Klimat och Konsumtion

Transkript

1 Klimat och Konsumtion Kommentarer av Anders Wijkman vid ett seminarium i Linköping onsdagen 31 mars, 2010 organiserat av Länsstyrelsen i Östergötland

2 Köpenhamn rejält misslyckande Mål: bindande avtal - Resultat: politisk deklaration Optimismen innan mötet överdriven! USA inte redo för beslut och därmed inte heller Kina m fl Globalt pris på CO2 avlägset - setback för näringslivet Enl forskarna bör utsläppen börja minska senast 2015 och minska med 7-10 % per år; Idag ökning med 2-3% per år 2 -gradersmålet i praktiken kört Vissa framsteg vad gäller skydd av skogar och stöd för klimatåtgärder i utvecklingsländerna Ytterligare framsteg: 112 länder stödde kravet på 350 ppm

3 Misslyckandet i Köpenhamn 2: Global governance fungerar ej Consensusprinccipen blockerar framsteg Vad som nu händer i US Senate helt avgörande Liten realism att ö h t tro på internationellt, bindande avtal i vart fall i Mexico Problematiken förstärks av att klimatforskningen alltmera ifrågasatt Regeringarna, inkl den svenska, har varit påfallande tysta efter Köpenhamn

4 Energi och resurser i stort Energifrågan relativt sätt enklare att lösa på sikt - solen ger ggr mer energi än vi utnyttjar Trycket på naturresurserna ökar; peak oil, peak gas, peak? Hur klara resursanvändningen för 9 miljarder människor? 2/3 av ekosystemen överutnyttjas redan idag Vi måste decouple, dvs använda energi och resurser många gånger effektivare

5 The Planetary Response CO The 2, N Planetary 2 O, CH 4 concentrations Response to global Overfishing change drivers (Steffen Land degradation et al., 2004) Loss of Biodiversity Water Depletion Unsustainable consumption From: Steffen et al. 2004

6 Relativ decoupling sker, absolut hittills ej Global energy intensity idag är 33% lägre än 1970; för USA och UK - 40% sedan 1980 Global carbon intensity minskat fr 1 kg CO2 per US dollar output år 1980 till 770 g år 2006 Men efterfrågan på energi har fortsatt öka; CO2 ökat 80% sedan 1970 och 40% sedan 1990 För att minska utsläppen per capita i världen till 4 ton CO2 år för att klara 450 ppm-nivån - måste utsläppen minska med > 7% per år (givet folkökning och fortsatt tillväxt) För att klara 350 ppm CO2 krävs > 10% minskning per år

7 Även för resurser i övrigt är bilden densamma I länder som tex England och Holland har materialkonsumtionen planat ut sedan 1980; Dock: Om vi tar hänsyn till att en ökande andel av varukonsumtionen sker via import är trenden stigande - alltså relativ, ej absolut decoupling Användningen av många metaller växer snabbare än tillväxten i världsekonomin Användningen av förpackningsmaterial inom EU ökar med tillväxten i ekonomin; även på områden där tuffa mål satts för recycling

8

9

10 Vad händer nu på EU-planet? Förhandlingarna inom UNFCCC fortsätter; bygga på det positiva som nåddes i COP 15 ETS, RES och andra policies ligger fast Gå från 20% till 30%? Carbon leakage - klimattullar? Ökat stöd för FoU och teknikplattformar Använda EU:s budget proaktivt Energieffektivisering prioriteras - och därmed konsumtionens roll IT:s roll betonas mera Mera fokus på markanvändning

11 Dagens klimatmål inte svåra att nå 20% - även 30% - reduktion går relativt enkelt att uppnå Beslutet om 20% förnybar energi till 2020 är en viktig komponent; ETS likaså Osäkerheten gäller effektiviseringsarbetet Det verkligt svåra är den långsiktiga reduktionen % då vi har få incitament att gå mot NOLL för investeringar av långsiktig karaktär och för radikalt ändrade konsumtionsvanor

