Resultaten från KEHRA-projektets undervattensfotograferingar åren 2010 och 2011
|
|
- Nils Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Resultaten från KEHRA-projektets undervattensfotograferingar åren 2010 och 2011 Nästan ett decenniums ryssjeutvecklingsarbete bakom vad har fastnat i redskapet? Vesa Tschernij och Maria Saarinen Livia / Fiskeri- och miljöinstitut Översättning från finska Guy Svanbäck 1 Sammandrag 2 2 Material som använts för rapporten 3 3 Lax- och sikryssjan i Bottenhavet Förbättring av laxryssjornas sälsäkerhet Ingångsskyddsnät Skyddsnät som fästs i mellanfiskhusets båge Blickarna redan nu på framtiden ryssja med många fiskhus en möjlighet Fångst och sortering av sik i PU-ryssjor ännu i barnskor 8 4 Utvecklandet av strömmingens storlekssortering i PU-ryssjan 9 5 Skärgårdshavets gös- och abborryssja 9 6 Diskussion 11 1
2 1 Sammandrag KEHRA-projektets fiskararbetsgrupp fick år 2009 färdigt det första skedet av utvecklingsarbetet med nya sälsäkra pontonryssjor. I det här arbetet, som började år 2004, hade arbetsgruppen som målsättning att utveckla den ursprungligen svenskproducerade, sälsäkra pontonryssjan till ett redskap som passar för finska förhållanden och behov. Resultatet var två ryssjor; en för fångst av lax och sik i Bottenhavet och den andra för fångst av gös och abborre i Skärgårdshavet. Redan i det första skedet drog fiskarna nytta av den från forskningen kända tekniken för undervattensfotografering. Inspirerade av de nya utvecklingsutsikter som undervattensfotograferingen öppnat, föreslog arbetsgruppen nya och mera utmanande målsättningar för ett tvåårigt fortsättningsprojekt ( ). I Bottenhavet blev målsättningen att förbättra laxryssjornas sälsäkerhet. Fiskarna uppskattade år 2009 att sälsäkerheten ännu var för låg; av de fångade laxarna måste ungefär 10 procent fortfarande kasseras som ett resultat av sälbett och revor. Arbetsgruppen försökte samtidigt hitta metoder för att förbättra ryssjornas obefintliga sikfångstegenskaper samt fångstens storlekssortering. I Skärgårdshavet blev huvudmålsättningen, kanske t.o.m. något överraskande, att utveckla gösfångstens storlekssortering. I ryssjefångsten är smågösarnas fångstandel större än i nätfångsten, eftersom nätet redan på basen av den valda maskstorleken är ett storlekssorterande redskap, när åter i allmänhet fiskar av alla storleksklasser simmar in i ryssjan. I Bottenhavet testade fiskarna tre sälskyddsnät. Skyddsnäten som satts i ingången ser ut att förlänga tiden för laxarna att simma in i det sälsäkra fiskhuset, vilket i betydande grad ökar sannolikheten att de hamnar i sälarnas klor. Fotograferingsresultaten bekräftade den bild som fiskarna fått i det praktiska fisket, att skyddsnät som satts in i mellanfiskhuset är bättre. Fiskarna har övergett användningen av skyddsnät i ingången. Slutsatsen skiljer sig från den syn ryssjefiskarna i Luleå och Kalix trakten har, där skyddsnät i ingången håller på att bli allmän. Orsaken kan vara logisk och bero på skillnader som förekommer i laxarnas beteende. Ryssjefångsten av sik är fortsättningsvis ett stort frågetecken. Det här är synd, för det finns sik i havet och dess värde är fortsättningsvis hög åtminstone längs Bottenhavets kust. Behovet av att förbättra selektionen i strömmingsryssjefångsten upphörde i och med att priset på strömmingen steg. De erhållna systematiska selektionsresultaten i ryssjefångsten i Skärgårdshavet är verkligen betydelsefulla. Normalfångstandelen av smågös minskade till endast knappt en åttondedel tack vare de utvecklade selektionsgallren. Utmaningen att hitta användbara ryssjeplatser begränsar dock gösryssjefisket från att bli allmänt i Skärgårdshavet. Enligt fiskarna kan ryssjorna som fångstmetod enbart komplettera nätfångsten. Då fotograferingen inleddes i början av år 2008 fanns det inte för ändamålet lämplig utrustning på marknaden. Utrustningen sattes ihop från grunden, varför tekniska problem har skuggat den genom hela projektet. Problemen med utrustningen har i betydande grad försvårat förverkligandet av projektets arbeten. Trots även dessa har fiskarna börjat se undervattensfotograferingen som en del av den praktiska redskapsutvecklingen. Under de senaste två åren har fiskarna verkligen börjat sätta sig in i den rätta strategiska användningen av utrustningen, där en av de betydelsefullaste grundfaktorerna är att skapa sig en helhetsbild av situationen och att få fotograferingen systematiskt planerad. I dag finns det även praktiska, små kameror för detta ändamål. 2
3 2 Material som använts för rapporten Utgångsläget för den här slutrapporten är resultaten från undervattensfotograferingen åren 2010 och 2011 som presenteras i två arbetsrapporter, samt en rapport som beskriver målsättningarna med arbetet och det praktiska fisket för de fiskare som förverkligade undervattensfotograferingen. Alla tre redogörelser finns som bilagor till denna rapport. 3 Lax- och sikryssjan i Bottenhavet 3.1 Förbättring av laxryssjornas sälsäkerhet I pontonryssjan är det endast området mellan fiskhusets fyra sista bågar som är sälsäker (figur 1, s. 4). Det här utgångsläget är bra att hålla i minnet när man läser rapporten. Sälsäkerheten i den ursprungliga pontonryssjan baserar sig på den dubbla garnkonstruktionen av dynema som omger fiskhuset, samt det sälgaller (figur 2b; HK) som satts i dess andra (bakre) ingång. Således kunde sälarna varken riva hål i garnväggen eller simma genom ingången in i fiskhuset. Med tiden lärde sig sälarna dock att sticka in huvudet i ingången genom sälgallret efter de laxar som panikartat simmade hit och dit i fiskhuset. På grund av revor och bett var ungefär 10 procent av laxarna i redskapet år 2009 fortfarande obrukbara till försäljning. I början försökte man minska på sälgallrets (40 x 40 cm) öppningar genom att tillika med den lodräta metalltråden sätta in en metalltråd vågrätt. Minskningen av öppningarna minskade de av sälarna skadade laxarna, men minskade samtidigt laxfångsten betydligt. Det första tydliga resultatet var synen att man borde försöka hålla sälarna längre bort från laxarna som simmar i fiskhuset, eftersom man märkte att detta höll fångstlaxarna lugna. Vid sidan av minskningen av sälskadorna minskade således laxarnas stressbeteende, samt de blåmärken och fjällskador som kommer av att de simmar okontrollerat hit och dit, vilket förbättrade deras kvalitet. För att stoppa sälarna utvecklades tre modeller skyddsnät; två ingångsskyddsnät (placering figur 2c; NE) och mellanfiskhusets skyddsnät (figur 2c; EE). Ingångsskyddsnäten sattes i den främre (s.k. mellanfiskhus) ingången, då åter mellanfiskhusets skyddsnät fästes i den i ordningen tredje bågen i mellanfiskhuset. År 2010 testades två material; grön dynematråd och en tunn, mjuk, rostfri stålvajer. År 2010 lyckades sälarna söndra nätet av ståltråd, och de verkade även ivrigare ge sig på ett dylikt. På grund av detta var alla nät 2011 tillverkade av grön 2 mm dynematråd. 3
