Tillväxtsamhällets kris Kan ekonomin växa oändligt? Är noll4llväxt e5 alterna4v? Måste vi minska och dela? Eva Friman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillväxtsamhällets kris Kan ekonomin växa oändligt? Är noll4llväxt e5 alterna4v? Måste vi minska och dela? Eva Friman"

Transkript

1 Tillväxtsamhällets kris Kan ekonomin växa oändligt? Är noll4llväxt e5 alterna4v? Måste vi minska och dela? Eva Friman 2013

2 Eva Friman Forskare, forskningssamordnare och programdirektör vid CSD Uppsala, Uppsala universitet ekologisk ekonom doktor i idé- /miljöhistoria civilekonom

3 Ekonomisk 4llväxt som medel och mål - E5 experiment som varat i över 70 år - Höger och vänster överens - Allt starkare förankringsprocess (pensionsplaceringar, medias fokusering, poli4ska utspel etc.)

4 begreppet ekonomisk 4llväxt engelska språket: slutet av talet svenska språket: mi5en av talet (GDP/GNP, Colin Clark & Simon Kuznets)

5 ekonomisk 4llväxt = BNP per capita = det samlade (monetära) värdet av alla varor och tjänster som producerats över en 4dsperiod, per medborgare var äger produk-onen rum? vilka kostnader för den med sig? för vem?

6 GENERATIONSMÅLET i svensk miljöpoli4k: 4ll nästa genera4on lämna över e5 samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan a5 orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Fram4d minska globalt konsum4onstryck? Nu4d minska konsum4onen här, öka där?

7 Eva Friman J R McNeill, 2000

8 rich- poor gap, BNP/capita (de fafgaste och rikaste femtedelarna av jordens befolkning) år rela4on 1:2 1:5 1:15 1:45 1:80 World Bank, 2001

9

10 med andra ord dagens prak4ker definierar ohållbarhet; 4llväxtsamhället skapar problem? ekologiskt: riskerar förutsä5ningar för ekologiska systems fortsa5a långsik4ga funk4on socialt: skapar inte e5 dynamiskt samhälle som uppfyller alla människors grundläggande behov ekonomiskt: hushållar inte med materiella resurser

11 modernis4sk ekonomisk diskurs antropocentrism naturen som instrumentell ekonomin som oberoende system resurssubs4tu4on teknologitro economic man (ra4onell ny5omaximerare) människan som av naturen o4llfredsställbar; ny5omaximering som naturlig växande genomströmning i ekonomin som önskvärd styr sociala prak4ker kring inomstrukturella lösningar på hållbarhetsproblema4ken, och stödjer rådande maktstruktur och intressen, vilka reproducerar diskursen

12 paradigmskipe ontologi klassisk ekonomi 4ds- och rumsbegränsning neoklassisk ekonomi universell epistemologi/teori ekonomi som norma4v (moralvetenskap)/ kontextualiserade modeller ekonomisk teori som värdeneutral/ dekontextualiserade modeller slutsats om gränser (konkret och specifik) begränsad ekonomisk expansion (abstrakt och generell) obegränsad ekonomisk 4llväxt

13 global BNP per capita några kända ekonomers prognoser

14 hur är det möjligt aq tro på obegränsad ekonomisk 4llväxt? 1. teknologisk extrapolering 2. subs4tu4on d v s: prissystemets incitament skapar, och teknologin möjliggör åtkomst 4ll, nya resurser

15 problema4skt ur hållbarhetsperspek4v? nya tankar

16 klassisk teori ins4tu4onell teori ekologisk ekonomi ekonomin = beroende system resursbasen begränsad ekonomisk 4llväxt ohållbar

17 behov & begär behov 4llfredställbara, måste 4llfredställas för överlevnad begär o4llfredställbara, behöver inte 4llfredställas för överlevnad

18 grundläggande antaganden miljöekonomi ekologisk ekonomi endimensionell mänsklig natur o4llfredsställbara behov naturen som instrumentell budgetrestrik4on som begränsning flerdimensionell mänsklig natur 4llfredsställbara behov, o4llfredsställbara begär naturens egenvärde ekosystem som begränsning

19 grundläggande antaganden, forts. miljöekonomi ekonomin som autonom miljö som konsum4onsval miljöpåverkan op4meras i rela4on 4ll ny5a miljökrisen resultat av odefinierade äganderä5er och icke prissa5a externa kostnader ekologisk ekonomi ekonomin som beroende system miljö som konsum4onsbas miljöpåverkan minimeras miljökrisen resultat av fri5 flytande ekonomiskt system

