ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-132

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling /2111(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG Förslag till betänkande Martin Häusling (PE v02-00) Proteinbristen i EU: vilka lösningar finns det på detta långvariga problem? (2010/2111(INI)) AM\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 AM_Com_NonLegReport PE v /68 AM\ doc

3 1 Marit Paulsen, George Lyon, Britta Reimers, Elisabeth Jeggle Beaktandeled 1a (nytt) med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 juli 2010 TSE-färdplan 2: Ett strategidokument om transmissibel spongiform encefalopati , 2 Riikka Manner Beaktandeled 5 med beaktande av rådets beslut 96/25/EG 1 som innehåller regler för saluföring och märkning av foderråvaror, utgår 3 Iratxe García Pérez, Sergio Gutiérrez Prieto Beaktandeled 5 med beaktande av rådets beslut 96/25/EG 2 som innehåller regler för med beaktande av förordning (EG) nr 767/ om utsläppande på 1 EGT L 125, , s EGT L 125, , s EUT L 229, , s. 1. AM\ doc 3/68 PE v01-00

4 saluföring och märkning av foderråvaror, marknaden och användning av foder, Or. es 4 Czesław Adam Siekierski Beaktandeled 5 med beaktande av rådets beslut 96/25/EG 1 som innehåller regler för saluföring och märkning av foderråvaror, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/ av den 13 juli 2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG, Or. pl 5 Britta Reimers, George Lyon, Peter Jahr, Mairead McGuinness, James Nicholson Beaktandeled 6a (nytt) med beaktande av studien från 2007, utförd av kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling, av de ekonomiska följderna av icke-godkända genetiskt modifierade organismer för EU:s foderimport och 1 EGT L 125, , s EUT L 229, , s. 1, med ändringar. PE v /68 AM\ doc

5 animalieproduktion, 6 Csaba Sándor Tabajdi Beaktandeled 8a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2008 om hållbart jordbruk och biogas: behov av översyn av EU-lagstiftningen 1, 7 Stéphane Le Foll Beaktandeled 8a (nytt) med beaktande av Europaparlamentets undersökning från maj 1998 om köttsektorerna, områden med intensiv djuruppfödning och foderblandningar till boskap, däribland ersättningsprodukter för spannmål och oljekakor i EU, 1 Antagna texter från detta sammanträde, P6_TA(2008)0095. AM\ doc 5/68 PE v01-00

6 8 Stéphane Le Foll Beaktandeled 10a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 3 september 2002 om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om alternativ för att stödja odlingen av växtproteiner i EU 1, 9 Rareş-Lucian Niculescu Skäl Aa (nytt) Aa. I vissa medlemsstater ligger stora jordbruksarealer i träda år efter år och deras produktionspotential går förlorad. Or. ro 10 Jean-Paul Gauzès Skäl B B. Denna avsevärda brist på proteingrödor har sin grund i tidigare fastställda internationella handelsavtal, särskilt med Förenta staterna, vilka gjorde det möjligt för EU att skydda sin B. Denna avsevärda brist på proteingrödor har sin grund i tidigare fastställda internationella handelsavtal, särskilt med Förenta staterna, vilka gjorde det möjligt för EU att skydda sin övriga produktion 1 EGT C 272 E, , s PE v /68 AM\ doc

7 spannmålsproduktion och i utbyte mot detta möjliggjorde tullfri import till EU av proteingrödor och oljeväxter (GATT-avtalet och Blair House-avtalet från 1992). och i utbyte mot detta möjliggjorde tullfri import till EU av proteingrödor och oljeväxter (Dillonrundan från 1962). 11 Britta Reimers, George Lyon, Peter Jahr, Mairead McGuinness Skäl B B. Denna avsevärda brist på proteingrödor har sin grund i tidigare fastställda internationella handelsavtal, särskilt med Förenta staterna, vilka gjorde det möjligt för EU att skydda sin spannmålsproduktion och i utbyte mot detta möjliggjorde tullfri import till EU av proteingrödor och oljeväxter (GATT-avtalet och Blair House-avtalet från 1992). B. Denna avsevärda brist på proteingrödor har sin grund i å ena sidan tidigare fastställda internationella handelsavtal, särskilt med Förenta staterna, vilka gjorde det möjligt för EU att skydda sin spannmålsproduktion och i utbyte mot detta möjliggjorde tullfri import till EU av proteingrödor och oljeväxter (GATT-avtalet och Blair House-avtalet från 1992), och å andra sidan den avsevärt ökade effektiviteten inom produktionen av proteingrödor och användningen av nya tekniker utanför EU, vilket innebär en konkurrensnackdel för EU:s jordbrukare som anser att produktion av proteingrödor är ekonomiskt ointressant. AM\ doc 7/68 PE v01-00

8 12 Stéphane Le Foll Skäl B B. Denna avsevärda brist på proteingrödor har sin grund i tidigare fastställda internationella handelsavtal, särskilt med Förenta staterna, vilka gjorde det möjligt för EU att skydda sin spannmålsproduktion och i utbyte mot detta möjliggjorde tullfri import till EU av proteingrödor och oljeväxter (GATT-avtalet och Blair House-avtalet från 1992). B. Denna avsevärda brist på proteingrödor har sin grund i tidigare fastställda internationella handelsavtal, särskilt med Förenta staterna, vilka gjorde det möjligt för EU att skydda sin spannmålsproduktion och i utbyte mot detta möjliggjorde tullfri import till EU av proteingrödor och oljeväxter (GATT-avtalet och Blair House-avtalet från 1992). Detta skydd av spannmålsmarknaden har gjort att spannmålspriset på den inre marknaden har legat kvar på mer eller mindre samma nivå som priset för sojakraftfoder, medan priset i övriga världen har varit hälften så högt. 13 Britta Reimers, Peter Jahr, George Lyon Skäl C C. 70 procent (45 miljoner ton) av de proteingrödor som konsumeras i EU i dag, särskilt sojabönor, importeras från i första hand Brasilien, Argentina och USA. Dessa grödor används i första hand som djurfoder. C. 70 procent (42 miljoner ton 2009) av proteingrödorna, särskilt sojabönor, importeras från i första hand Brasilien, Argentina och USA. Ungefär 60 procent av denna import (26 miljoner ton) är biprodukter från framställning av vegetabilisk olja och används som mjöl, främst sojamjöl, i djurfoder. PE v /68 AM\ doc