4 Figur 1 och 2. I figur 1 (till vänster) är det ursprungliga fiskhusets sälsäkra del utmärkt med en röd kvadrat. Det är alltså fråga om en riktigt liten del av ett annars ganska stort redskap. Hela fiskhusets längd är drygt 8 meter. I figur 2a (till höger, övre) är PushUp ryssjans fiskhus olika delar presenterade; främre ingången (E), fram-/mellanfiskhuset (Ep), bakre ingången (T) och fiskhuset (Kp). Observera, att i figurerna 2 b-c är fiskhusets skyddsgarn borttaget. I figur 2b syns i den bakre ingången (T) det ursprungliga sälgallret (HK). I figur 2c syns de testade nya skyddsnäten; ingångsskyddsnätet (NE; två modeller, i bild bara den mindre versionen, i den större versionen gick ingången ända upp i fiskhusets tak) och mellanfiskhusets skyddsnät (EE). I figuren nedan alla tre testade skyddsnät; till vänster mellanfiskhusets med båge, i mitten det mindre satt i ingången och till höger det större ingångsskyddsnätet (spetsarna på den större U- formade ingången var fast i fiskhusets tak) Ingångsskyddsnät Med stöd av erfarenhetsmässig information antog fiskarna att ett skyddsnät som sätts i ingången mest skulle försämra redskapets laxfångstegenskaper. Orsaken är den, att främre ingången till fiskhuset i laxryssjan fångststrategiskt kanske är ett av redskapets mest känsliga ställen. Sannolikt var sälgallret just av denna orsak placerad i den bortersta ingången i den för marknaden år 1998 tillverkade pontonryssjan. Den främre ingångens viktiga roll beror på att den på sätt och vis delar redskapet i två delar; 1) vingarna, mungarnet och adaptern är stora, utan tak, öppna och ljusa när åter delen efter den främre ingången 2) fiskhuset är klart mindre och trängre och i pontonryssjan även mörkare, då den har dubbla garn. I de traditionella laxfiskhusen fanns det inget tak, så de var ljusare. Fiskarna har från första början varit mycket kritiska till pontonryssjans främre ingång och speciellt till skyddsnätet som sattes i ingången. Under hela inspelningsperioden har undervattensobservationerna bekräftat att fiskarnas antaganden varit sanna. En betydande andel av laxarna syntes under inspelningen skygga för 4
5 skyddsnätet i ingången, och blev av denna orsak att snurra vid mungarnet också för långa tider och närmade sig med jämna mellanrum skyddsnätet och svängde om. De här observationerna är verkligen bekymmersamma, eftersom sälarna tämligen enkelt kan ta laxarna som blivit att snurra i utrymmet som ringas in av mungarnet. I följande datoranimerade figur syns en lax (se pilen) som simmar i mungarnet (S), dit sälarna fortsättningsvis oberoende av skyddsnätmodellen har fritt tillträde. S År 2010 sågs en del av laxarna som simmade mot ryssjan svänga t.o.m. flera tiotals gånger när de mötte det mindre, av ståltråd tillverkade skyddsnätet (70 x 70 cm) innan de simmade in i ryssjan. Det här beteendet fortsatte år 2011, då ingångsskyddsnäten var tillverkade av dynematråd, men var i medeltal mindre. Det större ingångsskyddsnätet observerades speciellt år 2011 klart minska på antalet laxar, som tvekade (svängde) vid nätet. Å andra sidan så ökade det samtidigt antalet laxar som flydde från ryssjans mellanfiskhus till mungarnet (jfr. i fortsättningen sälarnas besöksintensitet i ryssjan). Vid fotograferingen konstaterades ingångsskyddsnätet som väntat helt hindra sälarna att komma in i fiskhuset. Således blev laxarna som snurrade i fiskhusets främre del inte sälmat, utan de kunde lugnt fortsätta som vanligt innan de simmade in i den bakre, ännu trängre ingången. Ingångsskyddsnätet konstaterades även effektivt hindra de laxar, som snurrade i mellanfiskhuset, att fly, vilket kan vara ett potentiellt problem i vanliga pontonryssjor, där den främre ingången är stor (90 x 90 cm) och ingångstrådarna ofta är bara fyra. Då ingångens storlek fördubblades, minskade den effekt som skrämmer laxen, men som tidigare redan nämnts ökade samtidigt antalet laxar som hittade sin flyktväg ut ur det främre fiskhuset. Däremot var ett resultat år 2010 entydigt klart. Sälarna gick av någon orsak ivrigare på nätet av metalltråd och lyckades även en gång tränga sig igenom det Skyddsnät som fästs i mellanfiskhusets båge Om laxarna konstaterades skygga för att simma igenom ingångsskyddsnätet, verkade skyddsnätet inne i mellanfiskhuset inte ha nästan någon som helst inverkan på laxarna. De simmade makligt genom nätet i båda riktningarna. Mellanfiskhusets skyddsnät var tillverkade av dynema. Laxarnas simmande fram och tillbaka genom skyddsnätet betyder att fångstlaxarna regelbundet rör sig bort från det sälskyddade området till mellanfiskhusets främre del, dit sälarna fortsättningsvis har fritt tillträde. Vid inspelningarna (2009) konstaterades ofta att laxarna hamnade i panik, när sälen uppenbarade sig bakom nätet. I panik kastade sig laxarna hit och dit utan mål så länge som sälen var i ryssjan. Det är alldeles uppenbart, att en del av dessa laxar som var i panik simmade till fel sida av nätet och hamnade i sälarnas klor. 5
