Bilaga 1. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
|
|
- Karin Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Innehållsförteckning Inledning... 2 Avgränsning... 2 Alternativ... 3 Nuläge... 3 Nollalternativet... 3 Konsekvensbedömning... 3 Natur, biologisk mångfald, djur- och växtliv... 3 Rekreationsvärden och friluftsliv, tillgång till orörda stränder... 4 Fiske... 4 Kulturmiljö... 5 Markanvändning... 7 Landskapsbild, utformning av bebyggelse och utblickar... 5 Hälsa och säkerhet... 6 Luft och klimat... 6 Miljökvalitetsnormer för vatten Myllrande våtmarker... 7 Rennäring... 7 God bebyggd miljö... 7 Sociala aspekter... 8 Samhällsekonomiska aspekter... 8 Landsbygdsutveckling... 8 Miljömål Hållbar utveckling Samhällsekonomiska aspekter Sociala aspekter Påverkan på riksintressen Miljökvalitetsnormer Sammanvägning Åtgärder och uppföljning Bygglov Områdesbestämmelser och detaljplaner Mellankommunal samordning
2 Inledning Kommunala översiktsplaner ska enligt miljöbalken miljöbedömas. Syftet är att identifiera och beskriva översiktsplanens möjliga betydande påverkan på miljö, hälsa och säkerhet. Resultatet av en sådan miljöbedömning beskrivs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). För att identifiera graden av påverkan görs en bedömning enligt följande skala efter varje avsnitt: betydande positiv positiv ingen liten negativ betydande negativ Kulturmiljöprogrammet (KMP) ger stöd vid upprättande av planer, beslut om bygglov och vägleder vid utveckling av miljöer i kommunen. Programmet ska vara tillgängligt för medborgare och ge kunskap om byggd miljö och kulturvärden. MKB är ett sätt att verka för att natur- och kulturmiljöer så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada miljöerna. En MKB utgör en beskrivning av den planerade verksamheten, en bedömning av dess effekter på miljöer, människors hälsa och säkerhet samt ska ge förslag på förebyggande åtgärder. Kraven på miljöbedömningar och MKB ställs i miljöbalken (MB) 6 kapitel. De innebär i korthet att en exploatör eller verksamhetsutövare är skyldig att som underlag för beslut beskriva konsekvenserna av olika tänkta förändringar. Påverkan på kulturmiljön är en av de frågor som ska behandlas. Avgränsning Första steget i miljöbedömningen är att avgränsa innehållet i MKB som ska upprättas. Här gäller att fokusera på de faktorer som kan leda till en betydande miljöpåverkan. MKB ska redovisa både positiv och negativ betydande miljöpåverkan. KMP ska bidra till en långsiktig hållbar användning av kulturmiljöer och ge förutsättningar för en positiv samhällsutveckling i kommunen. KMP är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen (ÖP). Detta KMP är ett första verktyg som kommer att utvecklas för att säkerställa kulturvärden med lagskydd, vara ett stöd i samhällsplaneringen samt hanteringen av bygglovsärenden. En MKB ska enbart behandla den betydande miljöpåverkan som planen bedöms medföra. I en bedömning av en plans konsekvenser tas också hänsyn till den nivå som planen verkar på. Vissa frågor utreds bättre på en annan nivå, exempelvis i detaljplan eller enskilt bygglov. Här beskrivs inga detaljer eller konsekvenser för de enskilda kulturmiljöerna, utan enbart konsekvenser av programmet i sin helhet. De områden som redovisas i KMP är ett urval från tillgängligt underlagsmaterial från länsstyrelsen, länsmuseum, kommunen, intresseorganisationer, m.fl. 2
3 En MKB ska enbart behandla den betydande miljöpåverkan som planen bedöms medföra. Bedömningarna är gjorda på en översiktlig nivå och de konsekvenser som anges är till följd av den översiktliga analys, tänkbara - men inte säkra. Alternativ En MKB ska normalt innehålla ett nollalternativ samt ett eller flera alternativ till förslaget som formuleras utifrån programmet syfte och geografiska omfattning. Nuläge I dagsläget har Härjedalens kommun en översiktsplan (ÖP) från När det tidigare varit aktuellt med bebyggelse i kulturmiljöer har kommunen hänvisat till foldern Bygga nytt i Härjedalens kulturmiljöer. Folderns rekommendationer har legat till grund för placering och utformning av ny bebyggelse i kulturmiljöer. Dessutom har ett särskilt designprogram utarbetats för västra Härjedalen, samt områdesbestämmelser för de riksintressanta kulturmiljöerna Bruksvallarna, Ljusnedal och Högvålen. All samhällsutveckling innebär olika förändringar och påverkan på miljön. Det innebär även att kulturmiljöer kan bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. För att få till en långsiktig hållbar markanvändning och en positiv samhällsutveckling krävs identifiering av kulturmiljöer. Det medför att kulturmiljöer alltid ska prövas med hänsyn till djur- och växtliv, naturoch kulturvärden, flora och fauna, landskapsbild och boendemiljöer. Nollalternativet De områden som redovisas i KMP är ett urval från tillgängligt underlagsmaterial från länsstyrelsen, länsmuseum, kommunen, intresseorganisationer, m.fl. Ytterligare inventeringar och uppdateringar av kulturmiljöer sker kontinuerligt. Nollalternativet innebär att det saknas en helhetsbild av de inventeringar som gjorts. Nollalternativet innebär sämre förutsättningar för bevarande av kulturmiljöerna. Konsekvensbedömning Konsekvensbedömningen