Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan. Munkebäcksgymnasiet

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan Munkebäcksgymnasiet

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Planeringsförutsättningar, resurser och basfakta Elever Könsfördelning Meritvärde från grundskola Program Personal och ledning Lokaler Ekonomi Planeringsförutsättningar Kvalitetsredovisning Processbeskrivning Förbättringsområden Viktigare förändrade förutsättningar Förväntade förändringar Faktiska förändringar av förutsättningar Mål och resultat Verksamhet - gymnasieskolan Väsentliga nyckeltal Kunskaper och färdigheter Tillgång till särskilt stöd Utbildningsval, arbete och samhällsliv Hållbar utveckling Medborgare - elever Väsentliga nyckeltal Nöjda elever Värdegrund och normer Delaktighet, elevernas ansvar och inflytande Medarbetare Väsentliga nyckeltal Insatsområden Förbättringsområden Ekonomi...28 Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 2(30)

3 5.4.1 Väsentliga nyckeltal Resultaträkning Förbättringsområden Målsättning nästa period Underskrift...30 Bilagor Bilaga 1: Mall för Åtgärdsprogram Bilaga 2: Ett elevärendes gång på Munkebäcksgymnasiet Bilaga 3: Likabehandlingsplanen Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 3(30)

4 1 Inledning Munkebäcksgymnasiet, Skånegatan är alltså som framgår av namnet idag beläget på evenemangsstråket, biografen Bergakungen är norrut vår närmaste granne. Munkebäcksgymnasiet är regionens största mediegymnasium och erbjuder utbildning på det nationella Medieprogrammet MP samt de specialutformade programmen Estet och Media ESMP och Samhällsvetenskap och Media SPMP. Skolan hade 457 elever (30 % pojkar och 70 % flickor) och 48 personal (58 % män och 42 % kvinnor) vid årsskiftet 2009/2010. Skolan kännetecknas av ett mjukt socialt klimat som bottnar i ett ständigt aktualiserat värdegrundsarbete - "På Munkebäck är alla stilar välkomna!" 2 Planeringsförutsättningar, resurser och basfakta 2.1 Elever Könsfördelning Könsfördelning per utbildning läsåret Utbildning Antal elever Andel kvinnor Andel män ESMP % 15 % MP % 36 % SPMP % 24 % TE 16 37,5 % 62,5 % Ett bekymmer är att den kraftiga dominansen av kvinnliga elever ( nu 70 %) ytterligare kommer att förstärkas, då skolan fr.o. m. läsåret 2010/11 inte längre erbjuder Teknikprogrammet. Det är alltid eftersträvansvärt att erbjuda en skola som erbjuder mångfald ur alla perspektiv Meritvärde från grundskola Meritvärde från grundskola Program/ utbildning Lägsta intagningspoäng 2007 Lägsta intagningspoäng 2008 Lägsta intagningspoäng 2009 Andel elever med meritvärde <130p 15/ Estet och Media SM % Lärcentrum Medieprogrammet % Samhällsvetenskap Medeia SM % Teknikprogrammet PRIV % En mycket stor förändring i denna intagning jämfört med tidigare år är att ett inte försumbart antal elever i SPMP har låga jämförelsetal och därmed kan förväntas ha stora stödbehov. Eftersom detta även, som tidigare, tycks gälla för eleverna på de övriga programmen så blir det enutmaning när vi nu på grund av ekonomin har tvingats att minska bl a på specialpedagogresursen. Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 4(30)

5 En genomförd testning av alla elever i år 1 med DLS screeningtest i svenska visar att endast ESMP1 har elever spridda på alla stanine-nivåerna 1-9 avseende läshastighet. I MP1A-C samt SPMP1 finns det exempelvis endast två elever i MP1C som når högsta nivån i läshastighet. Vi måste alltså även framgent hålla dessa behov under uppsikt. 2.2 Program Munkebäcksgymnasiet, Skånegatan är den enda kommunala gymnasieskola i Göteborg som fullt ut erbjuder ett 1-till-1 koncept dvs. att alla elever och all personal får låna var sin portabel dator i skolan/arbetet. Alla disponerar sin dator även på fritiden vilket innebär att alla elever har tillgång till mjukvaror som krävs för bl a läxläsning o dyl. Detta tillsammans med att alla klassrum utrustats med projektorer samt att alla har tillgång till lärportalen Hjärntorget (Pingpong/Skolplatsen/schema) innebär en stark skolutvecklingspåverkan mot en modern IT-stödd metodik och pedagogik. Alla lärare arbetar idag mycket med att lägga upp mål, kursplaneringar, loggböcker, prov etc i olika kursaktiviteter, vilket innebär att exempelvis elever som varit sjuka eller av annan anledning har halkat efter idag har en helt ny möjlighet att hämta in ev förlorad undervisning. Estet och Media ESMP Specialutformat program som erbjuder inriktningarna Bildkommunikation eller Form och Rum. I huvudsak ett estetisk program som tar in några kurser från Medieprogrammet i sitt valbara kursutbud. Progammet är studieförberedande. Medieprogrammet MP Nationellt program som erbjuder eleverna att välja bland sex profiler Expo, Foto, Grafisk kommunikation, Ljud, Text, Rörlig bild. Programmet är yrkesförberedande. Eleverna ska erbjudas 15 veckors APU. Samhäll och Media SPMP Specialutformat program som erbjuder eleverna i första hand de flesta karaktärsämneskurserna på Samhällsvetenskapsprogrammet. Eleverna kan dessutom välja bland profilkurserna A+B på Medieprogrammet. Teknikprogrammet Erbjuds ej av skolan läsåret 2010/11. Innevarande läsårets TE3 är alltså den sista TE-klass som tar studentexamen på skolan. 2.3 Personal och ledning Årsarbetare och tjänster Uppgifter ur respektive årsredovisning Antal årsarbetare (totalt antal arbetade timmar/1600) Anställdas tjänster (exklusive tjänst- och sjuklediga) omräknat till antal heltider Antal tjänster per personalkategori Grupp Skolledning 2 Pedagogisk personal inklusive stödresurser 27,47 Elevservice - skolhälsovård och kurativt stöd 1 Skolservice -administrativt stöd och övrig personal 4,0 84,1 77,0 59,1 75,3 69,1 40,5 Personalresurser räknat i antal tjänster Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 5(30)