6 Sannolikt verkar det, att sälarna kan simma in i ryssjan (nät i mellanfiskhuset) och på det sättet komma närmare fångstlaxarna eller att laxar simmar ut ur ryssjan till den del som är oskyddad för sälarna (nät i mellanfiskhuset och stort ingångsnät), öka sälarnas intresse att göra besök i ifrågavarande ryssja. I redskapet med nät i mellanfiskhuset gjordes sälobservationer klart oftare än i ryssjan med litet ingångsnät, men dock mindre än i den med stort ingångsnät. I ljuset av våra resultat kan man inte helt entydigt säga, att sälarnas större intresse för ryssjorna enbart skulle bero på de ovan framställda faktorerna, eftersom det är fråga om skilda ryssjor på skilda platser. Resultaten stärker dock fiskarnas syn, att dessa faktorer har inverkan på att sälarna söker sig till olika ryssjor. Det är klart att om en säl, som söker sig till en ryssja som ett resultat av sitt besök får fångat en lax ur ryssjan, sannolikt kommer att återvända till samma ryssja, än till en ryssja där den aldrig får någon lax. Det här betyder dock inte, att sälarna inte skulle besöka ryssjor som är försedda med ett litet ingångsstoppnät. Fiskarna är rätt säkra på, att det bara är en tidsfråga när sälarna systematiskt börjar jaga de laxar som följer landarmen, och särskilt ifall det sätts ingångsstoppnät i alla ryssjor. Så länge som sälarna kommer in i mellanfiskhusets främre del, tror fiskarna att detta bromsar sälarnas behov att börja fånga lax i ryssjans öppna delar. Om och ifall detta sker blir utmaningarna kring sälskyddet flera gånger mera krävande (figur 3). garnväggarnas höjd i allmänhet 14m. Figur 3. I figuren konstruktionen på de pontonlaxryssjor som är i användning i dag. De röda pilarna visar de ställen där laxarna som är i ryssjan simmar in genom en upprätt rektangulär port till nästa utrymme. I ändan av landarmen är en dubbelport, då åter de två andra enbart har en öppning. Principen är att för var gång minska på utrymmet, så att laxarna så småningom vänjer sig vid en trängre tillvaro. Utan en dylik gradvis framskridande process skulle man inte få laxarna alls att simma in i det lilla och verkligen trånga fiskhuseet. De gula pilarna anger de trattformade ingångarnas (2 st) plats. I den lilla figuren (nere till vänster) framgår, att det finns bottengarn endast i en del av ryssjan (B och C). Bottnet börjar först vid mungarnets främre kant. I vingarna (A och B) är Sammandrag av resultaten för skyddsnät: Ingångsskyddsnät (+/-) Mellanfiskhusets skyddsnät (+/-) + metoden håller sälarna helt borta från fiskhuset, laxarna är då lugnare och deras kvalitet hålls bättre + metoden minskar antalet laxar som flyr från det främre fiskhuset till mungarnet, då ingången och skyddsnätet förstoras börjar laxarna rymma ur ryssjan - metoden tillåter sälarna att komma in i fiskhusets främre dels framkammare, vilket har konstaterats stressa laxarna som är där - det är troligt att en del av de laxar som snurrar i främre fiskhuset hamnar i sälarnas klor - metodens stora problem är misstanken (om - en del av laxarna hittar ut genom den öppna främre vilken man fått bevis på i fotograferingen) att ingången (det här fick man bevis på i fotograferingarna den minskar på fångsten laxarna vågar inte 2009) simma igenom nätet + metoden minskar sannolikt inte alls antalet laxar - metoden försnabbar sannolikt att de sälar som som simmar in i fiskhusets främre del, vilket är besöker ryssjorna utvecklar en fångstmetod betydelsefullt eftersom fångsttoppen är kort och där de tar laxarna i ryssjans öppna delar, att intensiv få ett sälskydd för de öppna delarna är + metoden kan minska sälarnas intresse att rikta in verkligen en krävande (skrämmande) sig på laxarna som rör sig i ryssjans öppna delar utmaning 6
7 Bottenhavets fiskararbetsgrupp är på basen av sina resultat för närvarande inne på att gynna sälskyddsnät som sätts in i mellanfiskhuset, eftersom det i trakten av Sastmola och Björneborg anses inverka minst på antalet laxar som kan säljas. Det här slutresultatet är dock inte helt odiskutabelt. Svårigheten att dra entydiga slutsatser förklaras till en del med att fotograferingarna misslyckades, för en betydande del av försöksuppläggen som var intressanta blev inte fotograferade när tekniken svek. Å andra sidan så varierar förhållandena årligen väldigt mycket. I Sverige i trakten av Luleå och Kalix verkar de fiskare som fiskar med PU ryssja gå in för att använda ingångsskyddsnät. Det här kan i princip verka konstigt, men kan mycket väl bero på de betydande skillnaderna som finns i laxarnas eller överlag i fiskarnas beteende. T.ex. simmar sikarna i norr utan att tveka in i samma ryssjor som laxen, men längre söderut verkar detta vara ytterst sällsynt. Orsaken kan mycket väl ligga såväl i geografiska faktorer som i grundbeteendet hos laxar i olika vandringsskeden. I de nordliga vattnen är laxarna nära sina födelseplatser (älvmynningar=terminalområden) och sikarna i lite mindre salt och brunare vatten, vilket mycket väl kan inverka betydande på fiskarnas beteende. 3.2 Blickarna redan nu på framtiden ryssja med många fiskhus en möjlighet Som ovan i figur 3 konstaterades är såväl de traditionella som PU laxryssjorna till sin konstruktion labyrintiska. Den här konstruktionen är resultatet av ett utvecklingsarbete baserat på erfarenhet, men den har kommit till under en tidsperiod när det fanns lite gråsälar i Östersjön eller alternativt att deras beteende skilde sig från beteendet hos dagens sälar. Fiskarna är redan rädda att sälarna delvis har börjat fånga laxar före de slinker in i skydd i det sälsäkra fiskhuset. Bevis för det här har fåtts bl.a. på Åland, där fiskarna i samband med provfisket år 2008 granskade antalet laxkadaver som låg på bottnet av mungarnet. När antalet som fångades var närmare 240 st, hittades nästan 180 st kadaver enbart i mungarnet. Frågan lyder då, hur många laxar tar sälarna när laxarna slaviskt följer den någon gång t.o.m. 400 meter långa landarmen? Under åren 2010 och 2011 har fiskararbetsgruppen i Bottenhavet börjat utreda om man kunde ändra ryssjans konstruktion utan att minska på laxfångsten. Tanken är att utveckla ryssjekonstruktionen så, att laxarna simmar möjligast snabbt, m.a.o. en möjligast rak rutt in i fiskhuset. Som utgångspunkt valde arbetsgruppen en s.k. framgårdsryssja, som användes för fångst av lax och sik i Vasa skärgård innan sälarna blev allmänna. Den här ryssjemodellen fångade även ganska bra den skygga och försiktiga siken (figur 4, s.7). Fotograferingarna gjordes på den plats, där landarmen slutar och ryssjans framgårds nät börjar (se figur 4C; den röda pricken). Det första året var kameran riktad för att fotografera landarmens ända vågrätt. Målsättningen var att granska laxarnas beteende där landarmen slutar. Enligt fiskarnas nedärvda kunskap följer laxarna slaviskt landarmen på ett avstånd av 3-4 meter, men vänder genast när armen slutar. Fiskarna har ingen klar uppfattning ifall laxarna vänder norrut och således försöker fortsätta i samma riktning som innan de stötte på landarmen. Andra fiskare påstår att laxarna alltid vänder motströms och sikarna medströms där landarmen slutar. I fotograferingarna det första året fångades inga laxar som simmade förbi inspelningsstället på bild. Det fotograferade området var alldeles för stort för att täckas av en kamera. Det andra året (2011) ändrade fiskarna taktik. Kameran sänktes djupare och svängdes att fotografera uppåt mot ytan. Man hoppades att laxarna på så sätt bättre skulle urskiljas som mörka silhuetter mot den ljusa blänkande ytan. Tyvärr misslyckades fotograferingarna även det andra året. Laxar syntes inte i det sparade bildmaterialet. 7
