OBS! Ladda ner SFOG-appen för mentometerfrågor

Transkript

1 Mödrahälsovården Historia - Nutid - Framtid OBS! Ladda ner SFOG-appen för mentometerfrågor Caroline Lilliecreutz, Anna Bäckström, Elisabeth Storck Lindholm SFOG-veckan 2016

2 VECKAN 2016 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa.

3 Vi är nyfikna på er! Jag jobbar huvudsakligen; 1. som barnmorska på mödrahälsovården 2. som barnmorska på förlossningen/bb 3. som barnmorska inom gynekologin 4. som läkare på mödrahälsovården 5. som läkare på förlossningen/bb 6. som läkare inom gynekologin

4 Dåtid Slutet av 1800 talet; uppgifter på förlossningsjournalen om moderns hälsa noterades 1909 prof Axel Otto Lindfors Malmö Allmänna Sjukhus Havandeskapsklinik anses vara den första mödrahälsovårdscentralen i Sverige Hundra år av mödrahälsovård- Anna Berglund

5 1930-talet Mödrahälsovården byggs upp i Sverige med England som förebild 1936 Sjukhusförlossningar introduceras 1938 Mödrahälsovården blir kostnadsfri. Programmet bestod av ett besök hos bm i början av graviditeten och ett i slutet hos läkare. Äggvitan kontrollerades i urinen 8-10 ggr. 5

6 1940-talet Mödragymnastik och avslappning 1955 Normalinstruktionen för den förebyggande mödra- och barnavården Övervakningsprogram Tre läkarbesök under graviditet och ett efter förlossning Barnmorskebesök 6

7 1969 Normalreglementet Blodgruppering med Rh faktor, serologi för syfilis, gonorréprov vid misstanke på smitta, skärmbildsundersökning, urinprov för att utesluta bakterier mm Mödraundervisning utökades 7

8 1970-talet Begreppet Mödrahälsovårdsöverläkare myntades Fostrets hälsa i fokus, SF mått Familjeplanering Kontinuitet och psykosocialt synsätt Föräldrautbildning 8-10 träffar 8

9 1980-talet Hälsovård för mödrar och barn inom primärvården 1981 Psykisk ohälsa /Psykolog Hälsoupplysning GCK-organisationen 16 rutinbesök varav 2 läkarbesök/graviditet Barnmorskan fick ansvar för den normala graviditeten ( Allmänna råd 1981) 9

10 1990-tal Hälsoövervakning vid normal graviditet (SFOG) 12 besök varav 2 läkarbesök för förstföderskor Olika program för först- och omföderskor Slutet av 90-talet: Sos rapport 1996:7 9 besök förstföderskor och 8 besök för omföderskor 10

11 År Andel gravida kvinnor som deltog inom mödrahälsovårdens program % % % 11

12 Läkarbesök inom mödrahälsovården 50-talet 3 läkarbesök/graviditet 80-talet 2 läkarbesök/graviditet 90-talet 1-2 läkarbesök/graviditet 00-talet 0 läkarbesök/graviditet Riskbedömning av barnmorska och/eller läkare 12

13 NUTID

14 Mödrahälsovård är inte bara graviditetsövervakning MHVs verksamhetsområden: Hälsovård i samband med graviditet Föräldrastöd Familjeplanering Gynekologisk cellprovskontroll (GCK) Utåtriktad verksamhet Folkhälsoarbete, samtal om levnadsvanor

15 Mödrahälsovårdens övergripande mål Att verka för en god sexuell och reproduktiv hälsa för hela befolkningen

16 Hälsovård i samband med graviditet Medicinskt basprogram Syfte: Identifiera risker och upptäcka komplikationer Omfattning: 8-10 besök + ultraljud + efterkontroll Psykosocialt basprogram

17 Föräldrastöd Enskilt och i grupp Syfte: Att främja barns hälsa och utveckling genom att uppmärksamma och stärka föräldraskapsutvecklingen och föräldrars förmåga att möta det väntade och nyfödda barnet

18 Preventivmedelsrådgivning Rådgivning och förskrivning till friska kvinnor Insättning/uttag av spiraler och p-stavar Injektioner av p-spruta