6 Struktur för ledning och styrning Övergripande nivå Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Verksamhetschef Rektor Servicechef 28 studiehandledare Pedagoger fördelas på 5 lärararbetslag Schemaläggare Ekonom Elevhälsa 0,5 Specialpedagog Personalspecialist Administration Vaktmästare 0,5 Institutionstekniker 0,5 Skolan har inför läsåret 09/10 effektiviserat kraftigt och har idag endast en verksamhetschef och en rektor. Till skolledningen räknas även servicechefen. Ekonom (20%) och personalspecialist (20%) adjungeras kontinuerligt inom respektive specialistområdes frågor. 2.4 Lokaler Antal kvm per elev Lokalyta/elev Munkebäck 12,8 13,0 14,4 8,9 Utbildningsförvaltningen totalt 12,3 12,2 12,3 11,2 Skolan är idag belägen i det som tidigare var Wasa flickskola och även på senare tid kallades Burgårdens C-hus. Vi delar husets lokaler med en förskola samt Burgårdens Utbildningscentrums elevhälsa. Planer finns att de senare ska flytta till andra lokaler vilket bl a behovställs i samband med en omorganisation av IV-programmet där ett 80-tal elever som ska gå det särskilda programmet Språkintroduktion (SI) i GY 2011 planeras att placeras på Munkebäcksgymnasiet. Lokalerna rustades för medieutbildning för ca 7 miljoner kronor sommaren 2009 innan vi flyttade in. Detta innebär bl a att en video- och en fotostudio fullutrustades. En expo- och en bildsal iordningsställdes. Dessutom rustades alla övriga 17 lärosalar med mörkläggningsgardiner, kartor och mycket annat efter behov av vad respektive sal nyttjas till. Alla salar utrustades med dataprojektorer eftersom vi som tidigare nämnts har en 1-till-1 miljö för alla våra elever vilket även planeras för SI-eleverna om de kommer till oss. I skolans nedre våning finns dessutom en modern studiemiljö med inglasade studieceller för 3-5 elever och andra möjliga grupparbetsutrymmen. Dessutom finns ett stort konferensrum samt diverse förråd 2.5 Ekonomi Planeringsförutsättningar Elevantal Ht 2009 Planerat ht Ekonomisk ram 2010 Tkr Eleversättning Socioekonomiskt index Preparandsatsning 487 Skolkort 858 Summa Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 6(30)

7 3 Kvalitetsredovisning 3.1 Processbeskrivning Cheferna ansvarar för sina respektive områden. Det kvalitetsarbete som utförs, utöver centralt gjorda mätningar, är framför allt följande: Varje kurs avslutas med en kursutvärdering av undervisande lärare tillsammans med eleverna. Resultatet ska sedan följas upp i ämneskonferenser vid respektive läsårs slut då åtgärder/utveckling diskuteras och kommuniceras med ansvarig rektor. Ansvarig för kursutvärdering är respektive undervisande lärare. Ansvarig för respektive ämneskonferens sammanställning och utvärdering är respektive utsedd ämnesansvarig lärare. De kontinuerligt inplanerade programråden diskuterar programspecifika kvalitetsfrågor med rektor. Rektor ansvarar för att elever och personal involveras. APT för både pedagogisk och övrig personal lyfter kontinuerligt kvalitetsfrågor. Verkasamhetschefen ansvarar för övrig och rektor för pedagogisk personal. Ytterligare elevdemokratiorgan som exempelvis Klassråd, Kursråd, Klassrepresentantsmöten och Skolkonferens samverkar antingen direkt med berörda elever eller indirekt genom elevrådsstyrelsen. Klassråd ansvarar respektive klass studiehandledare för infospridning och genomförande. Klassrepresentantsmöten och Skolkonferens ansvarar verksamhetschefen för genomfrande och uppföljningar. Mycket viktigt är den partssammansatta Skolutvecklingsgruppens kontinuerliga arbete. Ett flertal möten per termin inplaneras i kalendariet. En överenskommen rutin för gruppens konstitution finns med bl.a. en deltagare per arbetslag. Deltagarna har ett ansvar att kommunicera och leda dialogen omkring det som Skolutvecklingsgruppen lyft, i sina respektive arbetslag, samt sedan återrapportera arbetslagets synpunkter till skolutvecklingsgruppen. Oftast ansvarar rektor för Skolutvecklingsgruppens möten och det systematiska utvecklingsarbetet som sker där. Ibland anordnar vi, utöver ovanstående, s.k. "Samråd" med eleverna då undervisningen för alla/berörda kan brytas och något fokusområde särskilt diskuteras. Problemet är inte att samla information utan att hitta bra tider och former för uppföljningarna och en lättfunnen översiktlig dokumentation. Detta arbetar vi med att utveckla, bl.a. i lärplattformen Hjärntorget. Beslut fattas efter mandat i olika samverkande organ som LSG, Skolkonferens, APT, arbetslag, ämneskonferenser, bedömningskonferenser etc. 3.2 Förbättringsområden I läsårsstarten 2010/11 påbörjades, faktiskt på läsårets första arbetsdag, ett förbättringsarbete gällande elevnärvaron. Under sommaren 2010 hade förvaltningen sammanställt en rapport över elevnärvaron i alla kommunala gymnasieskolor. För MUGs del visade den på: Frånvaro Kvinnor 23,5% Män 27,3% Totalt 24,6% Under året beslutade åtgärder som ska följas upp framgent: 1. Revidering/tillägg till "Ett elevärendes gång på Munkebäcksgymnasiet " 2. Rektor - aktivare uppföljning i varje möte EHT/arbetslag 3. Rutin för återkallning av lånedator 4. Ytterligare skärpning av CSN-varningsrutin 5. Förmedla positiv känsla till eleverna: Vi saknar dig när du inte är i skolan! Arbetet med att motverka onödiga avbrott är en del av detta arbete Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 7(30)

