5 Resultat från övrig nyckeltalsutveckling under året

Transkript

1 Protokoll Koladas expertgrupp Expertgruppen: Kristina Stig Christina Sandström Anita Brandt Karin Gustafsson Per Sehlin Jörn Karlsson Peter Westlund Torbjörn Pettersson Anna-Lena Pogulis Anna Häggqvist Signild Östgren Särskilt inbjudna: Sven-Bertil Wallin Örjan Lutz RKAs kansli: Anders Norrlid Maria Lindström Gustav Sillfors 1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. 2 Föregående mötesprotokoll Föregående mötes protokoll justerades utan anmärkning. 3 Nyckeltal för hälso- och sjukvården i Jämföraren Anders berättar om arbetet med Jämföraren och hur långt utvecklingsarbetet har kommit nu. De utvalda nyckeltalen och hur de fördelas på delområden samt olika typer av vård gås igenom. Diskussion om de tre kostnadsbegreppen och att alla tre bör användas. Det dokument som RKA tidigare har tagit fram för att beskriva skillnaderna på kostnadsbegreppen bifogas protokollet. Kommunnyckeltalen är inte klara än, men sänds ut till gruppen för kommentarer när urvalet är klart. 4 Verksamhetstyper i vården en satsning för framtiden Sven-Bertil Wallin berättar om verksamhetskoder i hälso- och sjukvården och ett utredningsuppdrag för Socialstyrelsen. Det behövs en begreppsmodell för att gå vidare och Sven-Bertil beskriver en möjlig fortsatt process med workshops där experter som kan bidra med sakkunskap om olika verksamhetsnivåer, vårdtyper m.m. kan delta. 5 Resultat från övrig nyckeltalsutveckling under året 5.1 Patientupplevd kvalitet i primärvården Gustav visar hur patientupplevd kvalitet i primärvården visas i Kolada, på enhetsnivå. 1 (2)

2 Översyn äldreomsorg RKA har sett över kostnadsnyckeltalen inom kommunal äldreomsorg. Flera brister har funnits, exempelvis att de inte summerar till en total. Anders visar förslaget på nya nyckeltal, bifogas till protokollet. Expertgruppen är positiv till förslaget och ser att indelningen av nyckeltal i olika uppdragsområden såsom exvis trygghet är en klar fördel för användarna. Inför 2015 planeras liknande översyn för funktionsnedsättnings- och LSS-området. 5.3 Nyckeltal för samhällsbyggnadsområdet Anders visar förslaget på nya nyckeltal inom samhällsbyggnadsområdet. Expertgruppen ser fram emot fortsättningen och tycker att nyckeltal om vatten och avlopp behövs. 5.4 Personalnyckeltal Örjan Lutz på SKL informerar kring nya pesonalnyckeltal och att man under längre tid har haft önskemål om att få in arbetsgivarpolitiken och personalperspektivet i Kolada för både kommuner och landsting. Idag finns framför allt ren personalstatistik (baseras på SKL:s novemberstatistik). SKL-projektet Sveriges viktigaste jobb har visat på det omedelbara behovet av att kunna visa nyckeltal kring anställningsförhållanden (anställda per anställningsoch löneform, arbetad tid per anställnings- och löneform, hel- och deltidsanställda - såväl överenskommen som arbetad) och personalstruktur (åldersstruktur, personalrörlighet, etnisk mångfald, utbildningsnivå). De flesta nyckeltalen kommer att redovisas per verksamhetsområde. Personalnyckeltal för chefer tas också fram. Bland annat andel A-, B- och C-chefer (olika chefsnivåer). Andel kvinnliga chefer kommer att redovisas samt chefstäthet, chefsrörlighet, etnisk mångfald och andel äldre chefer (55+). Nyckeltalen beräknas publiceras senare i höst. 6 Avvikelseanalys Ett utkast till rapport från projektet som pågick under våren 2014 har sänts ut till expertgruppen. Maria berättar om projektet och redogör kort för innehållet i rapporten. Expertgruppen anser att materialet är intressant och att behovet är stort. Några konkreta förslag till förändringar framförs och vi tar gärna emot fler synpunkter per mejl. 7 Datahämtning med API Anders berättar om möjligheten att hämta data från SCB via API till Kolada. Anita informerar om SCB:s utveckling mot att ha mer statistik i form av exempelvis kostnader istället för färdigberäknade nyckeltal och att användarna istället hämtar data och gör sina egna beräkningar och nyckeltal. 8 Övriga frågor Nästa möte: , kl. 10: Minnesanteckningar skrivna av: Maria Lindström Justeras: 2 (2)

3 Protokoll Koladas expertgrupp Expertgruppen: Karin Gustafsson Anna Häggqvist Jörn Karlsson Anna-Lena Pogulis Christina Sandström Peter Westlund Katarina Wizell Signild Östgren RKA kansli: Anders Norrlid Maria Lindström Gustav Sillfors Johan Gjersvold 1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Under punkten övriga frågor: Tid för nästa expertgruppsmöte 2 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll justerades utan anmärkning. 3 Etisk plattform för öppenhet och insyn inom vård och omsorg och frågan om enhetsregister Anders berättar om arbetet i rådet för etisk plattform inom vård och omsorg. Tanken är att utförarenheter ska kunna ansluta sig till plattformen efter sommaren och öppet redovisa ekonomi, kvalitet och anställningsvillkor. Kopplat till detta är frågan vad är en enhet? SCB:s har nu tagit fram ett utförarregister som på sikt borde kunna bli standard för redovisning på enhetsnivå. Idag finns många olika enhetsregister som inte talar med varandra. Behov av samordning av detta finns vilket de flesta olika registerhållare är överrens om. Christina S informerar om Skolverkets skolregister. Idag används begreppet skolenhet enligt definition i Skollagen och det kan vara så att exempelvis det som uppfattas som en skola utgörs av tre skolenheter. Detta ger vissa problem med statistiken då vissa skolenheter exempelvis redovisar elevresultat men inte personaluppgifter. 1 (4)

