RAPPORT Ansjöån Jämtland Miljötekniska undersökningar, Ansjöån och sjösystem

Transkript

1 RAPPORT Ansjöån Jämtland Miljötekniska undersökningar, Ansjöån och sjösystem Upprättad av: Jean Esseltröm Granskad av: Andreas Ramström Godkänd av: Andreas Ramström

2 RAPPORT Ansjöån Jämtland, Miljötekniska undersökningar, Ansjöån och sjösystem Kund Josefin Töyrä Länsstyrelsen Jämtlands län Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 758 SE Sundsvall Besök: Landsvägsallén 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Andreas Ramström, andreas.ramstrom@wspgroup.se Jean Esselström, jean.esselstrom@wspgroup.se L:\5525\ \7_Leverans\091001\Rapport Ansjöån och sjösystem.doc Mall: Rapport dot ver (10)

3 Innehåll Kund 2 Konsult 2 Kontaktpersoner 2 Innehåll 3 Ritningar 4 Bilagor 4 1 Sammanfattning 5 2 Orientering Syfte Uppdraget Uppdragets omfattning 6 3 Utförda undersökningar Sedimentprovtagning Laboratorieanalyser 8 4 Resultat Geologi/bottenbeskrivning Undersökningsresultat Föroreningens farlighet Föroreningsnivå Spridningsförutsättningar Känslighet och Skyddsvärde 8 5 Riskklassning 9 6 Behov av fortsatta undersökningar 9 Referenser 10 L:\5525\ \7_Leverans\091001\Rapport Ansjöån och sjösystem.doc Mall: Rapport dot ver (10)

4 Ritningar M1a-b Planritning Provpunkternas placering Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Analyssammanställning med jämförvärden Foton provtagning Sammanställning av sedimentprovtagning Analysprotokoll original Koordinatlista L:\5525\ \7_Leverans\091001\Rapport Ansjöån och sjösystem.doc Mall: Rapport dot ver (10)

5 1 Sammanfattning WSP Samhällsbyggnad har fått i uppdrag att utföra sedimentundersökningar i Ansjöån och nedströms belägna sjösystem, med anledning av ett utsläpp av doppningsmedlet pentaklorfenol som skedde Provtagning har utförts under junimånad 2009 med cylinderprovtagare i fem provpunkter. Resultaten visar på låga halter av analyserade dioxiner. Risken för människors hälsa och miljö gällande sedimenten klassas enligt MIFO fas 2 (NV rapport 4918) till riskklass 3, måttligt risk. 2 Orientering Undersökningsobjekten Ansjöån och tillhörande sjösystem, som innefattar sjöarna Balsjön, Kalven och Gransjön, är belägna söder om orten Kälarne i Bräcke kommun, Jämtlands län. Objektens geografiska läge presenteras i Bild 1. L:\5525\ \7_Leverans\091001\Rapport Ansjöån och sjösystem.doc Mall: Rapport dot ver 1.0 Bild 1. Ansjöån med tillhörande sjösystem, Jämtlands län (källa: eniro.se). 2.1 Syfte Syftet med denna undersökning har varit att kartlägga föroreningssituationen i sedimenten Ansjöån med tillhörande sjösystem, och utföra en riskklassning enligt MIFO fas 2. I Kälarne har ett sågverk tidigare behandlat virket med pentaklorfenol via doppning. Tidigare undersökningar har bekräftat dioxinförorening i mark vid sågverket. Flera utsläpp till ån finns dokumenterade, däribland utsläppet av pentaklorfenol 1980 och ett oljeutsläpp Stora mängder bark, flis och spån har också (10)