8 4 Viktigare förändrade förutsättningar 4.1 Förväntade förändringar Läsåret 10/11 prognostiseras elevantalet fortsätta sjunka. Detta leder till att vi måste hålla budgetfrågorna ständigt i fokus så att vi hela tiden tillser att skolans budget är i balans. Som tidigare nämnts planeras att enheten ev. ska kunna ta emot upp till 80 SI-elever höstterminen Eventuellt kommer vi redan vårterminen 2010 att ta emot en grupp IVIK-elever, ca 20 stycken, för att börja arbeta med en integrering av språkträning Sv2 och karaktärsämnen i Medieprogrammet typ film, foto etc. Lokaler - vi planerar att ytterligare lokaleffektiviseringar kan ske när eleverna nu har sina datorer inom ett-till-ett. Detta är nödvändigt bl.a. om vi ska få plats med ovan nämnda IVIK-elever. Personal - vi planerar en resursförstärkning av skolsköterskebemanningen på 25-30% så att vi totalt har 75-80% täckning. Vi anpassar självklart antalet pedagoger efter behov/antagningssiffror när vi planerar för läsåret 2010/11. Övrigt - pga. de minskade elevvolymerna planerar vi självklara proportionella minskningar i måltidskostnader, driftsanslag, telefonkostnader, portokostnader, etc. Slutsatsen är att om enheten ska kunna erbjuda eleverna det som vi i den kommunala skolan anser krävs för att möta hela individen - nödvändiga faktorer som bredd, behöriga lärare, bibliotek, IT, omtanke, samarbete och internationella kontakter - och samtidigt nå en budget i balans, så måste stordriftsfördelar till. Vi arbetar för en samverkan med Burgården och Katrinelund med detta i fokus i så många avseenden som möjligt. 4.2 Faktiska förändringar av förutsättningar Genomförda förändringar: Ytterligare resurser 50 % skolsköterska och 50% kurator anställdes till läsårsstarten 2010/11 - skolan har nu en resursnivå som stämmer med fullmäktiges angivna norm 60 IVIK-elever språknivå 2 antogs till skolan i läsårsstarten - tilldelades datorer enl 1-till-1 och läraresurs för att stödja språkinlärningen via mediala uttrycksmedel Totala antalet elever i läsårsstarten ökades till 520 ca. Antalet lärare utökades med ca 5 tjänster Någon ind val-kurs i samverkan med BUC startades Skolutvecklingsfokus läggs på fyra områden: 1. nationella och lokala styrdokuments genomförande 2. Verksamhetsidén för Göteborgs stads skolor 3. 1-till-1 och vår pedagogiska plattform "Hjärntorget" med särskilt fokus på Individuell utvecklingsplan IUP inkl Åtgärdsprogram ÅP och verktyget "Mål och framsteg" 4. elevnärvaro som en nödvändig bas för kunskapsinhämtningen Elevökningen tillsammans med den lokal- och miljöeffektivisering som 1-till-1 metodiken innebär gör att skolan lämnar budgetåret 2010 med ett positivt resultat. Det tycks även som att skolans rykte ute bland ungdomarna nu är Munkebäck är en bra skola. Vid intagningen till lå 2010/11 har skolan haft ett högre söktryck än på många år, ja faktiskt en kö hela hösten. Besöksfrekvensen på Öppet hus i november var hög. Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 8(30)

9 5 Mål och resultat Vision Göteborg är en ledande kunskapsstad med utbildning i världsklass Verksamhetsidé En gemensam verksamhetsidé för skolområdet i Göteborgs stad som stärker förhållningssättet gentemot elever och studerande Elevernas inre motivation och lust att lära Elevernas delaktighet och medskapande En helhetssyn 5.1 Verksamhet - gymnasieskolan Mål att uppnå Effektmål Strategier Aktiviteter Unga människor har behov av en bra kunskapsgrund, därför ska andelen med godkända betyg öka Andelen ungdomar som engagerar sig i föreningslivet och blir ledare ska öka Resande med kollektivtrafik och cykel ska öka i förhållande till biltrafiken Elevernas betyg ska höjas jämfört med deras betyg från grundskolan Betygsnivån ska höjas i relation till föregående år och snittvärdet i riket Andelen elever med högskolebehörighet ska öka Andelen elever som får kontinuerlig studiehandledning på sitt modersmål ska öka Alla elever ska ha en individuell utvecklings-plan som utvärderas regelbundet Andelen elever som är medlemmar i en eller flera föreningar ska öka. Andelen elever med ledaruppdrag i föreningar ska öka. Andel som åker kollektivt eller cyklar till arbetet ska öka i undersökningen v 39. Andelen miljömåltider ska öka Andelen ekologiska livsmedel ska öka Andelen ekologiska råvaror i våra utbildningskök ska öka Tillämpa verksamhetsidén i värdegrundsarbetet bl.a. genom att tillämpa arbetssätt där den studerandes utveckling stärks att vidga lärandeprocessen i tid, rum och sammanhang motiverade och engagerade medarbetare att använda individuella utvecklingsplaner strukturerad kvalitetsuppföljning Stärka demokratiska arbetsformer Öka kunskap och insikter om hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv Öka kunskap och insikter om hållbar utveckling ur ett miljömåltidsperspektiv Tolka verksamhetsidén och utveckla metoder och verktyg Utveckla former för att tillvarata aktuell forskning och kompetensutveckling Utveckla skolledare och lärares ledarskap i skolan så att elevernas kunskapsnivå höjs Utveckla metoder för att stärka kunskapsutvecklingen hos elever med studiesvårigheter Genomföra DIGG enligt plan Samverka med arbetslivet och högskolan Arbeta aktivt med IUP Utveckla metoder och verktyg för att kvalitets-säkra verksamheten. Uppmuntra och ta tillvara elevers engagemang Uppmuntra till hållbara resvanor. Delta i cykelutmaningen och utforma förvaltningsgemensam resepolicy. Upprätta handlingsplan för hållbar utveckling Beakta hållbar utveckling vid upphandling Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 9(30)

10 5.1.1 Väsentliga nyckeltal Läsår 06/07 07/08 08/09 09/10 Mål 09/10 Medelvärde, slutbetyg 13,4 13,2 13,6 13,6 Ökning Genomsnittlig nivå för slutbetyg i förhållande till samma elevers betyg från grundskola Andel elever med godkända betyg i Svenska/Svenska 2 B, Engelska A och Matematik A,% Andel elever med högskolebehörighet, % Andel elever som anger att de har en individuell utvecklingsplan (IUP) - 0,3 0,3 0,7 Höjning 87 % 90 % 90 % 89 % Ökning 76 % 80 % 79 % 83 % Ökning 41 % 58 % 55 % Ingen elevekät 2010 Ökning Läsår 09 /10 Betygsresultat per kön kvinnliga elever manliga elever Medelvärde, slutbetyg 14,1 12,7 Genomsnittlig nivå för slutbetyg i förhållande till samma elevers betyg från grundskola Andel elever med godkända betyg i Svenska/Svenska 2 B, Engelska A och Matematik A,% 0,8 0,6 91 % 86 % Andel elever med högskolebehörighet, % 87 % 78 % Kunskaper och färdigheter Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. (Lpf 94, 1.2) Alla har rätt till den kunskap var och en behöver för sitt framtida liv (Skolplan Göteborg) Gymnasieskolan ska fokusera på kunskapsuppdraget och förbereda elevernas övergång till vuxenvärlden. (Budget 2010 Göteborgs Stad) Betyg Vi anser att med följande verktygslåda ska måluppfyllnaden kraftigt kunna ökas: 1. Verksamhetsidén som en plattform att luta sig emot. 2. Skolans holistiska ämnesövergripande arbetslagsbaserade metodik har nu spridits till alla arbetslag. Detta syftar till att synliggöra eleven i varje ögonblick, skapar den lilla för eleven omhuldande miljön som krävs för resultatförbättring i dagens stressade verklighet med många stimuli som konkurrerar om elevens uppmärksamhet. 3. Ett-till-ett ger skolan ett kraftfullt verktyg för att verkligen skapa en medieinriktad utbildning i alla våra program såväl som i ett eventuellt kommande Samhällsvetenskap och Mediegymnasium i GY Detta kommer att leda till, som vi redan har sett i de arbetslag vi redan arbetar så här, en minskning av både avhopp och frånvaro som leder till en självklar ökad måluppfyllelse. : - Vi avser att i inledningen av läsåret 2010/11 utvärdera, som vi gör varje år, resultaten i slutbetygen för år 3 på en skolövergripande nivå. Ansvarig för detta är verksamhetschefen. Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 10(30)