9 14 Jean-Paul Gauzès Skäl C C. 70 procent (45 miljoner ton) av de proteingrödor som konsumeras i EU i dag, särskilt sojabönor, importeras från i första hand Brasilien, Argentina och USA. Dessa grödor används i första hand som djurfoder. C. 70 procent (45 miljoner ton) av de råvaror som är rika på vegetabiliskt protein och som förbrukas i EU i dag, särskilt sojamjöl, importeras från i första hand Brasilien, Argentina och USA. Dessa råvaror används i första hand som djurfoder. 15 Sandra Kalniete Skäl C C. 70 procent (45 miljoner ton) av de proteingrödor som konsumeras i EU i dag, särskilt sojabönor, importeras från i första hand Brasilien, Argentina och USA. Dessa grödor används i första hand som djurfoder. C. 70 procent (45 miljoner ton) av de proteingrödor som förbrukas i EU i dag, särskilt sojabönor, importeras från i första hand Brasilien, Argentina och USA. Dessa grödor används i första hand som djurfoder. Det skulle dock vara mer fördelaktigt att ge stöd till fabriker för potatisproteintillverkning i medlemsstaterna eftersom potatisprotein är mer värdefullt än sojaprotein. Or. lv AM\ doc 9/68 PE v01-00

10 16 Michel Dantin Skäl Ca (nytt) Ca. Som en följd av den ringa proteingrödeproduktionen används årligen endast två miljoner ton proteingrödor av EU:s foderblandningsindustri, som emellertid hävdar att den skulle ha kapacitet att använda nära 20 miljoner ton om året. 17 Rareş-Lucian Niculescu Skäl D D. Denna import motsvarar 20 miljoner hektar odlad mark utanför EU, eller mer än tio procent av EU:s jordbruksareal, något som i vissa länder har lett till ohållbar odling på känslig gräsmark och avverkning av regnskogsområden med negativa följder i form av t.ex. markerosion och utarmning av såväl vattenresurser som biologisk mångfald. D. Denna import motsvarar 20 miljoner hektar odlad mark utanför EU, eller mer än tio procent av EU:s jordbruksareal. Or. ro PE v /68 AM\ doc

11 18 Michel Dantin Skäl D D. Denna import motsvarar 20 miljoner hektar odlad mark utanför EU, eller mer än tio procent av EU:s jordbruksareal, något som i vissa länder har lett till ohållbar odling på känslig gräsmark och avverkning av regnskogsområden med negativa följder i form av t.ex. markerosion och utarmning av såväl vattenresurser som biologisk mångfald. D. Denna import motsvarar 20 miljoner hektar odlad mark utanför EU, eller mer än tio procent av EU:s jordbruksareal, och dessa produkter omfattas inte av samma lagstiftningsmässiga begränsningar med avseende på miljö, hälsa och genetiskt modifierade organismer (GMO) som europeiska produkter. 19 Richard Ashworth Skäl D D. Denna import motsvarar 20 miljoner hektar odlad mark utanför EU, eller mer än tio procent av EU:s jordbruksareal, något som i vissa länder har lett till ohållbar odling på känslig gräsmark och avverkning av regnskogsområden med negativa följder i form av t.ex. markerosion och utarmning av såväl vattenresurser som biologisk mångfald. D. Denna import motsvarar 20 miljoner hektar odlad mark utanför EU, eller mer än tio procent av EU:s jordbruksareal, något som i vissa tredjeländer har lett till en väsentlig utveckling av landsbygden och en höjd livskvalitet samt till ohållbar odling på känslig gräsmark och avverkning av regnskogsområden med negativa följder i form av t.ex. markerosion och utarmning av såväl vattenresurser som biologisk mångfald. AM\ doc 11/68 PE v01-00

12 20 Csaba Sándor Tabajdi Skäl D D. Denna import motsvarar 20 miljoner hektar odlad mark utanför EU, eller mer än tio procent av EU:s jordbruksareal, något som i vissa länder har lett till ohållbar odling på känslig gräsmark och avverkning av regnskogsområden med negativa följder i form av t.ex. markerosion och utarmning av såväl vattenresurser som biologisk mångfald. D. Denna import motsvarar 20 miljoner hektar odlad mark utanför EU, eller mer än tio procent av EU:s jordbruksareal, något som i vissa länder delvis har bidragit till ohållbar odling på känslig gräsmark och avverkning av regnskogsområden med negativa följder i form av t.ex. markerosion och utarmning av såväl vattenresurser som biologisk mångfald. 21 Jean-Paul Gauzès Skäl Da (nytt) Da. Det faktum att de sydamerikanska leverantörerna skaffar sig nya kunder, bland annat Kina, med lägre krav än EU vad gäller produktionsförhållanden och en tämligen oöverskådlig försörjningsstrategi, kan i det långa loppet försämra marknadsstabiliteten och EU:s försörjningstrygghet. PE v /68 AM\ doc

13 22 Britta Reimers, Peter Jahr, George Lyon, Mairead McGuinness, James Nicholson Skäl E E. Den omfattande importen av proteingrödor för djurfoder har gjort hela EU:s boskapsuppfödningssektor extremt känslig för prissvängningar och handelssnedvridningar, vilket speglar konsekvenserna av alltmer liberaliserade jordbruksmarknader. E. EU:s boskapsuppfödningssektor är extremt känslig för prissvängningar och handelssnedvridningar, och är beroende av import av högkvalitativa proteingrödor till ett rimligt pris. Sektorns konkurrenskraft undermineras av de extra kostnaderna för importen av proteingrödor till foder, som är en följd av att EU inte har någon teknisk lösning på det nuvarande totalförbudet mot låga halter av icke godkända genetiskt modifierade organismer. 23 Lorenzo Fontana Skäl E E. Den omfattande importen av proteingrödor för djurfoder har gjort hela EU:s boskapsuppfödningssektor extremt känslig för prissvängningar och handelssnedvridningar, vilket speglar konsekvenserna av alltmer liberaliserade jordbruksmarknader. E. Den omfattande importen av proteingrödor för djurfoder, till följd av den ökade och okontrollerade liberaliseringen av jordbruksmarknaderna, har direkt eller indirekt skadat hela EU:s jordbrukssektor, bland annat genom snedvridningar av handel och konkurrens, prissvängningar och utsläpp på marknaden av falska proteingrödor som kan vara skadliga för människors hälsa. Or. it AM\ doc 13/68 PE v01-00

14 24 Rareş-Lucian Niculescu Skäl E E. Den omfattande importen av proteingrödor för djurfoder har gjort hela EU:s boskapsuppfödningssektor extremt känslig för prissvängningar och handelssnedvridningar, vilket speglar konsekvenserna av alltmer liberaliserade jordbruksmarknader. E. Den omfattande importen av proteingrödor för djurfoder har gjort hela EU:s boskapsuppfödningssektor extremt känslig för prissvängningar och handelssnedvridningar. Or. ro 25 Richard Ashworth Skäl E E. Den omfattande importen av proteingrödor för djurfoder har gjort hela EU:s boskapsuppfödningssektor extremt känslig för prissvängningar och handelssnedvridningar, vilket speglar konsekvenserna av alltmer liberaliserade jordbruksmarknader. E. Den omfattande importen av proteingrödor för djurfoder i kombination med att de europeiska jordbrukarna inte har tillgång till en stor del av det foder som finns på världsmarknaden har bidragit till att EU:s boskapsuppfödningssektor har blivit extremt känslig för prissvängningar och handelssnedvridningar, vilket speglar konsekvenserna av alltmer liberaliserade jordbruksmarknader. PE v /68 AM\ doc