20 nyckelfrågan ekonomin som eq inbäddat beroende system ekonomin ekonomin socio- kulturella system ekologiska system

21 full world economics ekonomin socio- kulturella system ekologiska system

22 det som inom neoklassisk ekonomi uppfa5as som 4llväxt, ses ur e5 ekologisk ekonomiskt perspek4v som e5 nollsummespel (zero- sum- game) mellan centrum, semi- periferi och periferi

23 miljöproblem och konsum4onsmöjligheter är socialt ojämt fördelade ojämnt utbyte (unequal exchange)

24 ojämnt utbyte riktningen på ne5oflöden av energi och material (ej i monetära termer) ianspråkstagande av 4d och rum (-me space appropria-on)

25 nödvändiga åtgärder för HU miljöekonomi ekologisk ekonomi prissä5a miljön (externa effekter) definiera äganderä5er miljöinvesteringar redistribu4on (globala Nord/globala Syd) (reformera neoklassisk teori) (investera i naturkapital, minska genomströmningen, BNP)

26 HU ekologisk miljöekonomi ekonomi - svag hållbarhet - hållbar ekonomisk 4llväxt d v s: förändring av höginkomstländers teknologi; ekomodernism - stark hållbarhet - icke- växande genomströmning d v s: förändring av höginkomstländers teknologi och resursanspråk; ekologism

27 stark och svag hållbarhet svag hållbarhet (prioritet 4ll effek4vitet) Det totala kapitalet ska hållas intakt eller växa [kapitalslagen subs4tut] stark hållbarhet (prioritet 4ll hållbarhet) Varje kapitalslag för sig ska hållas intakt eller växa; naturkapitalet måste växa [kapitalslagen komplementära]

28 är ekonomisk 4llväxt förenlig med hållbar utveckling? argument för och emot handlar om: eko- effek4visering tjänste- /kunskapsekonomi förändring av konsum4onsmönster

29 argument för a5 BNP- 4llväxt är förenlig med hållbar utveckling ekoeffek4vitet minskad energi- och resursåtgång vid produk4on av samma kvan4tet och/eller möjlighet a5 producera mer med samma energi- och resursinsats tjänsteekonomi minskade utsläpp, minskad energi- och resursåtgång (dematerializa-on, decoupling) förändrade konsum4onsmönster konsum4onsmarginalny5an minskar med växande BNP betalningsviljan för miljökvalitet/rä5visa ökar med växande BNP

30 argument för a5 BNP- 4llväxt inte är förenlig med hållbar utveckling eko- effek4vitet effekten av ekoeffek4viseringen äts upp av snabbare växande aggregerad konsum4on tjänsteekonomi minskade utsläppsnivåer och energi- och resursåtgång i höginkomstländer ökade dito i låginkomstländer, där ora arbets- och miljölags4rning är svagare förändrade konsum4onsmönster när marginalny5an av en viss typ av konsum4on minskar, fly5ar konsum4onen 4ll andra konsum4onsslag (rebound effect)

31 BNP fördelar enkelt a5 räkna fram jämförbar bas för allt som ska läggas samman enkelt a5 jämföra mellan länder (dock med vissa problem, se nackdelar) nackdelar underska5ar totalt produk4onsvärde i landet (hemarbete, självhushållning, svart marknad etc. räknas inte med) värderar olika typer av produk4on olika (offentlig sektor värderas 4ll sina kostnader, resten 4ll marknadspris), vilket styr mot större privat sektor värderar även "destruk4v" produk4on, såsom kriminalitet, droghandel, sjukdomar som plusposter (de snabbast växande branscherna) säger ingen4ng om fördelning av resurser inom länder

32 BNP, forts. fördelar nackdelar säger inget om fördelning av resurser globalt (nästan) ingen hänsyn 4ll energi- och resursåtgång för produk4onen ingen hänsyn 4ll produk4onens effekter på ekologiska system ekonomisk 4llväxt, som borde vara e5 medel, har kommit a5 bli det främsta ekonomisk- poli4ska samhällsmålet

33 ISEW BNP minus alla ak4viteter som kan anses vara ekologiskt och socialt oönskade Herman Daly

34 BNP och ISEW

35 ekologiska fotavtryck området för mat, utrymme, energi och avfall för en människa genomsni5smedborgare i olika länder jämförs

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,

Läs mer

Black Friday bra eller dåligt?