utgår ifrån ett ökat skydd för kulturmiljöerna samt möjlighet till utveckling av miljöerna samt för att säkerställa kulturvärden med lagskydd, vara ett stöd i samhällsplaneringen och hanteringen av bygglovärenden. Natur, biologisk mångfald, djur- och växtliv En exploatering och byggnation i kulturmiljöer och naturmiljöer innebär en viss risk för påverkan på den biologiska mångfalden. Kulturmiljöerna som är utpekade har varierande naturvärden. Det finns behov av ytterligare naturinventeringar innan nybebyggelse kan utformas i kulturmiljöerna. De kulturmiljöer som har pekats ut har inga naturtyper som enligt befintliga inventeringar och planeringsunderlag är unika eller särartade. Vid prövning av bygglov och vid upprättande av planer är det därför viktigt att bedöma eventuella negativa konsekvenser på den biologiska mångfalden samt på djuroch växtlivet. 3
4 De föreslagna kulturmiljöerna är belägna i de flesta fall utanför områden som är utpekade som riksintresseanspråk, Natura 2000-områden, utpekade nyckelbiotoper, värdefulla myrar, värdefulla lokala naturområden och våtmarker samt viktiga vattendrag. I den enskilda prövningen ska alltid säkerställas att den planerade byggnaden, anläggningen eller verksamheten inte negativt påverkar livsvillkoren för djur- och växtlivet i området. Besök på platsen får också avgöra om ytterligare kunskap krävs för att avgöra ärendet, som till exempel naturinventeringar. För de områden som ligger i anslutning till Natura 2000-vattenområden ska särskilda naturinventeringar och VA-utredningar genomföras i varje enskilt fall så att områdenas bevarandestatus inte påverkas negativt. Viss skogsmark kan tas i anspråk som kan påverka revir och utrymme för vilda djur och fåglar, men huvuddelen av kulturmiljöerna är belägna i byar eller inom stråk med befintlig bebyggelse. Liten negativ miljöpåverkan. Rekreationsvärden och friluftsliv Planen bedöms inte medföra någon negativ påverkar på områden som utgör riksintresseanspråk för turism och friluftsliv. Möjligheterna för friluftsliv bedöms heller inte försämras. Kulturmiljöerna utgör i sig värdefulla turist- och utsiktsmål. Begränsade kompletteringar inom befintliga bebyggelseområden bedöms innebära bättre utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Positiv miljöpåverkan Fiske I kommunen finns ca 900 sjöar och tjärnar, motsvarande 520 km 2, samt flera viktiga vattendrag som är reglerade. I de utpekade kulturmiljöerna finns stora möjligheter till rekreation, naturupplevelser, skidåkning, vandring och fiske. De utpekade kulturmiljöområdena bedöms motsvara endast någon liten procentuell del av den totala strandlängden inom kommunen. Även i framtiden kommer det att finnas mycket god tillgång till vackra kulturmiljöer utmed orörda stränder i Härjedalens kommun. Inga kulturmiljöer berör värdefulla sjöar och vattendrag för fisket enligt kommunens fiskeplan. Kommunen förespråkar dock halvtrummor eller broar vid åtgärder i fiskförande vattendrag. Ingen miljöpåverkan. 4
5 Kulturmiljö Detta KMP är ett första verktyg som kommer att utvecklas fortlöpande för att kunna säkerställa kulturvärden med lagskydd och vara ett stöd i samhällsplaneringen och hanteringen av bygglovsärenden. I princip bör ingen ny bebyggelse placeras i anslutning till de begränsade objekten annat än sådant som har betydelse för verksamheten i området. För byggnadsminnena finns särskilda skyddsbestämmelser som också kan omfatta ett markområde kring objektet. Ändringar i strid med skyddsbestämmelserna tillståndsprövas av länsstyrelsen. Samtliga av svenska kyrkans kyrkomiljöer från tiden före 1940 omfattas av skydd enligt kulturmiljölagen (KML), vilket innebär att t.ex. nybyggnader inom den s.k. kyrkotomten ska tillståndsprövas av länsstyrelsen. Av hänsyn till miljöns stora skyddsvärde bör ingen ny bebyggelse tillåtas inom de delar av området som har sammanhängande fornminnen. När kommunen behöver ha ytterligare underlag inför beslut remitteras ärendet till länsmuseet. Avstyckningar inom fäbodvallarna bör om möjligt undvikas. I anslutning till de värdefulla fäbodmiljöerna bör enligt skogsvårdslagen 30 hänsyn tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötseln av skog, såsom i fråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av träd och trädsamlingar, gödsling, dikning och skogsbilvägars sträckning. Den samlade visuella upplevelsen av miljön bör vara vägledande vid planerade skogsbruksåtgärder i omedelbar närhet till fäbodarna. Skogsbruket bör bl.a. sträva efter en mjukare övergång mellan hygge och vall i anslutning till infartsvägar genom att t.ex. glesa trädställningar, grupper av vackra träd samt skogen närmast miljön lämnas kvar. Vid avverkningar i branta sluttningar i omedelbar närhet till vallen bör hyggeskant inte dras ner i sluttningen så att krönet friläggs. Betydande positiv miljöpåverkan. Markanvändning Byar/områden som är utpekade som riksintresseanspråk för kulturminnesvården, där byggnaderna och kulturlandskapet är en helhet, är ett allmänt intresse att skydda. Det är också av allmänt intresse att jordbruket fortsätter och att landskapet hålls öppet. Byarna med kulturvärden ska ses som en tillgång och resurs för kommunen, fastighetsägarna och besökare. I flera av kulturmiljöerna ingår brukad jord- och skogsbruksmark. Ingen miljöpåverkan. Landskapsbild, utformning av bebyggelse och utblickar Ny bebyggelse ska placeras så att det traditionella bebyggelsemönstret inte förändras och utformas så att den harmonierar med övrig bebyggelse i byn och/eller landskapet. Där fornminnen förekommer är området skyddat enligt KML. Av hänsyn till 5
