Att förstå och förändra sociala system

Transkript

1 nov 2008 / SZ 1(11) Att förstå och förändra sociala system

2 nov 2008 / SZ 2(11) 1.SAMMANHANG OCH DEFINITIONER Att förstå och förändra olika sociala system krävs i dagens samhälle i takt med att vårt sätt att se på världen förändras - i takt med att ett nytt paradigm utvecklas. Vi behöver förstå sammanhang på olika nivåer dels övergripande vad begreppen står för och dels vad som påverkar systemet och människorna just nu. Först några övergripande definitioner: Ett socialt system kan vara t ex en grupp av människor, en enskild organisation, ett samhälle, en marknadsplats, ett partnerskap en formering av människor med mer eller mindre uttalade beroendeförhållanden. Möten äger rum mellan människor i systemet och mellan människor utanför med systemet. Ett möte kan illustreras av barnets första möte med andra människor. Ett sådant mänskligt möte karakteriseras av att parterna har kontakt, samma fokus och en ömsesidig strävan att förstå varandra. Fenomen i ett socialt system beskrivs med begrepp på olika medvetenhetsnivåer struktur, kultur, process och innehåll här definierade enligt följande. Kultur kan liknas vid ett DNA, ett socialt DNA - interna instruktioner, som bestämmer hur det sociala systemet ska byggas och organiseras. Struktur är en sammanfattning av kulturella instruktioner och grundläggande antaganden, som behövs för att systemet ska kunna fullgöra sina uppgifter. Process beskriver kommunikationen och det dynamiska samspelet mellan parterna. Innehåll står för de medvetna tankar som parterna i varje ögonblick har fokus på. Värdegrunden är en samling grundläggande antaganden värderingar som beskriver vad man inom systemet menar är gott. Värdegrunden representerar ideal, som hos så gott som varje människa väcker känslor för och emot. Exempel på värdegrund är de mänskliga rättigheterna och principer för demokrati.

3 nov 2008 / SZ 3(11) Att utforska ett socialt system Det sociala systemet antas ha en uppgift, eventuellt formulerad som ett uppdrag. För att fullgöra sin uppgift och uthålligt existera i sitt sammanhang behöver systemet vara accepterat, effektivt och mänskligt. Hur systemet fungerar och utvecklas är en komplex fråga med många dimensioner. För att identifiera och förstå systemets behov behöver man utforska dess historia, nuläge och framtidsplaner. Viktig input är det dagliga samtalet såsom det förs bland medarbetare/deltagare, i ledningen, i styrelser, bland ägare och huvudmän. Vilka problem och möjligheter diskuteras? Nedan har jag formulerat några frågeställningar som kan användas för att stödja systemets ledning, chefer och medlemmar i att förstå systemets sammanhang och behov. Vad är uppdraget? Varför finns verksamheten? Sammanhang? Krav? Visioner och mål? I vilken utsträckning handlar det om att utforska och om att påverka? Vilka kunskaper och attityder efterfrågas? Vad innebär det att vara professionell i detta system? Vilka kompetenser efterfrågas tekniska/ekonomiska och mänskliga? Hur är arbetsklimatet? Hur fungerar samarbete? Hur löser man problem? Hur värderas förmågan att relatera till andra internt och externt? Vad står varumärket för? den identitet som gör kunder, medlemmar, medarbetare engagerade och villiga till åtagande. Vilka strukturer behöver utvecklas eller förändras? Den kultur och underliggande mönster som bidrar till att efterfrågan möts - uppdragets, kundernas, medlemmarnas och medarbetarnas. Vilken typ av ledarskap behöver systemet? Vad bidrar till att människor engagerar sig i åtaganden och använder sina potentialer.

