygglov vid mindre byggnation så ska erforderliga utredningar genomföras. En text läggs till i det tematiska tillägget för att påpeka att ovanstående relevanta utredningar behövs. Dock har inga kända fornlämningar påträffats i området även om det inte kan uteslutas att det finns några. Någon jordbruksmark finns inte i området. BLACKSTAD (landsbygdsutvecklingsområde, bostäder) Närhet service och infrastruktur. Kulturmiljön bebyggelse och fornlämningar, ev. påverkan på odlingslandskapet och dagvattenhantering. 4. Noteras. I samband med detaljplanering, alternativt bygglov vid mindre byggnation så ska erforderliga utredningar genomföras. BYSJÖN (LIS-område, bostäder) (Ej med i samrådsförslaget) Relativt långt till service och kollektivtrafik Kulturmiljön, fornlämningar, naturvärden, grova ädellövträd, åkerholmar och odlingsrösen, dispens från biotopskydd kan komma att krävas, ev. påverkan på odlingslandskapet, ev risk för ras- och skred och värdefull jordbruksmark? 5. Beaktas. I samband med detaljplanering, alternativt bygglov vid mindre byggnation så ska erforderliga utredningar genomföras. En text läggs till i det tematiska tillägget för att påpeka att ovanstående utredningar behövs. GUNNEBO OCH MAREN (LIS-områden, bostäder) Nära service och infrastruktur. Lukt, buller och luftkvalitet samt förorening från Gunnebo industrier, MKN vatten, dagvattenhantering, kulturmiljövärden och ev påverkan på vattendraget mellan Maren och Brännerigölen. 12

13 6. Noteras. I samband med detaljplanering, alternativt bygglov vid mindre byggnation så ska erforderliga utredningar genomföras. HJORTEN (LIS-område, bostäder) Nära service, kollektivtrafik och infrastruktur Naturvärden, reglering av sjön Hjorten och MKN för vatten. 7. Noteras. I samband med detaljplanering, alternativt bygglov vid mindre byggnation så ska erforderliga utredningar genomföras. TOTEBO (LIS-område, bostäder) Nära service, kollektivtrafik och infrastruktur. Eventuell påverkan på vattentäkt och våtmark och strandskyddets omfattning vid vattendraget. Samråd med Vimmerby kommun som har föreslagit ett LIS-område i närheten. 8. Beaktas. I samband med detaljplanering, alternativt bygglov vid mindre byggnation så ska erforderliga utredningar genomföras. En text läggs till i det tematiska tillägget för att påpeka att ovanstående utredningar behövs. UKNA 1 och 2 (landsbygdsutvecklingsområde bostäder) Nära service och infrastruktur. Långt avstånd till kollektivtrafik. Eventuell påverkan på kulturlämning, riksintresse för naturvård och kulturmiljö, skyddsavstånd till reningsverk, dagvattenhantering och inventering av fjärilar och dess vårdväxter. 9. Beaktas. I samband med detaljplanering, alternativt bygglov vid mindre byggnation så ska erforderliga utredningar genomföras. En text läggs till i det tematiska tillägget för att påpeka att ovanstående utredningar behövs. LOFTERN (LIS-område turism) Långt från service och kollektivtrafik! 10. LIS-området Loftern är tänkt att användas i turismändamål och stuguthyrning och är tillkommet av ett privat initiativ. Området ligger av naturliga skäl en bit ifrån befintliga samhällen därför att det med tanke på sitt syfte vinner på att ligga nära naturen på ett avkopplande avstånd från vardagslunken. De som redan bor på landsbygden kan genom helt nya verksamheter, alternativt sidoverksamheter skapa underlag för att bo kvar och även möjliggöra generationsskiften, vilket förhindrar utflyttning. Nyetableringar kan skapas via nya turismområden vilket ger nya arbetstillfällen och fler invånare på landsbygden. Det är påfallande ofta som en turist får upp ögonen för Västervik som boendeort och besöket här blir första steget i en process att på lång sikt flytta till kommunen. Tack vare ett ökat antal besökare, fler nya boende, fler som bor kvar, fler arbetstillfällen så kan besöksnäringen med fördel på lång sikt hjälpa till att upprätthålla serviceunderlaget. Brukaren har fått miljöstöd (restaureringsstöd) som gäller t.o.m Stödet är förenat med skötselkrav 5 år efter restaureringen. Upphör brukaren att hävda marken är denne återbetalningsskyldig av miljöstödet. 13