6 miljöns stora skyddsvärde bör ingen ny bebyggelse tillåtas inom de delar av området som har sammanhängande fornminnen. När kommunen behöver ha ytterligare underlag än riktlinjerna ovan remitteras ärendet till länsmuseet inför beslut. För de statligt ägda delarna av byarna Bruksvallarna, Ljusnedal och Högvålen har områdesbestämmelser upprättats med syfte att värna den kulturhistoriska miljön. Områdesbestämmelser kan aktualiseras för andra byar med höga kulturvärden, under förutsättning att berörda byar accepterar dessa. Delar av dessa områden kan omfattas av 2 kap 6 plan- och bygglagen, vilket innebär att bygglov och åtgärder som inte kräver lov lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till ska områdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. När underlag för avgränsning saknas görs bedömningen i det enskilda fallet. Positiv miljöpåverkan. Hälsa och säkerhet De föreslagna kulturmiljöerna bedöms inte leda till någon ökning av trafikbelastningen på det lokala vägnätet och därmed inte leda till någon mätbar förändring av bullernivåerna längs vägnätet. Kända ras- och skredkänsliga områden har redan tidigt i planprocessen identifieras och undantagits. Några av de utpekade kulturmiljöerna ligger inom översvämningskänsliga områden. Vid prövning av bygglov och vid upprättande av planer är det därför viktigt att bedöma riskerna för översvämning samt lämpligheten av typ av bebyggelse inom riskområdena. Räddningstjänstens insatstider och tillgång till brandvatten ska beaktas vid bygglovprövningar och upprättande av planer. Nya anslutningar till det allmänna vägnätet ska ansökas hos Trafikverket. Samråd ska ske vad gäller skydds- och säkerhetszoner kring vägar och järnvägar som ska beaktas vid bygglovprövningar och upprättande av planer. Ingen miljöpåverkan. Luft och klimat Ett ökat byggande på landsbygden kan leda till viss ökning av det enskilda bilåkandet vilket kan påverka miljökvalitetsnormerna för luft. Kulturmiljöområdena är dock i huvudsak lokaliserade till områden belägna relativt nära stråk med kollektivtrafik, vilket kan leda till ett bättre underlag för kollektivtrafiken. 6
7 Liten negativ miljöpåverkan. Miljökvalitetsnormer för vatten Påverkas grundvattenkvalité och grundvattennivå? Påverkas avrinningsområden? Påverkas ytvatten och vattendrag? Påverkan av miljökvalitetsnormerna? KMP kommer huvudsakligen att leda till enstaka kompletteringar i redan bebyggda områden. I stort bedöms planförslaget inte påverka grundvattenkvalitéer, grundvattennivåer, avrinningsområden, ytvatten eller miljökvalitetsnormerna då krav kommer att ställs på godtagbara avloppslösningar i de enskilda bygglovprövningarna. I byar med gemensamma vatten och avloppslösningar ska ny bebyggelse i första hand alltid anslutas till gemensam VA-anläggning. I möjligaste mån ska hårdgörande ytor undvikas. Liten negativ miljöpåverkan. Myllrande våtmarker Inga våtmarker med riksintresseanspråk eller andra värdefulla våtmarker bedöms blir påverkade. Hänsyn till värdefulla våtmarker ska beaktas vid bygglovprövningar och upprättande av planer. Ingen miljöpåverkan. Rennäring Planförslaget berör flera av de nya förslagen till riksintresseanspråk för rennäringen har tagits fram. De nya avgränsningarna av riksintresseanspråken för rennäringen har varit ute på samråd och bedöms kunna beslutas av Sametingen vid årsskiftet 2015/16. Särskilda samrådsrutiner säkerställer att berörd sameby blir hörd i de enskilda ärendena. Liten negativ påverkan. God bebyggd miljö Byarnas höga kulturhistoriska värde ställer särskilda krav på hänsyn och anpassning till miljön. Ny bebyggelse ska därför placeras så att det traditionella bebyggelsemönstret inte förändras och utformas så att det harmonierar med övrig bebyggelse i byn. Detta gäller även om- och tillbyggnader. Äldre byggnaders utseende och karaktär bör inte förändras. Särskild omsorg kräver om- och tillbyggnader av byggnader som upptagits i länsmuseets förteckning över kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Kommunens kulturhistoriska inventering, rådgivningsskrifter samt områdes- 7
