Tranås kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB Antal sidor: 10

Transkript

1 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 10

2 Innehåll 1. Sammanfattning/bakgrund Finansiella mål och god redovisningssed Mål för verksamheten 1 2. Syfte 2 3. Avgränsning 2 4. Revisionskriterier 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod 3 7. Projektorganisation 3 8. Anvisningar och styrdokument 3 9. Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Delårsrapporten i övrigt Förvaltningsberättelsen Balanskravet Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Nämndernas berättelser Teknik/griftegård, -2,0 mkr Kultur/Fritid, +0,9 mkr Barn/utbildning, +1,5 mkr Socialnämnd, -1,0 mkr Finansen, +9,9 mkr 8

3 1. Sammanfattning/bakgrund Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL 1 bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9a ). Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. Vi bedömer att delårsrapporten visar ett rättvisande resultat och att rapporten i allt väsentligt har upprättats enligt lagens krav och normerande organ. 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed Helårsprognosen för år 2011 ligger på ett resultat om 10,3 mkr, vilket skulle innebära att kommunens ekonomi kommer att vara i balans för helåret Ekonomiska mål: Kommunens ekonomiska mål för resultat och oförändrad debitering beräknar man kommer uppfyllas, medan målet avseende självfinansiering av investeringar inte beräknas uppfyllas. Revisorerna anses ha tillräckliga underlag till sin bedömning om målens uppfyllandegrad och kan med viss sannolik också bedöma att den lagda helårsprognosen kommer att kunna hållas. Det finns dock såväl risker som möjligheter i lagd helårsprognos. Vid revisorernas bedömning om rimligheten i att helårsprognosen kommer att hållas, finns alltid en viss risk för att vissa fordringar eller avsättningar inte är tillräckliga, t ex avseende ökade institutionsplaceringar och ekonomiskt bistånd hos socialnämnden. Avseende finansen (skatteavräkningen), så har man för helårsprognosen använt sig av prognosen som erhölls i augusti 2011 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), vilket bör säkerställa en så korrekt helårsprognos som möjligt. Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och i enlighet med god redovisningssed. 1.2 Mål för verksamheten 1. Minskad sjukfrånvaro i Ej mätt 2011 Ref till delårsrapport (sid 6) kommunen 2. Handlingsutrymme för varje nämnd? (svårt att mäta) Ref till delårsrapport (sid 6) Utöver dessa båda verksamhetsmässiga mål redovisar kommunen i delårsrapporten en uppföljning av delar av de mål som finns i respektive nämnds styrkort. Man har dock inte mätt flertalet av dessa mål under år 2011, varvid måluppfyllelsen kommer att granskas närmare till årsbokslutet De mål som är uppmätta synes dock som rimliga (ref till delårsrapport sid 7). 1 Kommunallag (1991:900) 1

4 2. Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för kommunrevisorernas uttalande beträffande delårsrapporten. 3. Avgränsning Granskningen omfattar delårsrapporten per Granskningen av räkenskaperna är översiktlig och avser endast underlag för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i delårsrapporten. I vår granskning ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring. 4. Revisionskriterier Vi kommer att bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt följer: Kommunallag och kommunal redovisningslag, KRL God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi kommer vidare att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål kommunfullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 5. Ansvarig styrelse Granskningen avser kommunstyrelsens delårsrapport som enligt 8 kap 20a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. Rapporten är saklighetsgranskad av kommunens ekonomichef Rosie-Marie Fors samt ekonom Pär Thudeen. 2

5 6. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive delårsrapporten Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Stickprovsvis avstämning och verifiering av väsentliga balansposter mot specifikationer med tillhörande underlag i den omfattning som krävs för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Översiktlig analys av resultaträkningen 7. Projektorganisation Granskningen har genomförts under ledning av Jerker Stenqvist, Godkänd revisor/certifierad kommunal yrkesrevisor tillsammans med Per Ewerlöf, Revisor och Magnus Eriksson, Revisor. 8. Anvisningar och styrdokument I KRL framgår att kommunerna ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, d v s högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av fullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av. I s Ekonomihandbok finns fastställt följande anvisningar: En delårsrapport skall tas fram per 31 augusti. Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Upplysningar skall därvid lämnas om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat eller ställning, och sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under rapportperioden eller efter dennes slut. Delårsrapporten delas in i två delar, en del som sammanfattar vad som hänt och är en enklare variant av årsbokslutet, dels en del som prognosticerar verksamhetens utfall för hela året. I lagen om kommunal redovisning finns krav på delårsrapport inskriven. 9. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 9.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. 3

