Stadsdelsnämnden Norr kallas till sammanträde torsdagen den 21 april 2016

Transkript

1 Stadsdelsnämnden Norr kallas till sammanträde torsdagen den 21 april 2016 Sammanträdet är öppet för allmänheten Tid: Plats: Stadsdelsförvaltningen Norr, Olovsholmsgatan 32 Sammanträdeslokal Fristad, plan 2 Ledamöter: Ersättare: Malin Carlsson (S) Ordförande, Marie Fridén (M) Förste vice ordförande Mats Tolfsson (S) Andre vice ordförande, Marie-Louise Eng (S) Oskari Anundi (S) Staffan Falk (MP) Annacarin Martinsson (M) Birgit Wahlgren (L) Monica Johansson (C) Leif Häggblom (SD) Pernilla Olsson (S) Björn Alexandersson (S) Börje Larsson (S) Jesper Nordén (V) Hanna Werner (MP) Amanda Wiktorsson (M) Seija Noppa (M) Tage Carlsson (L) Ingela Hallgren (KD) Daniel Assarsson (SD) Partigruppmöten för politisk beredning Den rödgröna gruppen träffas tisdagen den 19/4 kl i sammanträdeslokal Gingri, Stadsdelsförvaltningen Norr, Plan 3. Meddela eventuellt förhinder till Malin Carlsson, Alliansen träffas måndagen den 18/4 kl i sammanträdeslokal Bredared, Stadsdelsförvaltningen Norr, plan 1. Meddela eventuellt förhinder till Marie Fridén,

2 Ärenden 1. Upprop och val av protokollsjusterare och ersättare. Förslag till justerare: Staffan Falk (MP) med Mats Tolfsson (S) som ersättare. Protokollet justeras tisdagen den 26 april klockan 11:30 på Stadsdelskontoret Norr, plan Allmänhetens frågestund 3. Information från stadsdelschefen 4. Månadsrapport 2016/SDNN Skrivelse till Arbetslivsnämnden 2016/SDNN Fördelning av statliga medel för asylsökande elever 2016/SDNN Redovisning av statsbidrag 2016/SDNN Ledningssystem för elevhälsans psykologiska och medicinska insats 2016/SDNN Förhyrning av lokaler för förskola i Saturnushuset 2015/SDNN Projekteringsframställan för nybyggnation av Tallbackens förskola, Stora vägen Fristad 2016/SDNN Svar till Stadsrevisionen: Borås Stads personalpolitik 2015/SDNN Lokala regler och anvisningar för intern kontroll /SDNN Stadsdelsnämndens deltagande i konferens om våldspreventivt arbete 2016/SDNN Nedläggning av utredning av faderskap enligt 2 kap 1 föräldrabalken, sekretess 15. Ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8a föräldrabalken, sekretess 16. Ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8a föräldrabalken, sekretess 17. Överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap 8 föräldrabalken, sekretess 18. Anmälningsärenden I pärmen 19. Delegationsärenden I pärmen Malin Carlsson (S) Ordförande

3 Anmäl förhinder till Katarina Manfredsson, ,

4 Månadsuppföljning januari-mars 2016 Stadsdelsnämnden Norr

5 Innehållsförteckning 1 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål Egen organisation Stadsdelsverksamhet Resultat Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Kommungemensam verksamhet Resultat Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamhetsmått Skola Förskola Individ- och familjeomsorg för barn och ungdomar Äldreomsorg... 8 Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-mars (8)

6 1 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål 1.1 Egen organisation Ej uppnått Kommunfullmäktiges mål Uppnått 2015 Mål 2016 Uppnått Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, % 7,9 5 7,9 Ej uppnått Arbetad tid för timavlönade 102, ,2 Ej uppnått Hälsa- ett år utan sjukfrånvaro, andel i % 27, ,5 Stadsdelsnämndens målvärden är inte uppfyllda. Arbetet fortsätter med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser för att öka hälsan och att minska behovet av timavlönade vikarier. 2 Stadsdelsverksamhet 2.1 Resultat Verksamheternas nettokostnader Tkr Utfall Utfall Budget Budget 2016 Prognos avvikelse Prognos föregående period Administration Lokalt inflytande och förebyggande verksamhet Fritid Kultur Förskola Grundskola inkl. särskola, fritidshem Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Kost- och lokalvård Buffert Totalt Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-mars (8)

7 Resultatanalys Stadsdelsnämnden Norr redovisar i denna prognos ett underskott med 0,4 mnkr för stadsdelsegen verksamhet. I detta underskott ingår inte merkostnader för att delade turer har tagits bort utan stadsdelen prognostiserar att dessa ska finansieras av utfördelat statsbidrag. IFO prognostiserar ett underskott där utredning pågår om vilken förvaltning som har det egentliga betalningsansvaret. Sedan i december har ärendehandläggning ökat sina beställningar och i nuläget är samtliga beställningar över budgeterad nivå. Åtgärder planeras som bör kunna genomföras då ärendehandläggning är bättre bemannad än tidigare och flytten avklarad. Den interna hemtjänstproduktionen planerar att genomföra åtgärder för att förbättra brukartiden, dvs att en större andel av den arbetade tiden tillbringas tillsammans med brukaren. För att inte den interna hemtjänsten ska öka personalkostnaderna förutsätter detta att beställningen av hemtjänstinsatser inte ökar ytterligare. 2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Administration Ingen avvikelse prognostiseras Lokalt inflytande och förebyggande verksamhet Ingen avvikelse prognostiseras Fritid Ingen avvikelse prognostiseras Kultur Ingen avvikelse prognostiseras Förskola Lokalkostnaderna beräknas överstiga budget men förskolan prognostiserar ett totalt resultat i balans vid årets slut Grundskola inkl. särskola, fritidshem I prognosen har det tagits hänsyn till ännu ej beslutad fördelning av statsbidrag till asylsökande elever. Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-mars (8)

8 2.2.7 Individ- och familjeomsorg Det prognostiserade underskottet beror på ökade kostnader för öppenvård samt ett ökat behov av institutionsplaceringar under året Äldreomsorg Underskottet beror framför allt på att köp av korttidsplatser årets första månader överstigit budgeterat antal samt att de prognostiserade köpen av extern hemtjänst överstiger budget. Även den interna hemtjänstproduktionen prognostiserar ett underskott. Den nya upphandlingen av kyld mat innebär en ökad kostnad för stadsdelen med ca 400 tkr samt ett prognostiserat underskott avseende bostadsanpassningsbidrag med tkr. I prognosen ingår det statsbidrag som fördelats till Stadsdel Norr. Åtgärder som kommer att vidtas är bl a att: inom hemtjänsten förbättra brukartiden genom att tex minska antalet bomtider/avböjda beslut. inom ärendehandläggning öka antalet omprövningar, hemtagning från korttidsboende, förkorta beslutens varaktighet, tätare uppföljningar mm Prognosen har beräknats utifrån att beställningarna kommer att minska i jämförelse med nivåerna i nuläget Kost- och lokalvård Ingen avvikelse prognostiseras Buffert Eftersom verksamheterna totalt redovisar ett underskott som överstiger avsatt buffert kan denna betraktas som förbrukad. 3 Kommungemensam verksamhet 3.1 Resultat Verksamheternas nettokostnad Tkr Utfall Utfall Budget Budget 2016 Prognos avvikelse Prognos föregående period Badresor m.m Förskola Grundskola inkl. särskola, fritidshem Barnkolonin Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-mars (8)

9 Tkr Utfall Utfall Budget Budget 2016 Prognos avvikelse Prognos föregående period Äldreomsorg IFO Asyl Buffert Totalt Resultatanalys Stadsdelsnämnden Norr redovisar i denna prognos ett underskott med 200 tkr för kommungemensam verksamhet. I detta underskott ingår inte beräknade merkostnader för att delade turer har tagits bort eftersom detta prognostiseras att finansieras via utfördelat statsbidrag. Äldreomsorgens underskott beror på ett flertal olika faktorer som ännu inte är kända, t ex om och när beslut fattas om omdaning till annan typ av boende. 3.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Badresor mm Inga avvikelser prognostiseras Förskola Prognosöverskottet avser minskade kostnader för vårdnadsbidrag Grundskola inkl. särskola, fritidshem Stadsdelsnämnden tillskriver Arbetslivsnämnden om att ta ytterligare del av etableringsmedel för att täcka prognostiserat underskott. Om inte Arbetslivsnämnden bifaller skrivelsen planeras stora minskningar på studiehandling för stadsdelarnas verksamheter Barnkoloni Inga avvikelser prognostiseras Äldreomsorg Det prognostiserade underskottet avser Margaretagatan 5 och Klibbskivlingen och beror på beslutat intagningsstopp och att tomplatsersättning ej erhålls. Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-mars (8)

10 3.2.6 IFO Asyl Prognos för årets resultat kommer att redovisas efter att ansökningarna för kvartal 1 till Migrationsverket är sammanställda, dvs i tertialrapport 1. 4 Verksamhetsmått 4.1 Skola Grundskola Verksamhetsmått Budget 2016 Utfall Mar 2015 Utfall Feb 2016 Utfall Mar 2016 Antal egna elever i fristående skola Förskola Förskola Verksamhetsmått Budget 2016 Utfall Mar 2015 Utfall Feb 2016 Utfall Mar 2016 Antal placerade barn från egen stadsdel Individ- och familjeomsorg för barn och ungdomar Familjehem Verksamhetsmått Budget 2016 Utfall Mar 2015 Utfall Feb 2016 Utfall Mar 2016 Antal placerade barn/ungdomar, Institutioner för 0-12-åringar Verksamhetsmått Budget 2016 Utfall Mar 2015 Utfall Feb 2016 Utfall Mar 2016 Antal placerade barn/ungdomar Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-mars (8)

11 4.3.3 Institutioner för åringar Verksamhetsmått Budget 2016 Utfall Mar 2015 Utfall Feb 2016 Utfall Mar 2016 Antal placerade barn/ungdomar Äldreomsorg Utförd tid Verksamhetsmått Budget 2016 Utfall Mar 2015 Utfall Feb 2016 Utfall Mar 2016 Total utförd tid i egen regi hos brukare, timmar Tid som utförs av extern utförare hos brukare enligt hemtjänstvalet, timmar Uppgifter ang utförd tid finns inte tillgängliga/är ej tillförlitliga avseende februari Vård- och omsorgsboende med hemtjänst Verksamhetsmått Budget 2016 Utfall Mar 2015 Utfall Feb 2016 Utfall Mar 2016 Antal köpta platser Vård- och omsorgsboende med heldygnsomsorg Verksamhetsmått Budget 2016 Utfall Mar 2015 Utfall Feb 2016 Utfall Mar 2016 Antal köpta platser Korttidsvård Verksamhetsmått Budget 2016 Utfall Mar 2015 Utfall Feb 2016 Utfall Mar 2016 Antal köpta dygn med korttidsvård, för egna stadsdelsinvånare Budget feb 527, budget mars 476 Stadsdelsnämnden Norr, Månadsuppföljning januari-mars (8)