4 nov 2008 / SZ 4(11) 2.TEORIGRUND OCH SYNSÄTT Fenomen i det sociala systemet beror dels på hur det sociala systemet fungerar i sig och dels om hur människorna - medlemmarna - relaterar till varandra och till systemet. En central fråga är om, hur mycket och under vilka förutsättningar systemet påverkar de individuella medlemmarnas beteende och vice versa. Nedan redovisar jag i korthet några teorier och slutsatser, som hjälpt mig att förstå och förhålla mig i grupper som observatör, som medlem och som handledare. Den moderna systemteorin hjälper oss att få en helhetssyn på organisationer och andra komplexa sociala system hur delarna (individer, grupper och andra delsystem) med sina olika egenskaper (attribut) och relationer till varandra formar en ständigt föränderlig helhet. Grunden lades av biologen Ludwig van Bertalanffy ( ). Systemteorin beskriver fenomen på en strukturell nivå - hur bakomliggande och ofta omedvetna sammanhang i tid rum och relationer påverkar dynamiken i t ex arbetsgrupper och det konkreta, manifesterade resultatet. Strukturella förändringar initieras genom att dessa etablerade sammanhang regler, ramar etc ifrågasätts. HS Folkes beskriver grunden för alla strukturella fenomenen i en grupp som en matrix en hypotetisk väv av kommunikation och relationer i gruppen. Individen behöver och söker i gruppen balans mellan sin självständighet och sitt behov av att tillhöra. Dessa konkurrerande krafter speglas i matrisen. Delar av matrisen kan visa sig i gruppens inre dialog och då gruppen utsätts för yttre påverkan. Matrisen förändras med gruppens sammansättning. FIRO-teorin (Fundamental Interpersonal Relations Orientation) är en teori om relaterande och om hur våra grundläggande psykologiska behov påverkar hur vi relaterar till varandra och till oss själva och hur individen beter sig i gruppen. Teorins upphovsman, Will Schutz ( ), undersökte på 50- talet förutsättningarna för effektivt samarbete i grupper och påvisade att behoven har sina rötter i tre olika dimensioner Inclusion, Control och Affection. Vi behöver om än i olika hög grad vara inkluderade (vara med, delta) i ett mänskligt sammanhang, kunna kontrollera (påverka, styra) situationen och mänsklig omtanke (närhet, kärlek). Vi behöver både kunna ge och ta emot i dessa tre dimensioner.

5 nov 2008 / SZ 5(11) Susan Wheelan pekar på den västerländska demokratins framhävande av individens betydelse för gruppen i motsats till kulturen i de auktoritära samhällena, i vilka individen har ett mycket litet inflytande. Är personligheten en produkt av de grupper hon tillhört och tillhör eller är det tvärtom? Med stöd av de senaste 50 årens forskning om grupper argumenterar hon för att individen och gruppen systemiskt påverkar varandra och att det handlar om påverkan i båda riktningarna. Hon visar på två motsatsförhållanden i grupprocessen, där balansen mellan gruppens och individens påverkan existerar och är avgörande för utvecklingen: - Det normala contra det avvikande - Sammanhållning contra öppna konflikter Genom senare års forskning inom neurofysiologi, genetik, spädbarnsutveckling och andra områden kan flera sammanhang i beteendevetenskapliga teorier belysas av parallella skeenden i hjärnan och andra delar av kroppen. Spegling och anknytning är exempel på detta. Tidiga upplevelser präglar de mönster, som senare i livet kommer till uttryck i våra relationer till andra, i grupper och andra sociala system. Upptäckten av spegelneuroner bekräftar att det finns en intersubjektiv väv, genom vilken vi kan uppfatta känslor hos andra. Denna intersubjektiva kontakt är enligt t ex Daniel Stern ett grundläggande behov i all social kontakt med början direkt vid födelsen. Parallellt med det intersubjektiva motivationssystemet finns anknytningssystemet, som representerar ett lika grundläggande behov - att knyta an, vara fysiskt nära. Enligt anknytningsteorin utvecklad av John Bowlby och Margaret Ainsworth finns redan hos spädbarnet en inre kamp mellan närhet/trygghet ( en trygg zon ) å ena sidan och behovet av avstånd, nyfikenhet och utforskande å andra. Barnet utvecklar försvar mot den obehagliga rädslan för psykisk ensamhet - försvar som på ett omedvetet plan kan sätta in i vuxenlivet och när den psykiska ensamheten inte är lika hotfull. Inom fysiken har t.ex. kvantmekaniken tillfört perspektiv, som inspirerar till hypoteser om samband mellan beteende och fysiska skeenden. Enligt t ex Arnold Mindell kan det faktum att vi blir medvetna om något hänger ihop med att den dubbla representationen av materia som vågor och partiklar kollapsar till ren partikelrepresentation. Det omedvetna skulle då motsvaras av att båda representationerna är möjliga.