6 hamnat i ån förutom att det till ån i perioder har avletts dagvatten från timmerbevattning. Följande miljötekniska undersökningar har utförts: Provtagning av Bräcke kommun 1980 på ytvatten och fiskorgan i Ansjöån och nedströms liggande sjöar i samband med utsläppet av pentaklorfenol. Översiktlig miljöteknisk markundersökning utfördes Undersökning med 2 markprovpunkter; ett där doppningskar stod efter att verksamheten slutat med doppning, och ett i diket dit pentaklorfenolen rann 1980 samt 1 referensprov, ca 10 m söder om diket. Undersökningen omfattade även 1 sedimentprov, i ån i närheten av grindarna till Fiskeriverkets försöksstation. Analyser skedde på bl.a. metaller, klorfenoler, och EOX. Undersökningen visade låga halter av dessa parametrar förutom något förhöjda värden av EOX. Markprovtagningar av Länsstyrelsen 2005 med 6 jordprov från 6 olika platser intill såghuset och ute på upplagsplanerna. Analys av dioxiner och klorfenoler och övriga EOX. Vid såghuset strax intill där doppning skett, noterades höga halter dioxin (110ng/kg TS). Vid det dike dit pentaklorfenolen rann 1980 fanns låga halter av dioxiner (7,3 nig/kg TS). Vid en punkt analyserades även på alifater och aromater men halterna var under detektionsgränsen. Inga klorfenoler hittades. Markprovtagningar av Länsstyrelsen 2007 med 2 ytliga (1-4 cm) jordprov (samlingsprov) på brädgård med betongplintar (upplagsplats där virket förvarats efter doppning). Analyser av dioxiner visade halter under detektionsgränsen respektive 0,37 ng/kg TS. Sedimentprovtagningar utfördes 2007 i den övre delen av Ansjöån, i höjd med Kälarne och Fiskeriverkets försöksstation. Prover analyserades med avseende på metaller, alifater, aromater, BTEX, PAH, PCB, Dioxiner, klorfenoler, terpener samt destillerbara fenoler. Inga föroreningar över relevanta jämförelsevärden och riktvärden har detekterats i de sedimentprover som togs i Ansjöån vid denna provtagning. L:\5525\ \7_Leverans\091001\Rapport Ansjöån och sjösystem.doc Mall: Rapport dot ver Uppdraget Länsstyrelsen Jämtland har gett WSP Samhällsbyggnad, Sundsvallskontoret, i uppdrag att genomföra den tekniska miljöundersökningen i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer och av beställaren delgivit förfrågningsunderlag. Uppdraget har genomförts av: Uppdragsansvarig Handläggare Fältansvarig Kvalitetsgranskare 2.3 Uppdragets omfattning Uppdraget har omfattat: Provtagning av sediment. Inmätning av provpunkternas koordinater. Karaktärisering av prov i fältprotokoll. Andreas Ramström, WSP Sundsvall Andreas Ramström, WSP Sundsvall Jean Esseltröm, WSP Sundsvall Astrid Göthe, WSP Sundsvall (10)

7 Fältanalyser av ph. Fotodokumentation av provtagning i fält. Laboratorieanalyser av sediment. Översiktlig geologisk beskrivning av området. Sammanställning av utvärdering av erhållna undersöknings- och analysresultat med klarläggande av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridning, omgivningens känslighet och skyddsvärde samt risker med att inte vidta några åtgärder. Riskklassning enligt MIFO fas 2. Jämförelse av uppmätta värden med nationella och internationella rikt- och gränsvärden. Preliminär motiverad bedömning av eventuellt behov av ytterligare undersökningar. Preliminär bedömning av åtgärdsbehov och åtgärdsmöjligheterna samt förslag till övergripande åtgärdsmål med överslagsmässiga kostnader. Bedömningen skall inkludera motivering. 3 Utförda undersökningar Undersökningen har genomförts i enlighet med beställarens förfrågningsunderlag, naturvårdsverkets riktlinjer och framtagen uppdragsplan. Se Bilaga 2 för foton från undersökningen. L:\5525\ \7_Leverans\091001\Rapport Ansjöån och sjösystem.doc Mall: Rapport dot ver Sedimentprovtagning Sedimentprovtagning har utförts av WSP:s fältingenjörer under juni Proverna har tagits med speciellt för ändamålet anpassad cylinderprovtagare längd:1000mm, ø 75mm avsedd för ostörd provtagning av finsediment i ackumulationsbottnar med vakuum inducerad backventil. De eventuellt olika lagrens struktur och mäktighet bibehålles vid provtagning. Provet studeras direkt i den genomskinliga behållaren eller i extruderat läge. För att minska risk för kontaminering mellan prov och utrustning vid provtagningsförfarandet vidtogs särskilda försiktighetsåtgärder. Provtagningsutrustningen dekontaminerades enligt behovsanpassad modell efter varje enskilt provtagningstillfälle. Proverna karakteriserades, dokumenterades samt provtogs. Nya rena handskar för engångsanändning av laboratoriekvalitetsnitrile användes vid provtagningshantering. Proverna förpackades i speciellt för ändamålet anpassade engångsanvändningsbehållare, levererade av ackrediterat laboratorium. Proverna karakteriserades, dokumenterades samt provtogs. Sedimentprovtagningsprotokoll redovisas i Bilaga 3. Två provpunkter är placerade lugnare partier av Ansjöån. Samt ett prov vid förmodade ackumulationsförhållanden i respektive sjöar Balsjön, Kalven samt Gransjön. Provtagningspunkternas placering redovisas i Planritning M1a-b samt Bilaga 5. Koordinatlista (10)