8 beskrivningarna, ger närmare underlag för rådgivning, bedömning och handläggning i det enskilda fallet. Liten negativ miljöpåverkan Sociala aspekter En utbyggnad i utpekade kulturmiljöer ger viss sysselsättningsökning på lång sikt. Detta förbättrar underlaget för både kommersiell och offentlig service i berörda områden, vilket är positivt för respektive bygds sociala kvaliteter. Positiv påverkan Samhällsekonomiska aspekter Härjedalens kommun har ett sviktande befolkningsunderlag samt svårigheter att bibehålla önskvärd kommersiell och offentlig service. Tillkommande bebyggelse i kulturmiljöerna kan förväntas generera en positiv landsbygdsutveckling och skapa sysselsättning för befintliga småföretagare inom turism, mathantverk, mark- och byggentreprenörer, jord- och skogsbrukare med flera. En byggnadsarbetare anses ofta skapa sysselsättning för ytterligare 10 personer i angränsande branscher och inom servicenäringen. Intäkterna från denna typ av spinoffeffekter tillfaller till viss del Härjedalens kommun och det lokala näringslivet men också andra kommuner och externt näringsliv. Arbetstillfällen skapas och bidrar till en levande landsbygd, vilket stärker den lokala servicen och bidrar till en ökad kommuninflyttning en grundläggande målsättning för kommunen, som har ett behov av en ökad befolkning. Varje åtgärd som kan stärka kommunen och bidra till en ökad befolkning ar viktig. Sammantaget bedöms planen gynna den kommunala ekonomin. Positiv påverkan på samhällsekonomi och sysselsättning. Landsbygdsutveckling Endast ny bebyggelse i avsikt att stödja en eventuell fäboddrift eller bevarandet av fäbodvallen tillåts på eller i anslutning till fäbodarna. Ny bebyggelse ska placeras så att det traditionella bebyggelsemönstret inte förändras och utformas så att den harmonierar med övrig bebyggelse på fäbodvallen. I princip bör ingen ny bebyggelse placeras i anslutning till de begränsade objekten annat än sådant som har betydelse för verksamheten i området. Äldre byggnaders utseende och karaktär bör inte förändras. Särskild omsorg kräver om- och tillbyggnad av hus som upptagits i länsmuseets förteckning över kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Delar av vissa områden är skyddade enligt KML. Detta KMP är ett tematiskt tillägg till ÖP:n där värden som finns i de olika byarna m.m. redovisas, vilket är ett led i utvecklingen av hur dessa miljöer kan användas för 8
9 att bl.a. utveckla turismen samt grund för information och utbildning. För byggnadsminnena finns särskilda skyddsbestämmelser som också kan omfatta ett markområde kring objektet Kommunen är positiv till främst nytt permanentboende i byarna, men även till viss ny fritidsbebyggelse. Nytillkommande tomter och bostadsbebyggelse bör om möjligt inte placeras på sådant sätt att aktivt brukad jordbruksmark tas i anspråk. LIS-områden som ligger inom de värdefulla kulturmiljöområdena är Långå, Vikarsjösystemet, Lillhärdals kyrkby och fäbodar, Linsell, Mittådalen, Funäsdalens gamla delar, Hamravallen, Myskelåsen och Vemdalens kyrkby. I kommunen finns cirka 900 sjöar och tjärnar, motsvarande 520 km 2, samt flera viktiga vattendrag som är reglerade. I de utpekade kulturmiljöerna finns stora möjligheter till rekreation, naturupplevelser, skidåkning, vandring och fiske. De utpekade kulturmiljöområdena bedöms motsvara endast någon liten procentuell del av den totala strandlängden inom kommunen. Även i framtiden kommer det att finnas mycket god tillgång till vackra kulturmiljöer utmed orörda stränder i Härjedalens kommun. Positiv påverkan för landsbygdsutveckling. 9
10 Miljömål Enligt MB 6:12 ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och annan miljöhänsyn beaktas i planen. Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen berör planen i första hand 8 av dessa mål. Påverkan på dessa finns indirekt redovisade i avsnittet Identifiering och bedömning av miljöpåverkan. Nedan görs en sammanfattning utifrån de berörda målen. Begränsad klimatpåverkan Översvämningsrisker och strandskyddet ska beaktas vid bygglovprövningar och upprättande av planer. Storslagen fjällmiljö De stora obebyggda områdena behålls intakta. Särskild hänsyn till kanalisering av leder för friluftslivet på kalfjället ska beaktas vid bygglovsprövningar och upprättande av planer. Särskilda samrådsrutiner säkerställer att samebyarna blir hörda och att hänsyn tas till rennäringen. Endast ett fåtal fäbodar i Härjedalen har tagits med i KMP. Det finns ett behov av att revidera och digitalisera materialet från de tidigare fäbodsinventeringarna som genomförts i kommunens regi. I ett nationellt perspektiv är Härjedalen ett av de viktigaste områdena för bevarande av svenska fäbodmiljöer. Genom ett flertal olika projekt och stöd genomförs både upprustning och restaurering av bebyggelsen på flera fäbodar. Nytillkommande tomter och bostadsbebyggelse bör om möjligt inte placeras på sådant sätt att aktivt brukad betes- och jordbruksmark tas i anspråk. Helhetsperspektivet är centralt för bevarandet av fäbodmiljöer. Kulturarvet handlar utöver de fysiska anläggningarna också om immateriella värden som upprätthållande av traditionell kunskap och biologiskt kulturarv. Ingen övergödning För ny bebyggelse ska avlopp anslutas till kommunens, gemensam eller egen godkänd anläggning. Avloppsanläggningen ska uppfylla krav så att vattenkvaliteten inte blir försämrad. Påverkan på recipienten ska bedömas i varje enskilt fall. En kommunomfattande VA-plan håller på att upprättas och förväntas vara klar under Att bl.a. VA-frågan är löst på ett tillfredställande sätt är en förutsättning för bygglov och detaljplanering. Levande sjöar och vattendrag I kommunen finns cirka 900 sjöar och tjärnar, motsvarande 520 km 2, samt flera viktiga vattendrag som är reglerade. I de utpekade kulturmiljöerna finns stora möjligheter till rekreation, naturupplevelser, skidåkning, vandring och fiske. De utpekade kulturmiljöområdena bedöms motsvara endast någon liten procentuell del av den totala strandlängden inom kommunen. Även i framtiden kommer det att finnas mycket god tillgång till vackra kulturmiljöer utmed orörda stränder i Härjedalens kommun. Planförslaget bedöms inte påverka möjligheten att uppnå detta mål. Översvämningsrisker och strandskyddet ska beaktas vid bygglovprövningar och upprättande av planer. 10
