Mjölk är verkligen fantastiskt!

Transkript

1 Mjölk är verkligen fantastiskt! Jag har jobbat med mjölkfrågor i snart 20 år. Något som hela tiden varit en drivkraft för mig är hur mycket mjölkproduktion och mjölk betyder för oss människor. Här i Sverige handlar det om näringsrika, säkra och goda livsmedel, där produktionen med en djuromsorg i världsklass håller landskapen öppna, ökar den biologiska mångfalden och skapar sysselsättning. Det finns inte mycket som slår det. Globalt utgör mjölkproduktionen en viktig del i bekämpningen av fattigdom, samtidigt som mjölken är en betydelsefull näringskälla. Det känns naturligtvis extra bra när den här bilden bekräftas. I samband med att IDF, International Dairy Federation, höll sin årliga konferens undertecknades en deklaration tillsammans med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Av deklarationen, som antogs den 19 oktober, framgår bland annat att: Mjölkprodukter spelar en väsentlig roll för en balanserad, näringsrik och hälsosam kost. Mjölkproduktionen ger stora bidrag för länders ekonomi, inkomster, sysselsättning och levebröd. Mjölksektorn spelar en nyckelroll när det gäller att underhålla ekotjänster i landskapet, att bemöta försämrad miljö och klimatförändringar och att stötta den biologiska mångfalden. Deklarationen ger en tydlig och stark bekräftelse från FN när det gäller mjölkens många bidrag till oss människor och till vår planet. Så mjölk är verkligen fantastiskt! Det gör mig stolt och ger mig energi på många sätt. Chef LRF Mjölk jonas.carlberg@lrf.se Foto: Jan Petersson Foto: Jan Petersson Foto: Linda Engström

2 Foto: Linda Engström Bättre balans på globala mejerimarknaden Balansen mellan utbud och efterfrågan blir allt bättre på den globala mejerimarknaden. De senaste månaderna har produktionen minskat i EU, Nya Zeeland och Australien. EU:s mjölkproduktion har varit cirka 1,5 procent lägre under juni augusti i år jämfört med samma period Stödet för minskad mjölkproduktion inom EU är fulltecknat och förväntas ge ytterligare minskning. Kina har ökat sin import av mejeriprodukter med 25 procent hittills i år, även om en avmattning noterats i september. Mest har Kinas import av förpackad mjölk och grädde ökat. Efterfrågan på skummjölkspulver har dock minskat under det senaste halvåret. Världsmarknadspriserna för mejeriprodukter har stigit med i genomsnitt 40 procent sedan början av juni. Största prisökningen noteras för smörpriserna. Den svenska mjölkinvägningen har minskat med 3 procent hittills i år. Den senaste månaden ligger nedgången på 4,5 procent jämfört med motsvarande period Landets mjölkinvägning är nu nere på sin lägsta nivå sedan början av 1970-talet. De senaste tolv månaderna har antalet mjölkbönder minskat med cirka 300, vilken är en minskning med 7,2 procent på ett år har sökt reduceringsstöd I juli presenterade EU-kommissionen ett stödpaket för mjölken. Detta bestod bland annat i ett reduceringsstöd på 150 miljoner euro och ett så kallat anpassningsstöd i ett nationellt kuvert på 350 miljoner euro, där det nationella kuvertet för svensk del uppgår till 6,88 miljoner euro. Det har kommit in ansökningar för att ta del av EU:s reduceringsstöd och som gäller för perioderna oktober december respektive november januari. Flest ansökningar har kommit in från Frankrike, Tyskland och Irland. Störst anmäld volymminskning sker i Tyskland, Frankrike och Storbritannien. I genomsnitt är den anmälda volymen 2,2 procent av EU:s produktion. I Sverige är den anmälda volymen 2,0 procent. För de ytterligare stödpengar som kommissionen beviljat medlemsstaterna har Tyskland, Finland och ett antal andra länder meddelat att de kommer genomföra ytterligare betalningar för produktionsminskningar. Irland tänker sig en variant där medlen sätts i en fond, från vilken lantbrukare kan ansöka om lån med fördelaktig ränta under förutsättning att de inte ökar sin produktion. Danmark har tidigare sagt sig vara intresserat av att använda anpassningsstödet till en slaktpremie. Förslag på enklare rapportering vid förflyttning mellan beten Arbetet med att förenkla reglerna för mjölkföretagen fortsätter. Just nu prioriteras regelverket för rapportering vid förflyttning av djur mellan olika beten. Dagens krav på rapportering är krångligt och tidskrävande. Det Foto: Jan Petersson leder till en hög frekvens av fel, vilket kan innebära stora avdrag på stöd och ersättningar. Ett förslag som nu tas fram ser till besättning och gård som helhet istället för enskilda djur. Förenklingen avser endast djurförflyttning utan ägarbyte och påverkar inte smittskydd eller spårning av djur.