12 1(3) Joakim Cannerfors Dnr 2016/SDNN0081 Områdeschef Kommungemensam Förskola och Skola Skrivelse till Arbetslivsnämnden Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr tillskriver Arbetslivsnämnden för att ta del av ytterligare etableringsmedel i avsikt att täcka kostnadsökningar på Centrum för Flerspråkigt Lärande under Ärendet På grund av det stora antalet nyanlända de senaste åren har Centrum för Flerspråkigt Lärande (CFL:s) verksamhet vuxit avsevärt. Antalet elever som har modersmålsundervisning i grundskolan har ökat från 800 år 2010 till 2200 år Antalet elever som får studiehandledning har under samma period ökat från 10 till 600. Mottagandet med utredning och skolplacering har under perioden 2010 till 2015 ökat från ca 90 till 800. Prognosen är ca 600 för 2016 men det är osäkert hur många som kommer. Förberedelseklassverksamheten finansieras av stadsdelarna genom köp och sälj. Arbetslivsnämnden har de senaste åren fört över medel från etableringsersättningen till Stadsdelsförvaltingen Norr som i sin tur fördelat dessa till stadsdelarna och CFL. Detta har skett dels genom riktad ramförstärkning till CFL och dels genom att föra över en schablon på kr per år och nyetablerad elev under två år till stadsdelarna. Dessutom fattades 2015 beslut om att till skolan föra över 15 mnkr under kommande två läsår för att stärka arbetet kring nyanlända elever. Inför 2016 beslutade Arbetslivsnämnden att förenkla överföringen av etableringsmedel till skolan genom att öka schablonen till kr och upphäva gamla beslut. Kommungemensam förskola och skola har beräknat merkostnaderna för nyanlända dels för stadsdelarna och dels för CFL. Av denna beräkning framgår att om stadsdelarna får de kr som Kommunfullmäktige beslutat tilldela för att täcka merkostnader för det stora antalet asylsökande och de tidigare utlovade av de etableringsmedel som överförs till Kommungemensam förskola och skola så

13 2(3) Joakim Cannerfors Dnr 2016/SDNN0081 Områdeschef Kommungemensam Förskola och Skola kommer detta att kompensera för beräknade merkostnader. Tekniskt sker det genom att alla etableringsmedel förs till CFL som sedan fördelar 6,2 mnkr till stadsdelarna i enlighet med det gamla beslutet om 15 mnkr under två läsår. CFL beräknade kostnader täcks inte av ramtilldelningen och trots att resterande etableringsmedel behålls för att finansiera all ny studiehandledning, prognostiseras ett underskott på ca 7 mnkr för Om CFL inte får täckning för detta underskott kommer inte studiehandledning kunna erbjudas skolorna i stadsdelarna till hösten. Stadsdelsnämnden Norr tillskriver därför Arbetslivsnämnden för att ta del av ytterligare etableringsmedel i avsikt att täcka kostnadsökningar på Centrum för Flerspråkigt Lärande under Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Borås Stad. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Ett beslut om förstärkning av CFL:s ram skulle gynna nyanlända elevers och därmed alla elevers skolgång. Likabehandling Jämställdhet, tillgänglighet och mångfald påverkas inte av ärendet.

14 3(3) Joakim Cannerfors Dnr 2016/SDNN0081 Områdeschef Kommungemensam Förskola och Skola Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har inte beaktats i ärendet. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

15 1(3) Joakim Cannerfors Dnr 2016/SDNN0063 Områdeschef Fördelning av statliga medel för asylsökande elever Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr godkänner upprättat förslag till fördelning av medel för asylsökande elever och ger Kommungemensam Förskola och Skola i uppdrag att snarast utbetala dessa. Ärendet Borås Stad har fått 81,0 mnkr i ett tillfälligt generellt statsbidrag för ökade kostnader i samband med den rådande flyktingsituationen. Av dessa pengar avser 6,2 mnkr år 2015 och har då bokförts och räknats in i kommunens resultat för Kommunfullmäktige har beslutat att återstående 74,8 mnkr ska fördelas på följande sätt. (tkr) SDN Norr Kommungemensamt i samråd med övriga SDN Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Summa Siffrorna för 2017 är preliminära och en avstämning av elevutvecklingen med avseende på asylsökande och övriga nyanlända skall i oktober göras av Ekonomistyrning. Om fördelningen av asylsökande och nyanlända mellan nämnderna då väsentligen avviker från de siffror som legat till grund för beslutet, kan en justering inför 2017 komma att göras. I Kommunfullmäktiges beslutsunderlag framgår att medlen är avsedda för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stadsdelsnämnden Norr skall nu fördela tkr till grundskolan. Handläggaren av ärendet har av ekonomistyrning instruerats att fördela dessa medel i proportion till antalet asylsökande elever. Ett utdrag ur elevregistret Extens ger följande underlag till beslutet. Asylelever Belopp kr Engelska skolan Borås Kristna Skola

16 2(3) Joakim Cannerfors Dnr 2016/SDNN0063 Områdeschef Norr Väster Öster Summa Av de 448 elever som tillhör stadsdelarna går hela 207 stycken på CFL och har inte ännu placerats på någon hemskola, varför det inte är möjligt att styra dessa medel ner på enhetsnivå. Stadsdelsnämnden Norr föreslås därför överföra dessa medel till områdeschefen för skola* i respektive förvaltning för att denne i sin tur självständigt får fatta beslut om vidare användning av medlen inom verksamheten grundskola. De fristående skolorna föreslås få sina medel utbetalade till respektive skola. * För Norrs vidkommande föreslås dessutom en fördelning till områdeschef förskola. Se nedan. Särskild satsning på öppen förskola på Saltemad Områdeschef förskola i Norr har fått ett särskilt uppdrag att bedriva öppen förskola för de tjugotalet asylbarn som bor på Saltemad. För dessa barn erhålls ingen ersättning från Migrationsverket då öppen förskola inte ingår i schablonersättningen. Stadsdelsnämnden Norr föreslås därför omfördela kr från områdeschef skola i Norr till områdeschef förskola i Norr. Detta innebär förr Norrs vidkommande att följande uppdelning sker mellan verksamheterna. Belopp kr OC Förskola OC Skola Summa

17 3(3) Joakim Cannerfors Dnr 2016/SDNN0063 Områdeschef Särskild satsning på skolbiblioteken. Efter förfrågan från kulturverksamheten i stadsdelarna har områdeschefer för skolan beslutat avsätta kr för att stärka utbudet av litteratur på de vanligaste modersmålen på de skolbibliotek där detta behövs. Av de medel som avsätts till stadsdelarnas skolverksamhet ska följande belopp reserveras för skolbiblioteksverksamheten och områdeschef för skola ska i samråd med områdeschef för kultur fördela dessa medel till skolbiblioteken. Belopp kr Norr Väster Öster Summa Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms gynna skolornas ekonomi under Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Då skolorna ges bättre ekonomiska förutsättningar att tillgodose asylsökande elevers specifika behov gynnar detta alla elever. Likabehandling Jämställdhet, tillgänglighet och mångfald påverkas inte av ärendet. Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har inte beaktats i ärendet. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

18 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag /KS Tilläggsanslag i Budget 2016 Fördelning av generellt statsbidrag med anledning av den rådande flyktingsituationen (Kommunfullmäktiges tryckta handlingar 2016, nr 70, sid B 815) Borås Stad har fått sammanlagt 81,0 miljoner kronor i ett tillfälligt generellt statsbidrag för ökade kostnader i samband med den rådande flyktingsituationen. Av dess pengar avser 6,2 miljoner kronor år 2015 och har då bokförts och räknats in i kommunens resultat för Återstående tillgängliga medel 74,8 miljoner kronor föreslås att användas till att tillfälligt förstärka våra verksamheter och får då ses som ett extra utökat ekonomiskt utrymme utöver de ordinarie ersättningsformer och statsbidrag som finns tillgängliga för flykting- och invandringshanteringen. De verksamheter som primärt berörs för kommunen är grund- gymnasie- och vuxenutbildningen. Vad gäller kommunens hantering av det generella statsbidraget uttalar RKR (Rådet för kommunal redovisning) att det skall vara helt intäktsfört under Detta innebär då att vi sannolikt kommer att få ett redovisningsmässigt överskott i bokslut 2016 och motsvarande underskott under Hur detta skall hanteras i en balankravsutredning får vi ta ställning till då. Ett alternativ är att öronmärka överskottet i bokslut Kommunstyrelsen är medveten om att det kan finnas andra verksamheter som har tillkommande kostnader i samband med den stora flyktingtillströmningen. I syfte att så fort som möjligt ge de stora verksamheterna besked om de extra resurserna har inte alla verksamheter genomlysts. Kommunstyrelsens beslut , 104 Kommunstyrelsen beslutar på förslag av kommunalrådet Ulf Olsson (S) föreslå Kommunfullmäktige besluta: Följande nämnder erhåller tillfälligt utökade Kommunbidrag Stadsdelsnämnden Norr kommungemensam verksamhet tkr tkr Utbildningsnämnden tkr tkr Kommunstyrelsen tkr I beslutet deltar inte Patric Silfverklinga (SD).

19 Kommunfullmäktige Lena Palmén (S) yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag samt att Kommunfullmäktige dessutom beslutar: Kommunstyrelsen kommer under oktober månad 2016 att göra en avstämning på faktiska elevsiffror och är avvikelserna väsentliga kan det innebära en omfördelning av de tillkommande resurser som avser Anna Svalander (L) och Annette Carlson (M) yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag samt bifall till Lena Palméns tilläggsyrkande. Kommunfullmäktige beslutar: Följande nämnder erhåller tillfälligt utökade Kommunbidrag Stadsdelsnämnden Norr kommungemensam verksamhet kronor kronor Utbildningsnämnden kronor kronor Kommunstyrelsen kronor Kommunstyrelsen kommer under oktober månad 2016 att göra en avstämning på faktiska elevsiffror och är avvikelserna väsentliga kan det innebära en omfördelning av de tillkommande resurser som avser I beslutet deltar inte Patric Silfverklinga (SD), Leif Häggblom (SD), Sten Lundgren (SD), Pertti Merstrand (SD), Crister Spets (SD), Björn Qvarnström (SD), Tony Strandgård (SD), Thor Öhrn (SD) och Philip Pettersson (SD). Vid protokollet Göran Björklund Justeringen tillkännagiven på kommunens anslagstavla den 24 mars 2016 Per-Olof Höög (S) Leila Pekkala (S) Falco Güldenpfennig (KD) Rätt utdraget betygar: Maimu Seppel

20 1(7) Hans Abrahamsson, Områdeschef Joakim Cannerfors Dnr 2016/SDNN0049 Områdeschef Redovisning av statsbidrag Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr godkänner redovisningen och översänder densamma till Kommunstyrelsen, Stadsdelsnämnden Öster och Stadsdelsnämnden Väster. Ärendet Stadsdelsnämnden har begärt en samlad redovisning över vilka statsbidrag som finns riktade till barn och unga inom förskola, grundskola samt IFO Asyl för 2016 och hur dessa sökts. Följande tabell ger en översikt. FÖRSKOLA OCH SKOLA Maxtaxa och Kvalitetssäkrande åtgärder Kompensation för maxtaxa för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Betalas ut automatiskt två gånger per år. Ansöker även för kvalitetshöjande åtgärder (ökad antal anställda och kompetensutveckling). Omsorg på obekväm arbetstid "Nattis" För täckning av kostnader för omsorg under obekväm tid och som erbjuds i minst 30 timmar per barn och månad. Mindre barngrupper i förskolan kr för varje plats som barngruppen minskas med eller för att motverka en planerad ökning av barngruppens storlek. Den totala summan att fördela under läsåret är 830 miljoner kronor. Entreprenörskap Bidrag för att utveckla kompetenser om projekt, företagande, entreprenörskap och främja flickors och kvinnors entreprenörskap. Minoritetsspråk Kompetensutveckling för modersmålslärare. Ekonomistyrning gör ansökan och medel fördelas via resursfördelningsmodellen. Ram för Maxtaxa: kr. Ram för Kvalitetshöjande åtgärder: kr. Ansökt Staden har beviljats kr Ej rekvirerat ännu. Betalas ut i två omgångar. Ansökan för 16/17: kr ska skickas in senast 31/3. Gäller både förskola, grundskola och gymnasium. Ingen ansökan Ansökan 2016 senast 18 april. Ej ansökt.