19 Sexually Transmitted Infections (STI) Samtal Provtagning Behandling av klamydia Ibland smittspårning

20 Gynekologisk cellprovskontroll (GCK) Utförs av barnmorskor Screening för cellförändringar hos kvinnor mellan 23 och 64 år Ca prover/år i Sverige

21 Utåtriktad verksamhet Öka kunskapen om sexuell och reproduktiv hälsa i befolkningen t.ex. i skolor eller SFI

22 Folkhälsoarbete Regeringspropositionens folkhälsomål: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak och alkohol, narkotika, dopning och spel

23 Styrande dokument ARG-rapport Blå boken uppdatering i pdf på gång Kunskapsstöd för mödrahälsovården, Socialstyrelsen 2014 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, SoS 2011 uppdatering på gång Lagar, föreskrifter och nationella riktlinjer inom berörda områden Lokala medicinska basprogram och riktlinjer utarbetade av mhöl och samba i samverkan med andra relevanta personer

24 Olika organisationsformer ska erbjuda samma vård Organisationstillhörighet Tabell 1: Mödrahälsovårdens organisationstillhörighet för åren Organisation Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Primärvård: ingår i en vårdcentral 197 (46,4) 198 (44,1) 186 (34,2) 171(31,8) Primärvård: fristående enhet för MHV 78 (18,4) 101 (22,5) 136 (25,0) 148(27,5) Privat: inkluderar även del i privat vårdcentral 72 (16,9) 78 (17,4) 133 (24,4) 128(23,8) Länssjukvård: ingår i en kvinnoklinik 60 (14,1) 66 (14,7) 80 (14,7) 84(15,6) Länssjukvård: fristående enhet för MHV 18 (4,2) 6 (1,3) 9 (1,7) 6(1,1) 24

25 Tobaksavvänjning-rökning 25

26 Snusning 26

27 Alkohol/droger 27

28 Andel (%) kvinnor som screenats med AUDIT 28

29 Andel(%) kvinnor med riskbruk av alkohol 29

30 Fråga om våldutsatthet 30

31 Fetma Program för feta gravida 83% 31

32 Uppmärksamma psykisk ohälsa 71% har ett särskilt omhändertagande 32

33 Utmaningar och Riktlinjer Andel riskgraviditeter ökar: Vad är viktigast? Fetma 13,2% (2014) Psykisk ohälsa har ökat sedan 1990-talet och data från 2011 visar en fortsatt ökning (SoS 2013) Större andel förstföderskor >35 år (1,7% -> 12,4%) Fler med interkurrenta sjukdomar Infertilitet behandlas med nya metoder 33

34 Nyanlända/flyktingar Språksvårigheter-Tolkbehovet ökar Riskgraviditeter Kulturella skillnader/förväntningar Svenska systemet Utbildning/kunskap- individuella behov ,7% -> ,6% ( MFR) 34

35 Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos Socialstyrelsen nr En riktad hälsokontroll för tbc rekommenderas om den gravida kvinnan kommer från ett område med hög tbcincidens ( 100 fall per invånare och år) eller om det finns misstanke om tidigare exponering för tbc. 100% uppgav att screening görs ( Olika metoder) 35

36 Screening av Trombofili ARG rapport nr Kvinnor med tidigare VTE, eller uttalad hereditet ( förstagradssläkting eller flera nära släktingar) rekommenderas utredning avseende hereditär trombofili 75% följer rekommendationerna 21% har modifierat rekommendationerna 36

