Examensarbete i företagsekonomi 15 hp. Vt2011

Transkript

1 Examensarbete i företagsekonomi 15 hp Vt2011

2 Innehållsförteckning Uppsatskursens övergripande mål... 1 Förkunskapskrav Uppsatsprocessens formella struktur och krav Upptaktsmöte för kandidatuppsatser Gruppstorlek Val av uppsatsämne Intresseanmälan för examensarbete Ämnesspecifikation Tilldelning av handledare Rårapport Planeringsrapport Slutrapporten Handledningsstruktur Handledarens roll - Vad gör handledaren? Kontakter och Möten Individuell och gruppvis handledning Övriga instruktioner Nivåskillnad mellan kandidat- och magisteruppsats Uppsatsens omfattning Sekretess och etik Källkritik och plagiering Uppsatsens kostnader... 7 Bilaga 1: Den allmänna strukturen i en akademisk uppsats... 8 Sammanfattning... 8 Innehållsförteckning Introduktionskapitel Metod (för insamling av empiri) Teoretisk referensram Resultat av den empiriska undersökningen Analys & tolkning av empiri Slutsatser Avslutande diskussion... 8 Referenser... 8 Bilagor... 9 Formella uppsatskrav... 9 Bilaga 2: Abstract/sammanfattning i uppsatsens inledning Bilaga 3: Kriterier för bedömning av en akademisk uppsats Bilaga 4: Opposition och försvar Bilaga 5: Layout, typsnitt, rubriksättning, format m.m Bilaga 6: Examensarbetets administrativa process A. Den ordinarie tidsramen för processen B. Extra tillfälle för bedömningsseminarium i augusti

3 Uppsatskursens övergripande mål Uppsatskursens övergripande mål är att stimulera till ett självständigt, kreativt och reflekterat arbete med en klar akademisk prägel. Kursdeltagarna skall efter kursen förstå vetenskapliga synsätt och kunna tillämpa olika metoder för att behandla varierande företagsekonomiska problem. Uppsatsen kan bygga på empiriskt eller teoretiskt material men är oftast en kombination av båda. Ett väsentligt krav är att uppsatsen är väl teoretiskt förankrad inom det aktuella forskningsområdet. Förkunskapskrav För kandidatuppsats: Avklarade kurser om 67,5 högskolepoäng i företagsekonomi varav minst 7,5 högskolepoäng på högskolepoängsnivå inom valt fördjupningsområde samt genomgången kurs om 7,5 högskolepoäng på högskolepoängsnivån inom valt fördjupningsområde. Dessutom genomgången kurs i Forskningsmetodologi i företagsekonomi 7,5 högskolepoäng eller motsvarande. För magisteruppsats: Avklarade kurser om motsvarande 60 högskolepoäng i företagsekonomi på 1 60 högskolepoängsnivå, motsvarande 15 högskolepoäng Självständigt arbete för kandidatexamen inom företagsekonomi samt motsvarande 15 högskolepoäng genomgångna kurser i företagsekonomi på högskolepoängsnivån inom valt fördjupningsområde. 1

4 1. Uppsatsprocessens formella struktur och krav 1.1 Upptaktsmöte för kandidatuppsatser I december varje år hålls ett upptaktsmöte om uppsatsskrivande för studenter på kandidatnivå. Mötet syftar till att: Introducera upplägget i uppsatsprocessen med tillhörande tidpunkter och dokument. Ge tips och uppmaningar som underlättar och förbereder uppsatsskrivandet bland annat avseende anskaffning av uppsatsämne och medförfattare; kontakter med företag/ organisationer; lämpliga vetenskapliga tidskrifter och metodlitteratur. Det är av stor vikt att ni närvarar vid detta möte eftersom ni får en god uppfattning om uppsatsskrivande och en mängd nyttiga tips som underlättar processen. 1.2 Gruppstorlek Uppsatsen skall skrivas i grupp om två personer. Vår erfarenhet av att handleda uppsatser pekar på att detta är en lämplig gruppstorlek. Att kontinuerligt kunna diskutera uppsatsen med en medförfattare är oftast såväl avlastande som kreativt och ger energi i uppsatsprocessen. Dessutom upplevs det som lättare att bemöta kritik vid försvar av den egna uppsatsen vid seminariet när man är två. Du bör aktivt söka efter en medförfattare. Om du saknar en medförfattare kan du meddela uppsatskoordinator Mikael Löfström och sedan sätta upp en lapp i ljusgården på anslagstavlan vid pentryt i (plan 3) där du anger namn, , klass och ämnesområde. Om du har gjort detta, men ändå inte funnit någon att skriva med, kan du kontakta uppsatskoordinatorn igen som kan ha fått in namn på personer som också saknar medförfattare och som skriver inom samma ämnesområde. 1.3 Val av uppsatsämne Respektive uppsatsgrupp ansvarar för anskaffandet av uppsatsämne. Detta kan ske antingen genom att välja bland de temaförslag som ämnesföreträdarna kan erbjuda eller genom egenanskaffning. Förslag anslås i ljusgården på plan 3. Kontakta gärna den som anslagit temat om ni finner förslaget intressant. Externa organisationer/företag erbjuder också temaförslag. Även dessa anslås. Följ instruktionerna som anges på respektive temaförslag. Det är dock viktigt att ni kontaktar uppsatskoordinatorn för genomgång innan ni accepterar något externt förslag. Uppsatsen får inte förlora sin akademiska prägel. Det är därför väsentligt att inventera intresseområden i gruppen och välja ett relevant forskningsområde som intresserar er. Inspiration och uppslag kan även fås genom den Nationella X- jobbspoolen Intresseanmälan för examensarbete Intresseanmälan lämnas in av varje uppsatsgrupp, såväl för magister- som för kandidatuppsatser till uppsatskoordinatorn. Intresseanmälan finns att ladda hem från examensarbetets hemsida under rubriken Att skriva uppsats. Fyll i det och skicka det per till uppsats.ida@hb.se. 1.5 Ämnesspecifikation Ämnesspecifikationen ska innehålla en beskrivning av ett problemområde inom ett specifikt ämnesområde som ni är intresserade av (en A4-sida) samt eventuella önskemål om handledare. Materialet, som lämnas till uppsatskoordinator per (till uppsats.ida@hb.se), används som underlag för tilldelning av handledare. Ofullständiga ämnesspecifikationer återlämnas vilket kan medföra att tilldelningen av handledaren försenas. 2