21 2(7) Hans Abrahamsson, Områdeschef Joakim Cannerfors Dnr 2016/SDNN0049 Områdeschef Papperslösa barn Bidrag för utbildning av barn, som vistas i landet utan tillstånd. Från förskoleklass-gymnasium. Utökad undervisningstid för nyanlända elever Får undervisning i svenska som omfattar minst 105 timmar per läsår utöver den ordinarie undervisningen. Kan få kr per elev och termin. Karriärtjänster Bidraget ska täcka löneökningar för förstelärare och lektorer kronor per bidragsår för en förstelärare kronor per bidragsår för en lektor. Karriärtjänster utanförskapsområden Lärarlönelyftet Ny satsning. Löneökning till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Löneökningen ska ligga på i genomsnitt mellan kronor och kronor per månad och lärare, en ökning utöver den ordinarie lönerevisionen. Maximalt 10 procent får användas till löneökning för förskollärare i förskolan och fritidspedagoger i fritidshemmet. Lågstadiesatsningen Bidraget ska höja utbildningens kvalitet för de lägre årskurserna och ge lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 mer tid för varje elev. Förstärkning av personal ska ske genom att relationen mellan antalet heltidstjänster inom respektive personalkategori i förhållande till antalet elever F-3 ökar för huvudmannen totalt. Ansökt våren 16. Schablonbelopp 2015 ca 170 tkr. Årets belopp är ännu inte beslutat. Borås Stad ingår i försöksverksamheten för detta statsbidrag. (Daltorpskolan, Dalsjöskolan, Särlaskolan) Vi har rekvirerat för 101 elever VT16, men ej fått beslut ännu. Borås Stad har ansökt 16/17 för 176 st. förstelärare ( lektor) Beviljat att rekvirera för max kr. Borås ingår i denna satsning då Hässleholmen räknas som utanförskapsområde, men staden har aldrig rekvirerat medel. Villkoren i förordningen är svåra att uppfylla. Ansökt VT 16. Sista ansökningsdatum är 1 maj. Ca 600 pedagoger kommer att få ta del av satsningen. Kommer att gälla från halvårsskiftet. Borås Stad har ansökt och rekvirerat kr för 15/16. Ansökan för 16/17 kommer att kunna göras i maj.

22 3(7) Hans Abrahamsson, Områdeschef Joakim Cannerfors Dnr 2016/SDNN0049 Områdeschef Matematiklyftet Kompetensutvecklingsinsats i didaktik för lärare som undervisar i matematik genom kollegialt lärande. Bidrag lämnas för matematikhandledare och matematiklärare som deltar på arbetstid. Läslyftet En fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare som bygger på kollegialt lärande. Syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga. Bidrag lämnas för handledare som ersättning för lön. Bidraget är ett schablonbelopp som motsvarar 10 eller 20 procent av en genomsnittlig heltidslön för en lärare. Lärarlyftet Kostnadsfri och skräddarsydd utbildning på utvalda universitet och högskolor. Kan användas till att minska arbetstiden, resor, litteratur mm kr/högskolepoäng: svenska som andra språk och SFI. 1000kr/högskolepoäng för kurser i matematik och speciallärarutbildning.500 kr/högskolepoäng för kurser i övriga ämnen. Läxhjälp Bidraget ska gå till frivilligt anordnande av läxhjälp till elever utanför ordinarie undervisningstiden. Nytt för i år är att det även gäller de yngre åldrarna. Lovskola Bidrag ges för elever som deltar i frivillig undervisning under skollov i syfte att öka möjligheterna att nå kunskapskraven. Icke folkbokförda barn (diplomatbarn) Rusta upp skollokaler Ett nytt statsbidrag hos Boverket. Nationell satsning 330 mnkr. Ansöks löpande. Har fått bidrag tidigare år. Borås Stad har fått beviljat för 15/ lärare: 196 tkr. Handledare: 312 tkr. Bidraget tas bort för 16/17. Grundskolan har ej ansökt för 16/17. Egen satsning på läsutveckling har pågått i fyra år och fortsätter. Skolorna bedömer inte att det ryms mer kompetensutveckling nu inom läsning. Borås Stad har ansökt för 6 lärare vt16, vilket motsvarar kr. Har ansökt tidigare år, men ej fått beviljat. Ansökt i år, men ansökningstiden är förlängd och komplettering ska göras senast den 11 april. Ansökt för både grundskola och gymnasium. Ram för sommarskola: kr och för övriga lov: kr. Ej ansökt. Ansökan sköts av LFF. Upprustning av Fristadskolan 2016.

23 4(7) Hans Abrahamsson, Områdeschef Joakim Cannerfors Dnr 2016/SDNN0049 Områdeschef Skapande skola Skolor får bidrag från Kulturrådet för kreativa konst- och kulturprojekt i skolan. Målet är att långsiktigt integrera konst och kultur i undervisningen, öka måluppfyllense genom det kreativa lärandet och stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Insatserna riktar sig till årskurserna F 9. Ökad kvalitet i fritidshem En ny satsning som är på gång. Skolverket har ännu inte fått uppdraget från regeringskansliet. Nationell Satsning på 200 mnkr. Ökad kvalitet Skolbibliotek Nytt. Regeringskansliet håller på att arbeta med förordningen. Nationell satsning 15 mnkr. Stöd till elevhälsan i ny form Nationellt: 200 Mnkr. Kompetensutveckling i specialpedagogik Nytt bidrag. Nationell satsning, 400Mnkr. Kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare. Nytt, ingen info ännu. Nationell satsning för både grundskola, gymnasium och VUX, 15 Mnkr. Övrig kompetensutveckling Nationell satsning på 100 Mnkr. Exempelsvis Nyanlända lärare. Samverkan för bästa skola I dialog med huvudmän erbjuder Skolverket stöd för att höja kvaliteten hos utvalda skolor. Ersättning från Migrationsverket för asylsökande barn och elever. (Ej ensamkommande barn som hanteras genom IFO Asyl. Se nedan) Borås Stad har fått beviljat läsåret 15/16. Ansökan 16/17: kr Har inte fått beslut ännu, troligt att ansökan får justeras. Finns ännu ingen information. Finns ännu ingen information. Finns ännu ingen information. Finns ännu ingen information. Finns ännu ingen information. Finns ännu ingen information. Det är Skolinspektionen som lämnar förslag på skolor till Skolverket. Skolverket har inte 2016 valt ut någon skola i Borås. Ansökan sköts av områdeschef för verksamheten. Förskola: kr/år från 3 års ålder Förskoleklass: kr/år Grundskola: kr/år

24 5(7) Hans Abrahamsson, Områdeschef Joakim Cannerfors Dnr 2016/SDNN0049 Områdeschef Ersättning från Migrationsverket för extraordinära utbildningskostnader för asylsökande barn. Ett nytt bidrag som ansöks hos Migrationsverket. Etableringsmedel från ALF Utbetalas av ALF för nyetablerade barn och elever under deras första två år. Extra statsbidrag - 81 mnkr till Borås Stad för att hantera det stora antalet flyktingbarn 200 extra miljoner Till de 46 kommuner som tagit emot flest nyanlända elever. Ensamkommande ungdomar asyl ersättning från Migrationsverket Schablonersättningar IFO ASYL - För 15/16 kommer CFL att ansöka för extra hyreskostnader och för 2016 kommer även Utbildningsförvaltningen att ansöka för extra hyreskostnader. Områdeschefer för skola kan söka medel för kostnader för elever med omfattande stödbehov samt skolskjutskostnader för särskoleelever kr/barn/elev per år under de två första åren. För förskolebarn används medlen till modersmålsstöd genom CFL. Medlen för skolelever fördelas dels till CFL och dels till stadsdelarna. Kommunfullmäktige fördelar kr för 2016 och preliminärt kr för 2017 till grundskolan. Borås Stad räknas inte till de kommuner som tagit emot flest nyanlända elever. Inget bidrag Asylsökande enligt avtal: Boendeersättning 1600/dygn och avtalad plats (f.n. 221 st) Boendeersättning 300/dygn och placerat barn Asylsökande utöver avtalet: Boendeersättning 1900/dygn och placerad Utredningskostnad en gång per mottaget barn: kr/placerad i HVB /placerad i familjehem Schablonersättning för avtalskommun: kr/år Tillfälligt boende i familjehem/hvb: Återsöker faktisk kostnad

25 6(7) Hans Abrahamsson, Områdeschef Joakim Cannerfors Dnr 2016/SDNN0049 Områdeschef Ensamkommande barn som får PUT - ersättning från Migrationsverket Schablonersättningar Ensamkommande barn som får PUT - ersättning från ALF Schablonersättningar Asylsökande/PUT familjer - ersättning från Migrationsverket Ungdomar som erhåller PUT: kr Ungdomar som har PUT: Boendeersättning 1600/dygn och avtalad plats (f.n. 45 st) Boendeersättning 300/dygn och placerat barn Utöver avtalet gäller faktisk kostnad Boendestöd: Ungdomar år faktisk kostnad Stödboende: 1000 kr/barn och plats Ungdomar som erhåller PUT: kr under två år för barn mottagna före 1 jan / barn som mottagits efter 1 januari Asylsökande barn som vårdas utanför hemmet: Faktisk kostnad återsöks Asylsökande familj: Faktisk kostnad för insats även kring vårdnadshavare kan sökas. Familj som fått PUT: Extraordinära kostnader kan sökas med osäker utgång. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet i sin helhet visar på det ekonomiska perspektivet för Borås Stad.

26 7(7) Hans Abrahamsson, Områdeschef Joakim Cannerfors Dnr 2016/SDNN0049 Områdeschef Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Barn och ungdomar påverkas av att staden rekvirerar statliga medel att använda för att utveckla verksamheten. Likabehandling Jämställdhet, tillgänglighet och mångfald påverkas inte av ärendet. Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har inte beaktats i ärendet. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

27 1(2) Björn Klug Dnr 2016/SDNN0060 Utvecklingsledare Kommungemensam Förskola/Skola Ledningssystem för elevhälsans psykologiska respektive medicinska insatser Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr beslutar i egenskap av ansvarig vårdgivare att fastställa ledningssystem daterade för elevhälsans medicinska insats respektive elevhälsans psykologiska insats. Ärendet Socialstyrelsen föreskriver genom föreskrift SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete att den vilken bedriver verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten samt att ledningssystemet används för att systematiskt och fortlöpande används för att säkra verksamhetens kvalitet. Inom Borås Stad har det till dags dato saknats ledningssystem för elevhälsans medicinska insatser respektive elevhälsans psykologiska insatser. Genom antagandet av föreliggande ledningssystem påbörjas åtgärdandet av denna brist. Förordnade verksamhetschefer för elevhälsans medicinska insats respektive elevhälsans psykologiska insats uppdras av nämnden att omgående implementera ledningssystemet i verksamheterna samt påbörja utarbetandet av rutiner i enlighet med ledningssystemet. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms kunna medföra ökad grad av uppföljning av verksamheternas kvalitet. I och med att brister kan framkomma kan avhjälpande åtgärder medföra kostnader för Borås Stad. Samtidigt syftar ledningssystemet till att framtida avvikelser samt vårdskador förebyggs vilket i sin tur medför att framtida kostnader och skadeståndsanspråk undviks.

