Klimatmålen i den svenska debatten en granskning av de politiska alternativens klimatpolitik. Birgitta Resvik April 2010
|
|
- Sofia Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatmålen i den svenska debatten en granskning av de politiska alternativens klimatpolitik Birgitta Resvik April 2010
2 Förord 2 Förord Klimatdebatten i Sverige är väldigt nationell. Procenttal och siffror presenteras som för den oinvigde är fullständigt omöjliga att analysera konsekvenserna av. Och vissa politiker verkar nöja sig med en politik som endast vilar på övertygelsen att en högre siffra är bättre än en lägre. Men politiska löften räddar inte klimatet, det gör bara i verkligheten uppnådda globala minskade utsläpp. Klimatfrågan är en global utmaning och ska Sverige göra skillnad måste vår diskussion lyfta från en tro på tuffare nationella mål som den enda vägen. Vad vi behöver är en svensk diskussion som tar sikte på hur en svensk politik ska utformas för att göra största möjliga nytta på global nivå. De två aktuella huvudförslagen i svensk politik handlar om utsläppsminskningar på 28 eller 14 miljoner ton, inom Sveriges gränser till Den handlar också om och var vi ska kunna tillgodoräkna oss investeringar utanför de svenska gränserna. Det senare beskrivs av vissa som att köpa sig fri från egna insatser. Vi menar att det är precis tvärtom, klimatinvesteringar som kan göras till en lägre kostnad gör att större reduceringar uppnås med samma insats. Till att börja med vet vi att utvecklingsländerna vill ha våra investeringar i grön teknik, men de har inte råd att göra dem själva. Det vilar ett tungt moraliskt ansvar på den som vill göra dyrare och mindre effektiva investeringar i Sverige, istället för att hjälpa utvecklingsländerna, och samtidigt få ner utsläppen mer. Att göra insatser i andra länder där de ger störst effekt är inte att köpa sig fri, det är att ta klimathotet på allvar. För oss i näringslivet är den aktuella klimatdebatten bekymmersam också av andra skäl. Vi riskerar stora värden om inte politiken och styrmedlen utformas på ett för näringslivet klokt sätt. Vi vill tillvara Sveriges unika position och det försprång vi redan har samt säkra och utveckla jobben. Sverige kan klara ytterligare utsläppsminskningar genom en konsekvent och ansvarsfull politik. Men vi har väldigt lite att vinna på nationell överbudspolitik. Vi gör ingen klimatnytta genom att späka oss själva och skapa orimliga kostnader för näringslivet. Vi måste istället satsa på utveckling och inno vation. Störst global klimatnytta gör våra effektiva produkter på en global marknad. Men det förutsätter en politik som understödjer en utveckling av klimatnyttig produktion, inte en politik som avvecklar den i syfte att förverkliga målen i en nationell överbudspolitik. har analyserat både Alliansens och det rödgröna alternativets klimatmål. Hur ska dessa mål uppnås? Kan de uppnås utan att allvarligt påverka arbetstillfällena i Sverige. Skapar de förutsättningar för ny teknik? Analysen bygger på utsläppsdata från olika sektorer och bedömningar av möjligheterna att reducera utsläppen till år Birgitta Resvik Ansvarig Energi- och klimatfrågor
3 Innehåll 3 Innehåll Förord Klimatmålen i den svenska debatten... 4 Utgångsläge Sverige är redan relativt koldioxidsnålt... 4 Huvudförslagen på klimatmål för Sverige till Hur kan Sverige minska utsläppen?... 8 Svårt med dramatiska minskningar på tio år... 11