6 nov 2008 / SZ 6(11) Ken Wilber presenterar i sin Integralmodell - The Integral Approach ett sätt att tänka holistiskt. Modellens fem olika element gör det möjligt att inkludera olika perspektiv på verkligheten i ett gemensamt sammanhang. Medvetandetillstånd t.ex. vaken, drömmande, i djup sömn Utvecklingsnivåer/-stadier under livet i utveckling av vårt medvetande Utvecklingslinjer olika sorters intelligens: kognitiv, emotionell, estetisk Människotyper karakteristik av personligheter enligt olika typologier Kvadranter olika perspektiv: Jag, Vi, Han/Hon/Det, Dom De fyra kvadranterna representerar första, andra och tredje persons perspektiv. De beskriver dels det individuella och det kollektiva och dels det inre och det yttre perspektivet. Olika beskrivningar av verkligheten kan ofta underordnas dessa perspektiv och på så sätt visa sig komplettera varandra. DEN INRE VÄRLDEN DEN YTTRE VÄRLDEN 1:a person JAG Självinsikt Självkänsla Motivation 1:a och 2:a person JAG & DU = VI Relationer Gemensamt Kultur 3:e person singularis DET - Materia Fysiska förlopp Hjärnan 3:e person pluralis DOM Grupp Organisation Socialt system Integralmodellen erbjuder möjlighet till gränsöverskridande - ett språk för att relatera olika idéer till varandra och för dialog mellan de olika individer, grupper och discipliner som ingår i och berörs av det sociala systemet.

7 nov 2008 / SZ 7(11) 3.STRATEGIER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Vi återkommer till frågan om jag som individ kan göra egna val, som påverkar mig själv, mina relationer och sammanhang jag ingår i. Kan kunskap om hur människor, relationer och grupper fungerar öka min förmåga att välja klokt? Inspirerad av Thomas Sowell s A Conflict of Visions beskriver Steven Pinker den tragiska och den utopiska visionen. I den utopiska visionen kan människor förverkliga sina drömmar. Eventuella psykologiska hinder beror på våra sociala arrangemang, som vi inte ska tillåta begränsa vår strävan mot en bättre värld. I den tragiska visionen förblir människans natur oförändrad. Samhällets brister ska ses i ljuset av hur man under generationer utvecklat strategier att möta människors egoism och mänsklighetens grymheter. Pinker uppskattar att ungefär 50% av forskningsresultat han stött på talar för den utopiska och 50% för den tragiska visionen. Vetenskap ger oss alltså inte något entydigt svar. Det är upp till var och en av oss att finna fram till en egen strategi för hur vi ska förhålla oss till frågan om eget ansvar och till den kunskap som finns att tillgå. Det är upp till var och en av oss att söka, pröva och ta ställning till olika tankespår, att välja en strategi - eller att avstå från att söka, ta ställning och göra aktiva val. Precis som med teorier och synsätt redovisar jag här några tankespår jag själv prövat och i några fall tagit ställning till - valt till min egen strategi. Fokus i mitt sökande har varit på vetenskapligt grundade teorier, forskningsinsatser och -resultat, upphovspersonernas egna och andras de refererar till.