8 Figur 4. I figuren till vänster (A) beskrivs laxarnas simrutt, som följer kusten efter en bestämd djupkurva eller efter bottnets andra former såsom grund. Den här simrutten är inte helt statisk utan kan variera årligen beroende bl.a. på vädret. Ryssjeplatserna igen är fasta, så även av denna orsak varierar fångsterna årligen. I figur B beskrivs riktningen av en traditionell ryssja med ett fiskhus i förhållande till laxarna som är på väg norrut. När landarmen stänger av laxens simrutt vänder den i allmänhet riktningen utåt mot djupare vatten, där ryssjans fångande delar väntar den. Att simma in i fiskhuset förutsätter således att laxarna styrs i en annan riktning än den naturliga. I figur C är dubbelfiskhusryssjans ( framgårdsryssja ) landarm i samma riktning som för ryssjan i figur B. Fiskhusen är däremot placerade så att de följer laxarnas simrutt: det ena i nordlig riktning och det andra söderut. På basen av fångstresultaten verkar det som att en större del av laxarna vid ändan av landarmen vänder mot syd eller åtminstone till slut hamnar i det södra fiskhuset. Valet av simriktning är dock inte enligt våra resultat helt entydiga! År 2010 simmade 28 % av laxarna i motsatt riktning eller norrut. År 2011 ökade denna andel till 41 % av laxarna som fångades i ryssjan med två fiskhus. Orsaken till förändringen kan bero på att fiskhusens riktning hade ändrats lite. År 2011 var de i riktning nordväst sydost. Ett liknande resultat eller att laxarna försökte söderut fick man även på Åland. Ju längre laxarna var i ryssjans vingar och mungarn desto mer flyttades stimmets simrutt till ryssjans södra halva. I fotograferingarna har man ännu inte lyckats utreda ifall ryssjeändornas nya placering (jfr. figur 4C) minskar på laxarnas simmande hit och dit i den del av ryssjan som inte är i skydd för sälarna. För fiskarna har det dock klarnat, att fotograferingen sannolikt har inletts från fel ända. Uppföljningen av laxarnas simrutt borde inledas nära fiskhuset, där området som skall fotograferas är i förhållande mindre och därför kan underlätta uppföljningen av laxarnas simbeteende. Från mungarnet skulle man sedan stegvis flytta sig utåt för att fotografera ryssjans öppnare delar alltid när laxarnas ankomstriktning har klarnat. 3.3 Fångst och sortering av sik i PU-ryssjor ännu i barnskor För siken är resultaten verkligen magra! På grund av att inspelningstekniken svek blev uppföljningen av sikarnas beteende liten. Fotograferingarna lyckades endast år Inte en enda sik observerades simma in genom gallret med en öppning. Å andra sidan var sikfångsterna så små, att man sannolikt inte skulle ha fått klara resultat vad gäller sorteringen även om kameran skulle ha fungerat felfritt. 8
9 Enligt fiskarna skulle det finnas efterfrågan på att förbättra ryssjornas sikfångstegenskaper, och om det lyckades skulle effektiveringen av sikfångstegenskaperna ha en verklig betydelse för främjandet av näringens utövning. Det finns rikligt med sik i havet, och dess värde på marknaden är hög. Undervattensfotograferingar skulle hjälpa den målmedvetna utvecklingen av sikryssjefisket. Siken rör sig runt och i ryssjan mest sent på kvällen eller under natten, då det är svårt att följa med dess rörelser från ytan. Siken är dessutom en mycket skygg fisk, och därför är det svårt att följa dess rörelser i ryssjan ifall fiskaren är på plats med sin båt. Med hjälp av kameror kunde man systematiskt kartera sikarnas beteende. Det skulle vara viktigt att kunna jämföra förändringar i deras reaktioner i förhållande till de ryssjekonstruktioner som testas. Det kommer att vara en utmaning att utveckla sorteringen av sik, eftersom sikarna enligt fiskarna simmar i ryssjan alldeles vid ytan. Således borde småsikens flyktpaneler sannolikt finnas vid ytan. Fiskarna är rädda att en sorteringspanel som finns vid ytan blir till en matningsapparat för måsarna. Måsarna försöker redan picka de skyddsvärda småsikarna genom takgarnet i ryssjans fiskhus. 4 Utvecklandet av strömmingens storlekssortering i PU-ryssjan Uppmuntrade av de lovande resultat man fått i Sverige gick fiskargruppen år 2010 in för att testa funktionen av sorteringsgaller som satts i strömmingsryssjans fiskhus. Sorteringseffektiviteten utreddes genom att följa upp fångstens storleksfördelning och genom att fotografera strömmingarnas beteende i och runt gallren. Som väntat visade sig gallrens sorteringskapacitet vara verkligt dåliga båda åren. Inspelningarna bekräftade uppfattningen, att strömmingarna inte gärna närmade sig gallret och att endast ett fåtal försökte simma genom gallrets öppningar ut ur fiskhuset. Under år 2011 steg strömmingens marknadspris brant, vilket minskade fiskarnas motivering att låta småströmmingarna slippa iväg. Det här minskade naturligtvis betydligt behovet att utveckla sorteringen. 5 Skärgårdshavets gös- och abborryssja Fångstens storlekssortering fungerar i gösryssjan Fastän man fångade smågös även i nätfisket i mellanvattnet var deras fångstandelar inte ens nära på i samma klass som i ryssjefångsten, där smågösen (< 37cm) under förvåren kunde vara 80 % av gösfångstens vikt. Fastän smågösarna verkade vara relativt pigga när de frisläpptes är deras problem i allmänhet att simblåsan är full med luft. Ryssjan stiger med hjälp av pontonerna så snabbt till ytan, att gösarna inte hinner tömma sin simblåsa och därför inte klarar av att dyka tillbaka till djupet. En stor del av de smågösar som sprattlar vid ytan hamnar även i måsarnas gap. Det var därför skäl att försöka frisläppa smågösarna före fiskhuset lyftes till ytan. Som utgångsläge för sorteringsapparaten valdes galler i stället för nätfönster, eftersom man antog att rektangulärt formade flyktöppningar (endast öppningens bredd sorterar) passar bättre för sortering av båda huvudfångstarterna gös och abborre. Konstruktionen på sorteringsapparaten utvecklades systematiskt. År 2010 var tyngdpunkten i testerna att utreda inverkan av gallrets färg. Resultaten antydde starkt att ett galler med mindre iögonenfallande färg är bättre. Arbetsgruppen beslöt att i fortsättningen använda gröna galler med lätt konstruktion (figur 5), och målsättningen år 2011 blev att utreda placeringens inverkan på gallrens sorteringseffektivitet. Fem olika placeringar testades (figur 6). Enbart effekten av gallrets placering på selektionseffektiviteten kunde inte utredas på grund av för litet material. Problemet var en för knapp fotograferingsutrustning i förhållande till de undersökta 9