28 2(2) Björn Klug Dnr 2016/SDNN0060 Utvecklingsledare Kommungemensam Förskola/Skola Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Barn och ungdomar påverkas av ärendet så tillvida att deras rätt till hälsooch sjukvård av god och säker kvalitet kan garanteras inom ramen för skolverksamheten. Likabehandling Jämställdhet, tillgänglighet och mångfald påverkas inte av ärendet. Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har beaktats främst genom undersökningar av andra vårdgivares ledningssystem, primärt kommuner och med fokus på skolväsendet. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, Samverkan vid LSG, Lokal samverkansgrupp för Kommungemensam Förskola och Skola Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

29 1(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Ledningssystem Elevhälsans medicinska insats Samredovisat för följande vårdgivare vid Borås Stad: Stadsdelsnämnd Norr Stadsdelsnämnd Väster Stadsdelsnämnd Öster Utbildningsnämnden

30 2(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Innehåll Beskrivning av verksamheten... 3 Ledningssystemet... 3 Ansvar... 4 Verksamhetschefens ansvar... 4 Allmänt... 4 Löpande verksamhet... 5 Systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete... 5 Egenkontroll... 6 Avvikelser och anmälningsskyldighet... 7 Personal... 8 Patient- och personuppgiftshantering... 9 Samverkan Information Enhetschef för elevhälsans (Stadsdelsnämnder) samt utbildningschefs (Utbildningsnämnden) ansvar Skolsköterskans ansvar Skolläkarens ansvar Processer och rutiner Personalens kompetens... 15

31 3(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Beskrivning av verksamheten Den medicinska insatsen vid elevhälsan är hälso- och sjukvårdsverksamhet. Verksamheten regleras genom Hälso- och sjukvårdslagen 1 och till den hörande författningar. Borås Stad är genom kommunfullmäktige vårdgivare för all hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs i stadens regi. Genom gällande nämndreglemente har kommunfullmäktige uppdragit Stadsdelsnämnderna samt Utbildningsnämnden att utgöra vårdgivare genom att ansvara för ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inom det respektive skolväsende nämnderna svarar för, därmed utgör respektive Stadsdelsnämnd vårdgivare för elevhälsans medicinska insats vid grundskoleverksamheten och Utbildningsnämnden vårdgivare för elevhälsans medicinska insats vid gymnasieverksamheten. I 29 Hälso- och sjukvårdslagen 2 anges att det inom hälso- och sjukvård skall finnas någon som svarar för verksamheten (en verksamhetschef). Verksamhetschefen förordnas av vårdgivaren genom nämndbeslut. Ledningssystemet I 28 Hälso- och sjukvårdslagen 3 anges att ledningen för hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främja kostnadseffektivitet. Bestämmelsen kompletteras med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 4. I föreskriftens tredje kapitel anges att vårdgivaren ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet, såsom elevhälsans medicinska insats, skall det därmed finnas ett ledningssystem. Ledningssystemet skall fastställa principer för ledning av verksamheten och det skall användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Med stöd av ledningssystemet skall ansvarig kunna: Planera verksamheten. Leda verksamheten. Kontrollera verksamheten. Följa upp verksamheten. Utvärdera verksamheten. Förbättra verksamheten. 1 (SFS 1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen 2 Ibid. 3 Ibid. 4 (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

32 4(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Ledningssystemet skall tillse att det finns: En tydlig ansvarsfördelning. Dokumenterade processer. Identifierade rutiner. Rutiner för uppföljning. Ansvar Genom 3 kap. 3 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 5 framkommer att vårdgivare skall ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. Verksamhetschefens ansvar Allmänt Verksamhetschefen representerar vårdgivaren. Vårdgivaren förordnar verksamhetschef samt ansvarig för anmälningsskyldigheten jämlikt 2 kap. 1 Patientsäkerhetsförordningen 6 ( Lex Maria ). Verksamhetschef och ansvarig för anmälningsskyldigheten skall registreras i vårdgivarregistret vid Inspektionen för vård och omsorg. Registrering skall ske vid såväl start av ny verksamhet som vid förändring av befintlig verksamhet. För denna verksamhet utgör grunden vid Borås Stad att vårdgivaren gör verksamhetschefen till ansvarig för anmälningsskyldigheten vid sin verksamhet samt ansvarig för uppdatering av vårdgivarregistret. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen får verksamhetschefen endast bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta 7. Verksamhetschef som inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet kan i enlighet 30 Hälsooch sjukvårdslagen 8 uppdra åt andra befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter, detta skall göras genom en skriftlig överlåtelse. För denna verksamhet finns vid Borås Stad möjlighet att överlåta vissa ledningsuppgifter till en central befattning i form av medicinskt ledningsansvarig (MLA) för elevhälsans medicinska insats vid 5 (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 6 (SFS 2010:1369) Patientsäkerhetsförordningen 7 (SFS 1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen 8 Ibid.

33 5(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Stadsdelsförvaltning Norr, område kommungemensam förskola och skola. Överlåtelsen förändrar ej ansvarsförhållanden. Vårdgivaren beslutar om vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter samt vilket ansvar verksamhetschefen har utöver det författningsreglerade ansvaret. Vid Borås Stad ansvarar verksamhetschefer för elevhälsans medicinska insats vid respektive vårdgivare för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla samt dokumentera kvaliteten i verksamheten. Löpande verksamhet Verksamhetschefen ansvarar för den löpande verksamheten samt att den fungerar på ett tillfredställande sätt. Det inbegriper minst att: Tillse att elevhälsans medicinska insats tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet samt god hälso- och sjukvård. Ansvara för att de direktiv, instruktioner samt rutiner verksamheten kräver finns och efterlevs. Ansvara för att de lokaler, den utrustning samt de resurser verksamheten kräver, för att god hälso- och sjukvård skall kunna ges, finns. Ansvara för att inköp av tjänster, produkter, försörjningssystem samt informationssystem sker i enlighet med Borås Stads riktlinjer och rutiner. Ansvara för att inköpta tjänster, produkter, försörjningssystem samt informationssystem har erforderlig kvalitet för att upprätthålla patientsäkerhet och för att god hälso- och sjukvård skall kunna ges. Systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete Verksamhetschefen ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet. Det inbegriper minst att: Känna till de författningar, styrdokument samt vetenskapliga rön för hälso- och sjukvårdsverksamhet respektive utbildningsväsendet som berör elevhälsans medicinska insats. Säkerställa att det finns ett ledningssystem för verksamheten samt revidera ledningssystemet när förändringar är påkallade. Vårdgivaren skall informeras om genomförda förändringar. Utifrån ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera samt förbättra verksamheten. I ett dokument ange hur uppgifter som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten.

34 6(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Inom ramen för ledningssystemet ta fram, fastställa och dokumentera processer, rutiner samt metoder för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten och dess resultat. Tillse att riskanalys är genomförd och dokumenterad för verksamhetens aktiviteter och händelser vilka påverkar verksamheten. Senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. 9 Senast den 1 juli varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. 10 Senast den 1 juli varje år redovisa verksamhetens resultat för vårdgivaren. Senast den 1 december varje år upprätta en verksamhetsplan för kommande verksamhetsår. Verksamhetsplanen skall omfatta förslag till verksamhetsmål vilka bedöms vara relevanta utifrån verksamhetens systematiska kvalitetsarbete; exempelvis utifrån resultat, utifrån avvikelser, utifrån synpunkter och klagomål eller utifrån framkomna risker. Egenkontroll Verksamhetschefen ansvarar för egenkontrollen inom ramen för verksamheten jämlikt 5 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 11. Egenkontrollen vid verksamheten skall årligen minst omfattas av: Jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat. Granskning av journaler, akter och annan dokumentation. 9 (SFS 2010:659) Patientsäkerhetslagen, 3 kap (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 7 kap (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 5 kap. 2

35 7(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Utöver ovanstående skall egenkontrollen regelbundet omfattas av: Jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter. Jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister enligt patientdatalagen. Analys av uppgifter från patientnämnder. Målgruppsundersökningar. Undersökning av om personalens förhållningssätt och attityder kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. Genomförd egenkontroll samt plan för regelbunden egenkontroll skall dokumenteras. Avvikelser och anmälningsskyldighet Verksamhetschefen ansvarar för verksamhetens avvikelsehantering. För denna verksamhet är verksamhetschefen i regel utsedd som ansvarig för anmälningsskyldigheten vid sin verksamhet. Ovanstående inbegriper minst att: Ta emot och utreda klagomål och synpunkter gällande verksamhetens kvalitet och framförda av elever, vårdnadshavare, personal, socialtjänst, andra vårdgivare, myndigheter, föreningar och organisationer samt övriga intressenter. Ta emot rapporter om avvikelser från verksamhetens personal. 12 Utreda händelser i verksamheten som medfört, eller hade kunna medföra, vårdskada. 13 Ansvara för att till Inspektionen för vård och omsorg göra anmälan jämlikt Lex Maria avseende händelser vilka medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada. 14 Ansvara för att inkomna rapporter, klagomål samt synpunkter sammanställs och analyseras. 15 Ansvara för att nödvändiga åtgärder, såväl omedelbara som andra, vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet (SFS 2010:659) Patientsäkerhetslagen, 6 kap (SFS 2010:659) Patientsäkerhetslagen, 3 kap (SFS 2010:659) Patientsäkerhetslagen, 3 kap (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 5 kap (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 5 kap. 7

36 8(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Personal Verksamhetschefen ansvarar för samtlig personal tjänstgörande inom verksamheten, såväl anställd som anlitad. Det inbegriper minst att: Säkerställa att verksamhetens personal känner till och arbetar i enlighet med ledningssystemet samt de processer, rutiner samt checklistor vilka reglerar verksamheten. Säkerställa att det finns erforderlig personal för att tillgodose verksamhetens mål, patientsäkerheten samt för att kunna ge god hälsooch sjukvård. Ansvara för meritvärdering vid nyanställning av personal för verksamhetens räkning. Ansvara för att verksamhetens personal har rätt behörighet, såsom utbildning och yrkeslegitimation, för de arbetsuppgifter vilka skall utföras. Ansvara för att verksamhetens personal har rätt kompetens för att kunna tillgodose verksamhetens mål, patientsäkerheten samt för att kunna ge god hälso- och sjukvård. Ansvara för rutiner avseende individuell introduktion av personal tjänstgörande vid verksamheten. Ansvara för samt bevaka verksamhetens personals behov av, och möjligheter till, fortbildning. Ansvara för att verksamhetens personal är informerad om gällande bestämmelser avseende hantering av behörigheter samt patientuppgifter. Ansvara för att kollegial granskning genomförs inom verksamheten samt att denna dokumenteras. Ansvara för anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som tjänstgör, eller har tjänstgjort, vid verksamheten kan utgöra en fara för patientsäkerheten (SFS 2010:659) Patientsäkerhetslagen, 3 kap. 7