4 Nyckeltal i inmatningsfunktionen Maria lägger fram förslagen om nya och borttagna nyckeltal från användarråden för inmatningen samt KKiK:s projektledarträff. Gruppen hade dessa kommentarer på nedanstående nya nyckeltalsförslag: Särskilt boende tv-måtten : Viktigt att tänka på formulering så att det fokuserar på infrastrukturen, d.v.s. möjligheten att göra tillval. Hur definieras basutbudet? Förslagsvis det som sänds via marknätet, alltså SVT1, SVT2 och TV4. Har man infrastruktur för detta om den äldre har tillgång till internet och därmed kan streama kanaler och program? LSS 9.9: diskussion om att möjligtvis ska det gälla alla måltider och inte bara huvudmålet Genomsnittlig boendetid = Viktigt att förtydliga att det inte är ett kvalitetsmått utan snarare ett beskrivande mått. Kan beskriva om särskilda boenden i kommunen är en plats att bo på eller att dö på. Gruppen hade ingen invändning mot förslaget att ta bort två av nyckeltalen om utvecklingssamtal på förskola. RKA informerade dessutom om att brukarundersökningar inom individ- och familj samt funktionshinder kan bli aktuellt för test i Kolada under hösten. Arbetet att ta fram enkäter bedrivs hos SKL. 5 Att mäta och planera för en effektiv sjukvård Anders informerar om RKA:s nya rapport om produktionsplanering i sjukvården. Rapporten är författad av årets kommunalekonom år 2012, Myrna Palmgren, samt Fredrik Eklund från konsultföretaget NHG. Den beskriver tre huvudsakliga organisatoriska utmaningar för vården: variation (patientflöde, bemanning), koordination samt upplevd resursbrist (t.ex. vårdplatser). Rapporten ger konkreta förslag på produktionsplanering samt nyckeltal för uppföljning uppdelat på vårdavdelning (ex vårddygn per sköterska), operation/åtgärd (t.ex. beläggningsgrad operationsteam), öppenvård (beläggningsgrad vårdteam). Dessa är uppföljningsbara på tre nivåer: landsting, verksamhet och klinik. 6 Pågående nyckeltalsutveckling kopplad till Kolada RKA rapporterar om utvecklingen av nyckeltal: a) Översyn äldreomsorg: Mängden kostnadsnyckeltal för äldreomsorg i Kolada är stor och urvalet behöver ses över. Nuvarande förslag är att de två kostnadsbegreppen kostnad för det egna åtagandet och nettokostnad ska användas utan att göra några justeringar för exempelvis lokalkostnader och lokalintäkter som istället kan redovisas som egna nyckeltal för äldreomsorgen totalt. För delarna som ex. särskilt boende och hemtjänst redovisas inte lokaler och personal. Tre nämnare ska användas i nyckeltalen: invånare, invånare 65+ och brukare. 2 (4)

5 b) Komplettering hälso- och sjukvård: Olika skärningar på ekonomi- och kvalitetsnyckeltal försvårar att skapa en meningsfull helhet i olika perspektiv. Gemensam arbetsgrupp med SKL och RKA tittar på möjliga vägar framåt. c) Nyckeltal för samhällsbyggnadsområdet: RKA hoppas under året att kunna publicera nyckeltal om infrastruktur (t.ex. gator/vägar, bredband), bostäder (t.ex. utbud, nybyggnad), kultur och fritid (t.ex. fritidsgårdar, anläggningar). Förslag från gruppen på områden att titta på: fördelning stat-kommun för infrastruktur samt parker? d) Personalstatistik: nya nyckeltal baserad på befintlig novemberstatistik om anställningsförhållanden, personalstruktur och ledarskap för kommuner och landsting planeras till tidig höst. Personaltäthetsnyckeltal (t.ex. antal läkare per invånare) för landsting planeras till senare i höst. e) Hantering av Gymnasieskolans enhetsnivå: hur strukturerar vi de olika enhetsnivåerna skola, programtyp och program i Kolada? Flera nyckeltal eller flera nivåer i enhetsvisningen? Tre förslag presenteras för gruppen som återkommer med synpunkter. f) Tillgänglighetsnyckeltal från Myndigheten för delaktighet (tidigare Handisam): Har nu publicerats i Kolada. Frivilligt för kommuner och landsting att delta. Cirka 60 % av kommunerna har svarat, något högre bland landstingen. Består av fem områden för kommuner samt kollektivtrafiken för landsting. Nyckeltalen baseras på enkätfrågor av karaktären ja-nej-delvis och poängsätt med mellan 0 och 3 poäng per indikator, samt en andel av maxpoäng för var och ett av de sex områdena. 7 Jämförare dummy-demo Anders visar en demoversion, en s.k. dummy, på det kommande Kolada-verktyget Jämföraren som syftar till att underlätta jämförelser och analys. Fokus ligger på att ge en överskådlig bild av både resurs- och kvalitetsperspektivet. Analysen börjar på kommunnivå och användaren kan välja att gå vidare till verksamhetsnivå och att borra sig ner på enhetsnivå. Nyckeltalsresultaten visas i form av visuella index och spindeldiagram, men kompletteras med dataunderlag i form av tabeller. Stöd för att hitta väsentliga skillnader finns i form av sorterade stapeldiagram. En första version av Jämföraren planeras till Kolada kring årsskiftet. Gruppen är positiv till verktyget. 8 Avvikelseanalys Maria berättar om de projekt som pågår tillsammans med kommunerna i Region Jönköping, samt Flen och Sollentuna. Syftet är att hjälpa kommunerna med systematiska arbetssätt och praktiskt material för analys av avvikande nyckeltalsresultat. Materialet består av blanketter för analys av avvikande resultat, med tillhörande stödmallar för att hitta orsaker till avvikelserna, samt mall för rapport och åtgärdsplan. Materialet finns idag i pappersformat men en möjlig utveckling är detta ligger till grund för ett verktyg i Kolada. 3 (4)

6 Gruppen anser att det är ett bra material. Ett förslag från gruppen är att tidigt i materialet lyfta fram orsaken till att just den avvikelse som valts ska analyseras vidare samt att ge hjälp till att inte fastna i specifika delar av blanketterna. Materialet kommer att skickas ut för gruppen att titta närmare på och återkommer med mer input. 9 Övriga frågor Nästa möte: , kl. 10: Minnesanteckningar skrivna av: Johan Gjersvold Justeras: 4 (4)

7 Protokoll Koladas expertgrupp Expertgruppen: Kristina Bertov Anita Brandt Karin Gustafsson Kenneth Johansson Anna-Lena Pogulis Christina Sandström Kristina Stig Peter Westlund Signild Östgren RKA kansli: Anders Norrlid Maria Lindström Gustav Sillfors Johan Gjersvold 1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Anders informerar att punkt 9 blir lite mer kortfattad än planerat. Under punkten övriga frågor: Regeringsuppdrag: informationshämtning från friskolor Tid för nästa expertgruppsmöte 2 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll justerades utan anmärkning. 3 Enhetsrapporter i Kolada Anders berättar om och visar Koladas nya enhetsrapporter. Nedbrytning av data från kommun-/landstingsnivå till enhetsnivå i Fri sökning har funnits i Kolada sedan 1 juli och kan presenteras i tabell eller stapeldiagram. De två nya enhetsrapporterna blev tillgängliga i Kolada i början av oktober och nås via knappen Enhetsnivå från startsidan. I den ena rapporten visas samtliga nyckeltal för en vald enhet i tabellvy och möjlighet finns att skapa en diagramrapport i PDF-format. Det är möjligt att jämföra vald enhet med annan enhet, medelvärde för enheterna i egna kommunen/ landstinget, samt min, max och medel för alla enheter i riket. Den andra rapporten visar data för samtliga enheter i riket för ett valt nyckeltal. Standardvisning är ett sorterat stapeldiagram som visar spridningen av resultat mellan enheter. 1 (4)