5 1.6 Tilldelning av handledare Vid tilldelning av handledare försöker institutionen i så hög utsträckning som möjligt att efterkomma era önskemål men tilldelningen påverkas även av handledarens egna preferenser och tjänstgöring. Efter tilldelningen, som meddelas per av uppsatskoordinator, ansvarar respektive student själv för den inledande kontakten med handledaren för att bestämma en tidpunkt för ett första möte. Under detta möte diskuteras ämnesvalet och rollförväntningar mellan handledare och uppsatsgrupp. En preliminär tidsplan upprättas som ligger till grund för uppsatsens genomförande. 1.7 Rårapport Efter det första handledarmötet skall en rårapport på minst tre A4-sidor inlämnas till handledaren. Tidpunkt för inlämning beslutas av handledaren. Rårapporten utgör dels ett diskussionsunderlag vid kontakten med handledaren, dels en utgångspunkt i arbetet med planeringsrapporten. Inför skrivandet av rårapporten förväntas uppsatsgruppen ha skaffat sig en inledande orientering kring ämnets teoretiska referensram som kommer till uttryck genom en fördjupad problematisering. Preliminära forskningsfrågor och syften skall även formuleras. 1. Bakgrundsbeskrivning 2. Problemdiskussion 3. Formulering av forskningsfrågor och syfte 1.8 Planeringsrapport Planeringsrapporten är stommen för uppsatsens tänkta struktur och innehåll. Uppsatsens delområden skall preciseras på A4-sidor och inlämnas till handledaren. Nedan ges ett exempel på en ofta förekommande men ej obligatorisk struktur: 1. Bakgrundsbeskrivning 2. Fördjupad problemdiskussion och formulering av forskningsfrågor 3. Syfte 4. Avgränsningar 5. Empiriskt undersökningsområde - accessmöjligheter 6. Metoddiskussion 7. Litteraturöversikt 8. Tänkt kapitelindelning 9. Tidsplan för arbetet I förhållande till rårapporten förväntas en mer omfattande och teoretiskt förankrad problemdiskussion. Om möjligt bör inledande kontakter varit tagna med tänkta studieobjekt för att vara försäkrade om tillgång till empiriskt material finns. Metodlitteraturen bör vara inläst i sådan omfattning att övergripande ställningstaganden kan göras och diskuteras med avseende på perspektivval och metodinriktning. 1.9 Slutrapporten Efter att planeringsrapporten godkänts arbetar ni självständigt med uppsatsen. Ni tar kontakt med handledaren efter överenskommelse eller vid behov. Självständigheten är en väsentlig del i uppsatsarbetet - det är ni själva som fattar och står för besluten. Handledaren är er diskussionspartner och rådgivare. Bedömningsseminarium Varje uppsats behandlas på ett bedömningsseminarium. Varje student förväntas medverka på minst 3 bedömningsseminarier. Vid bedömningsseminariet blir uppsatsen föremål för kritisk granskning, det vill säga opposition muntligt och skriftligt. Se bilaga 4. Opponenter utses av institutionens uppsatskoordinator. 3