37 9(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Patient- och personuppgiftshantering Verksamhetschefen ansvarar för verksamhetens hantering av patient- och personuppgifter. Det inbegriper minst att: Ansvara för att verksamhetens journaler förs i enlighet med gällande författningar. 18 Ansvara för uppföljning av patientuppgifternas kvalitet och ändamålsenlighet. Ansvara för informationssäkerhetsarbetet inom verksamheten. Ansvara för att det finns en informationssäkerhetspolicy. 19 Informationssäkerhetspolicyn skall fastställas av vårdgivaren. Ansvara för att det finns adekvata rutiner för styrning av behörigheter i det digitala journalföringssystemet. Ansvara för att det finns adekvata rutiner för loggning av användare i det digitala journalföringssystemet. Ansvara för tilldelning och uppföljning av behörigheter i det digitala journalföringssystemet. Ansvara för att utdelade behörigheter för det digitala journalföringssystemet är ändamålsenliga och förenliga med hälso- och sjukvårdspersonals och andra befattningshavares arbetsuppgifter. Ansvara för att hälso- och sjukvårdspersonal och andra befattningshavare är informerade om de bestämmelser som gäller för hantering av patientuppgifter. Ansvara för att åtkomstkontroll av det digitala journalföringssystemets loggar regelbundet utförs och dokumenteras. Ansvara för utredning av misstanke om obehörig åtkomst av patientuppgifter. Ansvara för eventuell polisanmälan av misstänkt dataintrång efter utredning av misstanke om obehörig åtkomst av patientuppgifter. Ansvara för att verksamhetens personuppgiftshantering sker i enlighet med gällande författningar samt i enlighet med direktiv från Borås Stads personuppgiftsombud. 18 (SOSFS 2008:14) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården 19 (SOSFS 2008:14) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, 2 kap, 1

38 10(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Samverkan Verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner vilka reglerar verksamhetens samverkan internt, samverkan med skolenhet, samverkan med elevhälsans övriga insatser samt samverkan med andra myndigheter, andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänst eller enligt LSS. Rutiner skall minst finnas för samverkan med följande verksamheter: Elevhälsans medicinska insats vid Borås Stad. Elevhälsans psykologiska insats vid Borås Stad. Elevhälsans övriga delar vid Borås Stad. Rektorer samt pedagogisk personal. Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg (IFO), barn och familj, vid Borås Stad. Polisen. Västra Götalandsregionen, primärvården (offentliga och privata aktörer). Västra Götalandsregionen, primärvårdens flyktingmottagningar (offentliga och privata aktörer). Västra Götalandsregionen, primärvården barnhälsovården (offentliga och privata aktörer). Västra Götalandsregionen, SÄS Barn- och ungdomspsykiatrin. Västra Götalandsregionen, SÄS Barn- och ungdomshabiliteringen. Västra Götalandsregionen, SÄS Barn- och ungdomsmedicin (Barnoch ungdomsmottagning) Västra Götalandsregionen, SÄS Barnkliniken (gäller logoped och BNUT). Ledningsgruppen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg, närvårdsområde Borås. Patientnämnd. Övriga aktörer som kan komma att vara aktuella för samverkan inom ramen för elevhälsans medicinska insats.

39 11(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Information Verksamhetschefen ansvarar för verksamhetens informationsarbete, såväl information inom verksamheten som information riktad ut från verksamheten. Verksamhetschefen är den vilken svarar på verksamhetsrelaterade frågor som kommer från: Myndigheter. Tillsynsmyndigheter. Vårdgivare. Patientorganisationer. Elever. Vårdnadshavare. Media. Övriga intressenter. Enhetschef för elevhälsans (Stadsdelsnämnder) samt utbildningschefs (Utbildningsnämnden) ansvar Enhetschefen för elevhälsan respektive utbildningschefen har personalansvaret för verksamhetens personal. Enhetschefen respektive utbildningschefen ansvarar för: Att det utifrån verksamhetschefens bedömning finns tillgång till skolsköterska och skolläkare i sådan omfattning att arbete inom elevhälsans medicinska insats vilket faller inom ramen för hälso- och sjukvård kan genomföras utifrån principen om vård av god kvalitet och med god patientsäkerhet. Att utifrån verksamhetschefens bedömning tillse att skolsköterska och skolläkare ges tid och möjlighet till erforderlig kompetensutveckling. Att regelbundet följa upp och utvärdera resultatet av skolsköterskors och skolläkares arbete.

40 12(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Skolsköterskans ansvar Skolsköterskan ingår i skolenhetens elevhälsoarbete. Elevhälsoarbetet vid stadsdelsnämndernas verksamheter regleras genom Borås Stads Elevhälsoplan för grundskolan 20. Skolsköterskan ansvarar för att arbeta i enlighet med Borås Stads riktlinjer samt i enlighet med verksamhetens ledningssystem. Skolsköterskan har i egenskap av hälso- och sjukvårdspersonal en lagstadgad skyldighet rörande enligt vilka principer arbetet utförs samt bär själv ansvaret för hur dessa arbetsuppgifter utförs. 21 Skolsköterskan ansvarar för att ha god kännedom om författningar tillämpliga inom arbetsområdet i allmänhet samt författningar vilka genom ledningssystemets processer och rutiner lyfts fram i synnerhet. Skolsköterskan ansvarar för att rapportera identifierade avvikelser eller risk för avvikelser i enlighet med verksamhetens rutiner för avvikelsehantering. Skolläkarens ansvar Skolläkaren ingår i skolenhetens elevhälsoarbete. Elevhälsoarbetet vid stadsdelsnämndernas verksamheter regleras genom Borås Stads Elevhälsoplan för grundskolan 22. Skolläkaren ansvarar för att arbeta i enlighet med Borås Stads riktlinjer samt i enlighet med verksamhetens ledningssystem. Skolläkaren har i egenskap av hälso- och sjukvårdspersonal en lagstadgad skyldighet rörande enligt vilka principer arbetet utförs samt bär själv ansvaret för hur dessa arbetsuppgifter utförs. 23 Skolläkaren ansvarar för att ha god kännedom om författningar tillämpliga inom arbetsområdet i allmänhet samt författningar vilka genom ledningssystemets processer och rutiner lyfts fram i synnerhet. Skolläkaren ansvarar för att rapportera identifierade avvikelser eller risk för avvikelser i enlighet med verksamhetens rutiner för avvikelsehantering. 20 Borås Stad Elevhälsoplan för grundskolan 21 (SFS 2010:659) Patientsäkerhetslagen, 6 kap. 22 Borås Stad Elevhälsoplan för grundskolan 23 (SFS 2010:659) Patientsäkerhetslagen, 6 kap.

41 13(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Processer och rutiner Genom 4 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 24 framkommer att vårdgivaren ska identifiera, beskriva samt fastställa de processer som behövs i verksamheten för att säkerställa verksamhetens kvalitet. För varje process ska vårdgivaren identifiera de aktiviteter som ingår, bestämma aktiviteternas inbördes ordning samt för varje aktivitet utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska beskriva tillvägagångssättet för hur en aktivitet ska utföras samt ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar för att rutiner finns framtagna samt hålls uppdaterade för minst nedanstående processer och delprocesser. 24 (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

42 14(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Arbetsområde Process Delprocess Hälso- och sjukvård Basprogram Hälsobesök Läkemedelshantering Vaccin Remisshantering Uppföljning Vaccination Basprogram Informationshantering Kvalitetsarbete Lokaler/Utrustning Inventarier Lokaler Patientsäkerhet Samverkan Vaccination Nyanländ Hantering av patientuppgifter Patientinformation Extern information Intern information Klagomål/synpunkter Kvalitetsberättelse Verksamhetsutveckling Medicintekniska produkter Avvikelsehantering Egenkontroll Externa aktörer Patientnämnd Vårdgrannar Öppen mottagning Bedömning Läkemedelshantering Akutmedicinering Läkemedelshantering Basapotek Personal Kompetens Kompetensutveckling Rekrytering Sakkunnigstöd Skolverksamhet Elevhälsa Elevhälsoteam Utbildning/Upplysning

43 15(15) Maria Claesson Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten En förteckning över samtliga processer, delprocesser, aktiviteter samt rutindokument skall finnas som en bilaga till detta ledningssystem. Verksamhetschefen ansvarar för att årligen granska förteckningen över processer, aktiviteter och rutiner för att tillse att dessa bidrar till och är ändamålsenliga för att nå verksamhetens mål. Resultatet av granskningen skall dokumenteras samt återföras till vårdgivare, medarbetare och andra berörda genom verksamhetens kvalitetsberättelse. Verksamhetschefen ansvarar för förbättra processerna och rutinerna om verksamhetens resultat visar att dessa ej är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet. Förbättringsåtgärder skall dokumenteras och analyseras för att utgöra grunden för reviderade eller nya mål och rutiner. Vid förändring eller införande av nya rutiner skall riskanalys genomföras. Personalens kompetens Genom 6 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 25 framkommer att vårdgivaren ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamhetens personal har rätt kunskaper och färdigheter i relation till verksamhetens krav, det vill säga rätt kompetens, för att kunna arbeta i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Verksamhetschefen ansvarar för att nyanställd personal undergår ett individuellt introduktionsprogram. Introduktionsprogrammet skall tillse att personalen har erforderlig kompetens för att vid verksamheten kunna arbeta i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Verksamhetschefen ansvarar för att det årligen upprättas en samlad kompetensutvecklingsplan för verksamhetens personal. Planen skall i första hand utgå ifrån uppmärksammade omedelbara behov samt identifierade framtida behov för att verksamhetens mål skall uppnås. 25 (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

44 1(14) Björn Klug Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Ledningssystem Elevhälsans psykologiska insats Samredovisat för följande vårdgivare vid Borås Stad: Stadsdelsnämnd Norr Stadsdelsnämnd Väster Stadsdelsnämnd Öster Utbildningsnämnden

45 2(14) Björn Klug Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Innehåll Beskrivning av verksamheten... 3 Ledningssystemet... 3 Ansvar... 4 Verksamhetschefens ansvar... 4 Allmänt... 4 Löpande verksamhet... 5 Systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete... 5 Egenkontroll... 6 Avvikelser och anmälningsskyldighet... 7 Personal... 8 Patient- och personuppgiftshantering... 9 Samverkan Information Enhetschef för elevhälsans (Stadsdelsnämnder) samt utbildningschefs (Utbildningsnämnden) ansvar Skolpsykologens ansvar Processer och rutiner Personalens kompetens... 14

46 3(14) Björn Klug Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Beskrivning av verksamheten Den psykologiska insatsen vid elevhälsan är hälso- och sjukvårdsverksamhet. Verksamheten regleras genom Hälso- och sjukvårdslagen 1 och till den hörande författningar. Borås Stad är genom kommunfullmäktige vårdgivare för all hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs i stadens regi. Genom gällande nämndreglemente har kommunfullmäktige uppdragit Stadsdelsnämnderna samt Utbildningsnämnden att utgöra vårdgivare genom att ansvara för ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inom det respektive skolväsende nämnderna svarar för, därmed utgör respektive Stadsdelsnämnd vårdgivare för elevhälsans psykologiska insats vid grundskoleverksamheten och Utbildningsnämnden vårdgivare för elevhälsans psykologiska insats vid gymnasieverksamheten. I 29 Hälso- och sjukvårdslagen 2 anges att det inom hälso- och sjukvård skall finnas någon som svarar för verksamheten (en verksamhetschef). Verksamhetschefen förordnas av vårdgivaren genom nämndbeslut. Ledningssystemet I 28 Hälso- och sjukvårdslagen 3 anges att ledningen för hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främja kostnadseffektivitet. Bestämmelsen kompletteras med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 4. I föreskriftens tredje kapitel anges att vårdgivaren ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet, såsom elevhälsans psykologiska insats, skall det därmed finnas ett ledningssystem. Ledningssystemet skall fastställa principer för ledning av verksamheten och det skall användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Med stöd av ledningssystemet skall ansvarig kunna: Planera verksamheten. Leda verksamheten. Kontrollera verksamheten. Följa upp verksamheten. Utvärdera verksamheten. 1 (SFS 1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen 2 Ibid. 3 Ibid. 4 (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