15 26 Hans-Peter Mayer Skäl E E. Den omfattande importen av proteingrödor för djurfoder har gjort hela EU:s boskapsuppfödningssektor extremt känslig för prissvängningar och handelssnedvridningar, vilket speglar konsekvenserna av alltmer liberaliserade jordbruksmarknader. E. Politiska begränsningar på råvaruförsörjningen, handelssnedvridningar och ökade prissvängningar på råvaror har försämrat konkurrenskraften för EU:s boskapsuppfödningssektor, vilket speglar konsekvenserna av alltmer liberaliserade jordbruksmarknader. Or. de 27 Csaba Sándor Tabajdi, Stéphane Le Foll Skäl E E. Den omfattande importen av proteingrödor för djurfoder har gjort hela EU:s boskapsuppfödningssektor extremt känslig för prissvängningar och handelssnedvridningar, vilket speglar konsekvenserna av alltmer liberaliserade jordbruksmarknader. E. Den omfattande importen av högproteinhaltiga foderkomponenter och proteingrödor för djurfoder har bidragit till att hela EU:s boskapsuppfödningssektor har blivit känslig och att prissvängningarna har ökat, vilket speglar konsekvenserna av alltmer liberaliserade jordbruksmarknader AM\ doc 15/68 PE v01-00

16 28 Jean-Paul Gauzès Skäl E E. Den omfattande importen av proteingrödor för djurfoder har gjort hela EU:s boskapsuppfödningssektor extremt känslig för prissvängningar och handelssnedvridningar, vilket speglar konsekvenserna av alltmer liberaliserade jordbruksmarknader. E. Den omfattande importen av proteingrödor för djurfoder har gjort hela EU:s boskapsuppfödningssektor extremt känslig för prissvängningar, klimatförändringar i de tre länder som står för huvuddelen av proteinförsörjningen och handelssnedvridningar, vilket speglar konsekvenserna av alltmer liberaliserade jordbruksmarknader. 29 Michel Dantin Skäl F F. Som en följd av den ringa odlingen av proteingrödor i EU har forskning och utveckling liksom utbildning och praktiska kunskaper om inhemsk proteingrödeodling åsidosatts, vilket har medfört att innovationen är begränsad och att fröproduktionen i EU är dåligt anpassad till regionala förhållanden. F. Som en följd av den ringa odlingen av proteingrödor i EU har antalet forskningsprogram för proteingrödor i EU sjunkit från 50 stycken 1980 till 15 stycken 2010, och utbildning och praktiska kunskaper om inhemsk proteingrödeodling har åsidosatts, vilket har medfört att innovationen är begränsad och att fröproduktionen i EU är dåligt anpassad till regionala förhållanden. PE v /68 AM\ doc

17 30 Stéphane Le Foll Skäl F F. Som en följd av den ringa odlingen av proteingrödor i EU har forskning och utveckling liksom utbildning och praktiska kunskaper om inhemsk proteingrödeodling åsidosatts, vilket har medfört att innovationen är begränsad och att fröproduktionen i EU är dåligt anpassad till regionala förhållanden. F. Som en följd av den ringa odlingen av foderbaljväxter (lusern, klöver, esparsett osv.) och fröväxter (ärter, sojabönor, lupiner, bondbönor, vicker osv.) i EU har forskning och utveckling liksom utbildning och praktiska kunskaper om inhemsk proteingrödeodling åsidosatts, vilket har medfört att innovationen är begränsad och att fröproduktionen i EU är dåligt anpassad till regionala förhållanden. 31 Richard Ashworth Skäl Fa (nytt) Fa. EU är i hög grad beroende av sojabönor och majs från tredjeländer, och avbrott i leveranserna av dessa produkter till följd av minimala halter av icke godkända genetiskt modifierade organismer får stora ekonomiska följder för den europeiska foderindustrin. AM\ doc 17/68 PE v01-00

18 32 Michel Dantin Skäl Fa (nytt) Fa. För att forskningspolitiken ska bli framgångsrik måste den omfatta åtaganden på medellång och lång sikt, vilket för närvarande inte är fallet för proteingrödor. 33 James Nicholson Skäl Fa (nytt) Fa. EU är i hög grad beroende av sojabönor och majs från tredjeländer, och avbrott i leveranserna av dessa produkter till följd av minimala halter av icke godkända genetiskt modifierade organismer får stora ekonomiska följder för den europeiska foderindustrin. 34 Riikka Manner Skäl G G. Jordbrukarnas kunskaper om hållbara metoder som förenar odling av grödor och boskapsuppfödning genom ett väl avvägt utgår PE v /68 AM\ doc

19 växelbruk och adekvat användning av gräsmarker håller på att gå förlorade. De proteingrödor som odlas i EU kan inte erbjuda foderblandningar av sådan kvalitet som behövs inom de olika boskapsuppfödningssektorerna. 35 Michel Dantin Skäl G G. Jordbrukarnas kunskaper om hållbara metoder som förenar odling av grödor och boskapsuppfödning genom ett väl avvägt växelbruk och adekvat användning av gräsmarker håller på att gå förlorade. De proteingrödor som odlas i EU kan inte erbjuda foderblandningar av sådan kvalitet som behövs inom de olika boskapsuppfödningssektorerna. G. Jordbrukarnas kunskaper om hållbara metoder som förenar odling av grödor och boskapsuppfödning genom ett väl avvägt växelbruk och adekvat användning av gräsmarker håller på att gå förlorade, och de proteingrödor som odlas i EU kan inte erbjuda foderblandningar av sådan kvalitet som behövs inom de olika boskapsuppfödningssektorerna. 36 Britta Reimers Skäl G G. Jordbrukarnas kunskaper om hållbara metoder som förenar odling av grödor och boskapsuppfödning genom ett väl avvägt växelbruk och adekvat användning av gräsmarker håller på att gå förlorade. De proteingrödor som odlas i EU kan inte erbjuda foderblandningar av sådan kvalitet G. Jordbrukarnas kunskaper om hållbara metoder som förenar odling av grödor och boskapsuppfödning genom ett väl avvägt växelbruk och adekvat användning av gräsmarker riskerar att gå förlorade. De proteingrödor som odlas i EU kan inte erbjuda foderblandningar av sådan kvalitet AM\ doc 19/68 PE v01-00