6 En uppsats som har godkänts av handledaren att gå upp vid bedömningsseminarium lämnas in på uppsatskursens Ping pong till uppsatskoordinatorn cirka 10 dagar före seminariet. Uppsatskoordinator sammanställer oppositionsordning och meddelar detta till uppsatsgrupperna. Författarna ansvarar för och distribuerar sin uppsats till opponenterna per . Uppsatsnummer får du av din uppsatskoordinator i samband med bedömningsseminariet. Efter bedömningsseminarium Examinationsprocessen När du anser att uppsatsen är klar lämnar du in den för examination. OBS! Du kan inte lämna in uppsatsen för examination utan att ha ett uppsatsnummer. Du lämnar in uppsatsen elektroniskt genom att ladda upp den i formuläret som du hittar på IDA:s Studentportal/Examensarbeten. 1. Uppsatsen genomsöks av verktyget Urkund 2. Genomsökningsrapport skickas till examinatorn som bedömer om plagiatmisstanke föreligger 3. När det fastställts att plagiatmisstanke inte föreligger sker examinationen 4. Examinatorn lämnar sedan en betygsblankett till uppsatsadministratören 5. Ditt uppsatsbetyg läggs därefter in i LADOK. För att ditt betyg ska kunna läggas in i LADOK måste följande vara uppfyllt: Du har fått ett uppsatsnummer för att kunna lämna in uppsatsen för examination. Du har lämnat in uppsatsen elektroniskt genom att ladda upp den i pdf-format via formuläret som nämnts ovan. Din examinator har lämnat in en betygsblankett till uppsatsadministratören. Betyg Kursen anses som avklarad när följande är uppfyllt: 1. aktivt deltagit vid slutseminariet 2. den egna uppsatsen är presenterad vid slutseminariet 3. en godkänd opposition genomförts på en annan grupps uppsats 4. den färdiga uppsatsen klarat granskning i Urkund 5. uppsatsen därefter godkänts av examinator Betyg på examensarbete i företagsekonomi (15 hp) bedöms enligt skalan underkänt (U), godkänt (G) och väl godkänt (VG). Samtliga delar från rårapport till färdig uppsats inklusive opposition utgör underlag vid betygssättning d v s inte endast resultatet i form av den färdiga uppsatsen är föremål för betygsättningen utan hela processen under uppsatsarbetets gång. Betyget på uppsatsen bestäms utifrån den version som du laddat upp och som genomgått granskning i Urkund. Urkund Studentuppsatser inlämnas digitalt via Urkund, som är ett verktyg för genomsökning av hela texter. Verktyget letar efter liknande eller identiska texter på Internet och i exklusiva databaser. Urkund kan bland annat användas för att hitta material som otillbörligt utnyttjats i examensarbeten och uppsatser, eller i andra inlämningsuppgifter. Lagring av uppsats in Urkund kräver ditt medgivande och detta innebär också sedan att plagiat av egen uppsats kan spåras. Ett stort antal högskolor och universitet använder idag Urkund bland annat för detta ändamål. Borås akademiska digitala arkiv BADA Borås akademiska digitala arkiv (BADA) är högskolans system för digital publicering av forskningspublikationer och studentuppsatser. Prefekten har beslutat att IDA ska publicera studentuppsatser digitalt. Din uppsats läggs in i BADA och får en unik länk ( handle ) som du sedan använder. Det innebär också att du inte kommer att få ett tryckt exemplar av din uppsats. Vill du ha pappersexemplar av din uppsats kan du självklart 4

7 beställa detta privat från något tryckeri! Lättast är om du skriver ut ett original från BADA som du sedan lämnar till tryckeriet. Priserna varierar så ett tips är att ringa till några olika för att få prisuppgifter. Bor du i (eller i närheten av) Borås så kan du med fördel vända dig till högskolans repro. När du publicerar din uppsats i Borås akademiska digitala arkiv ökar det tillgängligheten och synligheten för din uppsats. När din uppsats är publicerad blir den inom några dagar automatiskt sökbar i Google, i den nationella uppsatsdatabasen Uppsök samt i Uppsatser.se För att kunna publicera din uppsats i BADA behöver vi ditt godkännande. Därför vill vi att du godkänner ett avtal i samband med att du lämnar in uppsatsen. Observera att avtalet är personligt och att samtliga skribenter på en uppsats därför måste lämna in tillsammans. OBS! Självklart är det frivilligt att publicera din uppsats digitalt. Vill du av någon anledning inte publicera din uppsats är det bara att låta bli att kryssa i rutan. 5