47 4(14) Björn Klug Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Förbättra verksamheten. Ledningssystemet skall tillse att det finns: En tydlig ansvarsfördelning. Dokumenterade processer. Identifierade rutiner. Rutiner för uppföljning. Ansvar Genom 3 kap. 3 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 5 framkommer att vårdgivare skall ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. Verksamhetschefens ansvar Allmänt Verksamhetschefen representerar vårdgivaren. Vårdgivaren förordnar verksamhetschef samt ansvarig för anmälningsskyldigheten jämlikt 2 kap. 1 Patientsäkerhetsförordningen 6 ( Lex Maria ). Verksamhetschef och ansvarig för anmälningsskyldigheten skall registreras i vårdgivarregistret vid Inspektionen för vård och omsorg. Registrering skall ske vid såväl start av ny verksamhet som vid förändring av befintlig verksamhet. För denna verksamhet utgör grunden vid Borås Stad att vårdgivaren gör verksamhetschefen till ansvarig för anmälningsskyldigheten vid sin verksamhet samt ansvarig för uppdatering av vårdgivarregistret. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen får verksamhetschefen endast bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta 7. Verksamhetschef som inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet kan i enlighet 30 Hälsooch sjukvårdslagen 8 uppdra åt andra befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter, detta skall göras genom en skriftlig överlåtelse. För denna verksamhet finns vid Borås Stad möjlighet att överlåta vissa 5 (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 6 (SFS 2010:1369) Patientsäkerhetsförordningen 7 (SFS 1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen 8 Ibid.

48 5(14) Björn Klug Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten ledningsuppgifter till en central befattning i form av medicinskt ledningsansvarig (MLA) för elevhälsans psykologiska insats vid Stadsdelsförvaltning Norr, område kommungemensam förskola och skola. Överlåtelsen förändrar ej ansvarsförhållanden. Vårdgivaren beslutar om vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter samt vilket ansvar verksamhetschefen har utöver det författningsreglerade ansvaret. Vid Borås Stad ansvarar verksamhetschefer för elevhälsans psykologiska insats vid respektive vårdgivare för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla samt dokumentera kvaliteten i verksamheten. Löpande verksamhet Verksamhetschefen ansvarar för den löpande verksamheten samt att den fungerar på ett tillfredställande sätt. Det inbegriper minst att: Tillse att elevhälsans psykologiska insats tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet samt god hälso- och sjukvård. Ansvara för att de direktiv, instruktioner samt rutiner verksamheten kräver finns och efterlevs. Ansvara för att de lokaler, den utrustning samt de resurser verksamheten kräver, för att god hälso- och sjukvård skall kunna ges, finns. Ansvara för att inköp av tjänster, produkter, försörjningssystem samt informationssystem sker i enlighet med Borås Stads riktlinjer och rutiner. Ansvara för att inköpta tjänster, produkter, försörjningssystem samt informationssystem har erforderlig kvalitet för att upprätthålla patientsäkerhet och för att god hälso- och sjukvård skall kunna ges. Systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete Verksamhetschefen ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet. Det inbegriper minst att: Känna till de författningar, styrdokument samt vetenskapliga rön för hälso- och sjukvårdsverksamhet respektive utbildningsväsendet som berör elevhälsans psykologiska insats. Säkerställa att det finns ett ledningssystem för verksamheten samt revidera ledningssystemet när förändringar är påkallade. Vårdgivaren skall informeras om genomförda förändringar. Utifrån ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera samt förbättra verksamheten.

49 6(14) Björn Klug Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten I ett dokument ange hur uppgifter som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. Inom ramen för ledningssystemet ta fram, fastställa och dokumentera processer, rutiner samt metoder för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten och dess resultat. Tillse att riskanalys är genomförd och dokumenterad för verksamhetens aktiviteter och händelser vilka påverkar verksamheten. Senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. 9 Senast den 1 juli varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. 10 Senast den 1 juli varje år redovisa verksamhetens resultat för vårdgivaren. Senast den 1 december varje år upprätta en verksamhetsplan för kommande verksamhetsår. Verksamhetsplanen skall omfatta förslag till verksamhetsmål vilka bedöms vara relevanta utifrån verksamhetens systematiska kvalitetsarbete; exempelvis utifrån resultat, utifrån avvikelser, utifrån synpunkter och klagomål eller utifrån framkomna risker. Egenkontroll Verksamhetschefen ansvarar för egenkontrollen inom ramen för verksamheten jämlikt 5 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 11. Egenkontrollen vid verksamheten skall årligen minst omfattas av: Jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat. Granskning av journaler, akter och annan dokumentation. 9 (SFS 2010:659) Patientsäkerhetslagen, 3 kap (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 7 kap (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 5 kap. 2

50 7(14) Björn Klug Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Utöver ovanstående skall egenkontrollen regelbundet omfattas av: Jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter. Jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister enligt patientdatalagen. Analys av uppgifter från patientnämnder. Målgruppsundersökningar. Undersökning av om personalens förhållningssätt och attityder kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. Genomförd egenkontroll samt plan för regelbunden egenkontroll skall dokumenteras. Avvikelser och anmälningsskyldighet Verksamhetschefen ansvarar för verksamhetens avvikelsehantering. För denna verksamhet är verksamhetschefen i regel utsedd som ansvarig för anmälningsskyldigheten vid sin verksamhet. Ovanstående inbegriper minst att: Ta emot och utreda klagomål och synpunkter gällande verksamhetens kvalitet och framförda av elever, vårdnadshavare, personal, socialtjänst, andra vårdgivare, myndigheter, föreningar och organisationer samt övriga intressenter. Ta emot rapporter om avvikelser från verksamhetens personal. 12 Utreda händelser i verksamheten som medfört, eller hade kunna medföra, vårdskada. 13 Ansvara för att till Inspektionen för vård och omsorg göra anmälan jämlikt Lex Maria avseende händelser vilka medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada. 14 Ansvara för att inkomna rapporter, klagomål samt synpunkter sammanställs och analyseras. 15 Ansvara för att nödvändiga åtgärder, såväl omedelbara som andra, vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet (SFS 2010:659) Patientsäkerhetslagen, 6 kap (SFS 2010:659) Patientsäkerhetslagen, 3 kap (SFS 2010:659) Patientsäkerhetslagen, 3 kap (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 5 kap (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 5 kap. 7

51 8(14) Björn Klug Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Personal Verksamhetschefen ansvarar för samtlig personal tjänstgörande inom verksamheten, såväl anställd som anlitad. Det inbegriper minst att: Säkerställa att verksamhetens personal känner till och arbetar i enlighet med ledningssystemet samt de processer, rutiner samt checklistor vilka reglerar verksamheten. Säkerställa att det finns erforderlig personal för att tillgodose verksamhetens mål, patientsäkerheten samt för att kunna ge god hälsooch sjukvård. Ansvara för meritvärdering vid nyanställning av personal för verksamhetens räkning. Ansvara för att verksamhetens personal har rätt behörighet, såsom utbildning och yrkeslegitimation, för de arbetsuppgifter vilka skall utföras. Ansvara för att verksamhetens personal har rätt kompetens för att kunna tillgodose verksamhetens mål, patientsäkerheten samt för att kunna ge god hälso- och sjukvård. Ansvara för rutiner avseende individuell introduktion av personal tjänstgörande vid verksamheten. Ansvara för samt bevaka verksamhetens personals behov av, och möjligheter till, fortbildning. Ansvara för att verksamhetens personal är informerad om gällande bestämmelser avseende hantering av behörigheter samt patientuppgifter. Ansvara för att kollegial granskning genomförs inom verksamheten samt att denna dokumenteras. Ansvara för anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som tjänstgör, eller har tjänstgjort, vid verksamheten kan utgöra en fara för patientsäkerheten (SFS 2010:659) Patientsäkerhetslagen, 3 kap. 7

52 9(14) Björn Klug Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Patient- och personuppgiftshantering Verksamhetschefen ansvarar för verksamhetens hantering av patient- och personuppgifter. Det inbegriper minst att: Ansvara för att verksamhetens journaler förs i enlighet med gällande författningar. 18 Ansvara för uppföljning av patientuppgifternas kvalitet och ändamålsenlighet. Ansvara för informationssäkerhetsarbetet inom verksamheten. Ansvara för att det finns en informationssäkerhetspolicy. 19 Informationssäkerhetspolicyn skall fastställas av vårdgivaren. Ansvara för att det finns adekvata rutiner för styrning av behörigheter i det digitala journalföringssystemet. Ansvara för att det finns adekvata rutiner för loggning av användare i det digitala journalföringssystemet. Ansvara för tilldelning och uppföljning av behörigheter i det digitala journalföringssystemet. Ansvara för att utdelade behörigheter för det digitala journalföringssystemet är ändamålsenliga och förenliga med hälso- och sjukvårdspersonals och andra befattningshavares arbetsuppgifter. Ansvara för att hälso- och sjukvårdspersonal och andra befattningshavare är informerade om de bestämmelser som gäller för hantering av patientuppgifter. Ansvara för att åtkomstkontroll av det digitala journalföringssystemets loggar regelbundet utförs och dokumenteras. Ansvara för utredning av misstanke om obehörig åtkomst av patientuppgifter. Ansvara för eventuell polisanmälan av misstänkt dataintrång efter utredning av misstanke om obehörig åtkomst av patientuppgifter. Ansvara för att verksamhetens personuppgiftshantering sker i enlighet med gällande författningar samt i enlighet med direktiv från Borås Stads personuppgiftsombud. 18 (SOSFS 2008:14) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården 19 (SOSFS 2008:14) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, 2 kap, 1

53 10(14) Björn Klug Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Samverkan Verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner vilka reglerar verksamhetens samverkan internt, samverkan med skolenhet, samverkan med elevhälsans övriga insatser samt samverkan med andra myndigheter, andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänst eller enligt LSS. Rutiner skall minst finnas för samverkan med följande verksamheter: Elevhälsans psykologiska insats vid Borås Stad. Elevhälsans medicinska insats vid Borås Stad. Elevhälsans övriga delar vid Borås Stad. Rektorer samt pedagogisk personal. Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg (IFO), barn och familj, vid Borås Stad. Polisen. Västra Götalandsregionen, primärvården (offentliga och privata aktörer). Västra Götalandsregionen, primärvårdens flyktingmottagningar (offentliga och privata aktörer). Västra Götalandsregionen, primärvården barnhälsovården (offentliga och privata aktörer). Västra Götalandsregionen, SÄS Barn- och ungdomspsykiatrin. Västra Götalandsregionen, SÄS Barn- och ungdomshabiliteringen. Västra Götalandsregionen, SÄS Barn- och ungdomsmedicin (Barnoch ungdomsmottagning) Västra Götalandsregionen, SÄS Barnkliniken (gäller logoped och BNUT). Ledningsgruppen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg, närvårdsområde Borås. Patientnämnd. Övriga aktörer som kan komma att vara aktuella för samverkan inom ramen för elevhälsans psykologiska insats.