8 3.2 Laboratorieanalyser Laboratorieanalyser av undersökt sediment har utförts med avseende på dioxin och total mängd organiskt kol (TOC) i sammanlagt 12 prover. Samtliga laboratorieanalyser har utförts av Eurofins AB som är ackrediterat enligt Swedac. Laboratoriets analysprotokoll redovisas i sin helhet i Bilaga 4. 4 Resultat 4.1 Geologi/bottenbeskrivning Undersökningsområden i Ansjöån och i sjösystem nedströms valdes med hänsyn till goda ackumulations förhållanden av sediment. Sedimenten bestod från ytan av gyttja och dy med inslag av finsand, finsedimentet mäktighet varierade och övergick i hård bottensand vid flertal provpunkter. 4.2 Undersökningsresultat Ingen av de utförda sedimentanalyserna överstiger Naturvårdsverkets förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen (NV rapport 5799) avseende dioxiner. Prov AS05: 0,05-1m har en halt som ligger nära gränsvärdet ( 0,842 ng/kg TS jämfört med 0,9 ng/kgts). Se Bilaga 1 för analysprotokoll med jämförelsevärde Föroreningens farlighet Dioxin klassificeras de enligt kemikalieinspektionen bedömning av föroreningarnas farlighet ha mycket hög farlighet Föroreningsnivå Eftersom de halter som uppmätts samtliga ligger under jämförelsevärdet bedöms föroreningsnivån i sedimenten enligt Naturvårdsverkets princip för indelning av föroreningsnivå till mindre allvarlig. L:\5525\ \7_Leverans\091001\Rapport Ansjöån och sjösystem.doc Mall: Rapport dot ver Spridningsförutsättningar Dioxiner är en partikelbunden förorening som har väldigt låg rörlighet i vatten. Spridningsförutsättningarna bedöms enligt Naturvårdsverkets principindelning vara små Känslighet och Skyddsvärde Enligt Naturvårdsverkets princip för indelning av känslighet bedöms områdets känslighet vara stor. Ett fåtal fritidsstugor finns i omgivningarna kring Ansjöån och vid sjösystem nedströms, och det kan inte uteslutas att sjösystemet har stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Undersökningsområdet är inte inhägnat. Yrkesverksamma exponeras emellertid inte. Enligt Naturvårdsverkets princip för indelning av skyddsvärde har området måttligt till stort skyddsvärde eftersom ekosystemet är vanligt i regionen, dock relativt ostört (10)

9 5 Riskklassning En samlad bedömning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och områdets känslighet och skyddsvärde ger en riskklass för området enligt Naturvårdsverkets MIFO fas 2 (Metodik för Inventering av förorenade områden, NV rapport 4918). Ansjöån och tillhörande sjösystem placeras enligt MIFO fas 2 till Riskklass 3 - Måttlig risk för människors hälsa och miljö. Se riskdiagram nedan. Notera att riskklassen gäller bara sediment. 6 Behov av fortsatta undersökningar Med hänsyn till att analyserade dioxinhalter inte överstiger Naturvårdsverkets förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen (NV rapport 5799), anses behovet för fortsatta dioxinundersökningar vara litet. L:\5525\ \7_Leverans\091001\Rapport Ansjöån och sjösystem.doc Mall: Rapport dot ver 1.0 Jean Esselström WSP Samhällsbyggnad Andreas Ramström (10)

10 Referenser Litteratur: Länsstyrelsen Jämtlands län, 2008, Regionalt program Efterbehandling av förorenade områden i Jämtlands län. Naturvårdsverket, 1994: Vägledning för miljötekniska markundersökningar del 1. Rapport Naturvårdsverket, 1994: Vägledning för miljötekniska markundersökningar del 2. Rapport Naturvårdsverkets nya generella riktvärden Naturvårdsverket, 1999: Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Rapport Naturvårdsverket, 2008: Strategi för miljöriskbedömning av förorenade sediment. Rapport Naturvårdsverket, : Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport L:\5525\ \7_Leverans\091001\Rapport Ansjöån och sjösystem.doc Mall: Rapport dot ver (10)