8 Man kan sedan välja den egna kommunen/landstinget som fokusområde för att se var de egna enheterna placerar sig i förhållande till rikets resultat. Kan också visas som tabell. I Expertgruppen finns önskemål om enhetsdata avseende kostnader per medicinskt verksamhetsområde på landstingssidan. 4 Skolverkets föräldraenkät förskola Christina Sandström berättar om rapporten Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem 2012 som gjorts på uppdrag av regeringen. Resultat finns på kommunnivå. Liknande undersökningar har gjorts åren 1999, 2002 och Urvalet bestod av föräldrar till över barn med en svarsfrekvens på 55 %. Generellt sett är föräldrarna nöjda med förskolan, men förbättringsmöjligheter finns, t.ex. gruppstorlek, semesterstängning, tillräckligt med personal samt ute- och innemiljön. På fritidshem är den generella nöjdheten lägre men med ungefär samma förbättringsområden. De viktigaste faktorerna vid val av förskola visade sig vara närhet till hemmet, personalen, miljön, storlek på barngruppen. Vid val av fristående förskola är pedagogiken också en viktig faktor. Närvarotiden är högre i storstadsområden än övriga landet. Behov av omsorg under obekväma tider finns framförallt på kvällar och inte nätter. Föräldrarna har god kännedom om läroplanen och dess innehåll och är nöjda med förskolans arbete utifrån läroplanen. Inga planer finns just nu på en uppföljning, p.g.a. finansieringen. Detta innebär att data inte är aktuellt för Kolada, vilket det annars skulle vara. 5 Verktyg för resultatstyrning arbetsgruppens förslag Anders visar några skisser på hur förslaget till verktyg ser ut i dagsläget. Syfte med verktyget är att tillhandahålla ett datastöd i form av en röd tråd för hela styrkedjan: politisk ledning verksamhetsledning och enhetsledning. Behov som identifierats är att verktyget ska: Ge en sammanfattande tydlig bild av läget Bedöma en verksamhet ur olika perspektiv samtidigt Ta hänsyn till olika förutsättningar Hitta väsentliga skillnader Ge möjlighet att ändra urval av nyckeltal som användare (åtminstone på sikt) I nuvarande förslag når man verktyget via en knapp på startsidan. Det finns flikar med en profil, övergripande, verksamheter samt per diagnos och enhet (landsting) och KKiK (kommun). Data presenteras i form av tabeller, diagram och visuellt index. Efter en runda av synpunkter är gruppen enigt positiva. Man önskar att det enkelt går att borra sig ner från kommun/-landstingsnivå till enhetsnivå samt en hög aktualitet och frekvens av data. 2 (4)

9 Koll på hemtjänsten Maria berättar om ett arbete som SKL och RKA genomfört tillsammans med ett antal kommuner. Utgångspunkten var den stora variationen mellan kommuner i måttet kostnad per brukare i hemtjänst, från VKV. Bakgrundsvariabler som åldersstruktur eller befolkningens hälsostatus visade sig inte kunna förklara den stora variationen. Istället visade det sig att skillnader i biståndsbedömning och utförande är de två viktigaste sakerna att hålla koll på. En liten ökning av timmar i biståndsbeslutet eller slarvig planering i utförandet ökar snabbt totalkostnaden för kommunen. Arbetet har resulterat i en rapport som kan användas som stöd vid analys av hemtjänstkostnader. I rapporten ges handfasta tips på hur man får koll på biståndsbedömning och utförande med hjälp av Kolada och lokala data. 7 Öppna Jämförelser kollektivtrafik Bo Legerius från SKL informerade om den kommande Öppna Jämförelsen på området Kollektivtrafik. Området är en priofråga på SKL: Infrastruktur för hållbar tillväxt och konkurrenskraft. Indikatorerna i rapporten kommer att redovisas länsvis och publiceras i Kolada på landstingsnivå. Det som avses är allmän kollektivtrafik, dvs ej färdtjänst, skolskjuts eller liknande. Totalt består rapporten av 12 indikatorer uppdelat på: Ekonomi Utbud och resande Miljöpåverkan Tillgänglighet Kundnöjdhet På sikt vill man också ta fram indikatorer för regionförstoring och tillväxt. Rapporten ska publiceras vid årsskiftet och målsättningen är årliga uppföljningar. RKA och projektgruppen håller kontakten för att säkerställa publicering i Kolada i tid för rapportsläppet. 8 RS-baserade nyckeltal från SCB Anita Brandt informerar om att SCB utreder möjligheten att i sina statistiska databaser (SSD) endast publicera rådata från RS. Tidigare har man även publicerat nyckeltal i SSD men ser det som dubbelarbete eftersom nyckeltalen redan publiceras i Kolada. Eftersom man ser en ökad efterfrågan på rådata ser man framför sig en tydligare uppdelning: rådata i SSD, nyckeltal i Kolada. Detaljnivån skulle då kunna bli högre i SSD, möjligtvis alla inmatade uppgifter i RS. Anders flikar in att eftersom man nu kan hämta data automatiserat från SSD via webbtjänst så vore det smidigt för RKA att hämta rådata till Kolada den vägen, och slippa dagens manuella hantering. 3 (4)

10 Sammantaget vore detta troligen mer effektivt för både SCB och RKA samt lättare och tydligare för användarna. SCB utreder detta under 2014 med förhoppning om genomförande under Expertgruppen tycker att det är ett mycket bra förslag. 9 Socialstyrelsen: brukarundersökning för äldre 2013 och webbverktyg Kristina Stig berättar mycket kort om brukarundersökningen i äldreomsorgen. Resultaten ska sammanställas och publiceras 13 november. Enkäten var ute under sommaren Frågan ställdes om det krävs minst 29 svar per enhet för att svaren ska publiceras, och att resultat för enheter med 7-28 svar ska skickas till respektive kommun för intern användning. Kristina ska kontrollera detta med sina kollegor och återkomma. En allmän diskussion om sekretess och statistikkvalitet ledde till att en särskild punkt för detta planeras till nästa möte. Socialstyrelsen har inget uppdrag att tillgängliggöra data via API och därmed har inget sådant arbete genomförts eller planerats. Webbverktygen vet Kristina inte något mer om, men hoppas att Socialstyrelsen ska kunna informera om detta vid nästa möte. 10 Hållbar utveckling visuella index Gruppen har på förhand fått rapporten utskickad och synpunkter har kommit in till RKA. Under mötet informerar Anders om de olika visningsmöjligheterna i Kolada och demonstrerar Visuellt index (Excelfil) för Hållbar utveckling. Expertgruppen tycker att det visuella indexet är bra och tilltalande. 11 Övriga punkter Regeringsuppdrag: informationsinhämtning från friskolor. Christina Sandström berättar om förslaget om obligatoriskt informationssystem för alla skolor. Huvudmän ska vara skyldiga att lämna uppgifter som krävs för allmänhetens insyn. Det handlar om stora mängder information i förslaget och Christina önskar synpunkter från Expertgruppen i god tid innan 20 december. Christinas ppt-presentation skickas ut till gruppen. Nästa möte: , kl. 10: Minnesanteckningar skrivna av: Johan Gjersvold Justeras: 4 (4)