11 Vi utvärderar även avhoppsfrekvens, via enkät elevernas uppfattning om sin utbildning och genom jämförelser resultat på NP med slutbetyg. Ansvarig: Verksamhetschefen Skolans 1-till-1 metodik utvecklas kontinuerligt och ständigt. Under vårterminen 2010 har vi startat en s.k. Spaningsgrupp vars uppdrag är att lyfta blicken och studera omvärlden för att hitta nya metoder att nyttja modern teknik som verktyg och stöd i/för lärandeprocesserna. Spaningsgruppen har även uppdraget att vara drivande i skolutvecklingen gällande pedagogik, metodik och 1-till-1. Spaningsgruppen ska även lyfta och verka för att finna lösningar på de problem som (alltid) uppstår när förändringsarbete pågår. Även skolans organisation, vilande på lärararbetslag bildade med avseende på de klasser respektive lärare undervisar, spetsas under våren i arbetet med nästa läsårs organisation. Ansvaret för skolutvecklingsarbetet delas av alla i skolledningen men vilar naturligtvis i huvudsak på verksamhetschefen. Nu så här i slutet av 2010 kan konstateras att skolutvecklingen gällande arbetslag, 1-till-1 metodiken med Hjärntorgsplattformen som bas fortlöper mycket bra. Spaningsgruppens arbete har pga interna samarbetsproblem gått lite i stå men ska vitaliseras efter att den får vila en tid. En mycket spännande skolutveckling för 1-till-1 är nu IVIK-elevernas nyttjande av datorn som hjälpmedel för språkinlärningen. Skolan har precis, dagarna innan jul, införskaffat en skollicens för en talsyntesprogramvara som direkt i vårterminsstarten ska implementeras i undervisningen. Vi ser med tillförsikt fram mot utvärdering av mål och resultat för läsåret 2010/11 till sommaren. Modersmål Läsår 2009/2010 ht 2010/2011 Antal elever inskrivna i modersmålskurser på gymnasial nivå 7 8 Antal satta betyg i modersmål 1 0 Antal elever med studiehandledning på modersmål 0 0 Vanligaste språken är arabiska och turkiska. Ingen elev läser modersmål som modernt språk Individuell utvecklingsplan- IUP Vår rutin är att specialpedagogen i inledningen av varje läsår iordningsställer en pärm med IUP för alla elever för varje studiehandledare/klass. Dessa används sedan vid varje termins utvecklingssamtal som studiehandledarna genomför. Eleverna får läsa och överenskomma om det som skrivs in. Ansvarig för iordningställandet av IUP är alltså specialpedagogen. Ansvarig för att IUP används och hålls uppdaterad är respektive studiehandledare. Ytterligare åtgärd: Vi ska i vår interna webbenkät (i Hjärntorget i terminsslut) även ställa fråga om IUP. Ansvarig: Verksamhetschefen Alla elever på Munkebäcksgymnasiet har sedan lång tid tillbaka en IUP. Vi arbetar, i väntan på en i Hjärntorget integrerad IUP/ÅP-aktivitet, med en pärmmetodik som iordningställs i början av varje läsår för alla studiehandledare. IUP dialogiseras i samband med att studiehandledarna minst en gång per termin genomför utvecklingssamtal med sina elever. Alla elever och även vårdnadshavare för omyndiga har alltid rätt att läsa sin IUP och vänder sig härvid till sin studiehandledare. Studiehandledarna samlar från alla undervisande lärare inför utvecklingssamtalen information om sina elevers studieresultat vilka sedan kommuniceras. Även vårdnadshavare erbjuds att på olika sätt ta del av informationen. Studiehandledarna ansvarar för att uppfölj- Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 11(30)

12 ningsbehov analyseras och genomförs. Detta sker i samverkan med rektor, elevhälsoteam och andra. Vi hade hoppats att under hösten 2010 kunna använda IUP/ÅP som en integrerad del av Hjärntorget. Stadens styrgrupp tillsammans med leverantören Pingpong klarade dock inte att leverera detta verktyg på ett för gymnasieskolan användbart sätt vilket alltså tvingar oss att fortsätta nyttja vårt ovan beskrivna analoga pärmsystem. Vår analys, som alltså ska befästas (eller revideras) via webbenkät, blir att detta gamla system fungerar tillfredsställande Betygssättning och bedömning Vi har de senaste åren varit aktiva när det gäller att sända personal på kurser och olika seminarier i Bedömning och betyg. Vi har aktivt deltagit i den av Samverkan centrum anordnade Bedömning och betygsdialogen. Vi har själva anordnat både ämnesövergripande Bedömnings och betygskonferenser och enskilda ämnes i ämneskonferenserna. Detta arbete fortgår och vi sätter ev. diskrepanser mellan resultat i NP och slutbetyg i fokus. Denna jämförelse genomförs i början av läsåret Ansvarig: Verksamhetschefen Andel per betygssteg, kärnämneskurser Svenska B/Svenska som andraspråk B Antal nationella prov / betyg i underlaget Läsåret Nationella prov 07/08 Betyg Läsåret Nationella prov 08/09 Betyg Läsåret 09/10 Nationella prov * * Andel IG, % * * Andel G, % * * Andel VG, % * * Andel MVG, % * * Vi måste undersöka varför inga resultat rapporterats läsåret 09/10. Matematik A Antal nationella prov / betyg i underlaget Läsåret 07/08 Läsåret 08/09 Läsåret 09/10 Nationella prov Betyg Nationella prov Betyg Nationella prov Betyg Betyg Andel IG, % Andel G, % Andel VG, % Andel MVG, % Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 12(30)