8 2. Handledningsstruktur 2.1 Handledarens roll - Vad gör handledaren? Med handledare avses enligt Nationalencyklopedin en person som (yrkesmässigt) ger hjälp och anvisningar till ngn, som dock till stor del arbetar självständigt. Som citatet antyder handlar det om att bidra med vägledning i ett arbete som baseras på självständighet. Bollplank är en vanlig metafor för att beskriva handledarens roll. Ni kommer att ställas inför olika vägval och handledaren kan med sin erfarenhet bidra med att beskriva tänkbara konsekvenser. I inledningsskedet av uppsatsarbetet läggs fokus på val och utformning av forskningsfrågan, problemställningens relevans och studiens genomförbarhet. Av central betydelse är även diskussioner kring alternativa metodval och konsekvenserna av dessa. I senare skede bidrar vanligtvis handledaren med råd och stöd vid genomförandet av eventuella empiriska studier och sammanställning av materialet. I slutskedet av uppsatsprocessen är det handledarens uppgift att kommentera helheten och då speciellt kopplingen mellan syfte, analys och slutsatser. Det åligger vidare handledaren att vara tillgänglig under uppsatsperioden och inom rimlig tid ge kommentarer till inlämnade manus. Handledaren kan förväntas att ge synpunkter på uppsatsens språkliga kvalitet men har inte som uppgift att genomföra någon språkgranskning. För att denna process ska fungera är det av stor vikt att ni har en kontinuerlig kontakt med handledaren genom hela uppsatsarbetet. För att återknyta till det inledande citatet är det viktigt att betona självständigheten i uppsatsarbetet och att det är ni själva som avgör vilka råd och anvisningar som ni väljer att följa. Handledaren följer er på vägen men det är ni som skriver och senare försvarar uppsatsen vid slutseminariet. 2.2 Kontakter och Möten Efter det inledande mötet med handledaren sker fortsatt handledning i enlighet med det ni kommit överens om. Handledning sker i de flesta fall dels i mötes- och/eller seminarieform, dels via kontakter per . Det är dessutom vanligt att ni tillsammans med handledaren upprättar en övergripande tidsplan för uppsatsprocessen. Tidsplanen bygger även på de deadlines och obligatoriska moment som ingår i uppsatsprocessen och som återges i detta dokument. 2.3 Individuell och gruppvis handledning Med individuell handledning avses att ni som skriver uppsatsen har en kontakt med handledaren enskilt. Det kan avse både handledning i mötesform eller kontakter per eller telefon. Med gruppvis handledning avses att ni träffar handledaren tillsammans med en del av eller alla övriga uppsatsgrupper som handledaren har. I detta ingår ofta att läsa och diskutera andra gruppers arbeten. Ett vanligt förekommande upplägg är att gruppvis handledning varvas med individuell. Formerna för handledning bestäms i samråd med handledaren ofta vid det första mötet. 6

9 3. Övriga instruktioner 3. 1 Nivåskillnad mellan kandidat- och magisteruppsats Några formella skillnader finns inte mellan C- och D-uppsatser vad gäller uppläggning och omfattning. Kvalitativt ställs krav på att D-uppsatsen skall vara mer akademiskt inriktad t ex genom positionering mot tidigare forskning eller genom att problematisering, teori- och metoddiskussioner i högre utsträckning präglas av vetenskaplig framställning och reflektion Uppsatsens omfattning En återkommande frågeställning är vad som är ett lämpligt sidantal för en uppsats. Detta är en fråga som det inte går att ge något absolut svar på. Rent generellt eftersträvas kvalitet framför kvantitet. Författarna visar inte omfattningen av sitt arbete genom antalet sidor som producerats, utan genom kvaliteten i arbetet. En rekommendation är att huvudtexten i uppsatsen har omfattning på 40 sidor A4 sidor med de formkrav som ges i bilaga 5. Har ni frågor om detta kan ni vända er till uppsatskoordinator eller er handledare Sekretess och etik Uppsatser som produceras vid universitet och högskolor är offentliga handlingar som allmänheten har rätt att ta del av. Vill man av olika anledningar dölja uppgifter om t ex företag och medverkande respondenter kan man anonymisera dessa uppgifter. Detta bör ni diskutera med er handledare. Det är författarna som bär ansvaret under anonymiseringsprocessen. Om anonymiseringen inte räcker av någon anledning finns det en möjlighet att "sekretessbelägga en uppsats under två års tid 1. Det innebär att den färdiga uppsatsen arkiveras under två års tid. Därefter hamnar den i biblioteket tillsammans med övriga uppsatser. Detta tillvägagångssätt tillämpas endast i undantagsfall. Observera att opponenterna måste få ta del av er studie för att kunna opponera på den. Annars kan inte uppsatsen examineras. Om företaget och/eller respondenter inte vill att uppgifter eller resultat från er studie ska bli offentliga (ej heller i anonymiserat skick), t ex på grund av konkurrensskäl, så är det kanske bättre att välja ett annat studieobjekt. Frågan om anonymisering är kopplad till etik i uppsatsarbetet. Det hör till att fråga respondenterna om materialet kan användas som det är eller man ska dölja vissa delar. Det finns givetvis andra etiska aspekter att beakta vid uppsatsarbete. Företagsrepresentanter som intervjuas skall t ex alltid informeras om uppsatsen har en uppdragsgivare utanför högskolan. Konsultera metodlitteratur rörande den etiska aspekten i uppsatsarbetet och diskutera detta med er handledare Källkritik och plagiering När ni skriver uppsats är det viktigt att fundera över trovärdighet och kvalitet hos de muntliga och skriftliga källor som ni hämtar ert material ifrån till uppsatsen. På högskolans biblioteks webbsida finns det en länk där ni finner mer information om vad ni bör tänka och på hur ni hanterar era källor. Det är även viktigt att ni återger vilka källor ni har använt och på vilket sätt ni har använt dem annars finns det risk för att det kan uppfattas som plagiering. Även här finns det en länk på högskolans biblioteks webbsida där ni finner mer information om vad ni bör tänka för att undvika plagiering. Där finner ni även högskolans informationsbroschyr om vad ni bör tänka på när ni skall författa akademiska texter och en länk till antiplagieringsguiden Uppsatsens kostnader Uppsatsförfattarna svarar för alla omkostnader i samband med uppsatsarbetet t ex i form av porto, telefon, resor och tryckning och inbindning av egna uppsatsexemplar. 1 Information om detta kan erhållas från uppsatskoordinatorn. 7