11 Protokoll Koladas expertgrupp Expertgruppen: Kristina Bertov Martin Lindblom Dan Näsman Anna-Lena Pogulis Christina Sandström Kristina Stig Katarina Wizell Signild Östgren RKA kansli: Anders Norrlid Maria Lindström Gustav Sillfors Johan Gjersvold 1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Under punkten övriga frågor: Tid för nästa expertgruppsmöte 2 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll justerades utan anmärkning. 3 Enhetsnivå i Kolada Anders berättar om den kommande publiceringen av nyckeltal på enhetsnivå och visar bilder av hur det kommer att se ut. Till sommaren ska data för sjukhus, grundskolor, äldreboenden och hemtjänstenheter att läggas ut. Den tekniska plattformen för detta står klart 1/7. Enhetsnyckeltalen är åtkomstbara på tre sätt: bryta ned kommun-/landstingsnyckeltal från fri sökning, alternativt någon av rapporterna ett nyckeltal, alla enheter eller en enhet, alla nyckeltal. Christina S informerar om att Skolverket har en del problem med sitt enhetsregister, där begreppet skola ändrats till skolenhet vilket skapat en del administrativa problem. RKA:s hållning är att använda sig av respektive leverantörs register med dess fel och brister. 1 (4)

12 Kvalitetsnyckeltal i inmatningsfunktionen Maria berättar om de förändringar som föreslagits inom användarråden för inmatningsfunktionen. Expertgruppen hade synpunkter på följande förändringar: Särskilt boende: Expertgruppen tillstyrker användarrådets förslag om att ta bort aktivitetsnyckeltalen och ersätta med Socialstyrelsens nyckeltal om aktiviteter. I årsmötet för Kommunens kvalitet i korthet har man däremot röstat för att behålla nyckeltalen. Individ- och familjeomsorg: Det nya nyckeltalet om förtida avslutningar behöver avgränsas med vilka skäl som ligger bakom avslutet. Förskola: Det nya nyckeltalet om dokumentationen används i förbättringsarbete är bra men kanske bör definitionen ändras något. Christina Sandström kollar på hemmaplan med Skolverket. Nyckeltalet om pedagogiska miljön ute/inne: Definitionen bör börtydligas. Förutsätter att barnen har tyckt något. Förtydliga att det kan vara något litet i miljön. Stryk ute och inne eller förtydliga att det är och/eller. I övrigt har Expertgruppen inga synpunkter på förändringsförslagen från användarråden. Kristina Stig lyfte frågan om RKA ska samla in egna nyckeltal, utifrån betänkandet för Kommundatabasen där man talade om att använda redan insamlade data för att inte öka uppgiftslämnarbördan. Anders berättar om stadgeändring som gör att RKA sedan 2008 har det uttalade uppdraget att erbjuda möjligheter för kommuner och landsting att publicera nyckeltal som ännu inte ingår i den nationella statistiken. Kristina framförde också att det borde framgå vilka nyckeltal som är av Socialstyrelsen utpekade kvalitetsindikatorer, något som borde kunna lösas genom en komplettering av nyckeltalens definitioner. RKA fortsätter diskussionen med Socialstyrelsen. 5 Socialstyrelsens handbok för analys i socialtjänsten Kristina Stig berättar om den nya handboken för effektivitetsanalys i socialtjänst som riktar sig till kommuner och landsting. Tanken är ett enkelt material för att analysera hur effektiv den egna organisationen är. För att förbättra underlaget för effektivitetsjämförelser kommer Socialstyrelsen i sitt fortsätta arbete utveckla effektivitetsindikatorer för Öppna Jämförelser samt lämna förslag på utveckling av RS. Handboken finns på Socialstyrelsens hemsida. Powerpointbilder från Kristinas dragning bifogas med protokollet. 6 Effektivitet i resursanvändning i Hälso- och sjukvård Anders berättar om projektet som genomförs i samarbete med konsultföretaget Nordic Healthcare Group (NHG). Förhoppningen är att få fram nyckeltal som kan användas för att jämföra effektivitet mellan olika vårdenheter. Förslag på tre gemensamma nyckeltal som kan 2 (4)

13 användas på flera nivåer: vårddygn per vårdpersonal, beläggningsgrad operationsteam, samt besökstid per (netto)arbetstid. Expertgruppen påpekar att det kan bli svårigheter med jämförbarheten men är samtidigt överens om att ha en pragmatisk hållning, att inte överdefiniera utan hålla det på en relativt enkel nivå för att få det ska vara möjligt att genomföra. Rapporten blir tillgänglig i höst. Powerpointbilder som Anders visat skickas ut tillsammans med protokollet. 7 Nyckeltalsbaserade analyser Anders berättar om projektet som genomförts tillsammans med projektledare Carina Lundberg Uudelepp och ett antal kommuner samt landstinget i Värmland. Projektet har utgått från en modell baserad på väsentlighets- och avvikelseanalys som RKA tagit fram tillsammans med intressenter på området (forskare, konsulter, myndigheter samt personer från kommuner och landsting) och försökt tillämpa dem praktiskt i dessa kommuner/landsting. Resultaten från projektet pekar på några centrala utmaningar, som att det tar tid att komma igång, att integrera nyckeltalsarbetet i det löpande arbetet samt och att få olika nivåer att kommunicera kring uppdrag, mål och nyckeltal. Expertgruppen anser att rapporten är bra, särskilt viktigt är väsentlighetsanalysens betydelse. En synpunkt är att sammanfattningen även kan inkludera sammanfattande projekterfarenheter. 8 Analysmodell för hemtjänstkostnader Maria informerar om den rapport som just nu arbetas fram av RKA och SKL och som ska vara ett stöd för kommunerna vid analys av sina kostnader för hemtjänsten. Bakgrunden är de svårigheter som finns att analysera hemtjänstens utifrån nyckeltalet kostnad per brukare från VKV. Analysmodellen utgår från att kostnaderna styrs genom tre grundläggande processer: uppdrag, biståndsbedömning och utförande. Rapporten blir tillgänglig i höst. 9 Verktyg för resultatstyrning Anders berättar om planerna för ett kommande verktyg för resultatstyrning. I korthet ett datastöd för styrkedjan för tre nivåer: politisk ledning, verksamhetsledning och enhetsnivån. Projektet är initierat av SKL vars medlemmar efterfrågat denna typ av stöd. Kolada identifierades som den plattform som passar bäst för ändamålet. En arbetsgrupp med personer från SKL och RKA har satts samman med målet att ha en intern kravspecifikation klar i oktober, med utveckling av verktyget under (4)