10 ryssjorna; i användning var tre fungerande fotograferingsutrustningar då ryssjor att fotografera var sju. Figur 5. Gösens selektionsgaller årsmodell Till höger ett omålat aluminiumgaller. Till vänster samma galler målat ljust grön och satt i vittjandeändan av fiskhuset. KS KN NS NN TRUTTU Figur 6. I figuren syns alla fyra testade gallerplaceringarna. Enligt planen var avsikten att göra nollförsök (=alla fem galler stängda) slumpmässigt genom hela försöksperioden, men man var tvungen att överge denna eftersom gösfångsten blev för stor, och smågösens mängder steg till flera hundra kilo. Det genomförda försöksfisket visade dock, att när alla fem galler öppnades sjönk smågösarnas fångstandel på en natt till bara en åttondedel av nollförsökets resultat. Inspelningsresultaten bekräftar gallrens funktion. Gösar simmar i mängder genom gallret. Den utvecklade sorteringens effektivitet framgår mycket klart av följande figur. I början är gallren stängda och av helhetsfångsten (ca 180 kg) är nästan 80% undermålig gös. När alla fem galler öppnas kraschar smågösarnas mängd på en natt nästan till inget. Genast när gallren stängs hoppar smågösarnas mängd tillbaka till samma höga nivå. 10
11 Kuhasaalis kg/koenta Selektio käytössä Selektio käytössä Paenneiden pikkukuhien määrä arviolta 890 kg Kuha < 37 Myyty kuha 50 0 Genom att anta att smågösar simmat in i ryssjan i samma takt kan man grovt uppskatta, att det rymde nästan 900 kg smågös genom gallren under 12 dygn. Det är utan tvekan klart att en så betydande förbättring av sorteringskapaciteten minskar den tid det tar att vittja redskapet. Fiskarna uppskattade att en vittjning tog ungefär 20 minuter när gallren var öppna (i figurens exempel). En stängning av gallren förlängde tiden för vittjandet med t.o.m. det tredubbla, och dessutom skulle en stor del (900 kg) av smågösen som frisläpptes vid ytan ha hamnat i måsarnas gap. 6 Diskussion Bakom oss nästan 10 år av redskapsutvecklingsarbete vad har blivit i redskapet? En lyckad inbromsningskamp har dragit ut till ett ställningskrig! Så här kunde man mycket väl karaktärisera Bottenhavets yrkesfiskares syn på den redan nästan 20 år utdragna säl-fiskekonflikten. Trots att laxfiskarna längs Bottenhavets kust i dag är verkligt nöjda och ivriga med de fördelar som de sälsäkra fiskhusetn fört med sig, anser de ändå inte att de ensamma är en lösning på sälproblemen. Även om de undervattensfotograferingar som genomfördes åren 2010 och 2011 har visat att de nya pontonryssjornas fiskhus nu, som ett resultat av 10 års utvecklingsarbete, nästan är 100% sälsäkra, är fiskarna rädda att det bara är en tidsfråga innan sälarna lär sig att ta laxarna före fiskhuset. Därför koncentrerades också en del av arbetsinsatserna på s.k. minskning av olägenheterna av det tärande ställningskriget. Avsikten med det här utvecklingsarbetet är att optimera ryssjornas landarms och mungarns form så, att laxarna simmar kortaste möjliga väg rakt in i fiskhusets skydd. Fiskarna hoppas att detta i betydande grad skall förkorta tiden, som laxarna kan tas av sälarna. Tills vidare brinner det inte i knutarna för detta utvecklingsarbete, men om och när man måste göra det kommer utvecklingen av laxryssjornas yttre delar att vara verkligt krävande jämfört med arbetet som gjorts med fiskhuset. Fiskarna hoppas också, att samhällets beslutsfattare äntligen skulle förstå den hela tiden ökande gråsälpopulationens inverkan på Östersjöns fiskbestånd. Enligt fiskarna skulle det vara bättre att inleda säljakten nu, eftersom den ändå enligt dem är framför. Sälarna beskattar redan nu det instabila naturlaxbeståndet. I sälarnas munnar far på samma sätt såväl odlad som naturlax. Och sälarnas inverkan begränsar sig inte enbart till laxarna! I Skärgårdshavet kan fiskarna i dag 11
12 konstatera att det i många av gösarna som simmar i ryssjorna finns läkta sår efter sälar som rivit dem. Förbudet att använda drivgarn och sälarna försvårar kustfisket Även om man kan säga att förutsättningarna att använda sälsäkra laxpontonryssjor i dag motsvarar det praktiska behovet, kan man inte säga samma beträffande siken. Efter att drivgarnsfiskeförbudet trädde i kraft 2008, har man inte tillsvidare i sikfisket hittat ett ersättande, effektivt redskap. Begränsningen av möjligheterna att fånga sik har i betydande grad inverkat på det yrkesmässiga fiskets lönsamhet, eftersom värderingen av sik på marknaden är hög. Fiskarna skulle verkligen önska att de kunde fortsätta det nu påbörjade redskapsutvecklingsarbetet. Med undervattensfotografering kunde även utvecklingen av sikfisket komma in på helt nya spår. Fisket med pontonryssjor har ökat arbetets produktivitet och flexibiliteten i kustfisket! De redskapstekniska resultaten från utvecklingsarbetet med gösryssjor i Skärgårdshavet är åtminstone lika betydelsefulla som de man uppnått i Bottenhavet. Pontongösryssjan är nu ett färdigt redskap, där fångstens sorteringskapacitet på basen av fotograferingarna år 2011 konstaterades vara på en verkligt hög nivå. Försöksfiskeresultaten visar att en fångstsortering som utvecklats så långt det är möjligt minskar arbetstiden som åtgår för vittjandet till ungefär en tredjedel, vilket har en betydande inverkan på arbetets produktivitet. Jämfört med det tidigare gösfisket med nät i mellanvattnet har de genomförda försöksfisken i redskapsutvecklingsprojektet visat att det nya pontonryssjefisket ger en mångfaldig fångst när det ställs i relation till arbetstiden på havet. Men i Skärgårdshavet frågar fiskarna vad man skall använda den inbesparade arbetstiden på havet till? Naturligtvis kan en del av den här tiden användas till en effektivare