10 Bilaga 1: Den allmänna strukturen i en akademisk uppsats Nedan anges en vanligt förekommande, allmän uppsatsstruktur. Sammanfattning Uppsatsen skall inledas med en sammanfattning (1 A4) som ger en klar bild av uppsatsämnet, problem, syfte, metod och de viktigaste resultaten. En sammanfattning görs även på engelska, s k abstract. Se även bilaga 2. Innehållsförteckning Här skall alla huvud- och underrubriker som återfinns i uppsatsen framställas med sidhänvisning. Även separata förteckningar över tabeller och figurer skall anges. 1. Introduktionskapitel Problembakgrund: En diskussion kring ett praktiskt upplevt problem eller ett problem identifierat i litteraturen. Problemformulering: Vad undrar du över? Syfte: Uppsatsens målsättning. Avgränsning: Vilka aspekter kommer inte att behandlas? Begreppsavgränsningar. 2. Metod (för insamling av empiri) Vetenskapssyn, metodval, motivering av metodvalet, tekniker för insamling av empiri, kritisk granskning av den valda metoden. 3. Teoretisk referensram I referensramen diskuteras tidigare forskning inom valt problemområde. Referensramen används som ett stöd dels vid problemdiskussion (dvs. för att kartlägga vad man redan vet och inte vet om problemet), dels vid analys/tolkning av det empiriska materialet. 4. Resultat av den empiriska undersökningen Kronologisk eller tematisk framställning av undersökningens empiriska del. 5. Analys & tolkning av empiri Reflektion och analys av den empiriska undersökningen kopplad till den teoretiska referensramen. 6. Slutsatser Här presenteras vad man kommit fram till och vilka slutsatser man vill dra av studien, och som relaterar till problemdiskussionen och syftet. 7. Avslutande diskussion En diskussion som återknyter den empiriska studiens resultat till forskningsproblemet; tankar kring resultatens implikationer för olika aktörer som berörs av problemet; tankar kring hur fortsatt forskning inom problemområdet skulle kunna bedrivas, en diskussion kring ansatsens eller resultatens tillämplighet för andra näraliggande områden, såväl praktiskt som teoretiskt. Referenser Referenslista, källförteckning med de litteraturreferenser, muntliga källor o s v som använts i uppsatsen. Referensteknik i uppsatsen bestäms i samråd med handledaren. Tips på referensteknik kan hämtas från Eli Bytoft-Nyaas (kontaktbibliotekarie, Högskolan i Borås) sammanställning: Att ange källa, skriva citat och noter - en introduktion till Harvardsystemet ( 8

11 Bilagor Eventuellt ytterligare bakgrundsinformation (om branschen, företaget, produkten), detaljer om metod (intervjuguide, enkät, bortfallsanalys) och ytterligare resultatredovisning (intervjureferat, citatsammanställningar). Formella uppsatskrav Titel uppställs mitt på försättsbladet och ska vara entydig och klart ange innehållet. Titeln kan vara fyndig och uppseendeväckande men bör innehålla begrepp som kan användas som sökord. För utformning av försättsblad se bilaga 5. 9

12 Bilaga 2: Abstract/sammanfattning i uppsatsens inledning En sammanfattning ska innehålla de viktigaste delarna som en läsare behöver för att bilda sig en uppfattning om uppsatsens innehåll och bidrag. Obligatoriska delar är problem, syfte, metod och resultat/slutsatser. Strukturen med de inledande uppgifterna om titel, författare, färdigställd, handledare är obligatorisk. Därefter ska en sammanfattning på svenska följa med motsvarande innehåll, struktur och nyckelord. Abstract Svensk titel: Förväntningsgapet mellan revisorn och klienten Engelsk titel: The expectation gap between accountant and client Författare: Barbro Bengtsson och Johan Johansson Färdigställd (år): 2010 Handledare: Per Persson Keywords: Sammanfattning Förväntningsgapet mellan revisorn och klienten är ett problem som revisorskåren försökt att komma till rätta med under en längre tid. Den debatt som förts kring ämnet har huvudsakligen förts av revisorer eller representanter för revisorsorganisationer. Endast i undantagsfall har klienterna uttalat sig direkt i denna fråga. Syftet med uppsatsen är att identifiera de mest väsentliga orsakerna till att ett förväntningsgap uppkommer samt att analyser eventuella skillnader och likheter mellan revisorernas och klienternas bedömningar. Uppsatsen har fokuserats på händelser under 1990-talet. Endast aktuell lagstiftning, rekommendationer och praxis behandlas. Med revisor avses en auktoriserad revisor och med klient företag i den privata sektorn. En enkätundersökning till 25 revisorer och 25 klienter har genomförts. Det empiriska materialet har analyserats efter fördjupade teoretiska studier. Uppsatsens resultat och slutsatser har avslutningsvis diskuterats i en personlig intervju med en representant för FAR. Åtta huvudorsaker har kunnat identifieras som visat sig vara bidragande till förväntningsgapet i varierande grad. Såväl olikheter som likheter har kunnat utläsas i parternas bedömningar. Främsta skälet, som anförts av båda parter, är bristande kommunikation, som har sitt ursprung i för-givet-tagna rolluppfattningar. Nyckelord: Revision, förväntningsgap, xxx, yyy 10