14 Expertgruppen anser att initiativet är bra. Man föreslår att urvalet av nyckeltal ska vara fast, ett färdigt kit, och inte valbart. Gruppen föredrar nationella målvärden som jämförelsetal där sådana finns framför relativa värden baserade på andra kommuners/landstings resultat. 10 Kvartals- och månadsdata Anders drar bakgrunden som är att kvalitetsregistren kan tänka sig att publicera sina data i Kolada, om de kan göra det på månads- eller kvartalsbasis. I underlaget som skickades ut på förhand beskrivs vilken statistik som idag finns tillgänglig på denna nivå samt vilka konsekvenser en utveckling mot att publicera denna typ av data skulle kunna innebära. Expertgruppen anser att kvartals- och månadsdata är användbart men att jämförelser inte behöver göras med så hög frekvens. Det är viktigt att endast lägga in relevanta nyckeltal med denna frekvens. 11 Övriga punkter Nästa möte: , kl 10:00-16:00. Dan meddelade att han går i pension till hösten och därför lämnar expertgruppen. Anders framförde RKA:s och expertgruppens tack för lång och trogen tjänst. Minnesanteckningar skrivna av: Johan Gjersvold Justeras: 4 (4)

15 Protokoll Koladas expertgrupp Expertgruppen: Kenneth Johansson Martin Lindblom Anna-Lena Pogulis Christina Sandström Kristina Stig Signild Östgren RKA kansli: Anders Norrlid Marie Stoltz Gustav Sillfors Johan Gjersvold 1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Under punkten övriga frågor: Tid för nästa expertgruppsmöte 2 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll justerades utan anmärkning. 3 Besöksstatistik Anders visar den senaste besöksstatistiken. Det totala antalet besök per månad är likt 2011 fortsatt betydligt högre än KDB och Webor tillsammans. Besök från nätverksplatser som identifierats med kommun (eller stad/city) och landsting (eller region) i namnet utgör ca 40 procent av samtliga besök sedan loggningen påbörjades i Google analytics 12 maj 2011 fram t.o.m. 29 februari Landstingen är något flitigare besökare än kommunerna med 75 besök per landsting mot 66 besök per kommun under samma period. 212 av 290 kommuner och 17 av 21 landsting har kunnat identifierats som besökare men är troligen en underskattning. Martin tror att samtliga 21 landsting varit inne på Kolada. I Gruppen icke-användare är små kommuner och norrlandskommuner något överrepresenterade. 4 Färgvisualisering och annan ny funktionalitet Anders informerar om att ny funktionalitet finns i testmiljö med plan att driftsättas den 30 mars. Den stora nyheten är färgvisualiseringen av tabeller. Förvalt ligger en blåskala där höga värden ger mörk blå färg och delar in kommunerna eller landstingen i tre lika stora grupper. 1 (3)

16 Färgskalan kan ändras till röd-gul-grön enligt Öppna Jämförelser modell och även riktning, antal intervall och procentandel kommuner/landsting per intervall kan ändras. Den röd-gul-gröna färgskalan ger inte exakt samstämmighet med det som presenteras i alla ÖJ-rapporterna främst på grund av att rapporterna använder olika metoder vid t.ex. avrundade värden och bortfall. Kontakt kommer att tas med projektledare för ÖJ för att stämma av om man kan utgå ifrån samma regler. Rankingfunktionen byter namn till Rangordning och det går att välja stigande eller fallande rangordning. Möjligheten att presentera data i karta är inte redo för test ännu men ska snart vara på gång. 5 Enhetsnivå Anders berättar om läget kring enhetsnivå i Kolada. RKA har gjort besök i kommuner och landsting för att samla in kunskap kring vilka enhetsbegrepp man använder sig av samt om stadsdelar är en intressant uppföljningsenhet. Ambitionen för 2012 är att systemet ska klara av enhetsnivå samt ha ett faktiskt dataset för grundskolor publicerade. Anders påpekar några av de utmaningar som väntar, t.ex. den stora mängden enheter i många verksamheter ( förskolor t.ex.) och att enhetsbegreppet inte är helt självklart i de flesta verksamheter. Skolverket har dock redan ett grundskoleregister och data som publicerats på skolnivå sedan många år i databasen SIRIS varför Kolada börjar i den änden. Christina påpekar att även grundskolebegreppet kan komma att ändras i statistiken framöver. På landstingssidan är sjukhusbegreppet enligt både Martin, Kenneth och Kristina svårdefinierat. Inget officiellt register finns men ÖJ presenterar sedan några år sjukhusdata. En annan utmaning är den stora omsättningen av enheter. Inom t.ex. LSS är det en omsättning på c:a 25 % av enheterna från år till år. Detta behöver Kolada kunna hantera. Christina lyfter frågan om sekretess och integritetsproblem när man går ner på lägre nivåer. Anders påpekar att RKA är medvetna om problemet men att vi åtminstone endast publicerar data i Kolada som redan finns publicerad på annat ställe. Anders presenterar 6 exempel på hur nivåer i områdesdimensionen skulle kunna se ut i Kolada. Kommun, stadsdel, regi och enhet kan presenteras på många olika sätt. För enheter kan en t.ex. regiklassning göras och Kolada skulle kunna redovisa regi utifrån enhetsdata. Kristina påpekar att Socialstyrelsen arbetar med att presentera vissa resultatdata med samma regiindelning som i RS. Stadsdelar finns i statistiken endast på de tre storstäderna och är efterfrågat av åtminstone Malmö och Stockholm. Stadsdelar kan innebära både geografiskt och organisatoriskt område vilket gör införande i Kolada mer komplext. Anna-Lena lyfter idén om möjligheten att 2 (3)