11 Myllrande våtmarker Inga riksintressanta eller andra värdefulla våtmarker blir påverkade av de utpekade kulturområdena. I övrigt ska hänsyn tas till värdefulla våtmarker vid bygglovprövningar och upprättande av planer. Grundvatten av god kvalitet Kulturmiljöområden bedöms inte ge upphov till förändringar av grundvatten som påverkar framtida vattenförsörjning. Engrundläggande förutsättning för bygglov och detaljplanering är att VA-frågan är löst på ett tillfredställande sätt. Ett rikt odlingslandskap Enligt kulturmiljöprogrammet ska kommunen ta fram områdesbestämmelser för Vemdalens by, Näsvallen och Ängersjö. I varje enskilt ärende ska alltid påverkan på värdefull jordbruksmark bedömas och i första hand små svårbrukade flikar av åkermark ska kunna tas i anspråk för bebyggelse. Tillkommande bebyggelse ska i regel följa lokala och regionala bebyggelse principer, vilket innebär att ny bebyggelse placeras efter byvägarna och i anslutning till befintlig bebyggelse. KMP bedöms inte motverka målet för ett rikt odlingslandskap och ett levande jordbruk. För de statligt ägda delarna av byarna Bruksvallarna, Ljusnedal och Högvålen har områdesbestämmelser upprättats med syfte att värna den kulturhistoriska miljön. Områdesbestämmelser ska enligt KMP, i ett första skede, även upprättas för byarna Vemdalen, Näsvallen och Ängersjö. Levande skogar I KMP har hänsyn tagits till kända nyckelbiotoper och andra särskilt utpekade känsliga skogsområden som redovisas i Skogens pärlor i Skogsvårdsstyrelsens inventering. Kulturmiljöområdena kan innebära att viss produktiv skogsmark kan behövas tas i anspråk för bebyggelse, men områdena är i huvudsak lokaliserade till redan bebyggda områden, varför påverkan skogsbruk bedöms vara begränsat. God bebyggd miljö Byarnas höga kulturhistoriska värde ställer särskilda krav på hänsyn och anpassning till miljön. Ny bebyggelse ska därför placeras så att det traditionella bebyggelsemönstret inte förändras och utformas så att det harmonierar med övrig bebyggelse i byn. Detta gäller även om- och tillbyggnader. Äldre byggnaders utseende och karaktär bör inte förändras. Särskild omsorg kräver om- och tillbyggnader av byggnader som upptagits i länsmuseets förteckning över kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Kommunens kulturhistoriska inventering, rådgivningsskrifter samt områdesbeskrivningarna, ger närmare underlag för rådgivning, bedömning och handläggning i det enskilda fallet. Ett rikt växt och djurliv Sammansättningen av växt- och djurlivet är inte närmare känt förutom det som redovisats i genomförda inventeringar rörande riksintressen, våtmarker och nyckelbiotopsinventeringar i Skogens pärlor. 11
12 Vid prövning av bygglov och vid upprättande av planer är det därför viktigt att bedöma eventuella negativa konsekvenser på den biologiska mångfalden samt på djur- och växtlivet. 12
13 Hållbar utveckling Samhällsplanering handlar om att planera samhället och dess utveckling. Samspelet och bebyggelse, infrastruktur och transporter är en förutsättning för hållbar utveckling. Den fysiska samhällsplaneringen ger möjlighet att väga samman ekonomiska, sociala och miljömässiga intressen till en väl fungerande helhet. Samhällsekonomiska aspekter Kulturmiljöområdena kan till en del generera en positiv landsbygdsutveckling och skapa sysselsättning för befintliga småföretagare inom turism, mathantverk, markoch byggentreprenörer, jord- och skogsbrukare med flera. En byggnadsarbetare anses ofta skapa sysselsättning för ytterligare 10 personer i angränsande branscher och inom servicenäringen. Intäkterna från denna typ av spinoffeffekter tillfaller till viss del Härjedalens kommun och det lokala näringslivet men också andra kommuner och externt näringsliv. Endast ny bebyggelse i avsikt att stödja en eventuell fäboddrift eller bevarandet av fäbodvallen tillåts på eller i anslutning till fäbodvallarna. Ny bebyggelse ska placeras så att det traditionella bebyggelsemönstret inte förändras och utformas så att den harmonierar med övrig bebyggelse på fäbodvallen. Äldre byggnaders utseende och karaktär bör inte förändras. Särskild omsorg kräver om- och tillbyggnad av hus som upptagits i länsmuseets förteckning över kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Delar av vissa områden är skyddade enligt KML. Sociala aspekter Målet är att KMP ska bidra till en långsiktig hållbar användning av kulturmiljöer och en positiv samhällsutveckling i kommunen. KMP är ett kunskaps- och planeringsunderlag i Härjedalens kommuns strategiska arbete. Vidare ska KMP bidra till att den lokala identiteten stärks. Ur ett barnperspektiv är möjligheterna till trygga och goda uppväxtvillkor, ökad fysisk aktivitet med små och nära grönområden samt lokalt producerat mat en förutsättningar för en god hälsoutveckling. Byggnader och anläggningar ska utformas så att människor med funktionsnedsättning ska ha samma tillgänglighet och tillträde till den fysiska miljön och olika typer av information som andra. Påverkan på riksintressen Riksintressen enligt MB kap 3 och 4 bedöms sammantaget inte påverkas negativt av tillägget till översiktsplanen. Se kartbilagan Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för luft, vatten och buller. Luft Förutom för luft finns en miljökvalitetsnormer för en rad luftförorenande ämnen bl. a. kvävedioxid, kolmonoxid, benzen, partiklar och ozon. Någon kontroll av nivåerna genomförs inte på några platser inom kulturmiljöområdena. De aktuella trafikmängd- 13