13 Bilaga 3: Kriterier för bedömning av en akademisk uppsats Nedanstående uppräkning av uppsatskriterier kan inte i sin helhet tillämpas på alla uppsatser. Anpassningar sker under arbetets gång i respektive uppsats. Emellertid är kriterierna allmänt accepterade på högskolor och universitet och behandlas i företagsekonomisk metodlitteratur. Vilka kriterier som inkluderas beror på ämnesval och framkommer vid genomläsning av metodlitteraturen samt vid diskussioner med handledaren. 1. Bakgrund och introduktion till uppsatsämnet Finns det en grundlig problemdiskussion? Sätter bakgrundsbeskrivningen in problemet i större sammanhang? Är problemet förankrat teoretiskt och empiriskt? Finns det inslag av kreativitet och originalitet i problemvalet? 2. Problem Är problemet genomarbetat och tillräckligt preciserat? Är det relevant att söka efter svar på frågorna? Visar problemformuleringen vilket område/ämne som skall studeras? 3. Syfte Är syftet nära kopplat till problemet? Preciserar syftet vad författarna tänker göra för att behandla problemet? 4. Avgränsningar Är avgränsningarna meningsfulla i förhållande till problem och syfte? Medför syftesavgränsningarna en större begreppsklarhet 5. Metod Är metodvalet relevant i förhållande till problem, syfte och teori? Har alternativa metodansatser diskuterats i uppsatsen? Har metodvalet motiverats? Har för- och nackdelar med vald metod diskuterats? Har datakällor, datainsamlingstekniker och för- och nackdelar med dessa redovisats? Är urvalsdiskussionen när det gäller val av företag, respondenter och frågeställningar tillräckligt utförlig den inre validiteten? Diskuteras uppsatsens generaliserbarhet den yttre validiteten? Har en kritisk granskning gjorts av använd litteratur (källkritik)? Finns en medvetenhet om metodvalets begränsningar? 6. Teoretisk referensram Bygger litteratursökningen på problemet? Används litteratur och artiklar som ligger i forskningsfronten? Kommer motsatta uppfattningar till uttryck i referensramen? Har författaren ett eget kritiskt reflekterat förhållningssätt till den valda referensramen? 7. Undersökningens empiriska del Är texten läsvärd, lättläst och engagerande? Passar den valda framställningsmetoden det empiriska materialet? Har man låtit empirins röster komma till uttryck? Har rätt val gjorts avseende tematisk och kronologisk framställning? 11

14 8. Analys, resultatredovisning & slutsatser Finns det en tydlig koppling mellan de empiriska resultaten och den teoretiska referensramen? Hur väl är resultatet relaterat till problem och syfte? Är argumentationen för uppsatsens resultat trovärdiga? Är dragna slutsatser väl underbyggda? Är slutsatserna grundande i det empiriska materialet? För vem/vilka grupper är uppsatsen relevant teoretiskt, praktiskt? Ges förslag på fortsatt forskning? 9. Formalia Är uppsatsen väl disponerad? Är rapporten språkligt genomarbetad? Titelsida, rubriksättning, avsnittsnumrering, sidonumrering m.m. Framgår det tydligt vad som är författarens egna idéer och vad som är hämtat från andra källor? Är det som hämtats från andra källor korrekt återgivet? Finns referenser i texten till all litteratur i källförteckningen? Referens- och litteraturlista 10. Helhetsintryck Hur integrerade är syfte, metod, teori, analys och slutsatser (Hänger rapportens olika delar ihop - röd tråd)? Framgår studiens innehåll klart av titel och sammanfattning? Ger uppsatsen uttryck för självständighet och kreativitet? Vilka bidrag har uppsatsen givit? 12