20 som behövs inom de olika boskapsuppfödningssektorerna. som behövs inom de olika boskapsuppfödningssektorerna. 37 Richard Ashworth Skäl Ga (nytt) Ga. Världshandeln med spannmål, proteiner och oljeväxter gynnar både importörer och exportörer av dessa varor, och obalanser i handeln är naturligt förekommande på en välfungerande marknad. 38 Michel Dantin Skäl Ga (nytt) Ga. För att proteingrödor ska kunna bli ett varaktigt element i jordbrukssystemen måste intäkterna från denna produktion förbättras på kort sikt, bland annat genom ett särskilt stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. PE v /68 AM\ doc

21 39 Milan Zver Skäl H H. En återställd jämvikt mellan utbudet och konsumtionen av spannmål, proteiner och oljeväxter i EU skulle kunna ge stora ekonomiska fördelar för jordbrukarna och för livsmedels- och foderindustrin och skulle även kunna förbättra kvaliteten på de livsmedel som erbjuds konsumenterna. En förutsättning är att man i samband med den förestående reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken beaktar alla de nya utmaningar som behandlas i kommissionens meddelande. H. En återställd jämvikt mellan utbudet och konsumtionen av spannmål, proteiner och oljeväxter i EU skulle kunna ge stora ekonomiska fördelar för jordbrukarna och för livsmedels- och foderindustrin och skulle även kunna förbättra urvalet av hälsosamma, högkvalitativa livsmedel som erbjuds konsumenterna. En förutsättning är att man i samband med den förestående reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken beaktar alla de nya utmaningar som behandlas i kommissionens meddelande. Or. sl 40 Richard Ashworth Skäl Ha (nytt) Ha. Jordbrukare i utvecklingsländerna gynnas avsevärt av möjligheten att exportera till den europeiska marknaden. AM\ doc 21/68 PE v01-00

22 41 Milan Zver Skäl Ha (nytt) Ha. Alla möjligheter som följer av de olika främjande åtgärderna bör användas för att främja användning av sädesslag, proteingrödor och oljeväxter i livsmedel, och sådana produkter bör skyddas ytterligare inom ett kvalitetssystem för jordbruksprodukter för skydd av geografiska och traditionella produkter för att på så sätt bidra till att lokala och regionala livsmedel tillverkade av dessa råvaror bevaras. Or. sl 42 Hans-Peter Mayer Skäl Ha (nytt) Ha. Exporterna är viktiga för jordbruket och livsmedelsindustrin i EU och bidrar ständigt till att säkra inkomsterna och sysselsättningen på landsbygden; jordbruket och livsmedelsindustrin är därför beroende av ett i möjligaste mån fritt handelsutbyte med marknaderna utanför unionen. Or. de PE v /68 AM\ doc

23 43 Michel Dantin Skäl I I. Om åtgärder som utformats för att bekämpa klimatförändringar, öka markens avkastningsförmåga, förbättra vattenförvaltningen och bevara mångfalden av växtsorter beaktar proteingrödor och en utvidgad användning av sådana grödor i växelbruksystem, kan sådana grödor erbjuda många fördelar, anpassade till dessa nya utmaningar, för jordbruket och miljön. utgår 44 Csaba Sándor Tabajdi Skäl J J. Om man ser till klimatförändringarna, minskar odlingen av proteingrödor avsevärt utsläppen av växthusgaser genom att marken assimilerar och binder kväve (så mycket som 100 kgn/ha per månad), vilket i sin tur leder till en minskad användning av kvävegödsel. J. Om man ser till klimatförändringarna, minskar odlingen av vissa baljväxter avsevärt halten av växthusgaser genom att marken assimilerar och binder kväve (så mycket som 100 kgn/ha per månad), vilket i sin tur leder till en minskad användning av kvävegödsel. AM\ doc 23/68 PE v01-00

24 45 Britta Reimers, Peter Jahr, Mairead McGuinness Skäl J J. Om man ser till klimatförändringarna, minskar odlingen av proteingrödor avsevärt utsläppen av växthusgaser genom att marken assimilerar och binder kväve (så mycket som 100 kgn/ha per månad), vilket i sin tur leder till en minskad användning av kvävegödsel. J. Om man ser till klimatförändringarna, kan odlingen av proteingrödor bidra till att minska utsläppen av växthusgaser genom att marken assimilerar och binder kväve (så mycket som 100 kgn/ha per månad), vilket i sin tur leder till en minskad användning av kvävegödsel. 46 Stéphane Le Foll Skäl J J. Om man ser till klimatförändringarna, minskar odlingen av proteingrödor avsevärt utsläppen av växthusgaser genom att marken assimilerar och binder kväve (så mycket som 100 kgn/ha per månad), vilket i sin tur leder till en minskad användning av kvävegödsel. J. Om man ser till klimatförändringarna, minskar odlingen av proteingrödor avsevärt utsläppen av växthusgaser genom att marken assimilerar och binder kväve (så mycket som 100 kgn/ha per månad), vilket i sin tur leder till en minskad användning av syntetisk kvävegödsel, som på grund av dikväveoxidinnehåll har en uppvärmningskapacitet som är 310 gånger större än den för koldioxid. PE v /68 AM\ doc

25 47 Michel Dantin Skäl Ja (nytt) Ja. EU-programmet GL-pro (European extension network for the development of grain legume production in the European Union) har visat att man genom att vart fjärde år låta proteingrödor ingå i växelbruk kan uppnå en minskning av koldioxidutsläppen på omkring procent och en lägre ozonproduktion. 48 Stéphane Le Foll Skäl K K. Om man ser till jordens avkastningsförmåga, skulle en utökad odling av proteingrödor på jordbruksmark som en del av utvidgade växelbruksystem bidra till en mer balanserad lagring av närsalter, ett ökat sjukdomsmotstånd och en bättre markstruktur (inbegripet ökad energieffektivitet för markbearbetning). K. Om man ser till jordens avkastningsförmåga, skulle en utökad odling av proteingrödor på jordbruksmark som en del av utvidgade växelbruks- och växtföljdssystem bidra till en mer balanserad lagring av närsalter, ett ökat sjukdomsmotstånd, en bättre markstruktur (inbegripet ökad energieffektivitet för markbearbetning), en minskad användning av bekämpningsmedel och en större biologisk mångfald, vilket gynnar pollineringen. AM\ doc 25/68 PE v01-00