14 erna längs vägnätet och förhållanden i övrigt pekar dock på att gränsvärden inte kommer att överskridas inom dessa områden. Vatten Miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet är fastställda för nästan alla sjöar och vattendrag som berörs av föreslagna kulturmiljöområdena. Av distriktets alla vattendrag är utpekade som vattenförekomster enligt Vattendelegationen för Bottenhavet dit alla vattendrag i kommunen hör. Under 1980-talet påbörjades ett kalkningsprogram i en stor andel av de sjöar och vattendrag som försurats av surt nedfall och skogsbruk. Under de senaste decennierna har det sura nedfallet minskat kraftigt, vilket tillsammans med kalkningen successivt förbättrat situationen. I distriktet bedöms övergödning inte vara av så stor omfattning vare sig i inlandsvatten eller i kustvatten. Förutom kvicksilver som har en utbredd förekomst av förhöjda halter, framför allt i näringsfattiga sjöar och vattendrag med brunt vatten, är det relativt få vattenförekomster som har konstaterade problem. Sjöarna och vattendragen omfattas av avloppsdirektivet och ligger inom tillrinningsområde med avloppskänsliga vatten i inland avseende fosfor. Detta kan komma att medföra att särskilda krav på rening av avlopp måste ställas. För miljökvalitetsnormer inom Härjedalens kommun gäller överlag att de uppnår god eller några enstaka fall måttlig ekologisk och kemisk status enligt Vattendelegationens statusklassificering. Miljökvalitetsnormen för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar är uppnår ej god status i samtliga vattenförekomster. Detta gäller över hela landet och beror på en hög halt av kvicksilver och kvicksilverföreningar i marken, bland annat orsakade av atmosfäriskt nedfall. Problemen förvärras av försurning. Målsättningen är att halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten inte bör öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar KMP bedöms inte medföra någon påtaglig ökad negativ påverkan på miljökvalitetsnormerna för ytvatten i området. Buller Riksdagen har beslutat att följande bullervärden normalt inte ska överskridas vid nybyggnation av bostadshus. Samma riktvärden som för bostäder gäller även för bl. a. undervisningslokaler som förskolor och skolor. Riktvärdena gäller utomhus som inomhus; 30 db(a) ekvivalent nivå inomhus 55 db(a) ekvivalent nivå utomhus vid fasad 70 db(a) maximal nivå vid uteplats Riksdagen har beslutat om riktvärden för trafikbuller som normalt inte ska överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid ny- eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur. Riksdagen riktvärden för inomhusmiljön, 30 db (A) ska alltid klaras. Riktvärdena ska beaktas vid bygglovprövningar och upprättande av planer. 14
15 Sammanvägning En översiktsplan täcker hela kommunens yta och är till sin karaktär just översiktlig, den går därför inte in på detaljerade bedömningar av vissa åtgärders lämplighet. Mer detaljerade konsekvenser behandlas i efterföljande planering, vid bygglov och upprättande av planer. Bostadsbyggnationen genom förtätning och komplettering förväntas inte bli så omfattande att det orsakar miljöproblem. Sammantaget bedöms planen medföra en begränsad miljöpåverkan och den bedöms inte heller medföra någon påtaglig skada på områden som utgör riksintresseanspråk. Miljöbedömningar görs för att miljöaspekterna ska komma in i planeringen på ett tidigt stadium. Detta görs genom en identifiering av tänkbara konsekvenser. Den genomförda identifieringen och bedömningen visar att KMP inte bedöms medföra någon betydande negativ påverkan på miljön. KMP innebär positiva sociala och samhällsekonomiska effekter, lokala sysselsättningstillfällen samt god bebyggd miljö. De områden som redovisas i KMP är ett urval från tillgängligt underlagsmaterial från länsstyrelsen, länsmuseum, kommunen, intresseorganisationer, m.fl. Ytterligare inventeringar och uppdateringar av kulturmiljöer sker kontinuerligt. Dessa inventeringar innebär en kvalitetssäkring för bevarande av kulturmiljöerna. Nollalternativet innebär att det saknas en helhetsbild av de inventeringar som gjorts. Nollalternativet innebär sämre förutsättningar för bevarande av kulturmiljöerna. De riksintresseanspråk som berörs bedöms inte lida någon påtaglig skada. De negativa effekter på miljön och miljötillståndet som KMP bedöms kunna leda till är begränsade och godtagbara. De sociala och ekonomiska konsekvenserna bedöms vara positiva. De miljökonsekvenser som kan uppstå är översiktligt analyserade och anses inte vara betydande. Kommunens bedömning är att urvalet av miljöer i KMP är lämpade och ger en ur allmän synvinkel god hushållning med mark och vatten. Åtgärder och uppföljning Bygglov Eftersom det inte gjorts några djupare besiktningar eller inventeringar på de utpekade kulturmiljöområdena kan det när det inkommer ansökningar om bygglov ställas krav på naturinventering, ras- och skredkontroll, översvämningskänslighet samt fornlämningskontroll. Utöver detta krävs godkända VA-lösningar och anslutningar väg, för att bygglov ska kunna beviljas. Områdesbestämmelser och detaljplaner Områdesbestämmelser ska enligt KMP, i ett första skede, även upprättas för byarna Vemdalen, Näsvallen och Ängersjö. 15