11 KÄLARNE Ansjöån Balsjön

12 Ansjöån Balsjön Kalven Gransjön

13 Uppdrag: , Ansjöån och sjösystem, Jämtland Bilaga 1 Provtagningsdatum: 26 Juni 2009 SEDIMENTPROVTAGNING Provpunkt AS1: 0-0,1m AS2: 0-0,1m AS3: 0,1-0,2m AS4: 0-0,05m AS4: 0,05-0,1m AS4: 0,1-0,15m AS4: 0,15-0,2m AS4: 0,2-0,25m AS5: 0-0,05m AS5: 0,05-0,1m AS5: 0,1-0,15m AS5: 0,15-0,2m Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen (NV rapport 5799) Dioxinlika PCBer, dioxiner och furaner i Sediment Glödförlust (% Ts) 21,8 15,9 29, ,7 35,3 32,3 2,4 1,2 1,3 4,3 TOC beräknat (% Ts) 12,4 9,1 16,8 15,4 18,2 19,8 20,1 18,4 1,4 0,7 0,7 2,5 Torrsubstans (%) 20,9 24, ,6 30,3 28,3 27,4 28,6 69,6 73, ,3 ph 7,1 7 7,1 7,2 7,2 7,2 7,2 7, ,2,3,6,7,8-HexaCDD (ng/kg Ts) <0.501 <0.500 <0.482 <0.517 <0.503 <0.550 <0.581 <0.508 <0.449 <0.479 <0.459 < ,2,3,4,7,8-HexaCDD (ng/kg Ts) <0.501 <0.500 <0.482 <0.517 <0.503 <0.550 <0.581 <0.508 <0.449 <0.479 <0.459 < ,2,3,7,8,9-HexaCDD (ng/kg Ts) <0.501 <0.500 <0.482 <0.517 <0.503 <0.550 <0.581 <0.508 <0.449 <0.479 <0.459 <0.470 Summa HexaCDD (ng/kg Ts) ND ND 1,04 ND ND ND ND ND 1,01 0,532 0,602 ND 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD (ng/kg Ts) 2,94 1,32 15,1 0,767 0,997 2,31 3,72 1,3 2,07 1,87 2,3 2,2 Summa HeptaCDD (ng/kg Ts) 6,01 2,77 30,9 1,7 2,31 5,96 8,41 2,45 4,65 1,87 5,62 5,3 1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF (ng/kg Ts) 1,15 < ,59 <0.840 <0.817 <0.895 <0.944 < ,54 6,28 6,07 3,7 1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF (ng/kg Ts) <0.396 <0.396 <0.382 <0.409 <0.398 <0.436 <0.460 <0.402 <0.356 <0.380 <0.364 <0.372 Summa HeptaCDF (ng/kg Ts) 2,76 ND 13,7 ND ND ND ND ND 13,8 10,6 9,86 6,22 2,3,4,6,7,8-HexaCDF (ng/kg Ts) <0.449 <0.448 <0.432 <0.463 <0.450 <0.493 <0.520 <0.455 <0.403 <0.429 <0.412 < ,2,3,4,7,8-HexaCDF (ng/kg TS) <0.417 <0.416 <0.402 <0.431 <0.419 <0.459 <0.484 <0.424 <0.374 <0.400 <0.383 < ,2,3,6,7,8-HexaCDF (ng/kg TS) <0.417 <0.416 <0.402 <0.431 <0.419 <0.459 <0.484 <0.424 <0.374 <0.400 <0.383 < ,2,3,7,8,9-HexaCDF (ng/kg Ts) <0.417 <0.416 <0.402 <0.431 <0.419 <0.459 <0.484 <0.424 <0.374 <0.400 <0.383 <0.392 Summa HexaCDF (ng/kg Ts) <0.25 <0.250 <0.241 <0.259 <0.251 <0.275 <0.290 <0.254 <0.225 <0.240 <0.230 < ,2,3,7,8-PentaCDD (ng/kg Ts) <0.449 <0.448 <0.432 <0.463 <0.450 <0.493 <0.520 <0.455 <0.403 <0.429 <0.412 <0.421 Summa PentaCDD (ng/kg Ts) ND ND ND ND ND ND ND ND 0,595 0,45 0,457 ND 1,2,3,7,8-PentaCDF (ng/kg TS) <0.417 <0.416 <0.402 <0.431 <0.419 <0.459 <0.484 <0.424 <0.374 <0.400 <0.383 < ,3,4,7,8-PentaCDF (ng/kg TS) <0.188 <0.187 <0.181 <0.194 <0.189 <0.206 <0.218 <0.191 <0.169 <0.180 <0.172 <0.176 Summa PentaCDF (ng/kg Ts) ND ND 0,555 ND ND ND ND ND 1,54 1,1 0,917 ND 2,3,7,8-TetraCDD (ng/kg Ts) <0.334 <0.333 <0.322 <0.345 <0.335 <0.367 <0.387 <0.339 <0.300 <0.320 <0.306 <0.313 Summa TetraCDD (ng/kg Ts) ND ND ND 0,967 0,252 1,25 ND ND ND ND ND ND 2,3,7,8-TetraCDF (ng/kg TS) 0,0665 0,0285 0,303 0,019 0,0215 0,082 0,0871 0,0284 0,128 0,109 0,129 0,106 Summa TetraCDF (ng/kg Ts) 0,361 1,05 0,431 ND ND 0,874 ND 1,22 ND ND ND ND OktaCDD (ng/kg Ts) 3,41 1,21 18 <0.948 < ,36 4,14 < ,3 7,09 7,52 4,82 Summa Tetra tom OktaCDD (ng/kg Ts) 28,1 16, ,1 14,1 63,7 54,2 17,8 28,2 22,8 44,4 47,4 Summa Tetra tom OktaCDD/F (ng/kg Ts) 35,6 19, ,1 14, , ,2 48,8 69,2 61,2 OktaCDF (ng/kg Ts) 0,959 0,429 3,8 ND ND ND ND ND 9,38 7,15 6,57 2,8 Summa Tetra tom OktaCDF (ng/kg Ts) 7,49 2,69 36,4 ND ND 3,23 4,14 1,22 35,1 25,9 24,9 13,9 I-TEQ (NATO/CCMS) exkl LOQ (ng/kg Ts) 0,981 0,949 1,18 0,973 0,948 1,1 1,16 0,965 0,949 0,984 0,968 0,964 I-TEQ (NATO/CCMS) inkl LOQ (ng/kg Ts) 22,1 14,1 78,2 11,4 11,6 56,5 45,8 15,3 21, ,7 42,1 WHO(1998)-PCDD/F TEQ exkl LOQ (ng/kg Ts) 0,0435 0,0147 0,217 0,0088 0,0111 0,029 0,0422 0,0146 0,0993 0,842 0,0882 0,0637 0,9 ng TEQfisk/kg WHO(1998)-PCDD/F TEQ inkl LOQ (ng/kg Ts) 1,08 1,06 1,22 1,09 1,06 1,18 1,26 1,08 1,03 1,08 1,04 1,04