3 FN antog mjölkdeklaration Mjölkproduktionen spelar en kritisk roll för att åstadkomma en hållbar livsmedelsproduktion. Det sa Ren Wang, biträdande generaldirektör för Food and Agriculture Organization of the United Nation, FAO, när organisationen den 19 oktober tillsammans med International Dairy Federation undertecknade Dairy Declaration of Rotterdam. Dokumentet innebär ömsesidiga åtaganden för att bidra till att uppfylla några av FN:s hållbarhetsmål och klimatavtalet i Paris. Ni behöver en approach som engagerar många intressenter inte bara regeringar utan även till exempel privata företag, idéburna organisationer och mjölkbönder, sa Wang. Jeremy Hill, avgående ordförande för IDF, menade att sektorn i hög grad har det: Vi representerar en miljard människor, en miljard hektar och den största jordbrukssektorn i världen. Därmed spelar vi också en stor roll för resursfördelningen i världen och har stora möjligheter att bidra till att människor lyfts ur fattigdom. Foto: Jan Petersson Antibiotikaresistens också en aspekt på hållbarhet Antibiotikaresistens, AMR, diskuterades både på arbetsmöten och symposier i samband med IDF:s årsmöte i Rotterdam. På ett hållbart klot vill vi kunna använda antibiotika för att bota infektioner. Oförsiktig användning, som kan leda till antibiotikaresistens, är ett globalt hot som måste motarbetas på bred front. I den svenska animalieproduktionen kan vi vara stolta över att ligga i framkant i detta avseende. Foto: Linda Engström Kretslopp för miljö och effektivitet Under IDF-mötet i Rotterdam höll en holländsk lantbrukare ett inspirerande och mycket uppskattat föredrag om hur han på sin gård har ökat effektiviteten och samtidigt uppnått miljöfördelar som biologisk mångfald och minimalt kväveläckage. Det har han gjort genom att mycket systematiskt kartlägga hur han bäst använder gårdens resurser och planerar för ett sunt kretslopp. I både Holland och Irland har man utvecklat nyckeltal och rådgivning för hållbarhet som tillämpas på mjölkgårdar. Data till stor del befintliga sådana hämtas från en central databas liknande vår kodatabas. Förenklingsresan för livsmedelsindustrin Inspirerade av förenklingsresan som Jordbruksverket tidigare genomfört i primärproduktionen har tre myndigheter nu gått vidare med en resa inom livsmedelsindustrin. Under det senaste året har Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Tillväxtverket besökt åtta företag i livsmedelsindustrin. I mejeriledet besökte de tre myndigheterna förra hösten Norrmejeriers mejeri i Burträsk. Slutsatser från den genomförda förenklingsresan presenterades i en handlingsplan på ett seminarium den 20 oktober. I rapporten har synpunkter och problembeskrivningar som kommit fram under resan sammanställts. Frågorna berör fem områden:

4 Export. Långsiktighet, effektivare myndighetshantering, bättre information och finansiellt stöd till bland annat mässor. 2. Information och kontakt med myndigheter. En väg in, tillgänglighet och lättare att hitta på webbplatser. 3. Livsmedelskontroll. Kompetensutveckling och ökad samverkan mellan myndigheter. 4. Regler. Regelverk för olika myndigheter krockar. Likvärdiga regler inom EU. 5. Utveckling, utbildning och personal. Svårt hitta kompetent personal. Utbildning i livsmedelskedjan. Under seminariet berättade representanter för de tre myndigheterna hur de nu kommer att gå vidare med de frågor som kommit fram under förenklingsresan. Parlamentet begär maxgräns för industriellt transfett Industriella transfetters farlighet har diskuteras i många år, bland annat utifrån ett eventuellt samband hjärt-kärlsjukdom. I den allmänna debatten görs ingen skillnad mellan naturligt transfett, som finns i bland annat mjölk och nötkött, och industriellt framställt transfett. Både LRF Mjölk och den europeiska mejeriorganisationen, EDA, har i många år och i olika sammanhang påpekat vikten av att skilja mellan naturliga och industriellt framställda transfetter. Europaparlamentet har nu med stor majoritet röstat för införandet av en maxgräns i EU för industriellt transfett i livsmedel. Enligt parlamentet är det inte tillräckligt med en märkning på förpackningen eftersom de flesta konsumenter inte har tillräckliga kunskaper i ämnet. Parlamentet vill att EU-kommissionen ska presentera ett förslag inom två år och nämner att den danska maxgränsen som infördes 2003 har varit framgångsrik. Kommissionen kommer nu att göra en konsekvensanalys, som troligen blir klar i slutet av Europaparlamentets resolution är inte bindande för kommissionen, men är en stark politisk markering. En EU-lag om begränsning av innehållet av industriellt transfett i livsmedel kan alltså komma om några år. Detta efter mer än tio års politisk diskussion om konsumtion av industriella transfetter. Möte i livsmedelsbranschernas slamnätverk LRF Mjölk har tagit initiativ till ett slamnätverk bestående av representanter från olika branscher. Att använda avloppsslam på odlingsmark är ett sätt att ta tillvara och recirkulera näringsämnen. Tyvärr förekommer det också oönskade och en del ohälsosamma ämnen i slammet. Det är anledningen till att vi inte vill sprida slam på mjölkgårdar och inte på mark som används för odling av grödor till humankonsumtion. På ett möte nyligen diskuterade vi hur man kan öka och dela kunskap för att säkerställa att slammet som används för odling av foder har en tillräckligt hög kvalitet. För mjölkens del kan inköpt foder ha odlats på slamgödslad mark och då krävs att slammet är certifierat enligt kvalitetssystemet REVAQ. Foto: Jan Petersson Vad är en branschriktlinje? Senaste Mjölk Special handlar om Branschriktlinjerna för hygien, vad de är till för och hur de förhåller sig till lagstiftningen samt skillnaden mellan branschriktlinjer och branschpolicys. Branschriktlinjerna är till för att underlätta för lantbrukare och mejeriföretag att följa hygienlagstiftningen och skrivs in i mejeriföretagens kvalitetsprogram.