13 Engelska A Antal nationella prov / betyg i underlaget Läsåret 07/08 Läsåret 08/09 Läsåret 09/10 Nationella prov Betyg Nationella prov Betyg Nationella prov Betyg Andel IG, % Andel G, % Andel VG, % Andel MVG, % Skolledningen arbetar i Genusutbildningen med en undersökning av betygsresultaten i ma A även ur genussynpunkt. Vi arbetar mycket med att organisera repetitionskurser för elever som ej nått målen i ma, en och sv. Viktigt i alla kurserna men särskilt i ma A. Undersökningen av betygen i ma A ger vid handen att flickor når överlägset bäst resultat. MVG är det enbart flickor som erhållit. Detta visar även på en samstämmighet med att pojkar har högre frånvarofrekvens i den undersökningen. Detta visar också på vikten av att arbeta med och minska elevfrånvaron Förbättringsområden Resultaten från betygsundersökningen beskriven ovan behöver utökas och även spridas så att eleverna medvetandegörs. Man kan då hoppas på en positiv influens för allas men kanske främst pojkarnas resultat när de ser sambanden mellan frånvaro och sämre resultat Tillgång till särskilt stöd Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.(lpf 94, 1.1 och 2.1) Med en helhetssyn utifrån olika professioners perspektiv ska barn och ungdomar i behov av särskilt stöd få bättre hjälp i tid. (Budget 2010, Göteborgs Stad) Elever med särskilda behov Lärarna arbetar mycket med att individualisera genom att lägga upp så många kurser som möjligt i Hjärntorget. Målet är att alla kursers kursmål, betygskriterier, planeringar, loggböcker, prov ska finnas tillgängliga för eleverna. Detta ger varje elev en unik möjlighet att studera närhelst den så önskar, oberoende av tid och plats, endast tillgång till Internet krävs. Alltså bra om de exempelvis är sjuka eller frånvarande av andra skäl. Eller om de bara behöver repetera extra det man gått igenom i skolan. Målet är att alla lärare ska ha lagt in alla sina kurser på detta sätt i Hjärntorget innan innevarande läsår är slut. Detta följs upp i medarbetarsamtalen som genomförs av rektor och VcR direkt i vårterminens start. Läsår - budgetår 06 / / / / Medel utifrån antal elever 15/9 med <130p i meritvärde, tkr Medel utifrån antal elever 15/9 i övriga målgrupper, tkr Medel totalt - socioekonomiskt index, tkr Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 13(30)

14 Specialpedagogresursen hade ej kunnat finansieras utan dessa medel. Som vi redan i budgetens målskrivningen befarade visar det sig att även elever i specialutformade SPMP1, som hade låga jämförelsetal redan i intagningen, i år har stora behov. Vi skulle behöva mer specialpedagogresurser. Extra lärarresurser givna till en klass med stora behov av särskilda åtgärder hade varit omöjliga att tillgodose utan denna resurs. Antalet avbrott/avhopp har tveklöst minskat rejält framförallt under förra läsåret men trenden fortsätter även i år. Läsåret 2010/11 utökade vi specialpedagogresursen till en heltidstjänst igen. Detta är ett nödvändigt stöd för många elever med särskilda behov. Risk annars för att avbrottsfrevensens minskande trend byts mot en ökning istället. Vi satsar detta läsår relativt mycket resurser på s.k. repetitionskurser för att elever ska kunna erhålla slutbetyg Rutiner och ansvarsfördelning För varje elev som är i behov av stöd i någon som helst form utöver normal undervisningsverksamhet ska ett åtgärdsprogram upprättas. Ny rutin för Åtgärdsprogram med tillhörande underlag togs ht-09 fram i samverkan mellan rektorer och specialpedagog. För åtgärdsprogram ansvarar studiehandledaren, med särskilt stöd av respektive specialpedagog och under rektors överinseende. VcR avser att initiera en genomlysning av detta redan i starten av vårterminen Ska vara klart senast till februarilovet 2010 dvs vecka 7. Ansvarig: rektor Studiehandledare, Elevhälsoteamet och rektor tillsammans har utarbetat rutinerna för särskilda stödåtgärder. Rutinerna har diskuterats på APT, personalinfon och lärararbetslagsträffar med förberedande diskussioner företrädesvis på elevhälsoteamsträffar. Dokumentet hålls levande genom frekvent förekommande revideringar allt eftersom behov uppstår. Åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd lå 09/10 ht 2010 Antal utredningar om behov av särskilt stöd 0 0 Antal beslutade åtgärdsprogram Skolhälsovård och förebyggande hälsoarbete Vi fortsätter med att hålla verksamheten Miljödiplomerad enligt Miljöförvaltningens kravställande. Detta innebär bl a att vi har full kontroll på miljöfarliga ämnen/avfall med därtill hörande dokumentation. Miljödiplomeringen ska genomföras även budgetår Ansvarig: VcR De reguljära hälsosamtalen genomförs i år 1. Elevhälsan ska planera olika antirökningskampanjer som ska genomföras under året. Elevhälsoteamet har ständig bevakning av alla former av tecken på drogaktivitet. Vi avser att utöka skolsköterskeresursen med 25-30% redan i starten av vårterminen 2010 för att hinna med bl a hälsosamtalen ordentligt. Ansvarig: VcR EHT-resursen utökades lå 2010/11 så att vi nu har en hel tjänst som skolsköterska och en hel tjänst som kurator besatta. EHT har genomfört både informationsinsatser angående preventivmedel såväl som könssjukdomar under hösten Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 14(30)

15 EHT har arrangerat en anti-rökningsinformationshalvdag för alla elever i år 1 under hösten Rektor har varit ute i alla klasser och talat med dem om rökförbudet på skolans område. Detta har lett till vissa förbättringar. VcR tog upp rökningsproblematiken och att våra elever ska betänka att de är förebilder för de små barnen i förskolan och därför åtminstone inte röka så att de ser dem. Antal elever per skolsköterska och skolläkare Mål 2010 Antal elever per sjuksköterska Antal elever per skolläkare Skolplatsen för föräldrar Vi informerar vårdnadshavare om Skolplatsen inkl. SMS via "ryggsäckshemburen" pappersbunden information. Vi informerar även vårdnadshavarna på våra olika "anhörigträffar" och valinformationer. I de fall studiehandledarna har enskilda kontakter i frånvaroärenden informerar de även då. Vi ska utvärdera resultatet och fundera om ytterligare bedöms behövas. Vi vet också att tabellens siffror inte talar om hela sanningen eftersom många elever ger sina inloggningsuppgifter till vårdnadshavare så att de inte själva behöver skaffa sig tillgång. Målsättningen är att alla vårdnadshavare ska ha inloggning i Skolplatsen i Hjärntorget. Vi kontrollerar status runt påsklovet och bestämmer då om vi nått önskat resultat eller om särskild informationsaktivitet ska sättas in. Ansvarig: VcR Skolledningen beslöt på grund av den höga frånvaron att fokusera på denna fråga kommande läsår. Ett elevärendes gång - se bilaga reviderades i uppstarten Föräldrar ska informeras på nytt om möjligheterna till inloggning i Skolplatsen och SMS vid frånvaro. Denna info lämnas via postgång och vid anhörigträffar i läsårets början. Dessa åtgärder har alla vidtagits under hösten. Nu återstår att utvärdera och se om de leder till några påtagliga förbättringar? Vårdnadshavare med konto i Skolplatsen Läsåret 07/08 Läsåret 08/09 Läsåret 09/10 Vecka Elevantal 15/ Antal föräldrar/vårdnadshavare som begärt användar-konto i Skolplatsen Antal föräldrar/vårdnadshavare som begärt meddelande via SMS om sitt barns frånvaro Antal föräldrar/vårdnadshavare som begärt meddelande via e-post om sitt barns frånvaro Anmäld frånvaro, andel av schemalagd tid - kvinnliga/manliga elever Oanmäld frånvaro, andel av schemalagd tid - kvinnliga/manliga elever ,4 % / 8,2% ,9 % / 10,7% Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 15(30)