37 Thyreoideasjukdom i samband med graviditet SFOG-RIKTLINJE från Endokrin ARG, Kontrollera TSH så snart graviditeten är känd om kvinnan har någon av följande riskfaktorer: Ålder över 35 år BMI över 35 kg/m2 Struma eller kliniska tecken på tyreoideasjukdom (t.ex. långsam puls, förstoppning, muskelsvaghet, uttalad trötthet, frusenhet, torr hud, dålig viktuppgång takykardi, ögonproblem, nervositet eller finvågig tremor, värmeintolerans) Anamnes på pågående eller tidigare genomgången tyreoideasjukdom*, inklusive levotyroxinbehandling enbart under graviditet, tyreoideacancer eller kirurgi/strålning mot halsen Hereditet för tyreoideasjukdom Autoimmun sjukdom (diabetes mellitus typ 1, B-12 brist, Addisons sjukdom, reumatoid artrit, coeliaki etc.) Kända TPO-ak4 Svår hyperemesis gravidarum med kliniska tecken på hypertyreos Anamnes på infertilitet (> 1 år) Anamnes på upprepade missfall (3 konsekutiva i första trimestern), sent missfall (åtminstone ett i andra trimestern) eller prematurbörd 71% följer riktlinjerna och 21% har modifierat riktlinjerna 37

38 RhD typning av foster och förändrat immuniseringsprogram ARG rapport Nr 74 från 2015 Erytrocytantikroppsscreening rekommenderas hos alla grav v samt grav v % av gravida är RhD neg och 60% kommer att ha RhD pos foster- erbjud profylax 25 % följer riktlinjerna 13% har modifierat dem 38

39 Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik SocialstyrelsenSOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd 4 kap. Fosterdiagnostik Erbjudande om allmän information 1 Hälso- och sjukvårdspersonalen på mödravårdscentralen ska i samband med inskrivningen erbjuda den kvinna eller det par som väntar barn allmän information om fosterdiagnostik. Kvinnan eller paret ska upplysas om 1. att det är frivilligt att ta emot informationen och 2. möjligheten att få betänketid innan informationen lämnas. 2 Om kvinnan eller paret accepterar erbjudandet om allmän information, ska den ges av hälso- och sjukvårdspersonalen på mödravårdscentralen. Allmänna råd Den allmänna informationen bör lämnas vid ett annat tillfälle än vid inskrivningen på mödravårdscentralen. 39

40 Hur ser erbjudandet ut i landet idag? 54% erbjuder idag NIPT i det fostermedicinska programmet modifierat efter UltraARGs riktlinjer från

41 Framtid 41

42 Andelen gravida (%) som diagnosticerades med GDM i respektive landsting. 42

43 Nya riktlinjer om graviditetsdiabetes Sos % har ej infört riktlinjerna de andra är på gång

44 Nya rekommendationer från Sos cervixcancerprevention Hälso- och sjukvården bör erbjuda screening för livmoderhalscancer med cellprovtagning med analys för cytologi vart tredje år till kvinnor i åldern år cellprovtagning med analys för HPV vart tredje år till kvinnor i åldern år samt en kompletterande analys även för cytologi för kvinnor som är cirka 41 år cellprovtagning med analys för HPV vart sjunde år till kvinnor i åldern år. Stor utbildningsinsats behövs! Ny kunskap om HPV för många 44

45 Beräkning av risken för att utveckla preeklampsi Med en algoritm bestående av anamnestiska uppgifter, biokemiska markörer, medel-bt, PI i a. uterina kan risken för att utveckla havandeskapsförgiftning göras 20 % uppger att det görs i någon form 45

46

47 Rutinkollen MHV Elisabeth Storck Lindholm, mhöl SLL Ann-Christine Nilsson, mhöl Örebro Annika Eckerlid, mhöl Kalmar Anne-Charlotte Jonsson, samba SLL Susan Elven, samba Skåne

48 Vad är problemet? Undvikbara vårdskador är ett omfattande problem Bevisat effektiva åtgärder genomförs inte alltid Brittisk studie visade att 85% av processbrott på sjukhus var undvikbara och att 51% ledde till vårdskada. Annals of Surgery 257: Nederländsk studie visade halverat antal komplikationer när följsamheten till rutinerna närmade sig 100 % N Engl J Med 363:

49 Rutinkollen: för att minska vårdskadorna Ursprungligen en idé inom Svensk Ortopedisk Förening Nu i drift i samarbete mellan Patientförsäkringen LÖF och SKL Testat och utvärderat inom följande områden: ledprotesrelaterad infektion, vårdavdelning och förlossning