8 nov 2008 / SZ 8(11) The Human Element (THE) är en pedagogisk utvecklingsmodell med FIROteorin som grund. Med THE ville Will Schutz skapa ett verktyg för organisationer att bli effektivare genom att bättre utnyttja den mänskliga potentialen. Det finns idag många exempel som bekräftar att THE bidrar till professionellt ledarskap, motiverad personal och produktiv verksamhet. Förklaringen är egentligen ganska enkel. Människor, som förstår att fördjupa sin självinsikt och ta ansvar för sin självkänsla, fungerar mycket bättre i många avseenden är öppna i viktiga frågor och handlar klokt. En väl fungerande organisation har ett meningsfullt syfte, ändamålsenliga system, ett omtänksamt ledarskap och framför allt människor som handlar klokt i sina olika roller. Låg självuppskattning i en organisation leder till turbulens, frustration och missriktat handlande. Mänsklig energi går åt till försvar, undanhållande och annat mellanmänskligt kämpande. Lärförmågan blockeras, förmågan att relatera försämras och produktiviteten går ned. Organisationens verkningsgrad sjunker. Exempel: Medarbetare lever inte upp till sin roll och sina uppgifter eller medarbetare är på fel plats har uppgifter som de inte är lämpade eller förberedda för. Ledningen uppmärksammar inte detta. Chefer/ledare låser sig och förmår inte anpassa sitt beteende till vad situationen och organisationen behöver utan följer invanda mönster. I båda dessa exempel får gamla och ineffektiva strukturer leva vidare samtidigt som möjligheter till utveckling förbises. The Human Element hävdar att det handlar om människors omedvetna försvar mot obehagliga känslor t ex rädslan för att inte klara av, att inte få tillräcklig uppmärksamhet eller att bli ogillad grundade på låg självuppskattning. I en väl fungerande organisation tar man hänsyn till dessa the human elements försvar, rädslor och andra obehagskänslor - när de hotar klokt handlande. En professionell ledning visar vägen till ett kreativt klimat, relevant öppenhet och andra förutsättningar, som inspirerar såväl ledare som medarbetare att ta ansvar för sin självuppskattning och sin produktivitet.

9 nov 2008 / SZ 9(11) Förändringens Fyra Rum ( Fyrarummaren ) är en teori om förändring med Claes Janssen ( ) som upphovsman och med rötterna i hans forskning om censuren på olika nivåer i samhället - från individuell till kollektiv självcensur. Baserat på teorin och forskningen har Claes Janssen utvecklat verktyg, som hjälper individer, grupper och organisationer att öka sin självinsikt och välja strategier för att utveckla verksamheten och den mänskliga potentialen. Nedan en kortfattad beskrivning av modellen. Censuren - censurrummet - är ett psykologiskt tillstånd karakteriserat av ett avskärmande sätt att förhålla sig till något som man omedvetet eller medvetet upplever som obehagligt. Avcensurering är en viktig men ofta ganska smärtsam början till förändring. Vare sig denna avcensurering sker genom ett eget val att göra något åt saken eller genom yttre konfrontation leder den enligt modellen in i ett nytt tillstånd - förvirring. Här blir obehaget uppenbart och medvetet. Det personliga valet handlar nu om att stå ut och ta sig igenom eller att gå tillbaka i censur. I förvirringsrummet sker en självgenomgång, som med tiden kan ge nya insikter och leda fram till ett beslut att gå vidare. Man tar sig in i inspirationsrummet och upplever en förhöjd livskänsla, nya möjligheter och kontakt med en nya verklighet. Även här finns omedvetna delar, t ex övertro på möjligheter som kan vara svåra att förverkliga i den praktiska verkligheten. Medvetandegörande och ett klokt accepterande av vad som är realistiskt leder in till det fjärde rummet - nöjdheten. Varvet är fullbordat för denna gången och man har hittat fram till en ny jämvikt. Förändringens fyra rum Grad av integration NEJ+ JA+ Känsla av utanförskap JA- NEJ- NÖJDHET Anpassning. Allt känns bra som det är. Ingen önskan om förändring. Avspänd behärskning Realism. Ringa själviakttagelse. Upplevelse av att vara vanlig, som vem som helst CENSUR Pseudoanpassning. Ansträngd självbehärskning för att uppehålla ett mönster som känns ihåligt. Inga klara känslor. Irritation. Upptagen av att hålla masken och spela spelet. INSPIRATION Skapande förändring. Känsla av att vara i utveckling. Aha-upplevelser. Känslor obundna. Öppen, intensiv kontakt med nuet. Starkt självförtroende. Energi. Klarhet. Radikala idéer. FÖRVIRRING Missanpassning. Något är eller känns fel. Självupptagenhet. Tillbakahållna känslor av rädsla, ilska eller sorg. Mindervärdeskänslor. Dålig kontakt Tvivel, osäkerhet om vad jag vill Källa: Claes Janssen /