16 Förbättringsområden en utökning av specialpedagogresursen är i allra högsta grad önskvärd, en elev som blir "sedd" har mycket större chans att utifrån sina förutsättningar lyckas i skolan. fler möjligheter till att komma tillbaka efter ett misslyckande behöver organiseras, men då behövs även resurserna till detta Utbildningsval, arbete och samhällsliv... ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. (Lpf 94, 1.2) Genom förskolornas och skolornas öppenhet nås alla barn och unga av det omgivande samhället. (Skolplan för Göteborg ) Parallellt med de aktiviteter som bedrivs inom stadens verksamheter ska initiativ tas till utökad samverkan med näringsliv och ideella organisationer... (Budget 2010, Göteborgs Stad) Externa kontakter - samverkan och samarbete Vi arbetar kontinuerligt med att få ut våra MP-elever på en god APU. Vi avsätter resurser motsvarande cirka 60% tjänst för detta ändamål. Tyvärr räcker inte våra resurser mer än för kortare (nåbara per spårvagn) studiebesök. Dylika förekommer rikligt av olika slag i många kurser. Stadens utbud är ju stort och det utnyttjas av lärarna i hög grad. Vi är också värdskola för en Comenius assistent från Spanien som vi "lånar ut" till Burgården eftersom våra elever får sin språkundervisning där. Hon är medhjälpare i undervisningen i spanska och skall vara hos oss i närmare ett år. I två års tid har vi även haft praktikplatser inom grafisk kommunikation och design i Rom och Berlin. Detta är ett mobilitetsprojekt inom Leonardo da Vinci programmet. Nya projekt av detta slag är under utarbetande. Ansvarig: Internationaliseringsansvarig lärare Ett flertal olika former för kontakter har förekommit: praktikplats för elever som behöver tillfälligt avbrott ordnats genom VLC praktikcenter VFU-handledare till VFU-studenter från lärarutbildningen förekommer flitigt de flesta MP-elever bereds möjlighet till APU inom sitt profilområde studiebesök på tingsrätter, tidningar, muséer, film och teater anordnas flitigt och även olika studieresor förkommer. utlands-apu ordnas i samverkan med Internationella Programkontoret EU-projekt i samverkan med skolor i Finland och Tyskland är under ansökan Arbetet fortlöper enligt plan Elevers uppdrag och engagemang i föreningslivet Inom ämnet Idrott och Hälsa förekommer detta till viss del. Ansvarig: Idrottsläraren. Vi stödjer föreningsverksamhet på skolan genom aktiva insatser för Munkebäcks IF - vår egen idrottsförening, musikföreningen - vilande tyvärr, elevrådets aktiviteter genom klassrepresentantsmöten, elevrådsstyrelsemöten och Skolkonferens samt Munkebäcks Internationella Förening MINF - biståndsförening som aktiverar många elevr för att hjälpa medmänniskor i Etiopien. I år har även föreningen RadioAktiv bildats på skolan. De är intresserade av att sända radio vilket vi Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 16(30)

17 erbjuder möjlighet för dem att göra i skolan. Ansvariga är många av lärarna på skolan och det mesta grundar sig på enskilda engagemang som sammantaget ger ett mångfaldsresultat. Den tidigare elevenkäten utgår 2010 i väntan på ny upphandlig, varför jämförbara värden för läsåret 09/10 ej finns. Andel elever med medlemskap/ledaruppdrag i förening 2009 Totalt antal svarande, elevenkäten 433 Är medlem i en förening 27 Är medlem i två föreningar, % 7 Är medlem i tre eller flera föreningar, % 2 Total andel elever med medlemskap i föreningar, % 36 Ledaruppdrag i förening, % 7 Många elever deltar aktivt i skolans olika föreningar som elevrådet, Munkebäcks IF, Munkebäcks Internationella Förening MINF, RadioAktiv. Ett exempel är en bistånds- /dansgala Michael Jackson Charity Show som elever i projektarbetskursen PA1201 anordnade en kväll i Burgårdens aula. Cirka 200 besökare och en mycket professionell insats av elever och lärare. Arbetet fortskrider enligt plan Förbättringsområden andelen elever på Medieprogrammet som erbjuds 15 veckors APU ska öka mängden "skarpa" uppdrag från verkligheten utanför skolan (offentlig eller privat verksamhet) strävar vi efter att öka Åtgärder: Vi har fortfarande för praktikplatsanskaffningen bättre lämpad personer än tidigare anställda och vi har även utökat deras resurs jämfört med tidigare år. Utlands- APU via EU - vi har fått godkänt projekt som nu pågår Fler lärare än tidigare har insett värdet för undervisningen av verklighetsbaserade uppdrag vilket ökar kontaktytorna och skapar underlag för en utökning Hållbar utveckling Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (Lpf 94, 1.2)... förskolor och skolor skall utveckla barns och ungas lärande om hållbar utveckling. (Skolplan Göteborg) Miljöfrågorna ska integreras i alla verksamheter. (Budget Göteborgs Stad 2010) Ekologiska livsmedel Genom att våra elever äter i Burgårdens matsal Animalen kan de uppnå en sädan stordrift att det bör vara mer möjligt ör dem att ta de ökade kostnader som Karvmärkt mat innebär. Vi samverkar med Burgårdens skolledning i detta. Andel ekologiska livsmedel, utfall Inköpta livsmedel totalt (konto ), tkr Inköpta ekologiska livsmedel (konto 6442), tkr ,5 Andel ekologiska livsmedel % 6442/( ) 10,1 % 7,6 % 60,1 Vi samverkar i detta med skolledning och ansvariga i elevmatsalen på Burgården. Arbetet fortskrider enligt plan. Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 17(30)