16 Därutöver kan, där en mer omfattande byggnation kan blir aktuell inom något kulturmiljöområde, kan kommunen att kräva att områdesbestämmelser eller detaljplaner ska upprättas, innan bygglov beviljas. Då behandlas skyddet för kulturmiljövärdena inom ramen för planprocessen. Mellankommunal samordning Världsarvet Hälsingegårdar, som består av sju hälsingegårdar och av dessa ligger gården Bortomåa i Fågelsjö endast någon kilometer utanför Härjedalens kommungräns. Genom att gårdarna fått världs arvsstatus har Sverige som nation tagit på sig att bevara dessa för framtiden. Även om, i detta fall, Fågelsjö gammelgård ligger utanför Härjedalens kommungräns är det viktigt att hänsyn tas till denna kulturmiljö även om den ligger utanför kommunens gränser då åtgärder i den sydöstra delen av Härjedalens kommun skulle kunna få stor påverkan på världsarvet Hälsinge-gårdar. FN-organet UNESCO har exempelvis särskilt påtalat frågan om vindkrafts-etableringar i världsarvsgårdarnas närhet. Världsarvet bedöms som en helhet och stora förändringar av miljön vid någon av gårdarna kan således få stor betydelse för bedömningen av världsarvet som helhet vid framtida utvärderingar. 16
Bilaga 1. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Bilaga 1. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Innehållsförteckning Inledning... 2 Avgränsning... 2 Alternativ... 2 Nuläge... 2 Nollalternativet... 3 Konsekvensbedömning... 3 Natur, biologisk mångfald, djur- och
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-25 Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Bilaga 1 Landsbygdsutveckling
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå
KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20
Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen (ÖP) regleras i plan- och bygglagen och ska visa: -Grunddragen i den avsedda
Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.
Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx
Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl
1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i
NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB
BMN 11.005 Behovsbedömning MKB Datum 2011-02-17 1 (6) Detaljplan för NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar
Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014
A 5012 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014 Dnr SBN 2013/000009 Uppdragsbeslut 2012-10-10 Samrådsbeslut
SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer
Vindkraft i Ånge kommun
Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga
FAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
BEHOVSBEDÖMNING
B PL 398 Detaljplan för Kv. Nifelhem 7 Köpings tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 Planområdet Nifelhem 7, avgränsat med vit streckad linje. 398 BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 1 (9) B Planens
Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl
Dnr.: BN2017-1120 Datum: 2019-04-02 Behovsbedömning Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl Hässleholms kommun, Skåne län www.hassleholm.se/dp Behovsbedömning för detaljplan Miljöpåverkan
1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista
Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Bilaga 4 Behovsbedömning
1 Vad är en behovsbedömning? Enligt Miljöbalken 6 kap 11 ska kommunen genomföra en miljöbedömning för alla planer eller program som kan medföra betydande miljöpåverkan. I samband med upprättandet av den
BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge
Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2019-08-15 Granskningshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Ändring av detaljplan för fastigheterna Ankungen 1 & 2, Rödluvan 1 & 2, Tingeling 1 samt del av Hovmantorp 6:1 Denna checklista
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Slottsmöllans tegelbruk
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
Utställningshandling april 2011 45
Miljökonsekvensbeskrivning miljökonsekvensbeskrivning Utställningshandling april 2011 45 Bakgrund Ändringar i strandskyddslagstiftningen Ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen beslutade av riksdagen
Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:
Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl
1(5) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGANDE 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl Skolgatan Hovmantorps samhälle
Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.