26 49 Michel Dantin Skäl K K. Om man ser till jordens avkastningsförmåga, skulle en utökad odling av proteingrödor på jordbruksmark som en del av utvidgade växelbruksystem bidra till en mer balanserad lagring av närsalter, ett ökat sjukdomsmotstånd och en bättre markstruktur (inbegripet ökad energieffektivitet för markbearbetning). K. Om man ser till jordens avkastningsförmåga, skulle en utökad odling av proteingrödor på jordbruksmark som en del av utvidgade växelbruksystem bidra till en mer balanserad lagring av närsalter, en minskad försurning av marken, ett ökat sjukdomsmotstånd och en bättre markstruktur (inbegripet ökad energieffektivitet för markbearbetning). 50 Michel Dantin Skäl Ka (nytt) Ka. Ju fler grödor som ingår i ett växelbruk desto mindre är risken för sjukdomar och ogräs och därmed också behovet av fytosanitära behandlingar. 51 Michel Dantin Skäl Kb (nytt) Kb. Om en större procentsats proteingrödor odlas på jordbruksmark, PE v /68 AM\ doc

27 som ett led i ett utvidgat växelbruk, kan detta bidra till att minska energikonsumtionen med tio procent. 52 Michel Dantin Skäl L L. Om man ser till vattenförvaltningen, kan inte minst användningen inom djurfoderproduktion av baljväxter såsom permanenta klöverblandningar eller blandningar av spannmål och proteingrödor och permanent marktäckning avsevärt bidra till att minska avrinningen av närsalter, särskilt kväve och fosfater, till grundvattnet och till att minska behovet av konstgjorda bevattningssystem. L. Om man ser till vattenförvaltningen, kan inte minst användningen inom djurfoderproduktion av baljväxter såsom permanenta klöverblandningar eller blandningar av spannmål och proteingrödor och permanent marktäckning avsevärt bidra till att minska avrinningen av närsalter, särskilt kväve och fosfater, till grundvattnet. 53 Janusz Wojciechowski Skäl L L. Om man ser till vattenförvaltningen, kan inte minst användningen inom djurfoderproduktion av baljväxter såsom permanenta klöverblandningar eller blandningar av spannmål och proteingrödor och permanent marktäckning avsevärt bidra till att minska avrinningen av närsalter, särskilt kväve och (Berör inte den svenska versionen.) AM\ doc 27/68 PE v01-00

28 fosfater, till grundvattnet och till att minska behovet av konstgjorda bevattningssystem. Or. pl 54 Rareş-Lucian Niculescu Skäl La (nytt) La. Att odla vete efter ärtor möjliggör en ökning av avkastningen samtidigt som energiförbrukningen minskar med upp till 35 procent och markens fysiska och kemiska egenskaper förbättras. Or. ro 55 Michel Dantin Skäl M M. Om man ser till den biologiska mångfalden inom jordbruket, kommer en utökad användning av proteingrödor som är anpassade till europeiska klimatförhållanden, såsom bönor, ärter, linser, lupiner, kikärter, alfalfa/lusern, Phacelia spp, Lotus corniculatus och esparsett, att avsevärt stabilisera och öka mångfalden inom produktionssystemet, varvid växthälsan stärks och lokalt anpassade växtsorter utnyttjas hållbart. Många av dessa växtsorter kan för närvarande inte saluföras eller handlas med enligt EU:s lagstiftning om saluföring av frön. M. Om man ser till den biologiska mångfalden inom jordbruket, kommer en utökad användning av proteingrödor som är anpassade till europeiska klimatförhållanden, såsom bönor, ärter, linser, lupiner, kikärter, alfalfa/lusern, Phacelia spp, Lotus corniculatus och esparsett, att avsevärt stabilisera och öka mångfalden inom produktionssystemet. PE v /68 AM\ doc

29 56 Czesław Adam Siekierski Skäl M M. Om man ser till den biologiska mångfalden inom jordbruket, kommer en utökad användning av proteingrödor som är anpassade till europeiska klimatförhållanden, såsom bönor, ärter, linser, lupiner, kikärter, alfalfa/lusern, Phacelia spp, Lotus corniculatus och esparsett, att avsevärt stabilisera och öka mångfalden inom produktionssystemet, varvid växthälsan stärks och lokalt anpassade växtsorter utnyttjas hållbart. Många av dessa växtsorter kan för närvarande inte saluföras eller handlas med enligt EU:s lagstiftning om saluföring av frön. M. Om man ser till den biologiska mångfalden inom jordbruket, kommer en utökad användning av proteingrödor som är anpassade till europeiska klimatförhållanden, såsom bönor, ärter, linser, lupiner, kikärter, lusern, klöver, Phacelia spp, Lotus corniculatus och esparsett, att avsevärt stabilisera och öka mångfalden inom produktionssystemet, varvid växthälsan stärks och lokalt anpassade växtsorter utnyttjas hållbart. Många av dessa växtsorter kan för närvarande inte saluföras eller handlas med enligt EU:s lagstiftning om saluföring av frön. Or. pl 57 Giovanni La Via Skäl M M. Om man ser till den biologiska mångfalden inom jordbruket, kommer en utökad användning av proteingrödor som är anpassade till europeiska klimatförhållanden, såsom bönor, ärter, linser, lupiner, kikärter, alfalfa/lusern, Phacelia spp, Lotus corniculatus och esparsett, att avsevärt stabilisera och öka mångfalden inom produktionssystemet, M. Om man ser till den biologiska mångfalden inom jordbruket, kommer en utökad användning av proteingrödor som är anpassade till europeiska klimatförhållanden, såsom bönor, soja, ärter, linser, lupiner, kikärter, alfalfa/lusern, Phacelia spp, Lotus corniculatus och esparsett, att avsevärt stabilisera och öka mångfalden AM\ doc 29/68 PE v01-00

30 varvid växthälsan stärks och lokalt anpassade växtsorter utnyttjas hållbart. Många av dessa växtsorter kan för närvarande inte saluföras eller handlas med enligt EU:s lagstiftning om saluföring av frön. inom produktionssystemet, varvid växthälsan stärks och lokalt anpassade växtsorter utnyttjas hållbart. Många av dessa växtsorter kan för närvarande inte saluföras eller handlas med enligt EU:s lagstiftning om saluföring av frön. Or. it 58 Jean-Paul Gauzès Skäl N N. Om man ser till proteinodling och global livsmedelsförsörjning, krävs det en bättre balans mellan produktionen av vegetabiliska och animaliska proteiner, särskilt när det gäller de mängder energi, vatten och externa insatsmedel som för närvarande används för intensiv produktion av animaliska proteiner jämfört med motsvarande siffror för produktionen av proteingrödor som ska ingå i livsmedel. N. Om man ser till proteinodling och global livsmedelsförsörjning, krävs det en bättre balans mellan produktionen av vegetabiliska och animaliska proteiner, särskilt när det gäller de mängder energi, vatten och externa insatsmedel som för närvarande används för intensiv produktion av animaliska proteiner jämfört med motsvarande siffror för produktionen av proteingrödor som ska ingå i livsmedel, och fokus bör i första hand ligga på den globala näringsbalansen. 59 Michel Dantin Skäl Na (nytt) Na. Flera av EU:s politikområden inverkar på EU:s proteinbrist, och kommissionen måste undersöka de frågor som är knutna till produktion av GMO i PE v /68 AM\ doc