17 användarna själva kan skapa de grupper av enheter till t.ex. en stadsdel, på motsvarande sätt som kommungrupper kan skapas idag. Presentation av enhetsdata kan ske i form av drill-down från kommun eller landsting och kan erbjudas på ett eller flera sätt som beskrivs i de 6 exemplen som nämns ovan. Gemensamt är att man då utgår från ett kommun- landstingsnyckeltal och sedan borrar sig ned till enhetsnivån. Ett annat alternativ är att man skapar enhetsrapporter direkt genom val av enhet och rapport. Ett sådant rapportpaket ger en mer rättvis bild ur enhetsperspektiv men kan enligt Martin vara svårt att genomföra på landstingssidan där ett sjukhus inte är det andra likt. Gruppen är eniga om att enhetsnivån är ett svårt område som kräver försiktighet (synpunkt Anna-Lena) men är efterfrågat och önskvärt. 6 Resultat från inmatningsfunktionen och användarråd Johan berättar översiktligt om resultaten från höstens inmatning av de nyckeltal som plockats från Jämförelseprojektet. För samtliga fyra verksamhetsområden (äldreomsorg, lss, ifo och förskola) har antalet deltagande kommuner ökat sedan föregående år. På äldreomsorgen deltar flest antal, 179 stycken. Totalt har 188 kommuner varit med på något av områdena, 36 var anmälda men lämnade inget resultat och 64 kommuner är inte anmälda. De områden där tydligast förbättringar i resultat syns sticker tre uppföljningsområden ut. Dessa är Aktiv och meningsfull tillvaro i särskilt boende, leva som andra i lss-boende samt barnens delaktighet i förskola. Marie berättar om de nya användarråden som RKA i år för första gången samlat ihop. 55 kommuner anmälde intresse att delta och 32 kommunrepresentanter är utvalda, 8 per verksamhetsområde. En representant från SKL och en från berörd statistikansvarig myndighet ingår också i råden som har till uppgift att se över de befintliga nyckeltalen samt föreslå nya nyckeltal samt nyckeltal som bör tas bort ur undersökningen. Samtliga fyra råd har nu träffats och föreslagit ändringar som läggs fram för expertgruppen. Marie berättar i korthet om dessa och RKA skickar ut samtliga förslag per mejl till expertgruppens medlemmar för påsyn. 7 Övriga punkter Nästa möte: , kl 10:00-15:00 (inkl lunch). Minnesanteckningar skrivna av: Johan Gjersvold Justeras: 3 (3)

18 Protokoll Koladas expertgrupp Expertgruppen: Karin Gustafsson Ingela Johansson Kenneth Johansson Dan Näsman Anna-Lena Pogulis Christina Sandström Kristina Stig Peter Westlund Signild Östgren RKA kansli: Anders Norrlid Marie Stoltz (fm) Gustav Sillfors Johan Gjersvold 1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Under punkten övriga frågor: Tid för nästa expertgruppsmöte 2 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll justerades utan anmärkning. 3 Förslag till nyckeltal för hållbar utveckling Anders berättar om Nyckeltal för hållbar utveckling, ett projekt med målsättningen att under 2013 redovisa ett väl valt antal nyckeltal för hållbar utveckling i Kolada, exempelvis som rapportpaket. I det dokument som skickades ut som underlag till mötet ska några nyckeltal tas bort eller slås ihop då antalet nyckeltal var för stort. Gruppen anser att ansatsen är bra, framförallt med en samlad presentation i rapportpaket. Synpunkter på enskilda nyckeltal framkom vilka RKA tar med i det fortsatta arbetet. 4 Enhetsnivå förslag på nyckeltal Johan berättar om det underlag som tagits fram avseende data på enhetsnivå. Till sommaren 2013 ska den tekniska möjligheten att presentera data på enhetsnivå i Kolada finnas tillgänglig. I samband med detta är det tänkt att nyckeltal för grundskolor ska publiceras. 1 (3)

19 Under året ska även data för äldreboenden, hemtjänst och sjukhus publiceras. Data hämtas från befintliga statistikkällor som SIRIS, Äldreguiden och Öppna Jämförelser hälso- och sjukvård. Expertgruppen ombads skicka sina synpunkter på nyckeltalsurvalet till 5 Demokratinyckeltal Johan presenterar förslag till demokratinyckeltal för Kolada som tagits fram tillsammans med SKL. Det är inga nya nyckeltal utan sådant som redan redovisas av Valmyndigheten och i SCB:s rapport Förtroendevalda i kommuner och landsting. Nyckeltalen består av valdeltagande, röstfördelning per parti samt olika uppgifter om förtroendevalda (exempelvis andel utrikes födda, andel kvinnor, medianinkomst). Många av nyckeltalen tas endast fram vart fjärde år. Expertgruppen ansåg att man bör publicera det senaste framtagna värdet även för kommande tre år i Kolada av praktiska skäl. Som exempel skulle valdeltagandet för 2010 även publiceras Expertgruppen föreslog att några nyckeltal avseende representativitet bör tas fram också. 6 Momskorrigering av kostnaden för åtagandet Begreppet som benämns Kostnad i Kolada, kostnaden för det egna åtagandet, kan bli högre för de kommuner/landsting som köper mer verksamhet från privata utförare än de som köper mindre med dagens beräkningsmetod. Expertgruppens rekommendation blev att kommunerna/landstingen anvisas netta bort momskostnaden redan i bruttokostnaden vid insamlingen av Räkenskapssammandraget (RS). 7 Skrivelse från Östsam I sin skrivelse till SCB, skickad för kännedom till SKL och RKA, framför regionförbundet Östsam kritik på flera punkter mot hur data för pedagogisk verksamhet samlas in i nya RS. Den fråga som tas upp på detta möte är att möjligheten att redigera antal elever/barn i efterhand är borttagen. Gruppen är överens om att den genomförda ändringen i RS är bra då det ger överrensstämmelse med Skolverkets siffror och att om redigering i efterhand ska vara möjlig så ska det ske direkt i Skolverkets statistik. De problem som Östsam pekar på ansågs inte vara så stora att någon åtgärd är motiverad. 2 (3)

20 Jämställdhetsintegrering av Kolada Anders berättar inledande om den jämställdhetsintegrering som väntar av Kolada under Lena Johansson från SKL redovisar sedan mer ingående om SKL:s Program för Hållbar Jämställdhet (HÅJ) som sedan 2011 pågår på SKL. Där har man identifierat Kolada som en viktig del för att följa upp jämställdhet i kommuner och landsting. En önskan från HÅJ är att alla nyckeltal i fri sökning per default bör visas könsfördelat. Expertgruppen föredrog inte detta utan att fortsatt ha det som ett tillval då det leder till försämrad överskådlighet. Ett förbättringsförslag är att tillvalet endast är tillgängligt när det faktiskt finns könsfördelad data på nyckeltal i urvalet. 9 Visuellt index och rapportpaket Anders påminner om att RKA en tid har sökt efter ett slags samlad bild av nyckeltal. Tillsammans med Gunnar Gidenstam på SKL:s sektion för demokrati och styrning har man nu kommit en bit på vägen. Anders redovisar de nyckeltal som föreslås visas i ett framtida visuellt index för verksamheterna hemtjänst, särskilt boende och grundskola. Urvalet är en blandning av statistik från olika källor, bl.a. Öppna Jämförelser, Kommunens kvalitet i korthet och officiell statistik. Expertgruppen är mycket positiva till det visuella indexets utformning. Gruppen är också positiv till nyckeltalsförslaget vilket dock är omfattande varför man behöver titta på detta närmare. Man ombeds återkomma med eventuella ändringsförslag senast till den sista oktober. 10 Övriga punkter Nästa möte: , kl 10:00-15:00. Minnesanteckningar skrivna av: Johan Gjersvold Justeras: 3 (3)