försäljning av fångsten, vilket i allmänhet leder till en förbättring av arbetets lönsamhet. Den här förändringen som skett i fiskearbetet, eller den inbesparade arbetstiden som fiskarna har kunnat använda på ett nytt sätt, har man bättre lyckats dra nytta av i Bottenhavet för att förbättra arbetets lönsamhet. Det nya pontonryssjefisket har tack vare den förlängda fiskesäsongen i betydande grad förändrat karaktären på hela det kustnära yrkesfisket till mer flexibelt, vilket är ett mycket välkommet drag uttryckligen i det småskaliga yrkesfisket. I kustfisket räcker inte alltid de banbrytande tekniska nyheterna! I kustfisket är och kommer alltid fångstmängderna att förbli små, varför en ökning av fångstens värde blir en mycket viktig faktor. I princip har resultaten i KANRA och KEHRA projekten visat att det förnyade ryssjefisket åtminstone i teorin ger möjligheter till detta. Varför har fiskarna i Bottenhavet tacksammare tagit emot pontonryssjorna än kollegerna som verkar i Skärgårdshavet? Svaret är ganska enkelt, då det i all sin enkelhet samtidigt är ett riktigt bra exempel på de utmaningar som rör utvecklingen av kustfisket. I Bottenhavets laxfiske har de nya pontonryssjorna kunnat läggas ut i fångst på samma, välfungerande traditionella fångstplatser. Att sälarna kommit med i bilden har tydligen inte inverkat särskilt betydelsefullt på laxarnas vandringsbeteende. Således är den enda förändringen i Bottenhavet ibruktagandet av den nya sälsäkra fångsttekniken. I Skärgårdshavet har inte detta varit möjligt, eftersom gösarnas beteende förändrats radikalt på grund av sälarnas inverkan. Sälarna har bestående kört iväg gösarna från fjärdsvattnen till grundare vatten, vilket å andra sidan är den viktigaste orsaken till att ryssjefångstsäsongen förlängts i Skärgårdshavet. Traditionellt har gösryssjorna här använts enbart under våren i lekfisket då gös och abborre vandrat för att leka i innerskärgårdens grunda strandvatten. 12
13 I Skärgårdshavet har läget således förändrats radikalt, eftersom beteendet hos de fiskar som är mål för fångsten förändrats. Det finns inte i detta fall någon hjälp att hämta i den kunskap som stöder sig på fiskarnas traditioner. Vid sidan av att ta till sig ett nytt fångstsätt måste man börja söka efter nya fångstplatser för de nya ryssjorna på alldeles nya områden. Eftersom ryssjorna nu måste placeras på grundare vatten, flyttas det yrkesmässiga ryssjefisket närmare sommarstugorna, vilket i delar av Skärgårdshavet kan vara nästan omöjligt. På basen av fiskarnas erfarenheter är sökandet efter nya ryssjeplatser en mycket krävande uppgift oh kommer sannolikt att kräva åratals arbete. Redskapsutvecklingsarbetet har ökat samarbetet mellan fiskarna Ett mycket konkret tecken på den sammanhållande inverkan för fiskarna, som redskapsutvecklingsarbetet som genomförts inom KANRA och KEHRA-projekten haft, är fördubblingen av deltagarantalet som de årliga fiskarnas informations- och skolningskryssningar fått på knappa tio år. Fiskarna har ytterligare de senaste åren själva börjat presentera resultaten av sitt utvecklingsarbete. Den ökande aktiviteten syns även i samarbetets utbredning från kusten till insjöarna. För helheten kommer det utökade samarbetet sannolikt att leda till en effektivering av redskapsutvecklingsarbetet, eftersom en ökning av kommuniceringen leder till ett bredare tillgodogörande av den erfarenhetsmässiga kunskapen. Undervattensfotografering hämtar en helt ny dimension till redskapsutvecklingsarbetet De fiskare som arbetat med redskapsutvecklingsarbetet anser att den uppföljning på fiskarnas simbeteenden som gjorts med hjälp av undervattenskameror avgörande försnabbar utvecklingsarbetets framskridning. Traditionellt har inverkan av nya redskapskonstruktioner på fångstegenskaperna kunnat följas enbart genom konstaterade förändringar i fångsten. Ökningen eller minskningen av fångsten har endast antytt om konstruktionsförändringarnas slutliga inverkan. Utan kameror blir kunskapen om förändringarna i beteendet hos de fiskar som är mål för fångsten outredda. Med hjälp av undervattensfotografering kan man i detalj följa med fiskarnas beteende i redskapet, vilket ger möjlighet att redan i ett mycket tidigt skede följa med fiskarnas reaktioner, när de först närmar sig den plats som observeras. I vissa situationer är den här kunskapen mycket mer betydelsefull än enbart informationen om fångstens ökning eller minskning. Ett systematiskt genomförande av undervattensfotograferingen i olika situationer, såväl i kustområden som i insjöar, ökar ytterligare möjligheterna att ha en målmedveten tillämpning av redskapskonstruktionerna i olika situationer för att säkra ett önskat slutresultat. 13
Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt)
Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt) Den mindre fällan utplacerad och i bruk i Bråviken, Sverige Sverige och Finland har parallellt under flera säsonger provfiskat med sälsäkra
Utveckling av ett selektivt torskredskap
Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna
Test av sälgaller i pushup-fälla Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket
Test av sälgaller i pushup-fälla 2008-02-20 Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket Introduktion Pushup-fällan är idag ett etablerat redskap för fiske efter lax från
Gotlands fiske.
Gotlands fiske 33 fiskelicenser (fiskefartyg) 27 fiskelicensinnehavare, dvs. 6 st har två båtar Medelålder 56,2 år 1 personlig licens (för fiske i Mälaren) 4 fartyg över 15 m 3 trål, 1 garn 2 fartyg mellan
Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14.
Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14. Selektiva redskap Inledning Från den 1 januari 2015 införs en skyldighet att landa
SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp
SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN Lovisa den 23.9.2017 Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp 1 Föredragets innehåll Sälen och yrkesfisket Skarven
Kan PushUp-ryssjan bli ett nytt huvudyrkesredskap i Skärgårdshavet
SAMPI-projektets försöksfisken med PushUp-ryssjor i Skärgårdshavet åren 2004-2005 Kan PushUp-ryssjan bli ett nytt huvudyrkesredskap i Skärgårdshavet Vesa Tschernij, iconex@co.inet.fi Olavi Sahlstén, Merimasku,
Plundrar alla gråsälar fiskeredskap? Hur långt simmar en gråsäl på ett dygn?