4 Klimatmålen i den svenska debatten 4 Klimatmålen i den svenska debatten Klimatdebatten i Sverige är många gånger mycket nationell. Procenttal och siffror presenteras som för den oinvigde är fullständigt omöjliga att analysera konsekvenserna av. De två aktuella huvudförslagen i svensk politik handlar om utsläppsminskningar på 28 eller 14 miljoner ton, inom Sveriges gränser till Och den handlar också om och var vi ska kunna tillgodoräkna oss investeringar utanför de svenska gränserna. För oss i näringslivet är den aktuella klimatdebatten bekymmersam. Vi riskerar stora värden om inte politiken och styrmedlen utformas på ett för näringslivet klokt sätt, så att vi kan ta tillvara Sveriges unika position och det försprång vi redan har. Sverige kan klara ytterligare utsläppsminskningar genom en konsekvent och ansvarsfull politik. Men vi har väldigt lite att vinna på nationell överbudspolitik. Vi gör ingen klimatnytta genom att späka oss själva och skapa orimliga kostnader för näringslivet. Vi måste istället satsa på utveckling och innovation. Störst global klimatnytta gör våra effektiva produkter på en global marknad. Men det förutsätter en politik som understödjer en utveckling av klimatnyttig produktion, inte en politik som avvecklar den i syfte att förverkliga målen i en nationell överbudspolitik. Utgångsläge Sverige är redan relativt koldioxidsnålt Sverige har ett utgångsläge med en koldioxidsnål ekonomi och ny statistik från Naturvårdsverket visar att Sverige år 2008 hade utsläpp motsvarande 6,9 ton växthusgaser per person. Det är utsläpp som ligger nära det globala snittet på 6,0 ton, men långt under utsläppen för EU där siffran var 10 ton för år Ur diagrammet nedan framgår hur utsläppen är fördelade världen över. Bild 1. Utsläpp i olika delar av världen år Utsläpp av växthusgaser per capita för olika regioner i världen, för Annex 1 respektive för icke-annex 1 länder och deras andel av globala utsläpp. X-axeln illustrerar regionernas befolkningsmängd. Källa: Naturvårdsverket.
5 Klimatmålen i den svenska debatten 5 Till år 2050 bör de globala genomsnittliga utsläppen sänkas till 2 ton per person och ännu längre fram till 1 ton per person. För ett land som USA innebär detta en stor utmaning då dagens utsläppsnivåer ligger på 24 ton växthusgaser per person. Även Kina står inför stora utmaningar, även om dagens utsläpp knappt uppgår till 6 ton per capita. I Kina handlar det istället om att undvika ytterligare utsläppsökningar i takt med att levnadsstandarden höjs, efterfrågan på energi ökar och antalet bilar blir fler. Inom EU ligger Tysklands utsläppsnivå över snittet med cirka 12 ton per person. Detta beror bland annat på landets elproduktion som till stor del består utav kolkraft. Svensk elproduktion däremot domineras av främst vattenkraft och kärnkraft som endast ger upphov till mycket små utsläpp under livscykeln och totalt är den fossila andelen ca 2 procent. De totala utsläppen av växthusgaser uppgår idag till 64 miljoner ton i Sverige. Under de två senaste decennierna har utsläppen i vårt land minskat med 8 Mton samtidigt som tillväxten i ekonomin har varit kraftig, ca 45 procent. Sverige är ett av få länder som reducerat utsläppen samtidigt som den ekonomiska aktiviteten (BNP) har ökat, vilket i miljösammanhang brukar omnämnas decoupling, se nedan diagram. Detta har uppnåtts tack vare satsningar på klimatneutral elproduktion och långsiktig satsning på bioenergi. Detta är något som vi alla kan vara stolta över ton koldioxidekvivalenter Totala utsläpp av växthusgaser BNP 1 I de totala utsläppen ingår utsläpp från sektorerna energi, industri, inrikes transporter, jordbruk, avfall och användning av lösningsmedel och andra produkter Källa: Sweden's National Inventory Report 2010, submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change, OECD och SCB Bild 2. Totala utsläpp av växthusgaser i Sverige (exklusive utsläpp från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) och utrikes transporter). BNP inlagd i indexerad form.