6 Uppfyllandet av såväl finansiella som verksamhetsmässiga kommunövergripande mål i förvaltningsberättelsen finns angivet i delårsrapporten. Vi kan konstatera att kommunens ekonomi synes kunna vara i balans per Finansiella mål Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning 2011: Mål Uppfyllt Kommentarer 1. Resultat 3 ska uppgå till 0,5 % av skatter, Ja Kommunen beräknas uppgenerella statsbidrag och utjämningssystem, fylla 0,5 %-målet (dock ej dvs ca 4,3 mkr på helårsbasis (långsiktigt mål det långsiktiga målet 2 %) är dock fortfarande 2 %) 2. Investeringar ska självfinansieras Nej Hög investeringsprognos 2011 på 37,2 mkr 3. Oförändrad utdebitering Ja 9.3 Verksamhetsmål Avseende de verksamhetsmässiga målen som följs upp i delårsrapporten har målet avseende minskad sjukfrånvaro inte mätts år 2011 medan målet rörande handlingsutrymme för varje nämnd är svårt att mäta och kan därmed inte fastställas någon konkret måluppfyllelse för. Avseende övriga verksamhetsmässiga mål kommer dessa att följas upp närmare i årsredovisningen för år 2011, då flertalet av dessa mål ännu inte har mätts under år De mål som redovisas i delårsrapporten har fastställts av KF. Vi har inte bedömt om de redovisade målen är de mest relevanta för kommunen. 10. Delårsrapporten i övrigt 10.1 Förvaltningsberättelsen Enligt KRL 9:2 ska delårsrapporten innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående års utgång. Uppgift ska lämnas om: sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under rapportperioden eller efter dennes slut. Kommentar Vi bedömer att förvaltningsberättelsen tillsammans med nämndernas rapportering i allt väsentligt innehåller den information som den enligt ovanstående lagparagraf ska innehålla Balanskravet Helårsprognosen för år 2011 ligger på ett resultat om +10,3 mkr, vilket skulle innebära att kommunens ekonomi kommer att vara i balans för helåret

7 10.3 Resultaträkning (Belopp i mkr) Verksamhetens nettokostnader Utfall Året Utfall Fg år Budget året Prognos året Avvikelse prognos jmf med budget -549,6-521,2-838,1-838,7-0,6 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 567,5 554,7 837,3 850,1 12,8 Finansnetto 3,8 9,9 1,8-1,1-2,9 Årets resultat 21,7 43,4 1,0 10,3 9,3 Kommentarer Den försämrade helårsprognosen jämfört med utfallet per beror främst på att man räknar med högre kostnader under perioden september-december, bl.a. avseende kostnad för semesterlöner. Analys helårsprognos Budget Prognos +/- Ref KF inkl revision -31,1-31,2-0,1 Kommunstyrelse -46,8-46,8 0,0 Bygg/miljönämnd -6,3-6,1 0,2 Teknik/griftegård -36,2-38,2-2, Kultur/Fritid -34,0-33,1 0, Barn/utbildning -363,1-361,6 1, Socialnämnd -320,6-321,6-1, Summa drift -838,1-838,7-0,6 Finansen 10.4 Balansräkning 839,1 849,0 9,9 1,0 10,3 9, Kommunen (Belopp i mkr) Året fg år Fg år Balansomslutning 696,6 727,6 718,0 Redovisat eget kapital 560,2 538,4 543,6 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner 156,7 134,9 129,4 Soliditet redovisad 80% 74% 76% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder 22% 19% 18% Omsättningstillgångar 70,5 100,4 99,9 Kortfristiga skulder 79,3 137,9 135,2 Balanslikviditet 89% 73% 74% 5