15 Bilaga 4: Opposition och försvar Opponenten har ett ansvar att föra en akademisk dialog med författaren så att: Seminariet blir ytterligare ett inlärningstillfälle för författare, opponent och åhörare i "konsten att genomföra och bedöma en vetenskaplig studie". Oppositionen skall präglas av konstruktiv kritik, där både styrkor och svagheter diskuteras. För godkänd opposition skall inleda kritiken med ett helhetsgrepp och ej starta med att kritisera kapitlen i tur och ordning. T ex hänger allt ihop, stämmer syfte och teori med empirin etc. Författaren får utförlig feedback på sitt arbete, utöver den som ges av handledare och examinator. Opponenten bör vara beredd att föreslå alternativa tillvägagångssätt, tolkningar och synpunkter ifråga om det som kritiseras. Opponenten skall också författa en skriftlig opposition på 2-4 sidor som ges till författaren efter oppositionen. Läs mer om opposition på: Bibliotek & läranderesurser >> Skriva och presentera >> Presentera och opponera Riktlinjerna för en opposition är följande: Författarna får inledningsvis tillfälle att korrigera eventuella felaktigheter i uppsatsen. Opponenterna fortsätter sedan med att sammanfatta uppsatsen på ett sådant sätt att personer som inte läst den skall kunna följa med i den fortsatta diskussionen (max 15 minuter). Efter sammanfattningen inleder opponenterna granskningen och författarna får tillfälle att försvara sin uppsats. Här förväntas opponenterna föra en fruktbar diskussion med författarna i enlighet med kriterierna för bedömning av en akademisk uppsats bilaga 3. Tiden beräknas till ca 1 timme. Opponenterna bör definitivt undvika att: Vara alltför positiva i allmänna ordalag, vilket ger intrycket att de inte försökt, eller förmått, sätta sig in i uppsatsen. Försöka "riva ner" uppsatsen. Istället skall de själva föreslå alternativ. Gå igenom uppsatsen sida för sida, vilket leder till att för lite tid ägnas åt att diskutera analys och slutsatser. Blanda stort och smått. Opponenterna bör visa förmåga att skilja på grund- och detaljfrågor. Inte låta författaren försvara sig. Inte lyssna på författarens svar. Ägna för mycket tid åt formalia. Bristande formalia kan kort framföras i samband med förmedlandet av slutomdömet. Detaljerade förslag på åtgärder kan anges i den skriftliga oppositionen. Författarna bör förbereda sig på eventuell kritik och lägga upp försvaret i förväg genom att själva gå igenom brister och styrkor som är värda att poängtera. Det kan vara en fördel att låta någon annan granska manuset innan seminariet äger rum. Ett väl genomfört försvar kännetecknas av att författarna kan visa att de har tänkt på det som opponenterna framfört och hanterat detta genom t ex genomtänkta val och reservationer i uppsatsen. Det är också klokt att, när opponenterna kommer med påpekanden som författarna inte har ett starkt försvar mot, hellre erkänna att opponenterna har en poäng än att försöka försvara sig med dåliga argument. 13

16 Bilaga 5: Layout, typsnitt, rubriksättning, format m.m. Layout/Tekniska anvisningar Hur du layoutmässigt utformar uppsatsen i dina olika korrekturvarianter spelar inte så stor roll. Vissa saker är dock viktiga att tänka på innan uppsatsen lämnas in i sin slutliga version. I det följande ges därför anvisningar vilken layout du bör använda. Teckensnitt Använd nedanstående teckensnitt och storlekar för att åstadkomma ett snyggt, prydligt och lättläst resultat. Teckensnitten, Arial och Times New Roman, brukar finnas i de flesta ordbehandlingsprogram. Använd Arial för rubriker och Times New Roman för brödtext. Kapitelrubrik (Arial) Underrubrik (Arial) Nivå tre (Arial) Brödtext (Times New Roman) 16 punkter fetmarkerad 14 punkter fetmarkerad 12 punkter fetmarkerad 12 punkter Radavståndet i slutversionen skall vara satt till enkelt (1) och brödtext ska vara marginaljusterad. Glöm inte blankrad efter rubriker och vid nytt stycke. Illustrationer Svartvita illustrationer (d v s figurer, tabeller, diagram, teckningar) ger bäst resultat vid tryckningen. Om du planerar att trycka upp din uppsats bör du därför försöka att använda så få färgillustrationer som möjligt. Tänk på att alltid ange källa och vill du dessutom använda copyrightskyddat material måste du begära tillstånd for att få använda materialet ifråga! Format för slutversion av kandidat- och magisteruppsats När din uppsats varit uppe på bedömningsseminariet och du anser att den är klar (kompletteringar är genomförda) ska den slutliga versionen av din uppsats lämnas in med speciell fram- och baksida med tillhörande serienummer (uppsatsnummer som tilldelas av uppsatskoordinatorn). Även sidorna, från mallen, som löper fram till innehållsförteckningen är obligatoriska. Observera att inga illustrationer får finnas med på omslaget. Följande format gäller: Sidorna i din uppsats skall ha följande marginaler: topp- och bottenmarginal 2,5 cm, vänster och högermarginal 2,5. Utformning av titelblad (framsida), abstract, sammanfattning och baksidan av uppsatsen hämtas på examensarbetets hemsida. Se även bilaga 2 ovan. Uppsatsens abstract + keywords skall vara på engelska. Glöm ej att skriva i abstractet att uppsatsens språk är svenska. Därefter följer den svenska sammanfattningen med tillhörande nyckelord. 14