6 Klimatmålen i den svenska debatten 6 Huvudförslagen på klimatmål för Sverige till 2020 har analyserat både Alliansens och det rödgröna alternativets klimatmål utifrån perspektivet vad som gör störst klimatnytta. De två aktuella huvudförslagen i svensk politik handlar om utsläppsminskningar på 28 eller 14 miljoner ton, inom Sveriges gränser till Och investeringar som totalt ger 6 Mton utsläppsreduktioner utanför de svenska gränserna. För att förstå utformningen av de olika klimatmålen måste en närmare beskrivning göras av EU:s handelssystem av utsläppsrätter, EU-ETS. För den handlande sektorn finns ett gemensamt utsläppstak inom EU. Under detta tak ska energiproducenter och större delen av tillverkningsindustrin hålla sina utsläpp. Ökar utsläppen för en anläggning inom systemet måste utsläppsrätter köpas in som täcker utsläppsökningen. Detta gör att någon annan aktör inom systemet måste minska utsläppen. De delar av samhället som inte ingår i detta system omnämns som den icke-handlande sektorn. Det är transporter, bebyggelsen, jordbruk och avfallshantering. Även vissa delar av tillverkningsindustrin ingår i den sk icke-handlande sektorn, uppskattningsvis 20 procent. Alliansens klimatmål Alliansen uttrycker sitt klimatmål som en 40 procentig reduktion i den så kallade icke-handlande sektorn, dvs transport-, bebyggelse-, avfall- och jordbrukssektorn. Detta betyder i realiteten att 20 Mton ska bort till år 2020 jämfört med Enligt Alliansens förslag får drygt 6 Mton av dessa minskningar ske utanför Sveriges gränser. Och av de totalt 14 miljoner ton som ska minskas i Sverige har 6 Mton redan genomförts i den icke-handlande sektorn sedan 1990, enligt Naturvårdsverket och Energimyndigheten uppgifter. Statistiken visar att utsläppen från den icke-handlande sektorn uppgick till 50,8 Mton Motsvarande siffra för 2007 var 44,1 Mton. Med bakgrund av detta återstår det alltså ca 8 Mton av de inhemska utsläppsminskningarna för att Alliansens mål ska uppnås. De rödgrönas klimatmål De rödgröna har i en motion till riksdagen fastslagit att utsläppen totalt ska minska med 28 Mton inom Sveriges gränser till år 2020 jämfört med Detta uttrycks som 45 procent reduktion i den icke-handlande sektorn, under förutsättning att den handlande sektorn får ett utökat krav genom att EU går upp till ett mål att reducera utsläppen i denna sektor med 30 procent. Detta har sin bakgrund i att EU, inför de internationella klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december 2009, förklarade sig beredda att öka ambitionsnivån för utsläppsminskningar ytterligare. Det fastställda målet om att minska utsläppen med 20 procent till 2020 inom EU skulle revideras till 30 procents minskning under samma tidsperiod förutsatt att övriga industrialiserade länder åtog sig samma minskningsbörda. Någon sådan överenskommelse träffades inte under klimattoppmötet. Men det diskuteras fortsatt en förändring av målsättningen inom EU. Genomförs inte höjningen av målet inom EU så kommer kraven på den icke-handlande sektorn att öka, enligt de rödgrönas motion. Därtill ska ytterligare utsläppsminskningar göras utanför Sverige men detta får alltså inte tillgodoräknas i ovanstående siffra.
7 Klimatmålen i den svenska debatten 7 Den sammanlagda minskningen i den handlande och icke-handlande sektorn till och med 2008 uppgick till 8 Mton och därför är det kvar cirka 20 Mton som ska minskas till år Detta innebär att utsläppen i det rödgrönas förslag ska på tio år minska med mer än det dubbla jämfört med den reduktion vi haft till idag. Reduktion med 8 eller 20 Mton på tio år i Sverige Ovanstående genomgång resulterar i att skillnaden mellan Alliansens och de rödgrönas förslag är att utsläppen inom Sveriges gränser ska minska från idag med 8 eller 20 Mton på tio år. Ytterligare utsläppsminskningar på 6 Mton ska göras i andra länder. Är dessa mål rimliga? Som jämförelse kan nämnas att utsläppen från år 1990 till 2008, dvs på ungefär 20 år, har minskat med 8 Mton. Alliansens klimatmål betyder en fördubbling av nuvarande utsläppstakt. De rödgrönas klimatmål innebär att takten i det närmaste ska fyrdubblas. Här följer en närmare analys av hur utsläppen ser ut i det svenska samhället.