14 BILAGA 2 Uppdragsnr: FOTOBILAGA Foto 1. Ansjöån, provpunkt AS4 L:\5525\ \3_Dokument\34_Bilder\Fotobilaga Ansjöån.doc Mall: Protokoll dot ver 1.0 Foto 2. Sågviken, område utanför kammartorkar. Foto taget mot ost.

15 SAMMANSTÄLLNING AV SEDIMENTPROVTAGNINGAR ANSJÖÅN OCH SJÖSYSTEM JÄMTLAND OBJEKTNUMMER: BILAGA 3 Upprättad av: Astrid Göthe och Jean Esselström Granskad av: Godkänd av:

16 SAMMANSTÄLLNING AV JORDPROVTAGNINGAR PROJEKT: ANSJÖÅN OCH SJÖSYSTEM, JÄMTLAND Provtagningsdatum: Länsstyrelsen Jämtlands län Provtagningsredskap: Cylinderprovtagare Provtagare: PROJ NR: Godkänd datum/sign Jean Esselström Ansjöån, Klart väder, svag vind +22 C Prov ID Vattendjup [m] Sediment nivå från till [m] Karakterisering AS1 3,40 0,00-0,10 Gyttja, dy. Brun färg. Mjuk ackumulationsbotten. Ingen anmärkningsvärd lukt. ph 6,4 0,10-0,20 Gyttja, dy. Brun färg. Ingen anmärkningsvärd lukt. 0,20-0,30 Gyttja, dy. Brun färg. Ingen anmärkningsvärd lukt. AS2 2,90 0,00-0,10 Gyttja, dy. Brun färg. Mjuk ackumulationsbotten. Ingen anmärkningsvärd lukt. AS3 3,50 0,10-0,20 Gyttja, dy. Brun färg. Mjuk ackumulationsbotten.ingen anmärkningsvärd lukt. AS4 1,20 0,00-0,80 Gjyttja, dy, sand. Brun färg. Mjuk ackumulations botten AS5 0,25 0,00-0,40 Sand. Grå färg. Ingen anmärkningsvärd lukt. L:\5525\ \7_Leverans\Ansjöån och sjösystem\bilaga 3 Sedimentprotokoll Ansjöån.doc Mall: Rapport dot ver (2)

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41 Bilaga 5. Ansjöån och Sjösystem Provtagningspunkt X Y Z AS AS AS AS AS