Konstruktion & Produktion
|
|
- Henrik Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektering & Etablering Konstruktion & Produktion Drift & Underhåll Nätintegration
2 En ny modell för turbulensen i atmosfärens gränsskikt Antonio Segalini Johan Arnqvist johan.arnqvist@geo.uu.se
3 Mål och bakgrund En modell som kan beräkna turbulensens storlek och samvariation på olika skalor är mycket viktigt för vindkraftskonstruktion Atmosfärens skiktning (stabilitet) blir mycket viktigare ju större turbinerna blir Därför behöver turbulensmodellerna anpassas efter detta! 3 (25)
4 Atmosfärens stabilitet påverkar vind Stabilt Hög vindskjuvning Skiktningen dämpar turbulensen (låg turbulensintensitet) Neutral Mekaniskt driven turbulens från vindskjuvning dominerar Unstable Liten vindskjuvning och turbulens Skitningen ökar turbulensen (hög turbulensintensitet) 4 (24)
5 Mål och bakgrund Hur samvarierar vinden över rotorn? 5 (25)
6 Olika sorters turbulensmodeller CFD (Computational Fluid Dynamics) RANS U-RANS LES NWP Statistiska turbulensmodeller Mann-modellen 5 (25)
7 Olika sorters turbulensmodeller CFD (Computational Fluid Dynamics) RANS U-RANS LES NWP Statistiska turbulensmodeller Mann-modellen 6 (25)
8 Intensity Co-variation Spektral turbulensmodellering En spektraltensor ger samvariationen av olika variabler på olika stora skalor (för vindkraft u, v, w och θ (eller ρ)) Spektraltransform Tid Vågtal 8 (25)
9 Turbulens i atmosfären Turbulens i atmosfärens gränsskikt är anisotropisk, d.v.s energin är ojämnt fördelad mellan olika riktningar Virvlar i atmosfärens gränsskikt Stora virvlar är mer anisotropiska än små En av de mest använda turbulensmodellerna är Mannmodellen, som tar hänsyn till just detta 9 (24)
10 Rapid Distortion Theory (RDT) Är en approximation som möjliggör lösning av medelvärdesbildade Navier-Stokes ekvationer. Utgår från att medelströmningen och medelskiktningen är dominerande för distortion av virvlar: 10 (25)
11 Rapid Distortion Theory (RDT) Är en approximation som möjliggör lösning av medelvärdesbildade Navier-Stokes ekvationer. Utgår från att medelströmningen och medelskiktningen är dominerande för distortion av virvlar: 11 (25)
12 Rapid Distortion Theory (RDT) Är en approximation som möjliggör lösning av medelvärdesbildade Navier-Stokes ekvationer. Utgår från att medelströmningen och medelskiktningen är dominerande för distortion av virvlar: 12 (25)
13 Rapid Distortion Theory (RDT) Är en approximation som möjliggör lösning av medelvärdesbildade Navier-Stokes ekvationer. Utgår från att medelströmningen och medelskiktningen är dominerande för distortion av virvlar: 13 (25)
14 Rapid Distortion Theory (RDT) Är en approximation som möjliggör lösning av medelvärdesbildade Navier-Stokes ekvationer. Utgår från att medelströmningen och medelskiktningen är dominerande för distortion av virvlar: 14 (25)
15 Mann-modellen Eddy break-up time
16 Ny modell med stabilitet Eddy break-up time
17 Ny modell med stabilitet Eddy break-up time
18 Ny modell med stabilitet Eddy break-up time
19 Jämförelse mellan modell och mätningar Neutral Ri=0.07 Stabil Ri= (25)
20 Profiler av kovarianser från integrerade modellspektra
21 Korrelation mellan vinden på olika höjder Ökande stabil skiktning 21 (25)
22 Sammanfattning och slutsats En ny modell har utvecklats för turbulensen i atmosfärens gränsskikt Data visar att modellen kan förutsäga energiuppdelningen i olika riktningar Modellen följer teoretiska förutsägelser om turbulensen i Inertial subrange Modellen visar på samma trender med ökad stabilitet som mätningarna Modellen visar på samma trender vid avståndsseparation som mätningarna 22 (25)
23 u v w
24 Vidareutveckling och frågor Vi hoppas att modellen kommer få stor spridning inom vindkraftsforskningen Lastberäkningar Effektberäkningar Vakmodellering Tack för att ni lyssnat! 24 (25)
25 Data från punkter med vertikalseparation Δz=20 m Co och Q spektra Koherens och fasförskjutning Co and Q spektra för temperatur
Drift och underhåll för svenska förhållanden
Drift och underhåll för svenska förhållanden Johan Arnqvist Uppsala Universitet Earth Sciences - Wind Energy Dep. of Earth Sciences Campus Gotland Campus Uppsala Stefan Ivanell, Assoc. Prof. Anna Rutgersson,
Frågeställningar vid vindkartering: Var blåser det? Varför blåser det som det gör?