18 Miljörevision Miljögruppen på skolan planerar att snarast möjligt starta detta arbete. Skolan är miljödiplomerad sedan 2-3 år tillbaka. Vi samverkar även med Burgården när det gäller olika former av återvinning. I våra nya lokaler, C-huset Skånegatan 18, prioriterar vi arbetet med att miljödiplomera verksamheten på samma vis genom Miljöförvaltningen som vi gjorde i Munkebäck på Ernst Torulfsgatan. LFF har redan miljödiplomerat byggnaden. Miljörevisionen planerar vi att genomföra så snart den kommer till oss från Stadskansliet. Ansvarig: VcR Skolan genomförde i mitten av mars en s.k. miljödag. Målsättningen var att medvetandegöra så många som möjligt om återvinningsproblematik exempelvis pantflaskor o dyl. Dagen följs upp med aktiviteter tillsammans med Panteriet och även åtgärder för att minska nedskräpningen i skolan och runt skolans entréer som bl a rökare orsakar. Även skyltar som förbjuder rökning har satts upp vid alla entréer. Vi kommer självklart även att fortsätta vår miljöcertifiering via Miljöförvaltningen tillsammans med LFF, de lokalerna vi verksamheten Förbättringsområden När vi nu skapat en områdesorganisation med en gemensam serviceorganisation för hela gymnasieområde Skånegatan bör det kunna genomföras många samordningsvinster vilket bör ge positiva resultat. 5.2 Medborgare - elever Mål att uppnå Effektmål Strategier Aktiviteter Eleverna ska vara nöjda med skolan och utbildningen Barn och ungdomar har behov av en god ar-betsmiljö i skolan, därför ska mobbingen minska. Nöjd elevindex ska öka Tillämpa verksamhetsidén Tolka verksamhetsidén och utveckla metoder och verktyg Andelen avhopp ska minska Andelen elever som gör otraditionella studie- och yrkesval ska öka Medelvärdet i enkäten "Känner du dig trygg" ska öka Andelen som svarar att de utsatts för trakasserier eller annan kränkande handling ska minska Index för miljö ska öka Elevernas närvaro ska öka I samverkan med GR erbjuda Västsveriges bredaste programutbud där så många som möjligt får sitt förstahandsval tillgodosett Studie- och yrkesval sker utifrån egna förutsättningar och intresse Tillämpa verksamhetsidén Tillämpa systematiskt arbetsmiljöarbete för eleverna Stimulera till ökad insikt om hälsans betydelse för välbefinnande och studieframgång Erbjuda professionell vägledning Genomföra Gymnasiemässa och erbjuda öppet hus Anpassa utbildningar och samarbeta med avnämarna för att stimulera till otraditionella val Tolka verksamhetsidén och utveckla metoder och verktyg för att säkerställa en god arbetsmiljö Uppdatera Likabehandlingsplanen. Genomföra genusutbildning. Genomföra arbetsmiljöarbetet och stimulera eleverna till delaktighet Stärka det hälsofrämjande arbetet Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 18(30)

19 5.2.1 Väsentliga nyckeltal * Den tidigare elevenkäten utgår 2010 i väntan på ny upphandlig, varför jämförbara värden för läsåret 09/10 ej finns. Elevers bedömning av skolan Nöjdhet, sammanvägd bedömning 06/07 07/08 08/09 09/10 Mål * 60 Miljö * 55 Inflytande ansvar * 67 Bemötande * 78 Känner du dig trygg i skolan? medelvärde på skala 1-10 Andel (%) som svarar att de inte utsatts för trakasserier eller annan kränkande behandling skall öka 8,5 8,6 8,9 * 9, * 85 Genomsnittlig närvaro * 77 % 77 % 75 % 82 Under läsåret 06/07 infördes gradvis närvarorapportering i Skolplatsen, varför inga tillförlitliga mätetal finns. I läsårsstarten 2010/11 enades personalen om en satsning kring elevnärvaron som ett nytt fokusområde i skolans lokala arbetsplan. Elevnärvaron följs löpande upp under läsåret och analyseras. Bl a studeras den ur ett genusperspektiv i skolledningens genusutbildning. Övriga mål behandlas i elev-, kurs-, klass- och programråd samt även i Skolkonferensen för att ständigt ha koll på utvecklingen. Som tidigare i denna rapport beskrivits gav alltså undersökningen vid handen att pojkarna har högre frånvaro samt lyckades sämre när det gäller resultaten i ma A Nöjda elever Alla som arbetar i skolan ska... samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande.(lpf 94) Förskola och skola stimulerar och vidmakthåller lusten att lära. (Skolplan för Göteborg ) Det ska vara roligt att gå i skolan. (Budget 2010, Göteborgs Stad) Samlad bedömning Vi arbetar kontinuerligt med elevmedverkan och elevdemokratin (kursråd, programråd, Skolkonferens, elevföreningar, elevutvärderingar av kurser) i fokus. Detta planerar vi att fortsätta med. Eleverna ges möjlighet att påverka skolmaten, vi arbetar med att ett elevcafé ska starta försäljning. Elevernas möjlighet till föreningsverksamhet diskuteras i Skolkonferensen. Ett-tillett tror vi är ett vinnande koncept och vi ska arbeta vidare med resultatförbättrande åtgärder utifrån Göteborgs stads nyligen antagna Verksamhetsidé. Viktigt är även att möta elevers behov av stöd och att ha ett flexibelt tänk när det gäller valmöjligheter och önskade byten. Vi genomför "nöjdhetsenkät" i slutet av varje termin för att följa utvecklingen. Ansvarig: VcR Kursråd i början av varje nystartad kurs är anbefallt. Här får eleverna vara med och påverka pedagogiska upplägg, utvärderingsmetoder och metodik samt kursplaneringen. Programråd där elevrepresentation är grunden. Ämnesövergripande projekt där eleverna ges stort inflytande och ansvar är en strategi. Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 19(30)