21 Protokoll Kommundatabasens expertgrupp Expertgruppen: Kristina Bertov Lena Bäckström Karin Gustafsson Ingela Johansson Kenneth Johansson Niclas Johansson Martin Lindblom Anna-Lena Pogulis Christina Sandström RKA kansli: Anders Norrlid Marie Stoltz 1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Kenneth Johansson från Norrbottens läns landsting hälsas välkommen liksom Martin Lindblom som ersätter Lena Bäckström. RKA tackar Lena för hennes deltagande i expertgruppen. Under punkten övriga frågor: Tid för nästa expertgruppsmöte 2 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll justerades utan anmärkning. 3 Läget i Kolada a. Visning Anders informerade om att den 1 januari 2011 startade Kolada som planerat. De flesta funktionerna var då klara. En del återstår i dag t ex likhetsanalysen, som förväntas vara klar under april månad. Kolada innehåller idag ca nt varav 2/3 stammar från WebOr och resten från Kommundatabasen. En omfattande resning av dubbletter och andra oklarheter har gjorts. Troligen kvarstår en del brister som kommer att rensas bort allt eftersom. Kvalitetsgranskning av nyckeltalen ska ske årligen i ett försök att upprätthålla god kvalitet på data i Kolada. Anders fortsatte sedan med att visa Kolada, utifrån de tre ingångarna Färdiga presentationer, Fri sökning och Analyser. 1 (3)

22 Under visningen diskuterades bland annat om man kan tydliggöra flerårsmedelvärde med en avvikande färg eller fotnot. Expertgruppen anser att det är bra att nt publiceras på respektive år och inte på det år som en rapport t.ex. inom Öppen jämförelse presenteras. En annan synpunkt rör de nt som enbart visas könsuppdelat. Även om det är ett syfte i sig att presentera data per kön så blir det förvirrande och oklart att det finns data för dessa nt. Expertgruppen önskar att dessa nt markeras på något sätt så att man inte missar dem. En detalj som kom upp var om fotnotsmarkering skulle synas bara i de fall då det finns någon fotnot för visade data. Det är lätt att missa att det finns en fotnot annars eftersom dessa är placerade längst ner på sidan. Några andra synpunkter som diskuterades var hur negativa / positiva data tolkas i spindeldiagram och huruvida sparade urval uppdateras med senast tillgänglig data. För övrigt var alla överens om att den nu nästan helt färdiga versionen av Kolada till stor del motsvarar det som var tänkt från början. b. Användarstatistik Anders visar på en mycket positivt utveckling avseende användningen av Kolada. Inför publiceringen av Kolada den 1 januari fullföljdes en strategisk marknadsföringsplan, vilken kan ha bidragit till utfallet under februari. Dessutom har det tillkommit 200 nya abonnenter på Nyhetsbrevet. 2 (3)

23 Utvecklingsplaner Anders gick kortfattat igenom innehåll och prioriteringsordning för förslagen på framtida utvecklingsprojekt. Prio 1 Stödja flerdimensionella analyser Jämställa landstingen med kommunerna. Data på enhetsnivå är angeläget. Webbtjänster är en förutsättning för att hantera enhetsnivån. Kolada som primär publiceringsplattform. Prio 2 Prognoser och trender. Frekvens Brukarvalsstöd RKA:s medlemmar diskuterar just nu en eventuell finansiering av förslagen. 5 Inmatningsfunktionen Marie berättade att förutom kvalitetsdata inom äldreomsorg, handikapp, individ- och familjeomsorg, förskola och Kommunens kvalitet i korthet - Kkik så rapporteras nu miljöoch fastighetsnyckeltal in för landstingen och under våren även KPB- kostnad per brukare och Lantmäterinyckeltal. Under april sammanställs de inrapporterade resultaten för äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, handikapp och förskola i var sin rapport. Den 3 maj redovisas dessa på SKL. RKA har bjudit in till fyra regionala träffar, Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå under maj månad då bland annat dessa rapporter också presenteras. 6 Övriga punkter Nästa möte: kl (lunch kl ) Minnesanteckningar skrivna av: Marie Stoltz Justeras: 3 (3)

24 Protokoll Koladas expertgrupp Expertgruppen: Per-Olof Hermansson Kenneth Johansson Niclas Johansson Martin Lindblom Dan Näsman Anna-Lena Pogulis RKA kansli: Anders Norrlid Marie Stoltz Johan Gjersvold 1 Dagordningen Den i förväg utsända dagordningen godtogs. Under punkten övriga frågor: Nyckeltal för medarbetarengagemang Tid för nästa expertgruppsmöte 2 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll justerades utan anmärkning. 3 Senaste nytt från Kolada Anders visar informationsbladen Data för landsting i Kolada samt Data för kommuner i Kolada för expertgruppen. Bladen som är på en A4-sida vardera ger en överskådlig blick över vilka statistikinsamlingar som finns samlade i Kolada. Från gruppen framfördes förslag om att tillgängliggöra dessa blad online på Kolada. Anders visade också den nya nivågrupperingen i Koladas nyckeltalssök. På landstingssidan finns Tandvård nu som en undernivå till Hälso- och sjukvård. Den andra förändringen innebär att områdena Skatter och utjämning och Finansiella nyckeltal nu återfinns som undernivåer till vardera Landstinget övergripande/kommunen övergripande vilket mottogs positivt av gruppen. a. Likhetsanalysen Anders visar Koladas likhetsanalys som färdigställts under sommaren. Funktionen innebär att användaren kan hitta kommuner eller landsting som är lika sin egna kommun. Grundfunktionen bygger på ett antal av RKA färdigskapade systemanalyser som hittar strukturellt lika kommuner och baseras på strukturårsjusterad standardkostnad och invånarantal. För landstingen finns inte strukturårsjusterade standardkostnader att tillgå utan 1 (4)