12 Utan internationellt avtal - förslag till pragmatisk agenda Energisäkerheten i fokus - Geopolitik Peak oil; Tvekan även om kolresurserna - se Aleklett Energitillförseln idag från få länder och mindre trevliga Stigande priser - IEA m fl spår högre priser i framtiden Effektivare energianvändning sparar pengar Bindande EU-direktiv övervägs - jfr Förnybart Nya jobb skapas Förnybar energi framtidsbransch - öka FoU Investeringarna ökar med > 30% p a; lärkurvor positiva Synergin IT/energi spännande Utvecklingsfråga > 2 miljarder människor har ej tillgång t modern energi

13 Energieffektivitet har numera självklar plats på politiska agendan. Men för bara tio år sedan en non-issue Klimatfrågan, trygghet i försörjningen och prisökningarna främsta orsaken Alla talar om potentialen att effektivisera 20 % och mera men åtgärderna dröjer Rader av split incentives EU dock mera aktivt; ny action plan på gång, byggdirektiv, eco-design samt ev direktiv för bindande effektivitetskrav På transportsidan fortsatt svag jordbruket likaså Varje kalori på matbordet kräver 7-8 kalorier olja

14 Sverige hankar sig fram Regeringens definition av 20 % effektivisering är för svag; räknar inte ifrån det autonoma Effektiviseringen ej sammanhållen alltför många aktörer Byggnormer släpar efter; nya energidekl en flop Varför inte samlad satsning på Miljonprogrammet? ROT-avdraget borde knutits till energiförbättringar Trafiken försummad; både normer o struktur Systemlösningar ej prioriterade Rekyleffekterna måste adresseras Bra att effektiviseringen i industrin nu får extra stöd (budgetprop hösten 2009)

15 Effektivitetsområdet, på gång eller planerat inom EU Building s directive - regler för O-energihus Fordons bränsleeffektivitet skärpas? Ersätta fysiska transporter med IT mm Ecodesign-direktivet genomförs steg för steg CHP o fjärrvärme? - obs bara 6% i EU Offentlig Upphandling skärps Jordbruket viktig sektor chans till ändring i samband med översyn av CAP Kritisk fråga: Hur tackla rekyleffekten? Bindande effektivitetsdirektiv?

16 Bindande effektivitetsmål på EU-nivå? Jämför med Förnybarhetsdirektivet där blev det kraft i politiken först när målet bindande Knäckfrågor: Vilken nivå är realistisk? Hur definiera effektivisering? Målet borde sättas så att strukturförändringarna räknas bort. Om vi vill decouple energikonsumtionen från den ekonomiska tillväxten behövs 4-5 % årlig effektivisering, inkl det autonoma. Märk att motstånd mot bindande mål finns inom DG Envi - rädda för att ETS ska skadas

17 Sättet att mäta ett lands klimatpåverkan brister Enbart fysiska utsläppen i landet räknas Som Ex: Om Sverige stänger sin stålindustri eller alla slakterier så går utsläppen kraftigt ned. Men om vi fortfarande konsumerar lika mycket stål eller kött måste vi självklart ta ansvar för dessa utsläpp Men effekterna av handeln finns inte med i redovisningen, vilket gör att Sveriges tal om att vi minskat klimatpåverkan med 9% sedan 1990 medan ekonomin vuxit med 45% inte håller

18

19 Ny studie från Carnegie i USA ger nytt perspektiv: 23% av alla CO2-utsläpp, 6,2 miljarder ton, är föremål för handelsutbyte (här är inte skogsutsläppen medräknade) Länder som Sverige, Schweiz, Japan och Frankrike har ovanligt stor volym CO2 via importerade produkter; Schweiz importerade utsläpp större än de fysiska utsläppen i landet För EU som helhet bör i snitt netto 4 ton CO2/capita läggas till klimatpåverkan För USA är motsvarande siffra 2,4 ton

20 Carnegiestudien visar vikten av att beräkna påverkan utifrån konsumtionen Av Kinas utsläpp är 22,5 % exportvaror; detta drar ned Kinas per capitautsläpp från 3,9 ton CO2 till 3 ton Globalt svarar hushållens konsumtion för 72 % av klimatpåverkan, regeringarnas konsumtion är 10 % och investeringarna mostvarar 18 %