17 Bilaga 6: Examensarbetets administrativa process Information om examensarbetets administrativa process (Uppsatser om 15 hp inom företagsekonomi) För att åstadkomma en uppsatsadministration som underlättar för studenterna att komma igång med sitt examensarbete, för handledarna att prestera en stabil och rimlig handledning, och för de som ansvarar för uppsatsadministrationen att samordna och hantera processen kring uppsatsarbete, har generella fasta datum introducerats. Dessa datum utgör en normal tidsram för processens olika delmoment. I det följande presenteras dessa moment och dess respektive tidsramar. Observera att nedanstående datum är DEADLINES, d v s det är absolut nödvändigt att ni följer dessa datum för att er uppsats ska examineras Notera även dessa datum tillsammans med er handledare så att samtliga parter har klart vilka deadlines som gäller. A. Den ordinarie tidsramen för processen 1. Intresseanmälan (ett ex) inlämnas till uppsatskoordinator per (uppsats.ida@hb.se) senast: (V 49) för uppsatser slutförs period Ämnesspecifikation skall inlämnas till uppsatskoordinator per senast: (V 3) för uppsatser som slutförs period Handledaren tilldelas: Så snart som möjligt efter att godkänd ämnesspecifikationen inlämnats. 4. Rårapport skall inlämnas till handledaren. Datum för detta bestäms av handledaren. 5. Planeringsrapport skall inlämnas till handledaren. Datum för detta bestäms av handledaren. Handledaren ger klartecken till att examensarbetet kan fortsätta genom att godkänna planeringsrapporten. 6. Inlämning av uppsats till handledare för godkännande av att gå upp på bedömningsseminarium. Datum för detta bestäms av handledaren, dock senast under vecka 20 för uppsatser som slutförs period En uppsats som har godkänts av handledaren att gå upp vid bedömningsseminarium lämnas in till uppsatskoordinatorn på uppsatskursens Ping pong (V 20) för uppsatser som slutförs period 4. DEADLINE kl Därefter sammanställs oppositionsordningen inför slutseminariet. Utgångspunkten för denna sammanställning utarbetas av examinatorerna och uppsatskoordinator. Uppsatskoordinator meddelar oppositionsordning per vid nedanstående datum (punkt 8). Uppsatsnummer får du av din uppsatskoordinator i samband med bedömningsseminariet. 8. Författarna ansvarar för och distribuerar sin färdigställda uppsats till opponenterna per e- mail senast: 15

18 (V 20) för uppsatser som slutförs period 4. DEADLINE kl Bedömningsseminarium: /25/26/27 (V 21) för uppsatser som slutförs period 4. När du anser att uppsatsen är klar (kompletteringar är genomförda) lämnar du in den för examination. OBS! Du kan inte lämna in uppsatsen för examination utan att ha fått ett uppsatsnummer. 10. Inlämning av uppsats för examination (V 22) för uppsatser som slutförs period 4. B. Extra tillfälle för bedömningsseminarium i augusti 2011 För de studenter som av någon rimlig anledning inte hinner med att slutföra sitt examensarbete inom den uppsatta tidsramen erbjuds ytterligare ett bedömningsseminarium den augusti 2011 För dessa studenter gäller följande: 1. Inlämning av uppsats till handledare för godkännande. Datum för detta bestäms av handledaren. 2. En uppsats som har godkänts av handledaren att gå upp vid bedömningsseminarium lämnas in till uppsatskoordinatorn på uppsatskursens Ping pong (V 33) DEADLINE kl Därefter sammanställs oppositionsordningen inför slutseminariet. Utgångspunkten för denna sammanställning utarbetas av handledarna och uppsatskoordinator. Uppsatskoordinator meddelar oppositionsordning per vid nedanstående datum (punkt 4). 3. Författarna ansvarar för och distribuerar sin färdigställda uppsats till opponenterna per e- mail senast: (V 33) DEADLINE kl Bedömningsseminarium: /20 (V 33) När du anser att uppsatsen är klar (kompletteringar är genomförda) lämnar du in den för examination. OBS! Du kan inte lämna in uppsatsen för examination utan att ha fått ett uppsatsnummer. 5. Inlämning av uppsats för examination (V 35) för uppsatser som slutförs period 4. Avslutningsvis om uppsatser som inte blir klara i tid Självfallet har alla studenter som påbörjat sitt examensarbete rätt till ett bedömningsseminarium när de är klara även då de överskrider de ovanangivna tidsramarna. Av den anledningen anordnas extra bedömningsseminarium i augusti. Men detta får då vissa konsekvenser som studenten måste ta: 1. På kandidatnivån kommer ett sådant fall att innebära en risk för de berörda studenterna att inte få möjligheten att registrera sig på D-kurserna förrän de har slutfört sin C-uppsats. 16

19 2. På magisternivån innebär detta att de studenter som blir klara efter ca 15 september inte kommer med vid årets diplomeringshögtid och får vänta tills nästa års. 17

20 Tidsramen för processen kring uppsatsarbete i företagsekonomi Gäller alla studenter som skriver uppsats om 15 hp inom företagsekonomi Inlämning av intresseanmälan till uppsatskoordinator Inlämning av ämnesspecifikation till uppsatskoordinator Handledare meddelas Inlämning av planeringsrapp. till handledare Inlämning av uppsats till handledare för godkännande Inlämning av godkänd uppsats till uppsatskoordinator (1 ex) Utbyte av uppsatser mellan författare och opponenter Bedömningsseminarium Inlämning av uppsats för examination Period 4 V V När tilldelnproc är klar Datum bestäms av handledaren Datum bestäms av handledaren V V V /25/26/27/ V Extra examenstillfälle Extra examinationstillfälle i augusti Datum bestäms av handledaren V V V / 23 V