5 Uppdaterad Märkningshandbok LRF Mjölk har medverkat i Livsmedelsföretagens uppdatering av Märkningshandboken. I boken sammanfattas relevant lagstiftning och aktuella vägledningar från myndigheter. Den uppdaterade handboken har även kompletterats med tolkningar från Livsmedelsföretagen. Handboken ska underlätta företagens arbete med en korrekt märkning på förpackningarna. Reglerna för märkning är mycket komplexa. Kontinuerligt kommer ny lagstiftning och nya tolkningar. Märkningshandboken har sänts ut till mejeriföretagen. Foto: Ester Sorri Seminarium om disk och kemi Växa Sverige bjöd för ett par veckor sedan in till ett seminarium med beteckningen Diskoch Kemi information/gårdstekniskt Forum. Dagen är årligen återkommande och har sitt ursprung i Arla Foods projekt Teknik på Gården, men även andra mejeriföretag var inbjudna. Inbjudna var också leverantörer av mjölkningsutrustning och mjölktankar samt leverantörer av diskmedel, juvervårdsmedel och andra kemikalieprodukter. Totalt 30 personer deltog. LRF Mjölks kvalitetsexperter föreläste om juvervårdsmedel, kylning av mjölk och mjölkens kvalitetsutfall. Mjölktema på KindaMat Mjölken stod i fokus och det var fullsatt när föreningen KindaMat nyligen bjöd in till seminarium om mjölkens roll som motor i Kindabygden. Marita Wolf, ledamot i Mjölkdelegationen och ordförande i Växa Sverige, stod bakom programmet som lockade närmare 300 åhörare. Programmet bjöd bland annat på föreläsningar av Östergötlands landshövding Elisabeth Nilsson och riksdagsledamoten Magnus Oscarsson. LRF Mjölk fick stort utrymme under kvällen att berätta om mjölken som ett näringsrikt livsmedel som bidrar både till jobbskapande, god hälsa och en hållbar framtid. Gensvaret var mycket positivt och våra mjölkpins gick åt som smör i solsken. Ökad kännedom ostarnas logotyper På uppdrag genomförde Demoskop under oktober 2016 en kännedomsundersökning av logotyperna för varumärkesostarna. Resultatet visar att fyra av tio svenskar i åldern 18 till 74 år känner igen logotyperna. Enligt undersökningen förknippas logotyperna med ost i följande omfattning: Grevé 77 procent, Präst 80 procent och Herrgård 61 procent. Kännedomen om att Herrgård, Grevé och Präst är tillverkade av svensk mjölk har ökat. Detta är extra påtagligt bland dem som sett reklamfilmerna med logotyperna. För Herrgård är kännedomen om svensk mjölk 100 procent bland de som sett reklamfilmerna jämfört med 88 procent för hela befolkningen. Motsvarande siffror för Grevé är 81 procent för de som sett reklamfilmerna och 77 procent för hela befolkningen. För Präst är kännedomen 97 procent hos dem som sett reklamfilmerna och 86 hos befolkningen i sin helhet. Logotyperna implementerades på ostförpackningarna i slutet av förra året. Sedan januari i år har samtliga producerande mejeriföretag logotyperna på sina förpackningar. Dagligvaruhandeln och ostgrossister har under vår och sommar också infört logotyperna.

6 Så håller du dig uppdaterad om Hjärta mjölk Hjärta mjölk sprider information om mjölk kopplat till hälsa och miljö. Vi vänder oss till dem som arbetar med barn och mat, på förskola och skola eller inom områdena mat, hälsa och miljö. Hjärta mjölk drivs på initiativ av Sveriges mjölkbönder och mejeriföretag via LRF/LRF Mjölk. Vill du hålla dig uppdaterad så gilla vår Facebooksida. Mer information finns på