8 Hur kan Sverige minska utsläppen? 8 Hur kan Sverige minska utsläppen? Vi börjar med att granska hur utsläppen ser ut i den sk icke-handlande sektorn, dvs bebyggelse, avfall, transporter, jordbruk och delar av industrin som inte igår i den handlande sektorn. Totalt uppgick utsläppen från den icke-handlande sektorn till 44,1 Mton år 2007, enligt myndigheterna. Bebyggelse- och avfallssektorn Utfasningen av fossila bränslen inom bostäder och minskning av utsläppen från avfall kommer att fortsätta. Utsläppen från dessa sektorer är idag sammanlagt ca 4 Mton. Historiskt sett har de största utsläppsminskningarna ägt rum inom bostäder tack vare successiv utfasning av oljeeldade värmepannor. En övergång har skett till fjärrvärme, värmepumpar och biobränsleeldning. Enligt McKinsey-studien, Möjligheter och kostnader för att reducera utsläppen i Sverige, kan en fortsatt sådan utveckling samt energieffektivisering av lokaler och fastigheter förväntas kunna bidra med 0,6 Mton i minskade utsläpp mellan 2008 och 2020, vid en rimlig kostnadsnivå. Det är viktigt att poängtera att de flesta effektiviseringsåtgärder inom bebyggelsesektorn är el-effektiviseringar. Dessa ger i allt väsentligt inte några utsläppsminskningar i Sverige. De ger däremot en resurseffektivisering som långsiktigt är positiv och på så sätt kan minska kostnaderna för användaren. Men dessa elbesparingar bidrar i praktiken inte till att uppnå det svenska utsläppsmålet. Däremot ger de förutsättningar för att minska utsläppen snabbare i kraftproduktionen totalt i Europa och på sikt sänka taket i utsläppshandelssystemet. Utsläppen från avfall kan tänkas minska med drygt 1 Mton under samma tidsperiod. I huvudsak beror detta på att ett förbud mot deponi av organiskt avfall har införts. Ytterligare utsläppsminskningar, i storlekordning 0,5 Mton, skulle kunna genomföras men då krävs större investeringar och kostnaden per minskat ton CO 2 ökar något. Totalt kan utsläppsminskningar från dessa två sektorer uppgå till drygt 2 Mton till år Det finns en vision att bebyggelsesektorn ska bli helt fossilfri till 2020 och då uppnås en potentialen på sammantaget 4 Mton. Transporter På transportområdet, främst från personbilar, kommer en svag utsläppsminskning att äga rum med nuvarande styrmedel enligt McKinsey-studien. I stort sett blir utsläppen plus minus noll om inte kostnadsnivån höjs drastiskt eller ett kraftfullt teknikgenombrott uppnås inom transportområdet till år Det är dock viktigt att komma ihåg att McKinsey-studien enbart visar på tekniska åtgärder. Dessa skulle kunna bidra med utsläppsreduktion på ca 1 Mton. Det finns andra viktiga typer av effektiviseringar främst inom godstransporter, t ex effektivare logistikhantering och kombitransporter, vilka sannolikt kan bidra med större reduktioner. Effektiviseringar av detta slag kräver många gånger investeringar i infrastruktur, vilket kommer att ta tid. Utsläppen år 2008 var uppe i 20,7 Mton och har ökat med 1,4 Mton mellan åren 1990 till Huvudsakligen beror det på ökad efterfrågan. Även framöver är det sannolikt att efterfrågan förblir hög och att den totala körsträckan ökar. Detta balanseras dock upp av en ökad bränsleeffektivitet hos nya fordon och en ökad andel förnybara bränslen. Vägtransporter är den helt dominerande källan till utsläpp inom Sverige, se följande diagram. Inrikes sjöfart och flyg står för en mycket liten andel. Av vägtransporterna står godstransporterna
9 Hur kan Sverige minska utsläppen? 9 för ungefär en tredjedel men de är ökande. Den största andelen står persontransporterna för och över tid har en viss minskning ägt rum. Det pågår en snabb och intressant utveckling inom personbilarsegmentet, men hur mycket kommer att få genomslag till år I Sverige har vi nämligen generellt gamla bilar men en omloppstid på 17 år. Transportsektorns årliga utsläpp av CO 2 Koldioxid (miljoner ton) Diagrammet visar mängden utsläpp av koldioxid (miljoner ton CO 2 /år) från inrikestrafik. Siffrorna inkluderar både gods- och persontrafik. Sjöfarten, inrikes Luftfarten, inrikes Järnvägstrafiken Vägtrafiken Källa: SIKA Rapport 2009:2. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål. Bild 3. Transportsektorns årliga utsläpp av CO 2. Jordbruk Inom jordbruket kan man se en liten men stadig utsläppsminskning under de senaste 20 åren och det är sannolikt att denna trend håller i sig även framöver. Från 1990 till 2008 var minskningen 0,6 Mton och till 2020 kan minskningen förväntas bli ytterligare 0,8 Mton. Utsläppen från jordbruket var år ,4 Mton, vilket även inkluderar jordbrukets arbetsmaskiner, som normalt inte hänförs till jordbrukssektorn i den vanliga statistiken. Möjligheten att göra utsläppsminskningar inom jordbrukssektorn utöver de 0,8 Mton till en rimlig kostnad är begränsad om inte jordbruket drastiskt kommer att förändras. Industrin i den icke-handlande sektorn Industrin ingår till största delen, cirka 80 procent av utsläppen, i det sk europeiska handelssystemet. Av industrin ska således 20 procent av utsläppen från industrin inkluderas i den sk ickehandlande sektorn, cirka drygt 4 Mton. För att göra en grov uppskattning antas att ca 1 Mton kan reduceras av dessa utsläpp till Men den totala potentialen från industrin utanför handelssystemet är alltså 4 Mton. Enligt ovan genomgång kan vi konstatera att utsläppsminskningarna blir sammantaget 5 Mton i den icke-handlande sektorn vid en rimlig kostnadsnivå. Klaras visionen av en fossilfri bebyggelse till år 2020 uppnår vi ungefärliga reduktioner på 7 Mton. Det återstår då 1 Mton för att uppfylla Alliansens klimatmål jämfört med 13 Mton för att uppnå de rödgrönas klimatmål, enligt följande specifikation.
10 Hur kan Sverige minska utsläppen? 10 Alliansens mål: 20 Mton , i ickehandlande sektorn Rödgrönas mål: 28 Mton , totalt i Sverige Minskning i icke-handlande sektorn Mton Total minskning Mton Tillåten minskning utanför Sverige 6 Mton Bebyggelse-och avfallssektorn (förutsatt fossilfri 4 Mton Bebyggelse-och avfallssektorn (förutsatt fossilfri 4 Mton bebyggelse till 2020) bebyggelse till 2020) Transporter (maximal potential av tekniska 1 Mton Transporter (maximal potential av tekniska 1 Mton åtgärder) åtgärder) Jordbruk 1 Mton Jordbruk 1 Mton Icke-handlande industri 1 Mton Icke-handlande industri 1 Mton Sammanlagt 19 Mton Sammanlagt 15 Mton Återstående utsläppsminskning för att uppnå målet 1 Mton Återstående utsläppsminskning för att uppnå målet 13 Mton Industrin och energisektorn i den handlande sektorn Utsläppen från industrin har inte förändrats avsevärt sedan 1990 och fram till idag. Utsläppsmängderna har alltså inte ökat trots att vi under samma tidsperiod har haft en god tillväxt. Vår analys visar på en relativt kraftig reduktion för år 2008, som till stor del beror på den kraftiga konjunkturnedgång som rådde under Svensk industri är jämförelsevis koldioxidsnål, bland annat tack vare stor andel biobränsleanvändning, ständig effektivisering och en el- och värmeförsörjning med mycket låga utsläpp. Det finns fortfarande potential att minska utsläppen, till exempel genom att stimulera ett ökat användande av spillvärme och annan restenergi. En del av industrin övergår till fjärrvärme eller köper in sin energiförsörjning för både processer och värme från externa leverantörer. Många återstående åtgärder är dock förenat med höga kostnader för industrin och med tanke på den globalt konkurrensutsatta marknad som många svenska företag verkar på, så kan dessa kostnader vara omöjliga att hantera. Industrin ingår, som tidigare beskrivits, till största delen, cirka 80 procent av utsläppen, i det europeiska handelssystemet, vilket har ett gemensamt utsläppstak. Ökar utsläppen i Sverige för dessa industrier kommer utsläppen minska någon annanstans i Europa. Industrins utsläpp i Sverige var år 2008 totalt ca 22 Mton. Energisektorn i Sverige har, som tidigare nämnts, låga utsläpp eftersom elproduktionen domineras av vatten- och kärnkraft. Det finns fortfarande en del fossilanvändning inom fjärrvärmen. Mindre än en tiondel av Sveriges totala utsläpp kommer från energisektorn. Sedan 1990 har utsläppen minskat med ca 0,5 Mton och denna trend kommer sannolikt att hålla i sig fram till För att åstadkomma större utsläppsminskningar kommer uppgradering och kapacitetsökning i befintlig koldioxidsnål elproduktion att spela en viktig roll. Större delen av industrin och energisektorn, där elproduktionen enbart har ca 2 procent fossila utsläpp, ingår som tidigare nämnts i den handlande sektorn, och ligger under ett fastlagt utsläppstak på EU-nivå. Detta tak påverkas inte av det svenska klimatmålet.