25 där baseras analysmodellen istället på strukturjusterad faktiskt kostnad, vilket inte är optimalt. Användaren kan dessutom själv skapa helt egna analysmodeller genom att välja från samtliga nyckeltal i databasen. När användaren hittat sina lika kommuner/landsting så kan användaren, efter inloggning, spara dessa som likhetsgrupp att använda som jämförelsegrupp i t.ex. tabell och diagram. Gruppen framförde en idé om en användarlathund för likhetsanalysen, innehållandes tips och förslag på hur man kan tänka vid framtagandet av egna analysmodeller. b. Rapportpaket nr 1 Anders informerade om Koladas senaste funktion: Rapportpaket. Denna funktionalitet har efterfrågats och finansierats i sin helhet av Finansdepartementet, för vilka rapportpaket nr 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi har skapats. Rapporten innehåller exempelvis uppgifter om befolkningsstruktur, arbetslöshet, antal förvärvsarbetande i olika sektorer och åldergrupper samt ekonomiska nyckeltal som ex. årets resultat och soliditet i kronor per invånare. Rapportpaketen finns att hämta bland Färdiga presentationer och består av en nerladdningsbar rapport i pdf-format med ett antal av RKA på förhand bestämda nyckeltal och presenterat med tre diagram per sida. Användaren behöver bara välja fokuskommun- /landsting och välja rapportpaket så genereras pdf-filen automatiskt. Gruppen framförde önskemål om att definitionstexter för varje nyckeltal ska finnas i rapportpaketen. Frågan om definitionstexter diskuterades också i största allmänhet med fokus på vikten av att tydliga definitioner och källhänvisningar bör finnas lättillgängligt i databasens olika delar. c. Rapportpaket kommande Anders visade också förslag på övergripande verksamhetsrapporter, en för vardera kommunrespektive landstingssidan, med tre nyckeltal per större verksamhet. Så långt som möjligt ska de tre nyckeltalen bestå av ett nyckeltal för vardera perspektiv: Kvalitet och resultat Volymer Resurser Anders bad medlemmarna i expertgruppen att komma med synpunkter på det framtagna förslaget samt alternativa förslag på nyckeltal inom en vecka. Några förslag som kom upp redan under mötet var: Ändra volymnyckeltalet på äldreomsorg till 80+ som får hemtjänst/boende. Ändra visningsenheten för förskolans volymnyckeltal från index till andel Ändra grundskolans volymnyckeltal till antal elever istället för lärartäthet. Det fanns olika ståndpunkter inom expertgruppen, på denna punkt. 2 (4)

26 Gymnasiefrekvens är problematiskt som volymnyckeltal då det slås ut på antal invånare vilket gör det mindre användbart. RKA verifierar vilket nyckeltal Skolverket använder sig av, och använder samma. Är det år så tar RKA en diskussion om det med Skolverket, eftersom det särskilt för mindre kommuner kan slå relativt mycket som en följd av skillnader i årskullar, snarare än faktisk gymnasiefrekvens. Dela upp äldreomsorgsområdet på hemtjänst resp. särskilt boende och funktionshindersområdet eventuellt på SoL resp. LSS. Volymnyckeltalet på hälso- och sjukvård övergripande gäller endast läkarbesök i öppenvård varför det bör kompletteras eller ersättas. Det finns andra förslag på kvalitetsnyckeltal för psykiatrisk vård, t.ex. självmord eller återinskrivningsgrad. De slutliga rapporterna ska läggas upp på Kolada i månadsskiftet oktober/november. På längre sikt ska även verksamhetsspecifika rapporter tas fram med c:a 20 nyckeltal per verksamhet. 4 Förslag om finansiering från 2012 Anders informerar om de nya satsningar som planeras om förslaget i budgetpropositionen om ökat anslag till RKA går igenom riksdagen. Satsningarna fokuseras kring dessa punkter: Stödja flerdimensionella analyser (ny data+analysstöd) Mer verksamhetsstatistik för landstingen Enhetsnivå (beskrivs mer under punkt 5) Webbtjänster (beskrivs mer under punkt 5) Kolada som primär publiceringsplattform för SKL och Staten Projekt Nyckeltalsbaserade analyser (tillsammans med 1 kommun, 1 landsting, 1 konsult vad kan vi göra med Koladas nyckeltal?) 5 Webbtjänster och enhetsnivå Anders informerar om möjligheten att ta in data på enhetsnivå i Kolada. Gruppen är överlag positiv och framhåller vikten av att få in data med brukarfokus. Frågan lyftes om enhetsnivån också möjliggör stadsdelsnivån eller andra indelningar, vilket Anders anser är troligt. Anders informerade vidare om webbtjänster, vilket innebär automatiserad dataöverföring mellan olika system. För Kolada innebär det exempelvis möjligheten att importera data automatiskt från andra statistikkällor, t.ex. Socialstyrelsen och SCB:s databaser. Dessutom kan Koladas statistik tillgängliggöras för andra system vilket skulle möjliggöra för kommuner att ha webbapplikationer som ständigt hämtar uppdaterad data från Kolada. 3 (4)

27 Användarråd Marie berättade om användarråd för de kvalitetsnyckeltal som RKA samlar in via Kolada. Det blir fyra råd, ett råd för varje insamling: äldreomsorg, funktionshinder, individ- och familjeomsorg samt förskola. Varje råd består av en representant vardera från sju kommuner, en person från SKL samt en person från ansvarig myndighet på området och leds av en person från RKA. Råden träffas 1-2 gånger per år och ska diskutera och ta fram förslag på: Vilka nyckeltal som är bra Vilka nyckeltal som behöver justeras Vilka nyckeltal som ska tas bort Nya nyckeltal Nya verksamheter Förslagen lämnas sedan till RKA:s expertgrupp. Användarråden för äldreomsorg och förskola träffas för första gången hösten 2011 och råden för funktionshinder och individ- och familjeomsorg har startar våren Övriga punkter Nyckeltal för medarbetarengagemang Marie berättar om den nya mätningen av hållbart medarbetarengagemang (HME) som görs i samarbete med SKL. Den består av 9 enkätfrågor som varje kommun eller landsting kan lägga till sin befintliga personalenkät. Kommunen genomför själva enkäten men rapporterar in resultaten från de 9 gemensamma frågorna till RKA för publicering på Kolada. Frågorna är framtagna med hjälp av en referensgrupp av kommuner och landsting samt med konsultation av SCB:s mättekniska laboratorium. Frågorna samt beräknade del- och totalindex kommer att redovisas per verksamhet som möjliggör jämförelser med annan verksamhetsstatistik vilket stödjer tanken om flerdimensionella analyser. Nästa möte: , kl 10:00-15:00 (inkl lunch). Minnesanteckningar skrivna av: Johan Gjersvold Justeras: 4 (4)