50 Grundläggande tankar bakom Rutinkollen Värderar systemet, inte individen Tvärprofessionellt, frivilligt, självvärdering Omedelbar återkoppling med resultat och förslag Enheten vet och bestämmer själv hur den kan bli bättre

51 Förutsättningar Läkare, sjuksköterska, undersköterska, enhetschef tillsammans Värderar nyligen utskrivna patienter bedömer helt vårdförlopp Dator med projektor samt journalaccess och Internet behövs patienters journaler gås igenom Tar 3 4 timmar att genomföra

52 Hur ska man resonera? Värdera följsamheten till era egna rutiner Som åter efter ledighet och inte vet något om patienterna Man får normal tid på sig att läsa in sig (max 10 minuter per patient) Använd enhetens normala dokumentationsrutiner Det som inte är dokumenterat betraktas som ogjort

53 Gradering av följsamhet till rutiner 0 = ej kommenterat, uppgift saknas 1 = kommenterat i någon form 2 = kommenterat, åtgärd planerad eller genomförd 3 = kommenterat, åtgärd(er) insatta och uppföljda [-] = ej tillämpbart för aktuell patient

54 Resultat

55 Områden inom MHV som kvalitetsindikator Telefonrådgivning- under hela graviditeten. Dokumentation, åtgärd. Hälsosamtal- Alkohol, tobak,bmi,motion, läkemedel. Information om fosterdiagnostik Inskrivning: Medicinskt-riskbedömning vid inskrivning, provtagning Obsterisk-riskbedömning Psykiatrisk/psykologisk-riskbedömning Social riskbedömning Kontroller under graviditet- kontinuerlig riskbedömning-riskbedömning medicinskt, obstetriskt, psykiatriskt, socialt, dokumentation, åtgärd Sammanfattning av graviditeten- inför förlossningen, olika åtgärder under graviditeten, riskbedömning inför förlossning.( ex läkemedel) Eftervårdsbesök-förlossningsupplevelser, bäckenbotten, amning, preventivmedel,vikt mm. Tolk

56 Tolkanvändning Skall ske enligt Socialstyrelsens skrivelse Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig, artikelnummer Följande uppgifter ska ingå: Identifiera tolkbehov vid bokning av besöket Ej identifierat tolkbehov vid första kontakt, ska besöket bokas om helt eller delvis Auktoriserad tolk ska användas vid varje besök, telefontolk alternativ närvarande tolk Tolkning av anhörig ska ej användas Om tolk uteblir från besöket ska detta dokumenteras

57 Tolkanvändning -) Inte aktuellt 0) Tolkbehov ej identifierade och åtgärd saknas 1) Tolkbehov identifierat och dokumenterat. Tolk använd vid enstaka besök 2) Tolkbehov identifierad och dokumenterat. Tolk använd vid flera än ett besök. 3) Tolkbehov identifierad och dokumenterat. Tolk använd vid alla planerade besök. Referenser Socialstyrelsens publikation Fatahi N, Hellström M, Skott C, Mattsson B. Viktigt att stärka tolkens status i sjukvårdsteamet. Läkartidningen 2012;109 22

58 Inskrivning, medicinsk bedömning Anamnes Tidigare sjukdomar/operationer av betydelse. Nuvarande sjukdomar Hereditet Läkemedel Pågående läkarkontakt, namn och arbetsplats Status Allmäntillstånd Blodtryck Vikt (patienten skall väga sig på mottagningen) Urinsticka protein/glucos Hemoglobin, ferritin Diabetesscreening enligt lokalt program Infektionsscreening, syfilis, hepatit B, rubella,hiv,klamydia samt tbc för riskgrupper Blodgruppering, immuniseringsprov TSH för riskgrupper Gynekologiskt cellprov enligt kallelseprogram. Resistenta bakterier vid behov.