11 Hur kan Sverige minska utsläppen? 11 Svårt med dramatiska minskningar på tio år Sammantaget visar denna genomgång att det är svårt att hitta stora dramatiska utsläppsminskningar i Sverige inom de närmaste tio åren. Vår sammanräkning ger utsläppsminskningar inom den icke-handlande sektorn på mellan 5 7 miljoner ton till relativt rimliga kostnader. Det är främst inom transportsektorn som ytterligare reduktioner måste ske, då vi antagit en reduktion på 1 Mton från industrin i den icke-handlande sektorn. Alliansens klimatmål på 8 Mton kan säkert komma att nås även om det kommer att vara tufft. Det kräver att vi uppnår en fossilfri bebyggelse och att minskningar på 2 Mton måste ske inom transportområdet till Regeringens egen analys av den skatteförändring på diesel som påverkar tunga transporter visar på försumbara utsläppsminskningar, 0,08 Mton och drygt en halv miljard i kostnadsökning för näringslivet. Detta är inte ett kostnadseffektivt förslag som i praktiken inte ger några effekter eftersom godstransporterna måste genomföras och inga alternativa transportslag finns till buds i dagsläget. Risken är stor att fortsatt höjning kommer omintetgöra fortsatt verksamhet i vissa delar av landet Ska de rödgrönas klimatmål, 20 Mton, uppnås måste utsläppen från transporterna eller jordbruket drastiskt förändras en halvering på tio år. Det kvarstår nämligen Mton. Skulle en halvering genomföras innebär detta självklart dramatiska förändringar av vårt transportsystem som påverkar vårt sätt att transportera personer och gods. Det ges ingen vägledning om hur de rödrönas klimatmål ska uppnås och därför förblir det helt orealistiskt ur vårt perspektiv. Ska målet uppnås kommer det få mycket allvarliga konsekvenser på utvecklingen av det svenska näringslivet och påverka jobben runt om i Sverige. Sverige kan göra global klimatnytta Sverige är värd en konsekvent och ansvarfull politik. Det är på den internationella scenen Sverige kan medverka till att minska utsläppen mångdubbelt jämfört med de utsläpp vi genererar på hemmaplan. En nationell överbudspolitik gör ingen miljönytta. På sikt kommer vi nå avsevärt lägre utsläppsnivåer och klara av en sådan förändring, men vår bedömning är att det kommer ta avsevärt längre tid än tio år. Det viktiga är att skapa möjlighet för företagen att satsa på utveckling och innovationer. Och att arbeta för ett tydligt regelverk genom ett internationellt klimatavtal, så våra produkter får en global marknad. Det är då Sverige gör verklig global klimatnytta.
12 Hur kan Sverige minska utsläppen? 12 storgatan 19, stockholm, telefon
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merFEM FÖRLORADE ÅR. Så skrotades klimatberedningens förslag. Miljöpartiet de gröna
FEM FÖRLORADE ÅR Så skrotades klimatberedningens förslag Miljöpartiet de gröna 2013-01-29 Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 UTSLÄPPEN MINSKAR FÖR LÅNGSAMT Sveriges utsläpp av växthusgaser måste minska
Läs merUtsläppsrättspris på Nord Pool
Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp
Läs merSvensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merSvensk klimatpolitik SOU 2008:24
Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella
Läs merKLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Läs merEn klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige - kommentarer av Anders Wijkman vid möte på KNEG måndagen 17 oktober, 2016 16 månader av intensivt arbete: Uppdraget att utveckla en strategi för ett klimatneutralt
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merKlimatutredning för Karlstads kommun
Klimatutredning för Karlstads kommun Fossilfritt Karlstad Vad innebär det, och vad krävs för att nå dit? Miljöförvaltningen, 2019-06-27 Detta är en 5 sidor kort sammanfattning av utredningen som miljönämnden
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast
Läs merEtt flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel
Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel Jonas Åkerman Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser från den svenska befolkningens
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merNaturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merSveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs merFärdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS
Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merFörslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler
Läs merKlimatpolitikens möjligheter och kostnader - vad säger allmänheten?