Black Friday bra eller dåligt? Namn:... Klass:... Black Friday bra eller dåligt? Uppgift Du tränar på att anlägga olika perspektiv på konsumtion utifrån ett dilemma där värderingar och intressen kartläggs. Arbetsgång 1. Vet du vad Black

Läs mer

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 01 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING Tid: 60-80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: NO KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Värdera konsekvenser av olika

Läs mer

Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet

Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet BNP täthet och nattlig belysning: pengarnas och konsumtionens geografi

Läs mer

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Den gröna ekonomin PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Global utmanings arbetsgrupp för en grön ekonomi: Eva Alfredsson Anders Wijkman Kristina Persson Sandro Scocco Kristian Skånberg

Läs mer

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mat eller Motor - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mar>n Eriksson, Macklean Strategiutveckling 28 november, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i grundskolan

Lärande för hållbar utveckling i grundskolan Lärande för hållbar utveckling i grundskolan Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling är en utveckling som 6llfredställer dagens behov utan a: äventyra kommande genera6oners möjligheter a: 6llfredställa

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Teknik och e*k. Tekniken i samhället och e*sk teknikvärdering

Teknik och e*k. Tekniken i samhället och e*sk teknikvärdering Teknik och e*k Tekniken i samhället och e*sk teknikvärdering Är tekniken värdeladdad eller värdeneutral? Värdeneutral teknik är neutralt, endast användningen av tekniken kan vara ond eller god Värdeladdad

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Utveckling utan tillväxt?

Utveckling utan tillväxt? Utveckling utan tillväxt? Västra Götalandsregionen och Reväst 2014-03-28 Når vi Det goda livet genom att öka BNP? Lycka BNP och är tillväxt möjlig? Ekologisk Ekonomisk Social hållbarhet Ekologisk Ekonomisk

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

Uppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.

Uppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning. Uppgift Hållbar Utveckling Naturbruksgymnasiet NV-inriktning. Vad handlar uppgiften om? Uppgiften handlar om resursslöseri. Eleverna ska göra en undersökning och analysera och resonera kring resultatet.

Läs mer

Medverkande: Moderator: Andreas Bergström, vice vd, Fores

Medverkande:   Moderator: Andreas Bergström, vice vd, Fores Medverkande: Anna Granath Hansson, teknologie doktor vid Institutionen för fastigheter och byggande, KTH Bo Bengtsson, seniorprofessor i statskunskap vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF),

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor

Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor BioFuel Region ett kluster Norra Sverige - världsledande region i omställningen 4ll e5 ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle KNUT- projektet

Läs mer

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Hållbar utveckling. Biologi introduktion Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-

Läs mer

Skolporten Specialpedagogik i förskolan 17 november 2014 Eva Melin

Skolporten Specialpedagogik i förskolan 17 november 2014 Eva Melin Skolporten Specialpedagogik i förskolan 17 november 2014 Eva Melin eva.melin@sll.se Social delaktighet i teori och praktik Om social delaktighet för barn i förskolans verksamhet Eva Melin { Doktorsavhandling

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn

Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn Stockholm 5 oktober 2017 Eva Sundberg Ingela Dahlin Vi ska prata om: Livsmedelsverkets arbete med offentliga måltider - Budskap - Hållbar mat Matsvinn

Läs mer

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande Bortom BNP-tillväxt Scenarier för hållbart samhällsbyggande En annan berättelse Ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på ekonomisk tillväxt hur skulle det kunna se ut? Samhället står inför en

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Frågor för framtiden och samverkan

Frågor för framtiden och samverkan En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Hållbarhetsmyten. varför ekonomisk tillväxt inte är problemet SNS FÖRLAG. Hallbarhetens.indd 3 2011-03-14 13.35

Hållbarhetsmyten. varför ekonomisk tillväxt inte är problemet SNS FÖRLAG. Hallbarhetens.indd 3 2011-03-14 13.35 Martin Andersson Christer Gunnarsson Hållbarhetsmyten varför ekonomisk tillväxt inte är problemet SNS FÖRLAG Hallbarhetens.indd 3 2011-03-14 13.35 SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Mikroprojekt. Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling. Hälsa. Livslångt lärende Anpassad Teknologi. Lokal/global utbyte.

Mikroprojekt. Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling. Hälsa. Livslångt lärende Anpassad Teknologi. Lokal/global utbyte. 1 Hälsa Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling Mikroprojekt Livslångt lärende Anpassad Teknologi Ekonomi Lokaler Infrastruktur Övrigt Lokal/global utbyte Mikroprojekt Följande lista fungerar

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

It is the economy stupid! Kommentarer av Anders Wijkman vid Omställningsgruppens möte i Sigtuna 7 november 2009.