Sektor samhälle och utveckling Enhet plan
Ändring av Detaljplan för Ödsmål 2:24 m fl, Södra Rörtången i Kungälvs kommun, Västra Götalands län Undersökning av betydande miljöpåverkan Dnr KS2016/0502 Enhet plan 2018-11-28 2018-10-19 Innehåll 1 Allmänt
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Del av DANSKBO 2:2 CHECKLISTA-UNDERSÖKNING. Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6)
CHECKLISTA-UNDERSÖKNING Detaljplan för del av DANSKBO 2:2 Danskbo, Smedjebackens kommun, Dalarnas län UNDERSÖKNING 1(6) En undersökning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas
Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11
1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets
Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken
Diarienr: 0385/13 Öckerö kommun Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken 2015-01-26, rev 2015-04-02 MKB till fördjupad översiktsplan
Tematiskt tillägg till ÖP 2002, Landsbygdsutveckling i strandnära läge SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Tematiskt tillägg till ÖP 2002, Landsbygdsutveckling i strandnära läge SAMRÅDSREDOGÖRELSE HANDLINGAR Planbeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande (efter granskning) Planförslaget har varit föremål för
Lerdal 15:32 (Fyrklöverns stugby)
1(5) Samhällsutvecklingsförvaltningen Detaljplan för Lerdal 15:32 (Fyrklöverns stugby) Lerdal, Rättviks kommun Behovsbedömning/Avgränsning av MKB En behovsbedömning ska alltid göras i samband med detaljplanering.
Bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län
Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en
Detaljplan för Vannaröd 7:35 m.fl. (förskola)
Dnr.: 2016-520 Datum: 2017-05-02 Underlag för behovsbedömning Detaljplan för Vannaröd 7:35 m.fl. (förskola) Hässleholms kommun, Skåne län Underlag för behovsbedömning www.hassleholm.se/dp Behovsbedömning
SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2018-02-28 SBN/2017:377 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Samrådshandling Ändring av detaljplan för Mälarbaden,
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne
GRANSKNINGSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar
ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för ELDSBERGA 6:13 ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K Normalt förfarande, KS 2013/0280 Samhällsbyggnadskontoret 2015-02-03 Samhällsbyggnadskontoret
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
ÅSTOLS GAMLA SKOLA Åstol 1:43 m fl, Tjörns kommun, Västra Götalands län
BEHOVSBEDÖMNING 1/7 DETALJPLAN FÖR ÅSTOLS GAMLA SKOLA Åstol 1:43 m fl, Tjörns kommun, Västra Götalands län SYFTE Detaljplaner ska enligt Miljöbalken (MB) miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle
Dnr.: BN 2017-1499 Datum: 2018-05-03 Underlag för behovsbedömning Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle Hässleholms kommun, Skåne län Ändring av befintlig
TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 3 enbostadshus
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (5) YTTRANDE Thomas Eriksson 016-710 48 18 Till Stadsbyggnadsnämnden TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 3 enbostadshus Förslag till beslut 1. Tillstånd
SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING - över miljöbedömningen av fördjupning av översiktsplanen för Strömstads kommun, FÖP Södra kustområdet
Miljö- och byggförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (6) Plan- och kartavdelningen Anna Wallblom Tel 0526-193 79 2013-10-03 Dnr KS/2007-0038 anna.wallblom@stromstad.se SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING - över miljöbedömningen
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad:
Storumans kommun Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Dnr: Upprättad: 2013-01-15 2 (7) Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Samråd om miljöpåverkan
SÄDEN 9 6 SÖMMEN 9 SÄDEN 3 SÄLGEN. gen BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för SNÖSTORP, HALMSTADS KOMMUN
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för SÄDEN 9 1 gen 9 11 8 10 1 5 7 6 5 15 17 8 2 9 SÄDEN 4 10 Fjärilsvägen 4 6 8 1 1-SNÖ-158.1 5 7 10 12 6 SÖMMEN 2 14 Fjärilsvägen SÄLGEN 2 1 SNÖSTORP,
inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län
Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2015/02276 Datum: 2016-02-22 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Täfteå 10:64 och del av Täfteå 5:19 inom Täfteå i, Västerbottens län Behovsbedömning
Landsbygdsutveckling i strandnära läge
Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Behovsbedömning av miljöbedömning
Jonas Carlsson Behovsbedömning 2017-04-24 Dnr KS 2016/0167 1(6) DPU 5 Behovsbedömning av miljöbedömning tillhörande detaljplan för Östra Eneby torg, Snödroppen 8 m.fl., DPU 5 i Enebyberg, Danderyds kommun
Kommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Bedömning av miljöpåverkan för
Bedömning av för detaljplan HOGSTAD 13:1 m fl i Hogstad, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program
LANDSBYGDSUTVECKLING
Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer
TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 2 enbostadshus samt 2 carport
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (5) YTTRANDE Thomas Eriksson 016-710 48 18 Till Stadsbyggnadsnämnden TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 2 enbostadshus samt 2 carport Förslag till beslut
Undersökning av planens miljöpåverkan
Undersökning Samhällsbyggnad Handläggare Xxxx Xxxx 201X-XX-XX Diarienummer: 201X-XXXX Undersökning av planens miljöpåverkan Detaljplan för inom kommundelen/stadsdelen/serviceorten kommun, Västerbottens
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Översiktsplan för Bräcke kommun
Översiktsplan för Bräcke kommun Utvecklingsplan Miljömål Riksintressen och lokala intressen Tätorter och landsbygd Strandnära boende - en landsbygdsresurs Mark- och vattenanvändningen Boende Natur & Kultur
Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun
Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning
BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut
Detaljplan för Malghult 2:102 m.fl. fastigheter POD, Kristdala, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret april 2016, reviderad maj 2017 Dnr SBN 2015/000200 Uppdragsbeslut 2015-10-13 Samrådsbeslut