VINDKARTERINGEN Vilken nytta har vi av den och hur använder vi den Hans Bergström Institutionen för geovetenskaper, luft-, vatten- och landskapslära Uppsala universitet Hans.Bergstrom@met.uu.se Frågeställningar
CFD Vindstudie RegionCity
CFD Vindstudie RegionCity För: Jernhusen AB Upprättad av: Ting Liu Affärsområde Stadsprojekt Granskad av: Will Sibia Uppdragsnummer: 4028766000 2014-09-12 Sammanfattning Vindberäkningar har utförts med
Uppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation.
Gasutsläpp Busstankning Syfte Uppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation. Förutsättningar Läckage Den läckande gasen var metan med en densitet
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet
Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och
Analys av turbulensmodeller för CFD
ISRN UTH-INGUTB-EX- KKI-2011/08-SE Examensarbete 15 hp September 2011 Analys av turbulensmodeller för CFD Johan Erlandsson Patrik Berg Abstract Analys av turbulensmodeller för CFD Analysis of turbulens
Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP
Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT 11-12 Luft och buller, 7,5 HP 2011-02-01 Skrivtid: 0900-1300 Lokal: Sal 6, Östra paviljongen Kom ihåg att skriva din
Simulering av kabelbränder i sekundära säkerhetssystem med CFD-koden SMAFS
Simulering av kabelbränder i sekundära säkerhetssystem med CFD-koden SMAFS Anders Jonsson Johan Malmqvist Department of Fire Safety Engineering Lund University, Sweden Brandteknik Lunds tekniska högskola
Föreläsning 2 Vädrets makter
Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor
Mätning av vindkraftljud
Mätning av vindkraftljud Emission och immissionsmätning Jens Fredriksson, ÅF Fredriksson, 2011 11 24 1 Innehåll Hur, vad och varför? Varför mäta? Vad påverkar en mätning? Hur mäter man? Erfarenhet från
Metrologi för vindkraft
Metrologi för vindkraft Underlag till Vindforsks syntesrapport Vindforsk teknikrapport 8:08 Hans Bergström oktober 2008 Metrologi för vindkraft Underlag till Vindforsks syntesrapport Vindforsk teknikrapport
Vindkomfortstudie för Havtornet (del av Norra Djurgården 1:37), Östermalm, Stockholm stad
Sofia Malmsten ABC B Vindkomfortstudie för Havtornet (del av Norra Djurgården 1:37), Östermalm, Stockholm stad Pärmbild. Bilden visar ett av vindkomfortkriterierna; procent av tiden som vinden överstiger
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik 412 96 Göteborg. TME055 Strömningsmekanik 2015-01-16
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik 412 96 Göteborg TME055 Strömningsmekanik 2015-01-16 Tentamen fredagen den 16 januari 2015 kl 14:00-18:00 Ansvarig lärare: Henrik Ström Ansvarig lärare besöker
Vingprofiler. Ulf Ringertz. Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid
Vingprofiler Ulf Ringertz Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid Vingprofiler Korda Tjocklek Medellinje Läge max tjocklek Roder? Lyftkraft,
Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem
Rapport Nr. 62 Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem David Segersson Pärmbild. Bilden föreställer strömningen kring planerad bebyggelse i Danvikshem vid sydvästliga vindar. Rapport Författare:
Vindkartering av Norra Sigtuna stad
Sofia Malmsten RAPPORT NR 2014-47 Vindkartering av Norra Sigtuna stad Pärmbild. Bilden visar Norra Sigtuna stad med omgivning. En vindros från Arlanda flygplats, baserad på data för hela året och perioden
Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08
Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer
Höftledsdysplasi hos dansk-svensk gårdshund
Höftledsdysplasi hos dansk-svensk gårdshund Sjö A Sjö B Förekomst av parasitdrabbad öring i olika sjöar Sjö C Jämföra medelvärden hos kopplade stickprov Tio elitlöpare springer samma sträcka i en för dem
Stokastiska processer med diskret tid
Stokastiska processer med diskret tid Vi tänker oss en följd av stokastiska variabler X 1, X 2, X 3,.... Talen 1, 2, 3,... räknar upp tidpunkter som förflutit från startpunkten 1. De stokastiska variablerna
ÅF Ljud och Vibrationer Infomöte Paul Appelqvist 2014-10-27
ÅF Ljud och Vibrationer Infomöte Paul Appelqvist 2014-10-27 Ljudnivå vad är det? 10+10=13 20+20=23 40+40=43 2 3 Ljudets tidsvariation 4 Ljudtrycksnivå och Ljudeffektnivå? 5 A-, C-vägning, dba, dbc 6 Akustik
Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Dali Urban DEN MEST INNOVATIVA TURBIN DESIGNEN
Dali Urban DEN MEST INNOVATIVA TURBIN DESIGNEN Översikt Dali Urban har utvecklats för optimal prestanda vid låga vindhastigheter. Konen runt generatorn, eller the Venturi duct accelererar vind hastigheten
Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012
Föreläsning 1 Repetition av sannolikhetsteori Patrik Zetterberg 6 december 2012 1 / 28 Viktiga statistiska begrepp För att kunna förstå mer avancerade koncept under kursens gång är det viktigt att vi förstår
Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Modellering av Dynamiska system. - Uppgifter till övning 1 och 2 17 mars 2010
Modellering av Dynamiska system - Uppgifter till övning 1 och 2 17 mars 21 Innehållsförteckning 1. Repetition av Laplacetransformen... 3 2. Fysikalisk modellering... 4 2.1. Gruppdynamik en sciologisk modell...
Tendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet
Tendens - Energisäkerhet En genomgång av fenomenet Energisäkerhet Martin Karlsson, Westinghouse Beräkningsingenjör 1 WSE 12.1_Bl23 rev 1, 2016-01-08 Agenda Energisäkerhet, förklaring av begreppet. Fyra
Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar
Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar
Tentamen Luft och buller 7,5 hp
Sid 1 (14) Luft och buller 7,5 hp Kom ihåg att skriva kod på alla papper Du lämnar in. Skriv på angiven plats eller om så behövs på baksidan av papperet. Om du skriver på lösa blad, börja på nytt blad
SWEDAVIA AB, HÄRRYDA KOMMUN & FLYGPLATSFASTIGHETER I LANDVETTER AB. Vindanalys Program Airport City, Härryda kommun. Göteborg
SWEDAVIA AB, HÄRRYDA KOMMUN & FLYGPLATSFASTIGHETER I LANDVETTER AB Vindanalys Program Airport City, Härryda kommun Göteborg 2011-06-12 SWEDAVIA AB, HÄRRYDA KOMMUN & FLYGPLATSFASTIGHETER I LANDVETTER AB
Preliminära resultat. Ljudutbredning Påverkan av väder och vind. Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden?