10 nov 2008 / SZ 10(11) Dialog kan ses som ytterligare en strategi att möta och förhålla sig till det okända och omedvetna. Ordet dialog betyder genom ord och indikerar ett flöde av ord som transformeras till mening. Innehållet kan bygga på upplevelser av yttre händelser och handlingar såväl som härledda tolkningar och uppfattningar. Verklig dialog kräver en atmosfär som tillåter och inbjuder till kontakt med djupare lager av känslor, värderingar och tankar. Det grekiska ordet koinonia illustrerar med sin betydelse detta tillstånd så här: an atmosphere of impersonal fellowship rather than personal friendship, of spiritual-cum-human participation in which people can speak, hear, see, and think freely, a form of togetherness and amity that brings a pooling of resources. 2) Från ett socialt perspektiv äger dialog rum någonstans mellan familjen och samhället - mellan den lilla och den stora gruppen. I familjen råder personliga relationer och olika grader av vänskap. Kärlek och hat kan uttryckas mer eller mindre öppet. I samhället möter vi nya underliggande strukturer, som tenderar att ta över. HS Foulks beskrev denna väv av underliggande relationer och omedvetna förhållningssätt som gruppens matrix. I en s.k. mediangrupp kan både den lilla familjegruppens och den stora gruppens fenomen synliggöras. Denna speciella dialog-atmosfären kan upplevas i grupper om personer, ibland med färre och ibland med fler. Att uppfatta omedvetna teman är en nyckel till förståelse av det som händer i gruppen mellan och inom deltagarna. Genom att samtala kan det omedvetna göras medvetet. Dialogen kan ses som en länk mellan den enskilde deltagarens medvetande och den underliggande strukturen i gruppen. Kulturen i gruppen är summan av all den mening som någon gång gjort medveten genom dialog. det omedvetna + dialog = medvetet + kultur Pat de Maré, tillsammans med HS Foulks en förgrundsfigur i utvecklingen av den gruppanalytiska traditionen i England, ger följande anvisningar för dialog: 1) Sitt i en cirkel 2) Möts ansikte mot ansikte 3) Samtala Handledarens uppgift är att söka vidmakthålla en atmosfär, i vilken starka känslor kan få utlopp och där deltagarna kan tänka och prata trots rädsla.

11 nov 2008 / SZ 11(11) 4.INTEGRERANDE SAMMANFATTNING Förståelsen av och kunskap om de fenomen som uppträder i en grupp av människor som möts är i sig en faktor som kan underlätta förändring. Ökad medvetenhet individuellt och kollektivt - om den bakomliggande strukturen i ett socialt system gör att vi kan ifrågasätta, öppet diskutera och börja förändra sammanhang som blockerar en brett önskad utveckling. Systemteorin visar att det finns viktiga samband bakom helheten som vi inte är medvetna om. Integralmodellen tar in olika observationer och perspektiv på ett inkluderande sätt dialektiska motsättningar och paradoxer bearbetas, samsyn och gränsöverskridande samarbete underlättas. Censuren kan ses som ett human element, som vi använder oss av för att omedvetet skydda oss mot obehagliga känslor, främst rädslan. Enligt FIRO-teorin är roten till obehag och censur djupt liggande otillfredsställelse i en eller flera av de tre dimensionerna med Inclusion, med Control och/eller med Affection. Fyrarummaren bekräftar denna otillfredsställelse och visar hur obehag i censur och förvirring kan ses som ett naturligt fenomen och något viktigt för förändring och utveckling mot inspiration och nöjdhet. Kanske konsten att leva och utvecklas handlar om att uppskatta sina obehagliga känslor? Exmpelvis är fyrarummarens strategi att stå ut med sin förvirring och sitt obehag samt ta sig igenom.