20 Den samlade bedömningen av läsårets uppstart är att den varit mycket positiv. Elever i år 1, har responderat till skolans övertygelse om vikten av goda relationer för ökad måluppfyllelse på ett fantastiskt sätt. Arbetslagens satsningar på inledande övningar i syfte att skapa trygghet är en framgångsfaktor. Även personalens i läsårsstarten överenskomna nya fokusområde, elevnärvaron, tycks bli en framgångsfaktor. Det verkar som om eleverna uppskattar lärarnas trängtan att de ska vara i skolan. Detta framskymtar i många olika samtal Miljö Vi har sedan ett antal år arbetat mycket med att höja både personalens såväl som elevernas miljömedvetenhet. Skolan är sedan 2-3 år miljödiplomerad av Göteborgs stads miljöförvaltning. Personalen har en aktiv Miljögrupp som arbetar med att engagera elever exempelvis via ett Miljöråd. De har gjort och planerar att göra ett flertal miljöaktiviteter framgent exempelvis en Miljötemadag och en förbättrad återvinning bl a via en återvinningsstation lokalt i vårt nedre plan. Den ska vara klar och i bruk senast vecka 8 på vårterminen Ansvarig: Servicechefen Eleverna ges möjlighet att påverka sin miljö genom klassrepresentanter, elevråd och Skolkonferens. Särskilt intresserade elever deltar tillsammans med Servicechefen i möbleringsverksamheter o dyl. Elever aktiveras i miljötemadagar och andra aktiviteter i miljöarbetet. Just nu pågår aktiviteter för att minska nedskräpning och därmed höja trivselfaktorn. sker genom klassråden som för vidare sina synpunkter genom klassrepresentanterna. Fortsatt elevinflytande inom området är av vikt för ökad måluppfyllelse. En särskild satsning på motverkande av rökning o dess konsekvenser genomförs under ht-10. Rektor har under senaste tiden varit ute och talat med många klasser om rökningsproblemet. En viss förbättring dvs en minskning av antalet rökare på skolgården tycks bli resultatet. Nu ser vi att information om rökningens skadlighet behövs egentligen till alla elever. På Skånegatan görs nu i höst en riktad informationsinsats till alla elever i år 1. Den fysiska miljön arbetar vi ständigt med att förbättra. Nu när vi har kommit helt i ordning efter flytten har vi tid att anpassa/förbättra lokaler som av olika anledningar inte blev klara inför flytten. Exempelvis har vi precis installerat komfortkyla i två lokaler som blir väldigt varma av solen. LFF underhåller och byter våra takfönster i övre korridoren. Vi fortsätter att utrusta video- och fotostudios etc etc Vi byter ut gamla utslitna projektorer i lärosalarna etc etc. Elevkåren och klasser ansvarade bl a för julpyntningen av skolan. Nya möbler till elevernas entréhall har införskaffats Bemötande Vår pedagogiskt inriktade utveckling mot en holistisk arbetslagsorganiserad skola syftar till att göra varje elev sedd och omhuldad på ett tydligare vis. Arbetslagen blir den lilla enheten där eleven aldrig är anonym utan ständigt uppmärksammad, coachad och upplever sig efterlängtad. Ansvarig: Respektive arbetslag Vi får tydliga signaler på att skolan ligger rätt när det gäller de vuxnas bemötande av ungdomarna. Hela hösten har vi haft, näst intill dagligen, externa elever/föräldrar som ringer och hör om de kan beredas plats på skolan eftersom de hört av andra att Munkebäck är en bra skola. Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 20(30)

21 I vår spetsar vi arbetslagsorganisationen med syfte att alla elever ska känna sig sedda, uppmärksammade och behövda samt framför allt saknade om de inte är i skolan. Vi arbetar även vidare mot att vässa arbetslagsorganisationen i skolan för att skapa små väl sammansvetsade enheter som handhar eleverna. Vårt holistiska synsätt på elevers lärande är en viktig grund. Införande av kursen sex och samlevnad med syfte att ytterligare öka förståelse för värdegrund. Ett mycket viktigt fokus under läsåret 10/11 är att förbättra närvarostatistiken och därmed nå en förbättrad måluppfyllelse. Eleverna tycker att det är väldigt bra att elever som har hög frånvaro riskerar att få återlämna sin dator. De anser att det är bra om vi bara lånar ut datorn under skoldagen till de elever som har hög frånvaro. Rutin för detta håller vi på att utarbeta. Kontinuerlig utvärdering inom målområde sker i bl.a kursråd, elevråd, programråd och Skolkonferens Förbättringsområden Vi upplever att skolan slagit in på rätt väg redan och att våra satsningar på 1-till-1 och det holistiska synsättet på undervisningen är på väg att ge goda resultat. Vi fortsätter därför detta arbete Värdegrund och normer Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lpf 94, 2.2)... grundläggande gemensamma värden och normer skall göras tydliga och omfatta alla. (Skolplan för Göteborg, ) Ett av skolans viktigaste uppdrag är att förmedla och förankra den värdegrund vårt samhälle vilar på. (Budget 2010, Göteborgs Stad) Verksamhetsidén Munkebäcksgymnasiet baserar sin undervisning utifrån en holistisk kunskapssyn. Konkret betyder det att vi arbetar mycket med projektformer där ämnesintegrering blir en förutsättning. Kurser bidrar till helheter som ger mening och därmed motivation samt lust att lära för eleverna. Arbetet med elever präglas vidare av att elever ges uppdrag. Verktyg (kunskaper) för uppdragets genomförande tillhandahålls genom skilda lärares ämneskompetenser. Genomförandefas samt slutresultat har elever stort inflytande över. Lärare har i detta skede en mer stödjande funktion. Att eleven skall ta ett successivt större ansvar för sitt eget lärande förutsätter elevers delaktighet och medskapande enligt vår kunskapssyn. För elevens vidare utveckling är det dessutom av vikt att elevers delaktighet ges utrymme i arbetens utvärderingar o bedömningar. På mer övergripande plan ges elever utrymme för delaktighet o medskapande i programråd, elevråd samt skolkonferens. Projektredovisningsdagen då år 3 redovisar sina projektarbeten för år 2 är ett exempel på medskapande. Ett annat är vår årligen återkommande gala Guldmunksgalan där elevarbeten "tävlar" i olika kategorier och "vinnare" prisbelönas. Arbetet fortskrider i enlighet med skrivningen i budgettextens handlingsplan. Munkebäcksgymnasiet baserar sin undervisning utifrån en holistisk kunskapssyn. Konkret betyder det att vi arbetar mycket med projektformer där ämnesintegrering blir en förutsättning. Kurser bidrar till helheter som ger mening och därmed motivation samt lust att lära för eleverna. Arbetet med elever präglas vidare av att elever ges uppdrag. Verktyg (kunskaper) för uppdragets genomförande tillhandahålls genom skilda lärares ämneskompetenser. Genomförandefas samt slutresultat har elever stort inflytande över. Lärare har i detta skede en mer stödjande funktion. Att eleven skall ta ett successivt större ansvar för sitt eget lärande förutsätter elevers delaktighet och medskapande enligt vår kunskapssyn. För elevens vidare utveckling är det dessutom av vikt Munkebäcksgymnasiet, Kvalitetsredovisning 2010, gymnasieskolan 21(30)