Ljudutbredning Påverkan av väder och vind Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden? Preliminära resultat Conny Larsson Strömnäs, Norrbotten Foto Conny Larsson Kunskapen om både
Strategi för forskning och innovation om vindkraft
Strategi för forskning och innovation om vindkraft Om strategin En strategi för Energimyndighetens samlade vindkraftsarbete Gemensam målbild och strategi för forskning, stöd och utredningar Vägledning
Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar
Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar Rymdforum 9-10 mars 2015 Joel Rasch Molflow Innehåll Radio-ockultation, kort historik Radio-ockultation med GNSS Dagens satelliter Användningsområden 2
Mätningar och modellering i svensk miljö, hur optimerar vi bäst modellkedjan, och hur validerar vi den?
Mätningar och modellering i svensk miljö, hur optimerar vi bäst modellkedjan, och hur validerar vi den? Johan Arnqvist och Stefan Ivanell Hans Bergström, Hugo Olivares, Stefan Söderberg, Matthias Mohr,
AERODYNAMISKA BERÄKNINGSMETODER
AERODYNAMISKA BERÄKNINGSMETODER Utvecklingen på Saab 1965 1990 Utdrag ur Saab-Minnen Del 22-24 Av Bert Arlinger & Yngve Sedin Copyright by the authors: Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24
Stokastiska Processer och ARIMA. Patrik Zetterberg. 19 december 2012
Föreläsning 7 Stokastiska Processer och ARIMA Patrik Zetterberg 19 december 2012 1 / 22 Stokastiska processer Stokastiska processer är ett samlingsnamn för Sannolikhetsmodeller för olika tidsförlopp. Stokastisk=slumpmässig
STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA
STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA LONGITUDINELLA DATA Linda Wänström Linköpings universitet 12 December Linda Wänström (Linköpings universitet) LONGITUDINELLA DATA 12 December 1 / 12 Explorativ Faktoranalys
Lägesrapport Vindforsk IV: "P , Forestwind" Vindkraft i skog II Oktober 2015
Lägesrapport Vindforsk IV: "P 38522-1, Forestwind" Vindkraft i skog II Oktober 2015 Namn på projektet P 38522-1, Forestwind Vindkraft i skog II Projektledare Matthias Mohr, Uppsala universitet, matthias.mohr@geo.uu.se,
Datorbaserade beräkningsmetoder
Material, form och kraft, F10 Datorbaserade beräkningsmetoder Finita elementmetoden Beräkningar Strukturmekaniska analyser Kraft-deformation, inverkan av temperatur, egenfrekvens, buckling COSMOS/Works
Spridningsmodeller som hjälpmedel vid miljöprövningar
Spridningsmodeller som hjälpmedel vid miljöprövningar Gunnar Omstedt, SMHI Olika modeller för olika skalor och olika frågeställningar Något om validering De vanligaste modellerna i Norden Internationell
transportlösningar Road show om energieffektiva färjor, Stockholm 15 maj 2013 Roger Karlsson & Magnus Forsberg, SSPA
Energi och ruttoptimerade transportlösningar Road show om energieffektiva färjor, Stockholm 15 maj 2013 Roger Karlsson & Magnus Forsberg, SSPA Kan det vara så här? För att uppnå full potential av sjöburen
GIRAFFEN FÖRNYELSEBAR ENERGI FÖRNYELSEBARA MATERIAL PERFEKT SYNERGI
GIRAFFEN FÖRNYELSEBAR ENERGI FÖRNYELSEBARA MATERIAL PERFEKT SYNERGI Översikt Under ett år har Giraffen (som elbilsladdstation) i Västra Hamnen i Malmö dragit över 20.000 besökare ifrån hela Världen. Giraffen
Föreläsning 7: Punktskattningar
Föreläsning 7: Punktskattningar Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology April 7, 2014 Projektuppgift Projektet går ut på att genomföra ett statistiskt försök och analysera resultaten.
Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
RAPPORT VINDSTUDIER. Uppdrag. Vatthagen 1:103, Upplands Väsby. Datum
RAPPORT Uppdrag Vatthagen 1:103, Upplands Väsby Datum 2014-11-07 VINDSTUDIER Syfte Syftet med denna rapport är, genom att kartlägga den framtida vindsituationen i stora drag, ge ett underlag för att undvika
SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Flera stokastiska variabler.
SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 5. Flera stokastiska variabler. Jan Grandell & Timo Koski 31.01.2012 Jan Grandell & Timo Koski () Matematisk statistik 31.01.2012 1 / 30 Flerdimensionella
1 Potentiallösningen för strömningen kring en cylinder
Föreläsning 9. 1 Potentiallösningen för strömningen kring en cylinder I denna föreläsningen ska vi behandla strömningen kring en kropp som inte är strömlinjeformad och som ett speciellt exempel ska vi
Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT
Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT Jointly distributed Joint probability function Marginal probability function Conditional probability function Independence
Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Kovarians och kriging
Kovarians och kriging Bengt Ringnér November 2, 2007 Inledning Detta är föreläsningsmanus på lantmätarprogrammet vid LTH. 2 Kovarianser Sedan tidigare har vi, för oberoende X och Y, att VX + Y ) = VX)
Stadsklimateffekter i Uppsala Andreas Karelid
Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper ISSN 165-6553 Nr 47 Stadsklimateffekter i Uppsala Andreas Karelid SAMMANFATTNING Studierna av de lokala klimattyperna i våra städer blir allt viktigare
Alpin Aerodynamik. Åk fortare. Dr Fredrik Hellström. Christian Jansson. Aerodynamikrådgivare. Landslagsåkare S1
Alpin Aerodynamik Åk fortare Dr Fredrik Hellström Aerodynamikrådgivare Christian Jansson Landslagsåkare S1 En föreläsning om att åka fort och om förluster! Agenda Målsättning Introduktion till Speedskiing
Simulering av elmarknader. EG2205 Föreläsning 11, vårterminen 2016 Mikael Amelin
Simulering av elmarknader EG2205 Föreläsning 11, vårterminen 2016 Mikael Amelin 1 Kursmål Tillämpa stokastisk produktionskostnadssimulering och Monte Carlo-simulering för att beräkna förväntad driftkostnad
Vindmätning i Tomta 2014
1 Vindmätning i Tomta 2014 Resultatrapport Undersökningen utförd med stöd av utvecklingsanslag från 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning.. 3 2. Bakgrund. 4 3. Mätplatsen.. 5 4. Mätutrustning.. 6 4.1
HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning
HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 4 maj, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR145 Vatten/ Hydraulik sammmanfattning 4 maj 2016
TJÄNSTEANTECKNING 1 (5)
TJÄNSTEANTECKNING 1 (5) Användning av vindkraft i vägbelysning För att minska vägbelysningens miljöpåverkan gäller det att reducera energiförbrukningen. Bästa sättet är genom att använda effektiva ljuskällor,
Projekt Tritteboda Vindkraftpark
Projekt Tritteboda Vindkraftpark Vattenfall Vindkraft AB Informationsmöte Kännestubba Bygdegård 22 augusti 2013 1 Dagordning Välkomna Projektstatus Miljötillståndsprocessen Vind Ljud Fika Frågor Projektstatus
Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen
Repetion Jonas Björnsson Sammanfattning Detta är en kort sammanfattning av kursen Mekanik. Friläggning Friläggning består kortfattat av följande moment 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från
Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum
VÄRLDENS SKILLNAD Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum Svensk VindkraftsTekniskt Centrum har bildats för att stödja svensk industri med kunskap inom vindkraftens konstruktionsfrågor och för att utbilda ingenjörer
Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!
Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -
Föreläsning 7: Punktskattningar
Föreläsning 7: Punktskattningar Matematisk statistik Chalmers University of Technology September 21, 2015 Tvådimensionella fördelningar Definition En två dimensionell slumpvariabel (X, Y ) tillordnar två
3 750 anställda i ett 20-tal länder. Engineering 1 050 employees
ÅF 3 750 anställda i ett 20-tal länder ÅF Infrastruktur 1 100 employees Process 850 employees Engineering 1 050 employees System 400 employees Kontroll 275 employees 1 ÅF i korthet Division Expertis Konsulttjänster
eller
www.vindenergi.org eller www.vindforsk.se Vindforsk II Några fakta 3 år under 2006 2007 2008 med ca 15 milj/ år i ett gemensamt statligt industriellt program. Två rubriker: Grundläggande forskning (100%
Inverkan av det interna gränsskiktets höjd på turbulensstrukturen i ytskiktet
Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper ISSN 165-6553 Nr 5 Inverkan av det interna gränsskiktets höjd på turbulensstrukturen i ytskiktet Ulrika Hansson Sammanfattning Syftet med den här studien
PM Bussdepå - Gasutsläpp. Simulering av metanutsläpp Verkstad. 1. Förutsättningar
Simulering av metanutsläpp Verkstad 1. Förutsättningar 1.1 Geometri Verkstaden var 35,5 meter lång, 24 meter bred och takhöjd 6 meter. En buss med måtten längd 18 meter, bredd 2,6 meter och höjd 3,4 meter
Högkoncentrerade elektrolyter
Högkoncentrerade elektrolyter Viktor Nilsson Doktorandprojekt 2015-2020, Batterifondsprogrammet Patrik Johansson, Chalmers Tekniska Högskola Kristina Edström, Uppsala Universitet Energirelaterad Fordonsforskning
Temperatur (grader Celcius) 4 tim. och 32 min tim. och 12 min tim. och 52 min tim. och 1 min tim. och 4 min.
Hypotesprövning 1. En biolog undersöker om förekomsten av parasiten Gyrodactylus salaris är vanligare hos lax i södra Östersjön jämfört med norra. Han fångar in 111 laxar i norra Östersjön av vilka 56
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning
Föreläsning 7: Punktskattningar
Föreläsning 7: Punktskattningar Matematisk statistik Chalmers University of Technology April 27, 2015 Tvådimensionella fördelningar Definition En två dimensionell slumpvariabel (X, Y ) tillordnar två numeriska
LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket
LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet
Vindkraft i skog. Produktionsförutsättningar och externa faktorer. Markus Rönnqvist, Stockholm 2008 -- 1 --
Vindkraft i skog Produktionsförutsättningar och externa faktorer Markus Rönnqvist, Stockholm 2008 -- 1 -- Sammanfattning År 2002 sattes ett planeringsmål upp för att öka andelen förnyelsebar energi i Sverige.
LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA
LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna
Amplitudmodulation för vindkraftsljud
Amplitudmodulation för vindkraftsljud Martin Almgren, ÅF Almgren 2012 02 07 1 Akustisk kamera klipp på youtube Länk Almgren 2012 02 07 2 Varför är det lätt att höra vindkraftljud? Det karakteristiska svischande
Stokastiska processer med diskret tid
Stokastiska processer med diskret tid Vi tänker oss en följd av stokastiska variabler X 1, X 2, X 3,.... Talen 1, 2, 3,... räknar upp tidpunkter som förflutit från startpunkten 1. De stokastiska variablerna
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]
Utvärdering av dataprogram för vindresursberäkningar
UPTEC-ES13 004 Examensarbete 30 hp Januari 2013 Utvärdering av dataprogram för vindresursberäkningar En jämförelse av vindresursberäkningar i kuperad skogsterräng med programmet WAsP (linjär modellering)
Vindkraft - forskningsresultat. Sara Fogelström
Vindkraft - forskningsresultat Sara Fogelström 2016-11-02 Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum, Chalmers sara.fogelstrom@chalmers.se Regional översikt - Vindbrukskollen Vindbrukskollen Vindkraftsforskning
Förbättrad överhettartemperaturreglering med framkoppling från fysikaliska processmodeller. Martin Råberg
Förbättrad överhettartemperaturreglering med framkoppling från fysikaliska processmodeller Martin Råberg Projektet är ett samarbete mellan Sweco, Modelon och E.ON Projektets huvudsyfte var att utvärdera
Förnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Ljudutbredning Påverkan av väder och vind
Regionalt öppet seminarium Ljud från vindkraftverk 15 oktober 2012 Högskolan på Gotland Ljudutbredning Påverkan av väder och vind Conny Larsson Strömnäs, Norrbotten Foto Conny Larsson Kunskapen om både
SF1901: Sannolikhetslära och statistik
SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 5. Kovarians, korrelation, väntevärde och varians för summor av s.v.:er, normalfördelning (del 1) Jan Grandell & Timo Koski 15.09.2008 Jan Grandell &
Hjuleberg Vindkraftpark
Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt
Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft
Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med
Radiatorer KV-M Integra
Användningsområden Passar endast syrefria värmesystem. Systemtemperatur 35-110 C. Maximalt drifttryck 10 bar. Installation - Montering - Underhåll Samtliga radiatorer levereras med konsoler, luftskruv,
Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04
Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010
PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA
PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA ROLAND LORD PROJEKTCHEF 2010-02-04 1 VINDKRAFT I KALLT KLIMAT FÖRETAGET Helägt dotterbolag till RES Bildades 2002 Säte i Göteborg, lokalkontor i Östersund Cirka 30
Hemuppgift 2 ARMA-modeller
Lunds Universitet Ekonomihögskolan Statistiska Institutionen STAB 13 VT11 Hemuppgift 2 ARMA-modeller 1 Inledning Denna hemuppgift är uppdelad i två delar. I den första ska ni med hjälp av olika simuleringar
CFD-simulering av flöde i inloppstub och spiral
EXAMENSARBETE 2005:191 CIV CFD-simulering av flöde i inloppstub och spiral JENNIE ÅSTRÖM CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Maskinteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för Tillämpad fysik Maskin- och materialteknik
Optimera underhållet och maximera livslängden
Optimera underhållet och maximera livslängden VÄRLDENS SKILLNAD Ola Carlson & Sara Fogelström 2018-05-29 Energivärlden tema vind 1 of XX Optimera underhåll Tidigare projekt med GKN Aerospace: Underhåll
(A -A)(B -B) σ A σ B. på att tillgångarna ej uppvisar något samband i hur de varierar.
Del 2 Korrelation Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är korrelation?... 3 Hur fungerar sambanden?... 3 Hur beräknas korrelation?... 3 Diversifiering... 4 Korrelation och strukturerade produkter...
Havsytan och CO 2 -utbytet
Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian
SIMULERING AV SKOGSBRÄNDER. Christian Jönsson Johan Linåker Brandingenjörer LTH
SIMULERING AV SKOGSBRÄNDER Christian Jönsson Johan Linåker Brandingenjörer LTH FÖRDJUPNINGSSTUDIE: CANADIAN FOREST FIRE BEHAVIOR PREDICTION SYSTEM (FBP) AGENDA Bakgrund Problemställning Metod Allmänt om
Statistik och epidemiologi T5
Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer
Sensorteknik 2017 Trådtöjningsgivare
Sensorteknik 2017 Johan Nilsson http://www.kyowa-ei.com www.hbm.com Uppfanns 1938 i USA för mätningar under utveckling av jordbävningssäkra byggnader (Simmons & Ruge) Använda nu i ett stort antal tillämpningar