Plundrar alla gråsälar fiskeredskap? Hur långt simmar en gråsäl på ett dygn? Esa Lehtonen Luke, Finland Satellittelemetriundersökning av gråsälar i Finska viken 2010-2011 Naturresursinstitutet (före detta
Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten
Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
Undervattensfilmande i KANRA II-projektet för att effektivera ryssjefisket i Skärgårds- och Bottenhavet åren 2008 och 2009
Slutrapport Undervattensfilmande i KANRA II-projektet för att effektivera ryssjefisket i Skärgårds- och Bottenhavet åren 8 och 9 Vesa Tschernij iconex@co.inet.fi (Översättning från finska Guy Svanbäck,
Kan pontonryssjan bli ett nytt yrkesredskap lämpligt för kustfisket i framtiden
KANRA-projektets redskapsutvecklingsprojekt i Skärgårds- och Bottenhavet 26-8 Mellanrapport Kan pontonryssjan bli ett nytt yrkesredskap lämpligt för kustfisket i framtiden Vesa Tschernij, iconex@co.inet.fi
15 regler matchar din sökning
(search.html) 15 regler matchar din sökning Använda filter: Spö/Handredskap Nät Skaldjur Övrigt Webbplatsen är ett försök att underlätta för fritidsfiskare att tillgodogöra sig gällande regler, observera
Karlskrona kontrollburar
1 Sammanfattning av Kustlaboratoriets berättelse för den verksamhet som bedrivits på uppdrag av Program Sälar & Fiske under 2012 Utveckling av torskburar som ett alternativ till garn och krokfisket Under
Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013
Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar
Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU, 2017 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske.
Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU, 217 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske. Anställda under hela året Maria Hedgärde, Sara Königson, Peter
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Kustlaboratoriet har på uppdrag av Program Sälar och Fiske under flera år arbetat med att
S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare
S i d a 1 Goda råd från en erfaren kranförare S i d a 2 Beställning av kranen När du ska beställa kranen för ett lyft, måste du göra klart att lasten är färdig att koppla (eller gärna förbered med stroppar)
DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE
DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det
Beskrivning av provfiskeryssja, redskapskod K054, och hur redskapet fiskas
Beskrivning av provfiskeryssja, redskapskod K054, och hur redskapet fiskas Alla nedan angivna mått avser de ryssjor som används vid provfiske vid svenska västkusten. Smärre avvikelser (upp till 5 cm för
Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda
Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.
Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också
Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014
MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:26 Text: Olof Lessmark Sida 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...
Få F F gel å å F gel gel o F F t o o t oto
ATT se men Inte STöra Text och bilder: HANS FALKLIND/N WWW.FALKNATUR.SE Det är ofta lockande att försöka komma lite, lite närmare när man fotograferar. Och sen lite, lite närmare till. Och bara lite, lite
Policy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2
De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker
Tumlarobservationer i Finlands vattenområden på 2000- talet
2.2.2015 Natur > Arter > Skydd av arter > Skydd av enskilda arter > Skyddet av tumlare > Tumlarobservationer > Tumlarobservationer på Finlands vattenområden på 2000-talet Tumlarobservationer i Finlands
8. TRE- OCH FYRDUBBEL HUVUDBELYSNING
8. TRE- OCH FYRDUBBEL HUVUDBELYSNING TREDUBBEL HUVUDBELYSNING Letar du efter ett mjukt ljus med en del sting i? Du har kommit till rätt kapitel. Den här tekniken liknar på sätt och vis den med två ljuskällor
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion
Norrbottens Kustfiskareförbund
Norrbottens Kustfiskareförbund Yrkesfiskarnas förbund i länet ingår som avdelning 68 i SFR, Sveriges Fiskares Riksförbund, med huvudkontor i Göteborg. Norrbottens Kustfiskareförbund har cirka 45 medlemmar
Statsrådets förordning
Statsrådets förordning om fiske I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om fiske (379/2015): 1 kap. Bestämmelser om fångsten 1 Fredade fiskarter och fiskbestånd Följande fiskar är
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1984R3440 SV 19.02.2007 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 3440/84 av den 6 december
Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet
Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå 20.10. 2011
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Utgiven i Helsingfors den 4 april 2008 Nr 187 191 INNEHÅLL Nr Sidan 187 Lag om ändring av lagen om tillämpning av vissa av Europeiska gemenskapernas bestämmelser om statligt
Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap
Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap Projekt Säl, skarv och redskapsutveckling, Kustlaboratoriet i samarbete med Hälsingefiskarnas fiskeförening Sara Königson och Sven-Gunnar
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Av Magnus Andersson Figur 1. Ovan Vänern med röda markeringar för vikarna Dättern, Gatviken, Fågelöviken och Ölmeviken. Nedan Hjälmaren
Beskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen; SFS 2010:1114 Utkom från trycket den 21 september 2010 utfärdad den 2 september
Kullarkivet. Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se
Kullarkivet Mats Nydesjö, Ulriksbergskolan, Växjö www.lektion.se Enkla kullekar Kull ska gå fort. Du ska inte kunna stå still och titta på allt för länge. Därför rekommenderar jag 2-3 kullare på en grupp
Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar
Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står
FMCK Malmö Boris Magnusson. Markering av Endurobana
FMCK Malmö Boris Magnusson Markering av Endurobana Markering av en Endurobana finns beskrivet i tävlingsreglementet, paragrafer 4.16-17-18 (se nedan) men dessa är ganska kortfattade. Detta PM är ett försöka
2 a kap. Särskilda föreskrifter om fisket i Torneälvens fiskeområde. 1 I detta kapitel finns föreskrifter om fisket i
SFS nr: 1994:1716 Departement/ myndighet: Landsbygdsdepartementet Rubrik: Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen Utfärdad: 1994-12-20 Ändring införd: t.o.m. SFS 2013:300 2 a
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006
Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling HVMFS FIFS 1994:14 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1994:14) om märkning och utmärkning av fiskeredskap 1 Senast uppdaterad 2011-07-01 Observera att endast
Lejonet och den listiga haren
Lejonet och den listiga haren Fabel DJUR 1 SCEN 1 (På savannen hörs ryta) BERÄTTARE Det fanns en tid då Lejonet var härskare över alla andra levande varelser. Lejonet såg verkligen mäktigt ut så det måste
Utförliga regler för TRAX
Utförliga regler för TRAX Innehållsförteckning Vad är TRAX? Sid 2 Grundregler för TRAX Sid 3 Vad är en tvingad yta? Sid 4 Vad är en vinnande ögla? Sid 6 Vad är en vinnande linje? Sid 7 Grundläggande strategiska
VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?
Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet
Nr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg.
Nr 782 3833 Bilaga 1. TILLGÄNGLIGHET Hunden förs kopplad och försedd med munkorg genom en människogrupp till domaren. På hunden utförs kontroll av utrustningen och identifikationsmärkningen samt hundens
DVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU 2015 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske.
Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU 2015 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske. Sven Gunnar Lunneryd, Sara Königson. 2016-03-01 Notförsök Verksamheten
Skidans form- konsten att carva
Skidans form- konsten att carva Skidåkarens uppgift är enkelt uttryckt att balansera de krafter som han/hon utsätts för under ett åk. Åkaren försöker att på snabbaste sätt ta sig igenom och förbi en serie
Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och
Ön Teodor Kapitel 1 Jag sitter på planet och är väldigt trött. Sen 10 minuter senare så hör jag att planet skakar lite. Det luktar bränt och alla på planet är oroliga. Därefter tittar jag ut och jag tror
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay
Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay Vilket år! Hallo Bay bjöd återigen på fantastiska upplevelser. Vår första tur 2010 gjordes redan under junimånad, det är en spännande period med
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Fotografera under vattnet. Likheter och olikheter
Fotografera under vattnet Likheter och olikheter Att dyka med kamera Visa hänsyn. Koraller mm är ömtåliga så bra avvägning är en förutsättning för att ta bilder under vatten. Lär dig kamerahuset på land,
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??
Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988
Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla
SÄL. Utbildningsmapp för sältoleransstöd
SÄL Utbildningsmapp för sältoleransstöd Innehållsförteckning Inledning 2 Bakgrund Sammandrag av förvaltningsplanen för Östersjöns sälstammar 4 Sälskador på yrkesfiskets fångster år 2009 6 Sälskador på
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Märk dina redskap rätt
Märk dina redskap rätt Lagen om fiske har ändrats från början av april 2012. Det är nu obligatoriskt att tydligt märka ut stående och Det fasta är fångstredskap obligatoriskt att såsom tydligt nät, märka
ÅRSREDOVISNING FÖR PROGRAM SÄLAR & FISKE 2010
Program Sälar & Fiske 1 ÅRSREDOVISNING FÖR PROGRAM SÄLAR & FISKE 2010 Sedan slutet av 1980-talet har fiskeredskap och annan fiskeutrustning varit föremål för utvecklingsarbete för att begränsa de skador
biter på allt Tången för kabel, tråd och spik
Test Gör Det Själv testar verktyg och material för din räkning. Om du har något förslag till vad vi ska testa, så sänd oss ett mail på redaktionen@gds.se Handtagens material och form ska kunna skydda fingrarna
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer
2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade
Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket
Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel
ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA SKARVBESTÅNDET I FINLAND
ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA SKARVBESTÅNDET I FINLAND Kim Jordas, Finlands Yrkesf iskarförbund, Stockholm 19.2.2014 SUOMEN AMMATTIKALASTAJALIITTO RY FINLANDS YRKESFISKARFÖRBUND Yrkesfiskaren lever av hav
H ä r ä r ubåten instängd
GT 1988-08-30 H ä r ä r ubåten instängd Försvarsstaben är övertygad om att den främmande ubåten är instängd i Stigfjorden mellan Tjörn och Orust utan minsta chans att smita. Förväntningarna på marinen
SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet
SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet Theres Sundberg, verksamhetsledare för Leader Gästrikebygden Leaderträff tema fiske Arlanda 17 Januari 2018 Vår Leaderstrategi Leader
Proffstacklet SOM KROKAR FLER
TEXT Jens Bursell redaktion@fiskejournalen.se FOTO Jens Bursell & Peder Lichtenberg Vid fiske med naturligt agn efter gädda, gös och abborre kan andelen missade fiskar vara störande hög, speciellt om du
Text och foto: Hans Falklind/N
Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong
ZOMBIE WORLD. Du är jagad
ZOMBIE WORLD Du är jagad Benni Bødker ZOMBIE WORLD Du är jagad Bok 2 Illustrerad av Simon Bukhave Översatt av Marie Helleday Ekwurtzel 1. En rutten stank Det är barnen jag är mest rädd för. De vuxna har
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
a. b a. b. 7.
1. Mattias och hans vänner badar vid ett hopptorn som är 10,3 m högt. Hur lång tid tar det innan man slår i vattnet om man hoppar rakt ner från tornet? 2. En boll träffar ribban på ett handbollsmål och
Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se
Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin
Fiskeregler i havet i Västra Götalands län
2007-03-21 Fiskeregler i havet i Västra Götalands län Här följer ett urval av de fiskeregler som gäller för fiske i havet i Västra Götalands län. Observera att det gäller särskilda regler för fisket i
Lär hästen sänka huvudet!
Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND 24.1.2008 Till Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Remissvar över förslaget till Nationella förvaltningsplaner för gråsäl i Östersjön respektive för knubbsäl i Kattegatt och Skagerack.
070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg
1 Blekinge Fiskeråd 2011-12-09 c/o Annicka Engblom Ekvägen 4 370 30 Rödeby 070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 104 39 Göteborg Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:425)
Märk dina redskap rätt
Märk dina redskap rätt Lagen om fiske har ändrats från början av april 2012. Det är nu obligatoriskt att tydligt märka ut stående och fasta fångstredskap såsom nät, katsa, ryssja och långrev. Syftet med
Fiskeregler i Vänern. Allmänt vatten Allt vatten som inte är enskilt.
Fiskeregler i Vänern November 2012 Vi hoppas att din fisketur på Vänern blir trevlig och spännande. I sam band med ditt besök på Vänern finns det ett antal regler som måste följas. Syftet med reglerna
Detta tema valde jag för att jag bor i en by, och runt en by är miljön väldigt vacker. Massa skog, bäckar, hyggen osv. Så jag ville visa upp det fina i naturen. Sen fick ju även våra älskade hundar följa
Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:
Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:
Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14
Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så
Affärsutveckling i frontlinjen. Fem kritiska färdigheter för den moderna affärsutvecklaren
Affärsutveckling i frontlinjen Fem kritiska färdigheter för den moderna affärsutvecklaren 2 Till dig som arbetar med affärsutveckling Funderar du och dina kollegor över nya affärsmöjligheter och hur ert
inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,
Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em.
Jona Det är gött att Jona bok finns med i Bibeln. Det berättas om många män och kvinnor i Bibeln som upplever att Gud kallar dem och vill dra dem in i sitt uppdrag, men som inte tror på sig själva, Jeremia
(1) Vid den första prishöjningen ökade priset med 4 procent och vid den andra likaså med 4 procent.
Högskoleverket 2 1. Priset på en vara förändrades två gånger på ett år. Båda gångerna höjdes priset och efter den andra höjningen kostade varan 1 352 kr. Hur stor var prishöjningen i kronor detta år? (1)