59 Riskbedömning Medicinsk inskrivning -) Inte aktuellt 0) Medicinsk anamnes och hereditet saknas. 1) Medicinsk anamnes och hereditet delvis dokumenterad. Riskbedömning och/eller åtgärd saknas eller är mycket bristfällig. 2) Medicinsk anamnes och hereditet är dokumenterad. Riskbedömning eller åtgärd ej fullständig. 3) Adekvat medicinsk anamnes och hereditet är dokumenterad. Riskbedömning är gjord. Åtgärd vidtagen. Referenser The WHO near-miss approach for maternal health, 2011 Tyreodeasjukdomar i samband med graviditet, SFOG riktlinje ARG 72 rapport 2014 Preeklampsi ARG rapport 68 Hemostasrubbningar inom obstetrik och gynekologi

60 Tidigare utvärdering av Rutinkollen visar att den är: Lätt att använda Påvisar tydligt brister men också styrkor Ger också ett recept på hur bristerna rättas till Uppfattas inte som fingerpekande Uppfattas öka samarbetet inom en avdelning

61 Rikshandboken - något för MHV? Vilka står bakom Rikshandboken i barnhälsovård? Rikshandboken i barnhälsovård togs fram av Barnhälsovårdssektionen inom Svenska Barnläkarföreningen primärt till Tjänsten övertogs av Inera landsting och regioner i samverkan för e-hälsa, 2012.

62 Rikshandbok i barnhälsovård (RHB) är en webbaserad hand- och metodbok för barnhälsovården RHB används i det dagliga barnhälsovårdsarbetet Lättillgängligt strukturerat stöd och väl förankrad hos de aktuella professionerna. RHB vänder sig också till studenter på universitet och högskolor som är under utbildning eller praktik inom barnhälsovård.

63 Redaktions- och Förvaltningsråd representanter från barnhälsovårdens överläkare, allmänläkare, samordnare/vårdutvecklare och psykologer, utsedda av respektive yrkesförening. Redaktionsrådets uppgifter är att vara en garant för innehållet i Rikshandboken, ha en omvärldsbevakning, utse skribenter och granskare till artiklar och sprida kunskap om Rikshandboken.

64 Nytta för barnfamiljen Barnrättsperspektivet, varje enskilt barn ska få en jämlik och rättvis barnhälsovård oavsett bostadsort och socioekonomiska levnadsvillkor. Jämlik och rättvis barnhälsovård oberoende av huvudman eller vårdgivare. Informationen i RHB är transparent/tillgänglig för både personal och familj.

65 Nytta för personalen Kunskapsbaserade information med referenser, regelverk Nationellt likvärdig och högkvalitativ barnhälsovård Transparent/tillgänglig information Lättillgänglig (dator, surfplatta eller mobil) Ca 3500 nyhetsbrev varje månad Regionala tillägg Ca 1,2 miljoner användare 21 landsting, ca 2000 BVC med runt 2300 BVC-sjuksköterskor och nästan lika många läkare

66 Vad ska mödrahälsovården i första hand lägga sina resurser på? 1.Thyreoideasjukdomar 2.Trombofiliutredning 3.Fetalt RhD typning 4.NIPT 5.Graviditetsdiabetes 6.Beräkning av risken för preeklampsi 7.Viktuppgång under graviditet 8.Psykisk ohälsa

67 Vad ska mödrahälsovården i andra hand lägga sina resurser på? 1.Thyreoideasjukdomar 2.Trombofiliutredning 3.Fetalt RhD typning 4.NIPT 5.Graviditetsdiabetes 6.Beräkning av risken för preeklampsi 7.Viktuppgång under graviditet 8.Psykisk ohälsa

68 Vad ska mödrahälsovården i tredje hand lägga sina resurser på? 1.Thyreoideasjukdomar 2.Trombofiliutredning 3.Fetalt RhD typning 4.NIPT 5.Graviditetsdiabetes 6.Beräkning av risken för preeklampsi 7.Viktuppgång under graviditet 8.Psykisk ohälsa

69 Vad ska mödrahälsovården prioritera i sista hand? 1.Thyreoideasjukdomar 2.Trombofiliutredning 3.Fetalt RhD typning 4.NIPT 5.Graviditetsdiabetes 6.Beräkning av risken för preeklampsi 7.Viktuppgång under graviditet 8.Psykisk ohälsa

70 TACK