54 11(14) Björn Klug Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Information Verksamhetschefen ansvarar för verksamhetens informationsarbete, såväl information inom verksamheten som information riktad ut från verksamheten. Verksamhetschefen är den vilken svarar på verksamhetsrelaterade frågor som kommer från: Myndigheter. Tillsynsmyndigheter. Vårdgivare. Patientorganisationer. Elever. Vårdnadshavare. Media. Övriga intressenter. Enhetschef för elevhälsans (Stadsdelsnämnder) samt utbildningschefs (Utbildningsnämnden) ansvar Enhetschefen för elevhälsan respektive utbildningschefen har personalansvaret för verksamhetens personal. Enhetschefen respektive utbildningschefen ansvarar för: Att det utifrån verksamhetschefens bedömning finns tillgång till skolpsykologer i sådan omfattning att arbete inom elevhälsans psykologiska insats vilket faller inom ramen för hälso- och sjukvård kan genomföras utifrån principen om vård av god kvalitet och med god patientsäkerhet. Att utifrån verksamhetschefens bedömning tillse att skolpsykologer ges tid och möjlighet till erforderlig kompetensutveckling. Att regelbundet följa upp och utvärdera resultatet av skolpsykologers arbete.

55 12(14) Björn Klug Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Skolpsykologens ansvar Skolpsykologen ingår i skolenhetens elevhälsoarbete. Elevhälsoarbetet vid stadsdelsnämndernas verksamheter regleras genom Borås Stads Elevhälsoplan för grundskolan 20. Skolpsykologen ansvarar för att arbeta i enlighet med Borås Stads riktlinjer samt i enlighet med verksamhetens ledningssystem. Skolpsykologen har i egenskap av hälso- och sjukvårdspersonal en lagstadgad skyldighet rörande enligt vilka principer arbetet utförs samt bär själv ansvaret för hur dessa arbetsuppgifter utförs. 21 Skolpsykologen ansvarar för att ha god kännedom om författningar tillämpliga inom arbetsområdet i allmänhet samt författningar vilka genom ledningssystemets processer och rutiner lyfts fram i synnerhet. Skolpsykologen ansvarar för att rapportera identifierade avvikelser eller risk för avvikelser i enlighet med verksamhetens rutiner för avvikelsehantering. Processer och rutiner Genom 4 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 22 framkommer att vårdgivaren ska identifiera, beskriva samt fastställa de processer som behövs i verksamheten för att säkerställa verksamhetens kvalitet. För varje process ska vårdgivaren identifiera de aktiviteter som ingår, bestämma aktiviteternas inbördes ordning samt för varje aktivitet utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska beskriva tillvägagångssättet för hur en aktivitet ska utföras samt ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar för att rutiner finns framtagna samt hålls uppdaterade för minst nedanstående processer och delprocesser. 20 Borås Stad Elevhälsoplan för grundskolan 21 (SFS 2010:659) Patientsäkerhetslagen, 6 kap. 22 (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

56 13(14) Björn Klug Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten Arbetsområde Process Delprocess Hälso och sjukvård Individarbete Bedömning Remisshantering Uppföljning Utredning Informationshantering Hantering av patientuppgifter Patientinformation Kvalitetsarbete Klagomål/synpunkter Kvalitetsberättelse Verksamhetsutveckling Lokaler/Utrustning Inventarier Lokaler Medicintekniska produkter Tillträde Patientsäkerhet Avvikelsehantering Egenkontroll Patientsäkerhetsberättelse Samverkan Externa aktörer Patientnämnd Polisen Skolverksamhet Socialtjänst Vårdgrannar Personal Kompetens Kompetensutveckling Rekrytering Sakkunnigstöd Tillgänglighet Frånvaro Skolverksamhet Elevhälsa Elevhälsoteam Utbildning/Upplysning

57 14(14) Björn Klug Utvecklingsledare SDF Norr/Utvecklingsenheten En förteckning över samtliga processer, delprocesser, aktiviteter samt rutindokument skall finnas som en bilaga till detta ledningssystem. Verksamhetschefen ansvarar för att årligen granska förteckningen över processer, aktiviteter och rutiner för att tillse att dessa bidrar till och är ändamålsenliga för att nå verksamhetens mål. Resultatet av granskningen skall dokumenteras samt återföras till vårdgivare, medarbetare och andra berörda genom verksamhetens kvalitetsberättelse. Verksamhetschefen ansvarar för förbättra processerna och rutinerna om verksamhetens resultat visar att dessa ej är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet. Förbättringsåtgärder skall dokumenteras och analyseras för att utgöra grunden för reviderade eller nya mål och rutiner. Vid förändring eller införande av nya rutiner skall riskanalys genomföras. Personalens kompetens Genom 6 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 23 framkommer att vårdgivaren ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamhetens personal har rätt kunskaper och färdigheter i relation till verksamhetens krav, det vill säga rätt kompetens, för att kunna arbeta i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Verksamhetschefen ansvarar för att nyanställd personal undergår ett individuellt introduktionsprogram. Introduktionsprogrammet skall tillse att personalen har erforderlig kompetens för att vid verksamheten kunna arbeta i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Verksamhetschefen ansvarar för att det årligen upprättas en samlad kompetensutvecklingsplan för verksamhetens personal. Planen skall i första hand utgå ifrån uppmärksammade omedelbara behov samt identifierade framtida behov för att verksamhetens mål skall uppnås. 23 (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

58 1(3) Håkan Anving, Dnr 2015/SDNN0069 Områdeschef förskola Stig-Anders Holmström, Fastighetsintendent Förhyrning av lokaler för förskola i Saturnushuset Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr tillstyrker att Lokalförsörjningsnämnden arbetar vidare med möjligheterna att skapa en förskola i kvarteret Saturnus i enlighet med den skrivelse av som Lokalförsörjningsnämnden översänt till Stadsdelsnämnden Norr i ärendet. Beslutet översänds till Lokalförsörjningsnämnden. Ärendet i sammanfattning Stadsdelsnämnden Norr tillskrev Lokalförsörjningsnämnden angående utredning av möjligheterna för en förskola i kvarteret Saturnus. Lokalförsörjningsnämnden svarade med en skrivelse av där de bedömer att bygglov kan medges när denna prövas av Samhällsbyggnadsnämnden. Förskoleverksamheten förordar nu en enhet om fyra avdelningar samt ser det centrala läget som en fördel. Tidpunkt för driftstart inledningen av januari 2017 eller juli Stadsdelsnämnden Norr tillstyrker att Lokalförsörjningsnämnden arbetar vidare med ärendet. Ärendet Vid sitt sammanträde beslutade Stadsdelsnämnden Norr att tillskriva Lokalförsörjningsnämnden med en anhållan om att skyndsamt utreda möjligheter till en förskola inom kvarteret Saturnus. I beslutet redovisades bakgrunden till behovet av förskolan, samt tidigare försök att få en tomt anvisad för nybyggnad eller en förhyrning. Faktorer som trafik (tillgänglighet, angöringar), övriga kommunikationer, buller, förskolans samverkan/inverkan på omgivningen, möjligheter till utelek för förskolan, ekonomi samt övriga miljöaspekter nämndes i beslutet. Lokalförsörjningsnämnden har skrivelse av lämnat sitt svar på de ställda frågorna. I svaret framhålls att slutlig bedömning av de ovan nämnda faktorerna endast kan ges vid en konkret bygglovshantering, då det är först i denna process som förhållandena prövas fullt ut innan tillstånd kan medges. Lokalförsörjningsförvaltningen gör dock den bedömningen i sitt svar att bygglov kommer att kunna medges.

59 2(3) Håkan Anving, Dnr 2015/SDNN0069 Områdeschef förskola Stig-Anders Holmström, Fastighetsintendent För att Lokalförsörjningsnämnden skall kunna fatta ett sådant beslut som möjliggör för fastighetsägaren att bygglov söks, och de ovan nämnda faktorerna slutbedöms, önskar Lokalförsörjningsnämnden att Stadsdelsnämnden Norr förtydligar sitt lokalbehov. Vid möten där Lokalförsörjningsförvaltningen samt fastighetsägaren medverkat har förskoleverksamheten fått information om, samt diskuterat möjligheterna och utformningen av lokalerna. Inledningsvis planerades för sex avdelningar. Detta har ändrats till fyra avdelningar för att underlätta praktiska frågor och hantering vid barnens utevistelse. Kvarterets belägenhet i centrum samt tillgången till kollektivtrafik bedöms som värdefull. Fastighetsägaren har framfört att om bygglov kan sökas snarast kan lokalerna tas i bruk för förskolan direkt vid inledningen av Detta ser verksamheten som mycket positivt. Visar sig detta inte vara praktiskt möjligt, är en inflyttning under juli månad 2017 med en start av förskoleverksamheten under augusti månad nästa alternativ. Efterfrågeökningen på platser i centrum har hitintills indikerat att den kommer att ta samtliga avdelningar inom Saturnus i anspråk. Förändras detta läge vid faktiska placeringar till förskoleplatser, samt beroende på utvecklingen för andra enheter inom förskoleverksamheten (Sagans permanenta förskola, eventuella ytterligare lokaler vid Skogsängen, omplacering av den kommungemensamma förskolan Kvarngården Mini), kan en avveckling av hela Kvarngårdens förskola bli aktuell. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. En indirekt konsekvens kan vara att en placering av en förskola i ett centralt läge, kan medföra att fler föräldrar väljer att inte använda bil för att lämna och hämta barn vid förskolan. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Lokalförsörjningsförvaltningen har i sin skrivelse av bedömt hyresnivån till ca kr/kvadratmeter, vilket angetts vara konkurrenskraftigt. Sett ur efterfrågesituationen behöver åtgärden utföras. Det ökade antalet förskoleplatser medför att de totala lokalkostnaderna ökar.

60 3(3) Håkan Anving, Dnr 2015/SDNN0069 Områdeschef förskola Stig-Anders Holmström, Fastighetsintendent Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Leder detta beslut till att en etablering av förskola i kvarteret Saturnus genomförs, medför detta att många barn får tillgång till en förskola inom gångavstånd alternativt med tillgång till god kollektivtrafik. Likabehandling Leder detta beslut till att en etablering av förskola i kvarteret Saturnus genomförs medför detta att många kan få ökade möjligheter att enklare nå en förskola, vilket indirekt har en positiv inverkan på jämställdhet, tillgänglighet och mångfald. Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har inte beaktats i ärendet. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

61

62 1(2) Håkan Anving Dnr 2015/SDNN0069 Områdeschef Förskola Utredning av förskola i Saturnushuset Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr anhåller om att Lokalförsörjningsnämnden utreder möjligheterna för en förskola i kvarteret Saturnus, i enlighet med de faktorer som beskrivis i texten nedan, samt översänder ärendet till Lokalförsörjningsnämnden. Ärendet Behovet av ytterligare förskoleplatser inom centrum av staden har påtalats i de senare årens Lokalresursplaner. Ett förändrat boendemönster där utflyttning från stadskärnan väljs i allt mindre utsträckningen av nyblivna föräldrar samt det ökade bostadsbyggandet i och invid stadens centrum ger en ökad efterfrågan. Tomter lämpliga att bygga förskola på har sökts och prövats sedan Lokalresursplanen för beskrev ett behov av nybyggnation inom centrum. Någon därför lämplig mark har ännu inte presenterats. Bland de under senare tid diskuterade alternativen kan kvarteret Nornan samt Annelundsparken nämnas. Samtidigt har olika hyresalternativ prövats, oftast då i samband med om- eller tillbyggnader av befintliga byggnader. Ingen av dessa har bedömts som genomförbara för förskoleändamål. Information har nu lämnats av Lokalförsörjningsförvaltningen om en möjlighet med förskola inom kvarteret Saturnus. För att kunna bedöma detta förslag till lokalisering, behöver detta utredas ur en rad aspekter. Faktorer som trafik (tillgänglighet, angöringstörningar), övriga kommunikationer, buller, förskolans samverkan/inverkan på omgivningen, möjligheter till utelek för förskolan, ekonomi samt övriga miljöaspekter måste utredas närmare. Stadsdelsnämnden önskar en skyndsam handläggning så att nämnden snarast kan ta ställning till hur den fortsatta processen ska hanteras. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära direkt mätbara ekologiska konsekvenser för Borås. En indirekt konsekvens kan vara att en placering av en förskola i ett