8 Kommentar Instruktioner finns utfärdade för periodiserings- och prognosarbetet i samband med delårsbokslutet. Periodiseringsarbetet och rutinen för detta synes fungera bra. Aktiveringar av årets investeringar är gjorda. Största investeringar under perioden är Vatten- och Avlopp avseende bl a VA-ledningar Tranås-Gripenberg (2,3 mkr), Ängaryds IP (1,0 mkr), rondell Sveaparken (1,5 mkr) samt gångbana Storgatan (2,1 mkr). Anläggningstillgångarna är till viss del avstämda mellan huvudbok och anläggningsregistret. Detta arbete har dock försvårats nämnvärt avseende de försäljningar/utrangeringar som har skett under året och då kommunens anläggningsregister är svårhanterligt och inte visar på de saldon som skall brytas ut ur redovisningen avseende dessa poster. Avskrivningar påbörjas vanligen månaden efter anskaffningsmånaden och när så är tillämpligt följer man att avskrivning påbörjas när anläggningen tas i bruk. Vid omklassificeringar mellan tillgångsslag har man korrigerat ingående balanser mellan vissa konton avseende anläggningstillgångar. Detta har påpekats och bör inte ske, då ingående balanser skall vara detsamma som de utgående balanserna från åtet innan. Om korrigering är nödvändig pga bristen i anläggningsregistret så bör detta ske genom manuell bokföringsorder på innevarande år. Pensionsskuld, semesterskuld samt skuld för okompenserad övertid är fullt uppdaterade per delårsbokslutet. Avsättning för återställande av deponin görs löpande och per har den totala avsättningen ökat med 3,5 mkr. SKL:s augustiprognos ligger till grund för fordran skatteintäkter avseende både delårsbokslutet respektive helårsprognosen. Väsentliga balanskonton är avstämda och väl dokumenterade i skriftliga bokslutsbilagor. Vi anser att det föreligger goda förutsättningar, för att samtliga väsentliga poster ingår i delårsrapporten per Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver årets kassaflöden från verksamheterna, från investeringar och från finansieringen samt hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Kommentar Kassaflödesanalysen saknas i delårsrapporten, vilket borde tas fram även i delårsrapporten Sammanställd redovisning KRL ställer inget krav på att delårsrapporten ska omfatta de kommunala företagen, vilket dock rekommenderas av Rådet för kommunal redovisning. Enligt KRL 8:2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Av författningskommentarerna framgår att ett betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. Kommentar Delårsrapporten innehåller inte någon sammanställd redovisning, utan endast en kort översikt 6

9 över resultatutvecklingen i de kommunala bolagen fram till halvårsskiftet samt respektive bolags rapportering. En sammanställd redovisning i delårsrapporten är dock att rekommendera. Enligt kommunens ekonomiavdelning tar man inte fram någon sammanställd redovisning per den 31 augusti pga att det då skulle ta ca 4 veckor längre tid innan delårsrapporten kan fastställas och att den då inte längre känns lika aktuell. Detta bl a då bolagen måste ta sina delårsresultat i respektive bolagsstyrelse innan kommunen kan ta in boksluten i den sammanställda redovisningen. Samtidigt menar man vidare på att man istället lägger mera krut på den sammanställda redovisningen i årsbokslutet och därmed också i årsredovisningen Nämndernas berättelser Nämndernas måluppfyllelse återfinns delvis i delårsrapporten. Nämnderna beskriver också sina verksamheter jämfört med de anvisningar och mål som har satts upp. Denna information ger en god bild av verksamheterna och det som har hänt under året. Nedan följer en genomgång över de nämnder och enheter som beräknas ha en större skillnad i prognostiserat resultat jämfört med årets budget Teknik/griftegård, -2,0 mkr Den skattefinansierade verksamheten prognostiseras ge ett underskott om 2 mkr, trots en besparing på asfalt om ca 1 mkr. Den taxefinansierade verksamheten VA/avfall prognostiseras ge ett överskott om ca 0,5 mkr. Underskottet i den skattefinansierade verksamheten förklaras främst av de senaste årens kostsamma vintrar Kultur/Fritid, +0,9 mkr Fritidsavdelningen ger ett överskott om ca +1,0 mkr, vilket oavkortat kommer att användas i projektet ny ispist och läktare i ishallen på Bredstorps IP. Kultur-/ungdomsavdelningen beräknas hålla sin budget. Biblioteksavdelningen beräknas göra ett underskott om ca -0,1 mkr pga integrering av ett gemensamt biblioteksdatasystem, Göta, i samarbete med alla kommuner i Östergötland Barn/utbildning, +1,5 mkr Prognosen för årsutfallet är ett positivt resultat om ca 1,5 mkr, där budgetförbrukningen per ligger på endast 64,3 % jmf med riktpunkten 66,7 % Socialnämnd, -1,0 mkr Verksamhetens underskott beror på en kombination av en ökning av institutionsvård för barn, ökat ekonomiskt bistånd samt att förvaltningen inte klarat av att ställa om äldreomsorgens kostnader till ett tillfälligt lägre behov. 7

10 Finansen, +9,9 mkr Avser skatter, utjämning och ränteintäkter/-kostnader. Den stora positiva avvikelsen beror på högre skatteintäkter om 12,8 mkr, vilket baseras på prognos från augusti KPMG AB, Jerker Stenqvist Certifierad kommunal yrkesrevisor Per Ewerlöf Revisor 8