It is the economy stupid! Kommentarer av Anders Wijkman vid Omställningsgruppens möte i Sigtuna 7 november 2009. It is the economy stupid! Kommentarer av Anders Wijkman vid Omställningsgruppens möte i Sigtuna 7 november 2009. Krisen är minst trefaldig Finanskrisen överraskade många. Men varningsklockorna var tydliga.

Läs mer

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SAHEK, Masterprogram i humanekologi - kultur, makt och hållbarhet, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Human Ecology - Culture, Power and Sustainability, 120

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen Projektplan 1899 på Viby friskola Bakgrund Klass 9 på Viby friskola har genom omröstning i klassen beslutat att delta i Norrtälje energis ungdomsprojekt 1899. Beslutet togs genom majoritetsprincipen och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik Näringsdepartementet 2017-10-17 KOM (2017) 479 Communication from the Commission to the European Parliament, the

Läs mer

Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Jens Ineland Mar:n Molin Lennart Sauer

Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Jens Ineland Mar:n Molin Lennart Sauer Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd Jens Ineland Mar:n Molin Lennart Sauer Upplägg 1. Bokens utgångspunkter och teore:sk ram - Välfärdsarbetets ins:tu:onella villkor spänningar 2. Olika arenor -

Läs mer

TILLVÄXT PÅ SIKT. För det första är inte BNP ett perfekt mått på värdet av konsumtion.

TILLVÄXT PÅ SIKT. För det första är inte BNP ett perfekt mått på värdet av konsumtion. TILLVÄXT PÅ SIKT ROB HART Långsiktig tillväxt. Vi börjar med en närmare kontroll på BNP, och jämför med HDI. (Kapitel 3.) Vi går vidare till den neoklassiska modellen (Solowmodellen).

Läs mer

Låt oss slå fast från början. Jonas Christensen Miljöjurist. Resurshushållning och Kretslopp. Är lagstiftningen verkligen tandlös?

Låt oss slå fast från början. Jonas Christensen Miljöjurist. Resurshushållning och Kretslopp. Är lagstiftningen verkligen tandlös? Miljöjurist Föredrag på Vatten- Avlopp och Kretsloppskonferensen (VAK) i Tylösand 14 mars 2019 jonas@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 Resurshushållning och Kretslopp. Är lagstiftningen verkligen

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Dr Sara Borgström sara.borgstrom@su.se Docent Erik Andersson erik.andersson@su.se $$$ Var kommer detta ifrån? $$$ 1990-talet: Integrera naturen i samhälls-ekonomiska

Läs mer

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Monopol. Monopolets vinstmaximering Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en

Läs mer

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR Dnr F 8 3503/08 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Göteborgs

Läs mer

Miljöekonomi. Mitesh Kataria Profilansvarig för miljöekonomiska inriktningen.

Miljöekonomi. Mitesh Kataria Profilansvarig för miljöekonomiska inriktningen. Miljöekonomi Mitesh Kataria Profilansvarig för miljöekonomiska inriktningen Mitesh.Kataria@economics.gu.se Profilvalet miljöekonomi? Förstå samspelet mellan ekonomin och miljön. För att Miljöproblem är

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05 Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 214 11 5 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska

Läs mer

Några Avslutande inblickar och Utblickar. Laila Gustavsson & Susanne Thulin

Några Avslutande inblickar och Utblickar. Laila Gustavsson & Susanne Thulin Några Avslutande inblickar och Utblickar Laila Gustavsson & Susanne Thulin 2 Vi har gjort en liten studie! Syfte Utveckla kunskap om studenternas lärande i relation till förskollärarutbildningen och Hållbar

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i grundskolan

Lärande för hållbar utveckling i grundskolan Lärande för hållbar utveckling i grundskolan Dagens upplägg Presenta(on Vad är hållbar utveckling? Vad är lärande för hållbar utveckling? Olika exempel på teman, verktyg och material Avrundning / mer informa(on

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Distribu(onsstrategier. 2013 Distributionsstrategier, Logistikprogrammet 1

Distribu(onsstrategier. 2013 Distributionsstrategier, Logistikprogrammet 1 Distribu(onsstrategier 1 Planering och utveckling av distribu(onssystem Strategi Struktur Funk(on Dri: 2 Distribu(on Ak#viteter som ser #ll a/ en produkt överförs från företagen #ll kunder 3 Kund Produkt

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Konst och vetenskap vävs samman i kulturväxten Vejde

Konst och vetenskap vävs samman i kulturväxten Vejde Konst och vetenskap vävs samman i kulturväxten Vejde Vejde (Isatis tinctoria) - växten med oanade möjligheter - Pigmentet kan användas för visualisering av cellstrukturer inom biologi och medicin Kan visa