Klimatpolitikens möjligheter och kostnader - vad säger allmänheten? Birgitta Resvik Juni 2008 En opinionsundersökning kring möjligheter och kostnader för att reducera växthusgasutsläpp i Sverige Klimatpolitiken
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merKlimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Läs merTrafikplanering, miljöbedömning och klimat
Trafikplanering, miljöbedömning och klimat Mikael Johannesson, PhD Miljömålsdagarna den 27 april Klimatmål Från 1990 till 2020 ska utsläppen från icke-handlande sektorn i Sverige minska med 40 %, en tredjedel
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merSammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts
Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merDELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE
REMISSYTTRANDE Ert Dnr: 2016_M2016/01735/Kl Vårt Dnr: 2016_025 2016-10-20 Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se petter.hojem@regeringskansliet.se DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merVår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande
Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merSkogsindustriernas position kring EUs Vitbok om Energi och Klimat till 2030
2014-02-21 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannertz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org 08-7627949 070-3971449 Er ref: M2014/390/KI
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merUtmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merÖkad takt behövs för att nå målen
Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 20 Utsläpp Sverige om knappt 53 miljoner ton 2016 26 procent minskning -2%/år sen 1990 1,9 Icke-handlande procent minskning sen 2015 sektorn Oförändrat nettoupptag
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merTransportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se
Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter
Läs merTrafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet
Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets
Läs merRemissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)
Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen
Läs merRemissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050
Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig
Läs merGlobal och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi
Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merYttrande över EUs klimat- och energiramverk
REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-
Läs mer2030 och EU ETS. Olle Björk
2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merStoppa utsläppen inte utvecklingen
Stoppa utsläppen inte utvecklingen Stoppa utsläppen inte utvecklingen Sommaren 2018 kan bli en vändpunkt i den svenska klimatdebatten. Sverige har fått uppleva vad extremväder kan orsaka för skada för
Läs merKoldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos
Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp
Läs mer1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid
1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merAVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-12-17\dagordning\tjänsteutlåtande\23.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2009-11-30 Adi Musabasic Handläggare Telefon 08-508 28
Läs merKlimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, vid Stålbyggnadsdagen 27 oktober Place where you are 1
Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, vid Stålbyggnadsdagen 27 oktober 2016 2016-10-31 Place where you are 1 2016-10-31 Place where you are 2 Hur ska man tolka Paris? By comparison
Läs merKlimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB
Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
Läs merEUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik
EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik ? Aktuella framtidsinitiativ med bäring på 2050 Integrated Industrial Policy for
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
Läs merHållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö
Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö En hårdnande global konkurrens ett utmanat Sverige Ett företags konkurrenskraft
Läs merGlobal klimatnytta genom svensk konkurrenskraft
Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft 1 Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Utgångspunkter Inspel till en modern och ansvarsfull klimatpolitik Klimatfrågan - en av vår tids stora utmaningar
Läs merMars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-
Läs merVilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Läs merPrognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008
Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Fler exemplar av denna rapport beställer du på: Energimyndighetens
Läs merTrafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd
Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merNaturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Läs merKlimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk
Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
Läs merEn svensk flygskatt (SOU 2016:83)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merYttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.
Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,
Läs merEtt fall framåt för svenskt skogsbruk?
Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika
Läs merKlimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Läs merKlimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi
Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Trollhättan Energi 2017-06-06 Trollhättan Energi Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
Läs merBYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen
BYT POLITIK, INTE KLIMAT - Miljöpartiets förslag till Klimatberedningen Mål för Sveriges klimatpolitik 1) Mål för flera årtal Svensk klimatpolitik ska agera föredöme för resten av världen med hjälp ambitiösa
Läs merRapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI
PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken
Läs merKlimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö
Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan
Läs merSvenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en
Läs merHalland och målen i Europas 2020-strategi
01054 Halland och målen i Europas 2020-strategi En rapport från Region Halland Halland och Europa 2020 strategin är en rapport från Region Halland framtagen av Regionkontoret oktober 2014. Halland och
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merSystemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?
Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser
Läs mer2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs mer