31 och utanför EU, utveckling av biobränslen och en omprövning av totalförbudet mot användning av animaliskt protein i djurfoder. 60 Michel Dantin Skäl O O. Kvaliteten på icke-importerade foderblandningar kan förbättras genom att man använder inhemska proteingrödor, men även genom att man använder potatisstärkelse och biprodukter från oljeväxter, såsom solrosor och raps. O. Kvaliteten på icke-importerade foderblandningar kan förbättras genom att man använder inhemska proteingrödor, men även genom att man använder biprodukter från oljeväxter, såsom solrosor och raps. 61 Richard Ashworth Skäl O O. Kvaliteten på icke-importerade foderblandningar kan förbättras genom att man använder inhemska proteingrödor, men även genom att man använder potatisstärkelse och biprodukter från oljeväxter, såsom solrosor och raps. O. Kvaliteten på icke-importerade foderblandningar kan förbättras genom att man använder inhemska proteingrödor, men även genom att man använder potatisstärkelse och biprodukter från oljeväxter, såsom solrosor och raps, och volymen kan höjas genom ett snabbare förfarande för godkännande av nya genetiskt modifierade grödor. AM\ doc 31/68 PE v01-00

32 62 Giovanni La Via Skäl O O. Kvaliteten på icke-importerade foderblandningar kan förbättras genom att man använder inhemska proteingrödor, men även genom att man använder potatisstärkelse och biprodukter från oljeväxter, såsom solrosor och raps. O. Kvaliteten på icke-importerade foderblandningar kan förbättras genom att man använder inhemska proteingrödor, men även genom att man använder potatisstärkelse och biprodukter från oljeväxter, såsom soja, solrosor och raps. Or. it 63 Stéphane Le Foll Skäl Oa (nytt) Oa. Användning av foderbaljväxter eller fröväxter i stället för importerade proteiner, framför allt sojakraftfoder, kan väsentligen ändra uppfödningsmetoderna och på så sätt bidra till en förbättring av jordbruksprodukternas kvalitet (från standardprodukter till certifierade produkter med ändrade krav) och producenternas intäkter. PE v /68 AM\ doc

33 64 Britta Reimers, Peter Jahr, George Lyon Skäl Oa (nytt) Oa. Import av soja kan inte helt ersättas av inhemska proteiner som ärter, bönor och lupiner, eftersom dessa inte är näringsmässigt likvärdiga och har en lägre total proteinhalt och olika aminosyrainnehåll, vilket innebär att de inte är lämpliga ersättningar för alla djur. I 2007 års rapport från GD Jordbruk och landsbygdsutveckling bedöms att maximalt procent av EU:s import av sojabönor och sojamjöl skulle kunna ersättas genom att arealen för inhemska oljeväxter och proteingrödor utökas. 65 Csaba Sándor Tabajdi Skäl Oa (nytt) Oa. Ersättningen av soja med raps och solros begränsas av tekniska och praktiska hinder (raps innehåller t.ex. vissa ämnen som inte är nyttiga, och solrosfrön innehåller vassa partiklar som kan irritera matsmältningsapparaten). AM\ doc 33/68 PE v01-00

34 66 Michel Dantin Skäl P P. Förbudet mot användningen av animaliskt protein i djurfoder gjort på matavfall, ben- och köttmjöl måste kvarstå så länge som det inte finns några garantier för att påtvingad kannibalism eller överföring av sjukdomar kan uteslutas. P. Förbudet mot användningen av animaliskt protein i djurfoder gjort på matavfall, ben- och köttmjöl måste vara vetenskapligt grundat. En aktuell rapport från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) fastställer tydligt att bovin spongiform encefalopati (BSE) inte överförs till grisar eller fjäderfä och att färdplanen för transmissibel spongiform encefalopati (TSE) följaktligen måste uppdateras. 67 Britta Reimers, Peter Jahr, Mairead McGuinness Skäl P P. Förbudet mot användningen av animaliskt protein i djurfoder gjort på matavfall, ben- och köttmjöl måste kvarstå så länge som det inte finns några garantier för att påtvingad kannibalism eller överföring av sjukdomar kan uteslutas. P. Förbudet mot användningen av animaliskt protein i djurfoder gjort på matavfall, ben- och köttmjöl infördes i kristider och bör tas under omprövning för andra djur än idisslare, under förutsättning att påtvingad kannibalism eller överföring av sjukdomar kan uteslutas. Sådana åtgärder skulle minska EU:s beroende av proteinimport och förbättra hållbarheten i EU:s foder- och boskapskedja. PE v /68 AM\ doc

35 68 Marit Paulsen, George Lyon, Elisabeth Jeggle Skäl P P. Förbudet mot användningen av animaliskt protein i djurfoder gjort på matavfall, ben- och köttmjöl måste kvarstå så länge som det inte finns några garantier för att påtvingad kannibalism eller överföring av sjukdomar kan uteslutas. P. Förbudet mot användningen av animaliskt protein i djurfoder gjort på matavfall, ben- och köttmjöl infördes i kristider och bör tas under omprövning för andra djur än idisslare, under förutsättning att påtvingad kannibalism eller överföring av sjukdomar kan uteslutas. 69 Czesław Adam Siekierski Skäl P P. Förbudet mot användningen av animaliskt protein i djurfoder gjort på matavfall, ben- och köttmjöl måste kvarstå så länge som det inte finns några garantier för att påtvingad kannibalism eller överföring av sjukdomar kan uteslutas. (Berör inte den svenska versionen.) Or. pl AM\ doc 35/68 PE v01-00

36 70 Janusz Wojciechowski Skäl P P. Förbudet mot användningen av animaliskt protein i djurfoder gjort på matavfall, ben- och köttmjöl måste kvarstå så länge som det inte finns några garantier för att påtvingad kannibalism eller överföring av sjukdomar kan uteslutas. (Berör inte den svenska versionen.) Or. pl 71 Britta Reimers Skäl S S. Av kommissionens rapport om hur proteinsektorn påverkas av åtgärder som vidtagits inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken framgår det att det finns tre huvudsakliga områden inom vilka det är fördelaktigt för jordbrukare att odla proteingrödor: djurfoderproduktion på den egna gården där blandade grödor såsom spannmål och bönor används, produktion av protein för framställning av livsmedel samt biologiskt jordbruk. S. Det är fördelaktigt för jordbrukare att odla proteingrödor inom flera områden: djurfoderproduktion på den egna gården där blandade grödor såsom spannmål och bönor används, produktion av protein för framställning av livsmedel samt alla former av hållbart jordbruk. PE v /68 AM\ doc