Läs mer

Arkitekturens ledarskap och management Anders Svensson, Professor of the prac3ce, Chalmers Arkitektur. 2015-06- 10 Arkitekturens ledarskap Part III 1

Arkitekturens ledarskap och management Anders Svensson, Professor of the prac3ce, Chalmers Arkitektur. 2015-06- 10 Arkitekturens ledarskap Part III 1 Arkitekturens ledarskap och management Anders Svensson, Professor of the prac3ce, Chalmers Arkitektur 2015-06- 10 Arkitekturens ledarskap Part III 1 Projektledare stadsutveckling i egen verksamhet; CaseLab

Läs mer

DEN GRÖNA EKONOMIN en ekonomi i hållbarhetens tjänst; en förstudie åt MISTRA

DEN GRÖNA EKONOMIN en ekonomi i hållbarhetens tjänst; en förstudie åt MISTRA DEN GRÖNA EKONOMIN en ekonomi i ; en förstudie åt MISTRA Kommentarer av Anders Wijkman vid KSLA:s seminarium På G för Sverige 7 november, 2013 Utgångspunkter för förstudien: - Vad är en grön ekonomi? -

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö i då5d, nu5d och fram5d

Psykosocial arbetsmiljö i då5d, nu5d och fram5d Psykosocial arbetsmiljö i då5d, nu5d och fram5d Lena Abrahamsson Industriell produk/onsmiljö, Arbetsvetenskap Ins/tu/onen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet 2 Vad är psykosocial

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Om buffertkapitalsutredningen

Om buffertkapitalsutredningen Terminsstart Pension, 12 september 2012 Consul=ng 1 Vad är det som utvärderas? Regeringen beslöt september 2011 a@ göra en översyn av AP- fondernas regelverk. Uppdrag: Finna en struktur och skapa e9 ramverk

Läs mer

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad jag ska prata om Hur kan vi uppskatta Norrlands värde? Vad ska vi använda

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Biologisk mångfald och ekonomi

Biologisk mångfald och ekonomi Biologisk mångfald och ekonomi Jakobsberg 2010-10-26 Tore Söderqvist Forsknings- och utredningschef, doc. i nat.ek. tore@enveco.se Enveco Miljöekonomi AB Oxholmsgränd 3 127 48 Skärholmen www.enveco.se

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson Miljömål inte bara en regional fråga Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Vad vill WWF? WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus

Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus 2016 09 28 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska tillväxten Börje Eklund orolig för

Läs mer

E" givande givande verktyg för svenska filantroper AMELIE SILFVERSTOLPE FÖR FRIIS MEDLEMMAR 140224

E givande givande verktyg för svenska filantroper AMELIE SILFVERSTOLPE FÖR FRIIS MEDLEMMAR 140224 E" givande givande verktyg för svenska filantroper AMELIE SILFVERSTOLPE FÖR FRIIS MEDLEMMAR 140224 Om Filantropiskt forum Ini8erat av Entreprenörskapsforum och Stockholms handelskammare 2011 a" med utgångspunkt

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Transport. have a. We will not. society. Margaret Mead. Transport 33

Transport. have a. We will not. society. Margaret Mead. Transport 33 Transport We will not have a society if we destroy the environment. Margaret Mead Transport 33 Åsa Pettersson Mänskligheten har aldrig varit lika global som den är idag. Förutom att vi vill resa jorden

Läs mer

Byggsektorns betydande miljöaspekter

Byggsektorns betydande miljöaspekter Byggsektorns betydande miljöaspekter Per Lilliehorn Naturresurser 2 Ekosystem 3 1 Människors hälsa 4 Byggsektorn Tillverkning, försäljning och transport av byggmaterial Ca 90.000 Byggindustrin Ca 230.000

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster

Värdering av ekosystemtjänster Värdering av ekosystemtjänster Stockholm 22 september 2016 Tore Söderqvist Forskningschef, docent i nationalekonomi tore.soderqvist@anthesisgroup.com Anthesis Enveco AB Måsholmstorget 3 127 48 Skärholmen

Läs mer

Organisation och ledarskap. Materialet ägs av Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa (SMFR) 1

Organisation och ledarskap. Materialet ägs av Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa (SMFR) 1 Organisation och ledarskap Materialet ägs av Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa (SMFR) 1 Vision Utgå alltid från visionen. När vi vet vart vi vill kan vi börja planera för att nå dit. Det är då vi

Läs mer

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Vi har pratat om: Kulturella och samhälleliga variationer Olika ontologiska uppfattningar Insocialisering,

Läs mer