14 11. Noteras. VA-utredning, MKN-vatten, inventering av fjärilar och dess vårdväxter och miljöstödets skötselkrav. 12. Beaktas. I samband med detaljplanering, alternativt bygglov vid mindre byggnation så ska erforderliga utredningar genomföras. En text läggs till i det tematiska tillägget för att påpeka att ovanstående utredningar behövs. YTLÅNGEN ( LIS-område turism) Relativt långt till service 13. LIS-området Ytlången är tänkt att användas i turismändamål och stuguthyrning och är tillkommet av ett privat initiativ. Området ligger av naturliga skäl en bit ifrån befintliga samhällen därför att det med tanke på sitt syfte vinner på att ligga nära naturen på ett avkopplande avstånd från vardagslunken. De som redan bor på landsbygden kan genom helt nya verksamheter, alternativt sidoverksamheter skapa underlag för att bo kvar och även möjliggöra generationsskiften, vilket förhindrar utflyttning. Nyetableringar kan skapas via nya turismområden vilket ger nya arbetstillfällen och fler invånare på landsbygden. Det är påfallande ofta som en turist får upp ögonen för Västervik som boendeort och besöket här blir första steget i en process att på lång sikt flytta till kommunen. Tack vare ett ökat antal besökare, fler nya boende, fler som bor kvar, fler arbetstillfällen så kan besöksnäringen med fördel på lång sikt hjälpa till att upprätthålla serviceunderlaget. Brukaren har fått miljöstöd (restaureringsstöd) som gäller t.o.m Stödet är förenat med skötselkrav 5 år efter restaureringen. Upphör brukaren att hävda marken är denne återbetalningsskyldig av miljöstödet. 14. Noteras. Naturinventering, VA-utredning och miljöstödets skötselkrav. 15. Beaktas. I samband med detaljplanering, alternativt bygglov vid mindre byggnation så ska erforderliga utredningar genomföras. En text läggs till i det tematiska tillägget för att påpeka att ovanstående utredningar behövs. Naturvärden Länsstyrelsen Naturen och möjligheten till naturupplevelser, stillhet och rekreation är en av landsbygdens stora tillgångar och innebär en stor möjlighet som är viktig att ta tillvara i arbetet med landsbygdsutveckling. Att lyfta fram naturvärdena kan vara ett sätt att tydliggöra landsbygdens värden. 14

15 1. Beaktas. Kompletterande text förs in i det tematiska tillägget. Riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken Länsstyrelsen Några av de föreslagna områdena ligger inom riksintresseområde för naturvård och kultur-miljö. Bebyggelse och andra anläggningar i dessa områden måste placeras och utformas på ett lämpligt sätt så att skada på riksintresset inte uppstår. Eventuell påverkan på riksintresseområde får hanteras i samband med respektive detaljplaneprojekt. 1. Noteras. I samband med detaljplanering, alternativt bygglov vid mindre byggnation så ska erforderliga utredningar genomföras. Sammanhållen bebyggelse Miljö- och byggnadsnämnden På sidan 6 till 10 beskrivs riktlinje för sammanhållen bebyggelse. För klargörande skull rekommenderar nämnden att avsnittet visar att det är en riktlinje och inte två olika då rubrikerna förvirrar något. Vidare kan underrubriken Tidigare samlad bebyggelse (sid 8) med fördel ändras på ett sätt som gör det tydligt att dessa områden även gäller fortsättningsvis. 1. Beaktas. Texten korrigeras. Strandskyddet Miljö- och byggnadsnämnden På sid 13 står Fastigheter mindre än 3000 kvadratmeter med bostadshus omfattas inte heller. Uppgiften är inkorrekt då storleksgränsen på fastighet, enligt länsstyrelsens föreskrifter, är 2000 kvadratmeter och som är bebyggda med bostadshus som inte gränsar direkt till stranden. Dessa föreskrifter är under omarbetning varför vi rekommenderar att meningen stryks helt. 1. Beaktas. Meningen stryks helt. Övrigt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avstår från att yttra sig i ärendet. 15

16 1. Noteras. Åtvidabergs kommun Åtvidabergs kommun har inget att erinra mot föreliggande omarbetad översiktsplan för Västerviks kommun. 1. Noteras. 16