63 2(2) Håkan Anving Dnr 2015/SDNN0069 Områdeschef Förskola centralt läge, kan medföra att fler föräldrar väljer att inte använda bil för transporter till och från förskolan. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet i sig bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Borås Stad utöver eventuella utredningskostnader. Den ekonomiska konsekvensen av en förskola i kvarteret Saturnus får anges i den kommande utredningen. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Barn och ungdomar påverkas inte av ärendet i detta skede. Först vid beslut om etablering eller inte påverkas barn och unga. Likabehandling Jämställdhet, tillgänglighet och mångfald påverkas inte av ärendet. Dessa aspekter får belysas i den här beskrivna utredningen. Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har inte beaktats i ärendet. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

64 1(2) Stig-Anders Holmström Dnr 2016/SDNN0057 Fastighetsintendent Projekteringsframställan för nybyggnation av Tallbackens förskola, Stora vägen Fristad Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr tillstyrker Lokalförsörjningsnämndens projekteringsframställan avseende nybyggnad av Tallbackens förskola, Stora vägen, Fristad samt översänder ärendet till Kommunstyrelsen och Lokalförsörjningsnämnden. Ärendet I Lokalresursplanen finns behovet av en ny förskola om sex avdelningar i Fristad centrum redovisad, liksom i Lokalresursplanerna för respektive I den sistnämnda planen anges 2017 som den tidpunkt då förskolan önskas tas i bruk. Projektet finns med i Kommunfullmäktiges investeringsbudget Utformningen av lokalerna följer Borås Stads lokalprogram för förskolor, och enheten får tillagningskök. Stadsdelsnämnden Norr har i skrivelse av begärt att en förstudie genomförs. Denna har nu avslutats och Lokalförsörjningsnämnden har vid sitt sammanträde tillstyrkt en projekteringsframställan för förskolan. I Lokalförsörjningsnämndens ärende beskrivs lokalernas utformning samt utemiljöns gestaltning. Tidplanen anger november 2016 som produktionsstart med planerad inflyttning i januari Borås 2025 Ekologiskt perspektiv I och med att förskolan erhåller eget tillagningskök kan effektivare leveranser av råvaror ske, vilket medför en mindre miljöpåverkan än vid dagliga leveranser av lagad mat till ett mottagningskök. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Den nybyggda förskolan ger möjligheter till en rationell drift samt ett utökat antal platser. Tallbackens förskola avses ersätta Sikgården (en avdelning) samt Torggården (två avdelningar).

65 2(2) Stig-Anders Holmström Dnr 2016/SDNN0057 Fastighetsintendent Genomförs detta ökas den årliga hyreskostnaden med kr enligt den beräkning som redovisats i Lokalförsörjningsnämndens beslut. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Beslutsförslaget ger barnen en miljömässigt bättre och säkrare miljö, både inom- och utomhus. Samtidigt ger förslaget möjligheter till en bättre fungerande undervisningsmiljö. Likabehandling Jämställdhet, tillgänglighet och mångfald påverkas inte av ärendet. Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har inte beaktats i ärendet. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

66

67

68

69

70

71 1(4) Anne Gunnarsson Dnr 2015/SDNN0208 Chef för personalfunktionen Svar till Stadsrevisionen: Borås Stads Personalpolitik Kommunstyrelsens diarienummer: 2015/SDNN0208 Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr godkänner upprättat svar på revisionsrapporten Borås Stads Personalpolitik och översänder svaret till Stadsrevisionen och till Kommunstyrelsen. Nämndens yttrande i sammanfattning Nämnden har tagit del av Stadsrevisionens granskning av personalpolitiken. Granskningen har syftat till att se om personalpolitiken som den uttrycks i Borås Stads personalpolitiska program, är ändamålsenlig och om den genomförda personalpolitiken lever upp till de personalpolitiska målsättningarna. Stadsrevisionens bedömning är att innehållet i det personalpolitiska programmet är ändmålsenligt. Granskningen visar dock att den genomförda personalpolitiken i betydande omfattning inte når upp till de personalpolitiska målsättningarna. Det finns personalpolitiska områden där det saknas tydlighet när det gäller fördelning av roller, mandat och ansvar. Ett annat förbättringsområde är det strategiska och långsiktiga arbetet som är en viktig del för att kunna bygga ett hållbart arbetsliv. Det är också viktigt att lyfta fram vikten av att nu skapa likartade förutsättningar för chefskapet, exempelvis antal medarbetare per chef och tillgång till administrativt stöd. Chefernas olika förutsättningar har lyfts fram länge och det har varit svårt att åtgärda detta inom stadsdelen då det handlar om att se över förutsättningarna i hela Borås Stad för cheferna, för att uppnå bra förutsättningar som säkrar chefsförsörjningen på sikt. En relativ hög personalomsättning är dyrbar och signalerar inte attraktivitet. Borås Stads målsättning är att vara en god, attraktiv och hälsofrämjande arbetsgivare. Stadsdelsnämnden vill lyfta fram att medarbetarna är en viktig resurs och arbetar för att ge medborgarna bästa möjliga service. Den ökade ohälsan i organisationen visar också på behovet av en effektivt genomförd personalpolitik. Det behövs en god arbetsmiljö som präglas av öppenhet och delaktighet och därmed ger möjlighet till utveckling i respektive yrkesroll. Detta för att bibehålla medarbetare och säkerställa personalförsörjningen på sikt.

72 2(4) Anne Gunnarsson Dnr 2015/SDNN0208 Chef för personalfunktionen Svårigheterna att rekrytera kompetent personal inom många verksamhetsområden innebär allt större utmaningar för nämnden att säkerställa kvaliteten i servicen till medborgarna. En slutsats som Stadsdelsnämnden Norr drar är att nämnderna borde ha ett större inflytande över lönestrukturen, med ökade möjligheter till lönespridning som en viktig faktor att beakta i det vidare arbetet. Nämndens yttrande i sin helhet Nämnden har tagit del av Stadsrevisionens granskning av personalpolitiken. Det personalpolitiska programmet är en del av Borås Stads styr- och ledningssystem. Det är viktigt att det finns tydliga personalpolitiska målsättningar och att Borås Stad säkerställer att personalpolitiken som bedrivs lever upp till dessa målsättningar. Rapporten visar att det finns ett antal områden att analysera och förbättra. Granskningen visar att Borås Stad som organisation behöver ta ett samlat grepp för hur personalpolitiken ska drivas i riktning mot målen. Det finns avsnitt i rapporten, som exempelvis lönepolitik och kompetensförsörjning, som är viktiga för organisationen att prioritera. En slutsats som Stadsdelsnämnden Norr drar är att nämnderna borde ha ett större inflytande över lönestrukturen, med ökade möjligheter till lönespridning som en viktig faktor att beakta i det vidare arbetet. Vissa förbättringsområden kan hanteras i och med en ny organisation där det är av vikt att bygga en arbetsorganisation som ger ett hållbart arbetsliv. I samband med införandet av en ny förvaltningsorganisation har staden möjlighet att införa centralt sammanhållna arbetsprocesser, modernisera och effektivisera system och administrativa rutiner i syfte att frigöra tid. Detta ligger i linje med Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö som gäller från Stadsdelsnämnden anser att det behöver finnas ett proaktivt och långsiktigt personalstrategiskt arbete som svarar mot intentionerna i det personalpolitiska programmet. Borås Stads målsättning är att vara en god, attraktiv och hälsofrämjande arbetsgivare. Stadsdelsnämnden vill lyfta fram att medarbetarna är en viktig resurs som arbetar för att ge medborgarna bästa möjliga service.

73 3(4) Anne Gunnarsson Dnr 2015/SDNN0208 Chef för personalfunktionen Det behövs en god arbetsmiljö som präglas av öppenhet och delaktighet och som därmed ger möjlighet till utveckling i respektive yrkesroll. Detta i syfte att bibehålla medarbetare och säkerställa personalförsörjningen på sikt. Det är viktigt att ta ett samlat grepp för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Några hälsofrämjande faktorer att lyfta fram är att vara en medveten arbetsgivare med tydliga långsiktiga mål, att organisationen arbetar strategiskt och proaktivt samt att verksamheten präglas av tydlig kommunikation. Genom att skapa en god organisationskultur lägger Borås Stad en god grund för att kunna arbeta vidare med goda arbetsplatskulturer. Stadsdelsnämnden Norr poängterar vikten av att organisationen nu kraftsamlar för att framgent kunna vara konkurrenskraftiga i rekryteringssammanhang, föra en tydlig lönepolitik, öka hälsotalen samt säkerställa kompetensförsörjning över tid. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Det personalpolitiska arbetet behöver ha en koppling till det ekonomiska perspektivet som exempelvis kostnader för personalförsörjning, personalomsättning samt ohälsa. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga Revisionsrapporten berör personalpolitiken som indirekt påverkar barn och ungdomar i kommunens verksamheter. Likabehandling Det är av största vikt att stadsdelsnämnderna arbetar för en ökad likvärdighet för stadens medborgare och medarbetare för att skapa ett hållbart samhälle och ett hållbart arbetsliv. Omvärldsperspektiv Omvärldsperspektivet har inte beaktats i ärendet. Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp,

74 4(4) Anne Gunnarsson Dnr 2015/SDNN0208 Chef för personalfunktionen Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Bo Drysén Stadsdelschef

75 Missiv Kommunstyrelsen Samtliga nämnder BORÅS STADS PERSONALPOLITIK Stadsrevisionen har granskat om Borås Stads personalpolitik är ändamålsenlig och lever upp till målsättningarna i det personalpolitiska programmet. Vår bedömning är att den genomförda personalpolitiken i väsentliga delar inte når upp till målsättningarna i det personalpolitiska programmet. Stadsrevisionen bedömer att bristerna är så stora att personalpolitiken inte kan betraktas som ändmålsenlig. Revisorerna ger inga specifika rekommendationer utan hänvisar till att resultat och bedömningar i granskningsrapporten ska beaktas. Detta innebär att Första och Andra revisorsgrupperna identifierar ett behov av en genomgripande omprövning av personalpolitiken såsom den genomförs enligt granskningsresultaten. Siktet ska vara inställt på att målsättningarna i det personalpolitiska programmet nås. Missivet med rapport och rapportsammandrag bilagda tillställs nämnderna och Kommunstyrelsen. Svar från Kommunstyrelse och nämnder ska inkomma senast FÖRSTA REVISORSGRUPPEN ANDRA REVISORSGRUPPEN Nils-Gunnar Blanc Ordförande Boris Preijde Ordförande Borås Stads Revisionskontor Besöksadress: Sturegatan 42 Telefonnummer: Postadress: Borås Stad, Revisionskontoret, Borås Faxnummer: Webbplats: boras.se/revisionskontoret E-post: revisionskontoret@boras.se