37 72 Jean-Paul Gauzès Skäl U U. I stället för att fortsatt uppmuntra monokultur baserad på spannmål och majs för foder- och energiproduktion, har användningen av utvidgade växelbruksystem, blandad vegetabilieproduktion på den egna gården och gräs-klöverblandningar större fördelar för miljön och jordbruket eftersom odlingen av baljväxter som en del av ett växelbruksystem kan förhindra sjukdomar och förnya marken. U. Det är nödvändigt att stödja användningen av utvidgade växelbruksystem, blandad vegetabilieproduktion på den egna gården och gräs-klöverblandningar, som erbjuder betydande fördelar för miljön och jordbruket eftersom odlingen av baljväxter som en del av ett växelbruksystem kan förhindra sjukdomar och förnya marken. 73 Britta Reimers, Peter Jahr, Mairead McGuinness Skäl U U. I stället för att fortsatt uppmuntra monokultur baserad på spannmål och majs för foder- och energiproduktion, har användningen av utvidgade växelbruksystem, blandad vegetabilieproduktion på den egna gården och gräs-klöverblandningar större fördelar för miljön och jordbruket eftersom odlingen av baljväxter som en del av ett växelbruksystem kan förhindra sjukdomar och förnya marken. U. Vid sidan av odling av spannmål och majs för foder- och energiproduktion kan användningen av utvidgade växelbruksystem, blandad vegetabilieproduktion på den egna gården och gräs-klöverblandningar innebära fördelar för miljön och jordbruket eftersom odlingen av baljväxter som en del av ett växelbruksystem kan förhindra sjukdomar och förnya marken. AM\ doc 37/68 PE v01-00

38 74 Richard Ashworth Skäl U U. I stället för att fortsatt uppmuntra monokultur baserad på spannmål och majs för foder- och energiproduktion, har användningen av utvidgade växelbruksystem, blandad vegetabilieproduktion på den egna gården och gräs-klöverblandningar större fördelar för miljön och jordbruket eftersom odlingen av baljväxter som en del av ett växelbruksystem kan förhindra sjukdomar och förnya marken. U. I stället för att fortsatt uppmuntra monokultur baserad på spannmål och majs för foder- och energiproduktion, kan användningen av utvidgade växelbruksystem, blandad vegetabilieproduktion på den egna gården och gräs-klöverblandningar ge större fördelar för miljön och jordbruket eftersom odlingen av baljväxter som en del av ett växelbruksystem kan förhindra sjukdomar och förnya marken. 75 Czesław Adam Siekierski Skäl U U. I stället för att fortsatt uppmuntra monokultur baserad på spannmål och majs för foder- och energiproduktion, har användningen av utvidgade växelbruksystem, blandad vegetabilieproduktion på den egna gården och gräs-klöverblandningar större fördelar för miljön och jordbruket eftersom odlingen av baljväxter som en del av ett växelbruksystem kan förhindra sjukdomar och förnya marken. (Berör inte den svenska versionen.) Or. pl PE v /68 AM\ doc

39 76 Csaba Sándor Tabajdi, Stéphane Le Foll Skäl U U. I stället för att fortsatt uppmuntra monokultur baserad på spannmål och majs för foder- och energiproduktion, har användningen av utvidgade växelbruksystem, blandad vegetabilieproduktion på den egna gården och gräs-klöverblandningar större fördelar för miljön och jordbruket eftersom odlingen av baljväxter som en del av ett växelbruksystem kan förhindra sjukdomar och förnya marken. U. I stället för att fortsatt uppmuntra monokultur baserad på spannmål och majs för foder- och energiproduktion, har användningen av utvidgade växelbruksystem, blandad vegetabilieproduktion på den egna gården och gräs-klöverblandningar större fördelar för miljön och jordbruket eftersom odlingen av baljväxter som en del av ett växelbruksystem kan förhindra sjukdomar, förnya marken och ha en positiv inverkan på pollinatörspopulationen. 77 Riikka Manner Skäl U U. I stället för att fortsatt uppmuntra monokultur baserad på spannmål och majs för foder- och energiproduktion, har användningen av utvidgade växelbruksystem, blandad vegetabilieproduktion på den egna gården och gräs-klöverblandningar större fördelar för miljön och jordbruket eftersom odlingen av baljväxter som en del av ett växelbruksystem kan förhindra sjukdomar och förnya marken. U. I stället för att fortsatt uppmuntra monokultur baserad på spannmål och majs för foder- och energiproduktion, har användningen av utvidgade växelbruksystem, blandad vegetabilieproduktion på den egna gården och gräs-klöverblandningar större fördelar för miljön och jordbruket eftersom odlingen av baljväxter som en del av ett växelbruksystem kan förhindra sjukdomar, förnya marken och skydda klimatet. AM\ doc 39/68 PE v01-00

40 78 Michel Dantin Skäl Ua (nytt) Ua. En ökad spannmålsavkastning i Centraleuropa kommer att frigöra odlingsbar mark runtom i Europa och göra det möjligt att omfördela odlingen av grödor, särskilt proteingrödor, i hela Europa. 79 Csaba Sándor Tabajdi, Stéphane Le Foll Skäl V V. Den senaste utvecklingen av livsmedelspriserna och de kraftiga råvaruprissvängningarna har gjort att man kraftigt har börjat ifrågasätta hur EU:s och internationella livsmedelsutbudskedjor fungerar, i vilka importerat djurfoder har spelat en viktig roll. V. Den senaste utvecklingen av livsmedelspriserna och de kraftiga råvaruprissvängningarna har gjort att man kraftigt har börjat ifrågasätta hur EU:s och internationella livsmedelsutbudskedjor fungerar, i vilka importerat djurfoder är en av de faktorer som har spelat en roll. 80 Csaba Sándor Tabajdi Skäl Va (nytt) Va. EU:s biobränslepolitik har även påverkat marknadspriset för oljeväxter PE v /68 AM\ doc