21 Global beräkning av olika sektorers påverkan Mat 20 % Boende 19 % Byggandet 10 % Transport och mobilitet 17 % Verkstadsprodukter 13 % Kläder 3 % Tjänster 16 %, varav regeringar 11 % Källa: Norsk studie 2004

22 Stockholmshushåll, räknat på basis av deras konsumtion Bostaden 15% Transporter o mobilitet 20% Livsmedel 25-30% Fritid, kultur 20% Övrigt 15-20% Källa Sthlm Miljöförv. 2008

23 Konsumtionen central, men så också samhällets spelregler: Det ekonomiska regelverket, hur hanteras klimat- och miljöeffekter? Hur mäter vi välfärd? BNP dålig indikator Stadsplaneringen Hur husen är byggda? Individuell mätning? Trafiksystemets utformning Hur varor och tjänster tillhandahålls slit och släng eller? Energiföretagens sätt att arbeta och investeringar Företagens affärsmodeller Villkoren för jord -och skogsbruk Utrikeshandelns regelverk

24 From urban sprawl to high density cities (cheap petrol) (costly petrol )

25 Solar passive houses save 90% of heating costs

26

27

28 Learning curves: Abatement cost*, /tonne Coal CCS new build Onshore Geothe wind rmal Solar PV* GW installed * Costs shown are global weighted averages across geographies Source: McKinsey Solar Knowledge Effort; McKinsey Global GHG Abatement Cost Curve v

29 Livsmedel central fråga Köttkonsumtion - ökat 4 ggr sedan 1960 Skillnad på kött och kött Vi äter för mycket protein Amerikanen äter i snitt 230 g kött/dag Odlingssätt - hur lagra kol i marken? Vattenhushållningen Mat vs Energi Närodlat vs Import Säsongens variationer Fiskodling - ja, men LCA måste tillämpas Informationen till konsumenten central

30 Vattenbehoven varierar Världen på väg mot vattenkris: 1 kg vete kräver 1,200 l vatten, 1 kg ost kräver 5,000 l vatten 1 kg nötkött (kraftfoder) kräver 16,000 l Import av livsmedel döljer ofta vattenuttag i länder med vattenbrist De låga priserna på vatten i de flesta länder döljer vattenbristen; vi betalar extremt litet för det vatten som går åt för att producera 1 kg apelsiner eller 1kg kaffe

31 Boendet Nybyggnation styra mot NOLL-energihus Maximera kraft- och fjärrvärme (Linköping bra exempel) Modernisera gamla hus Miljonprogrammet; många hinder som fjärrvärmetaxor, krediter, okunskap mm Individuell mätning Stöd konvertering

32 Trafiken Stadsplaneringen Bygg ut kollektivtrafik o räls Effektivare motorer obs EU-nivån Nya bränslen Eldrift långsiktigt mål; dock förutsätter att elen produceras bra Flyget viktig fråga inte bara CO2; minst det dubbla jfr med statistiken Använd ICT strategiskt

33 Energikrävande produkter Detta område exploderar; enl Ericsson kommer > 50 miljarder elektroniska produkter att vara connected 2020 Idag är antalet drygt 5 miljarder Tuffa standards Nya affärsmodeller som uppmuntrar längre livslängd och rekonditionering Gå från att sälja tjänster istället för produkter Bättre konsumentinformation

34 Ge tillväxten ny inriktning: Vår ekonomi bygger på att resursbasen är oändligt stor; vidare att planeten har en oändligt stor förmåga att absorbera avfall En annan missuppfattning är att miljötillståndet med någon slags automatik förbättras när tillväxten ökar BNP som måttstock för utvecklingen är inte rättvisande Naturkapitalet måste få ett värde Resursanvändningen nyckelfråga Inför Resurs- och energieffektivitetsmål Sänk skatten på arbete höj den på resursuttag (KRAFTIGT) Skapa utveckling genom att vårda det vi har - reuse, recycle, recondition, repair etc Serviceekonomni istället för att sälja produkter Ändra affärsmodellerna

35 Labour productivity has increased twentyfold since It is 4not utopian to think of resource productivity increasing tenfold in 100 years and fivefold in 50 years!

36 Sustainable development has a chance if we learn to extract 5-10 times more human development wealth from one hectare of a footprint or from one unit of natural resources.