41 och vegetabiliska oljeprodukter, och behöver därför granskas kontinuerligt, särskilt med avseende på dess eventuella effekter på livsmedelspriserna. 81 Stéphane Le Foll Skäl Va (nytt) Va. 1. EU bör med tanke på sitt stora proteinförsörjningsberoende och den risk som detta medför för unionens livsmedelsförsörjning utarbeta en verklig strategisk utvecklingsplan för proteingrödor i Europa. Ett sådant initiativ kräver vilja och åtaganden på både medellång och lång sikt från EU:s sida som går utöver de torftiga avsiktsförklaringar som vi hittills har sett. I ett globalt sammanhang där behovet av proteingrödor förväntas att öka världen över som en direkt följd av befolkningsökningen och våra ändrade kostvanor, och där det är nödvändigt att förvalta naturtillgångarna bättre och hitta gemensamma lösningar på klimatförändringsproblemen, är denna plan ytterst relevant. För att planen ska kunna genomföras måste EU vidta globala och enhetliga åtgärder grundade på en omläggning av flera av unionens politikområden, bland annat måste den gemensamma jordbrukspolitiken återigen främja odling av foderbaljväxter och proteinrika fröväxter; den kommande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör bidra till detta genom att omfördela en del av jordbruksstödet för att bättre avlöna AM\ doc 41/68 PE v01-00

42 miljötjänster, forskning, som är en av prioriteringarna i strategin Europa 2020, i ännu större utsträckning inriktas på att minska vårt proteinberoende (nya sorter, djurfoder osv.), grannskapspolitiken utnyttjas genom ett närmare samarbete med länder, såsom Ukraina, som direkt gränsar till EU och som har betydande möjligheter när det gäller proteingrödeodling; detta alternativ ger EU dubbla fördelar, dels en geografisk närhet som gör att transportkostnaderna (via Donau) och miljöpåverkan blir mindre än för importer från mer avlägsna länder, dels ett minskat internationellt tryck på Amazonskogen som är allvarligt hotad av den expanderande sojaodlingen som syftar till att försörja den internationella proteinmarknaden som växer kraftigt på grund av framför allt efterfrågan i Kina, EU:s yttre åtgärder, via unionens handelspolitik, också anpassas för att säkra att handelsavtalen är förenliga med behovet av att göra EU mindre beroende av proteingrödor utifrån. 82 Ulrike Rodust Skäl Va (nytt) Va. Eftersom odlingen av baljväxter har minskat har även efterfrågan på utsäde för baljväxter sjunkit, vilket innebär att det numera endast finns fem betydande växtförädlingsprogram för proteingrödor i EU. PE v /68 AM\ doc

43 Or. de 83 Hans-Peter Mayer Skäl Va (nytt) Va. Hur effektivt foderprotein kan användas beror i stor utsträckning på produktionsnivån i djurhållningen, och intensiva, resurseffektiva djurhållningsoch foderrutiner, som på ett bestående sätt kan öka nyttjandegraden i det använda foderproteinet, kräver ett mer omfattande stöd. Or. de 84 Elisabeth Jeggle Skäl Va (nytt) Va. Problemet med nolltolerans vid import av foder måste återigen tas upp till debatt och få en praktisk lösning. Or. de AM\ doc 43/68 PE v01-00

44 85 Csaba Sándor Tabajdi Skäl Vb (nytt) Vb. Produktionsprocesserna inom jordbruket och industrin är sammanlänkade på många sätt, och vissa biprodukter från produktion av biobränsle kan användas som foder. 86 Michel Dantin Punkt -1 (ny) -1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta ett medellångt till långt perspektiv (minst år) i samband med översynen av EU:s politik för proteiner, i syfte att ge verkligt utrymme för forskning om fröförädling och växtskydd. 87 Britta Reimers, Peter Jahr, George Lyon, Mairead McGuinness Punkt 1 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att dess lagstiftningsförslag avseende reformen av 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att dess lagstiftningsförslag avseende reformen av PE v /68 AM\ doc

45 den gemensamma jordbrukspolitiken innehåller adekvata åtgärder och instrument som integrerar proteingrödeproduktion i förbättrade växelbruksystem för att komma tillrätta med dagens proteinbrist, förbättra jordbrukarnas inkomster och tackla de största utmaningarna inom jordbruket, såsom klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald, utarmningen av marken samt en hållbar förvaltning av vattenresurser. den gemensamma jordbrukspolitiken innehåller adekvata åtgärder för förbättrade växelbruksystem och forskning om växtförädling i syfte att få till stånd en mer effektiv proteingrödeproduktion för att minska dagens proteinbrist, förbättra jordbrukarnas inkomster och tackla de största utmaningarna inom jordbruket, såsom klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald, utarmningen av marken samt en hållbar förvaltning av vattenresurser. 88 Giovanni La Via Punkt 1 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att dess lagstiftningsförslag avseende reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innehåller adekvata åtgärder och instrument som integrerar proteingrödeproduktion i förbättrade växelbruksystem för att komma tillrätta med dagens proteinbrist, förbättra jordbrukarnas inkomster och tackla de största utmaningarna inom jordbruket, såsom klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald, utarmningen av marken samt en hållbar förvaltning av vattenresurser. 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att dess lagstiftningsförslag avseende reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innehåller adekvata åtgärder och nya instrument som integrerar proteingrödeproduktion i förbättrade växelbruksystem för att komma tillrätta med dagens proteinbrist, förbättra jordbrukarnas inkomster och tackla de största utmaningarna inom jordbruket, såsom klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald, utarmningen av marken samt en hållbar förvaltning av vattenresurser. Or. it AM\ doc 45/68 PE v01-00

46 89 Richard Ashworth Punkt 1 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att dess lagstiftningsförslag avseende reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innehåller adekvata åtgärder och instrument som integrerar proteingrödeproduktion i förbättrade växelbruksystem för att komma tillrätta med dagens proteinbrist, förbättra jordbrukarnas inkomster och tackla de största utmaningarna inom jordbruket, såsom klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald, utarmningen av marken samt en hållbar förvaltning av vattenresurser. 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att dess lagstiftningsförslag avseende reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innehåller adekvata åtgärder och instrument som ger jordbrukarna möjlighet att integrera proteingrödeproduktion i förbättrade växelbruksystem för att komma tillrätta med dagens proteinbrist, förbättra jordbrukarnas inkomster och tackla de största utmaningarna inom jordbruket, såsom klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald, utarmningen av marken samt en hållbar förvaltning av vattenresurser. 90 Lorenzo Fontana Punkt 1 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att dess lagstiftningsförslag avseende reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innehåller adekvata åtgärder och instrument som integrerar proteingrödeproduktion i förbättrade växelbruksystem för att komma tillrätta med dagens proteinbrist, förbättra jordbrukarnas inkomster och tackla de största utmaningarna inom jordbruket, 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att dess lagstiftningsförslag avseende reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innehåller adekvata åtgärder och instrument som integrerar proteingrödeproduktion i förbättrade och tillförlitliga växelbruksystem för att komma tillrätta med dagens proteinbrist, förbättra jordbrukarnas inkomster, övervaka importen, få prissvängningarna PE v /68 AM\ doc