Orientera dig om Bondsjö i Säbrå socken

Transkript

1 Orientera dig om Bondsjö i Säbrå socken

2 Skidåkerska på Bondsjön, vid hoppbacken. Foto: Viktor Lundgren, 1930-talet.

3 Kulturguide till orienteringskartan Bondsjö Vår närmiljö innehåller många spår från svunna tider. En del är lätta att upptäcka, andra är mer dolda. I denna folder vill vi lyfta några sevärdheter som finns i det landskap orienteringskartan över Bondsjö beskriver. Vår förhoppning är att detta material ska fungera som en enkel guide till vår kulturhistoria. Vi lyfter allt från en tidig stenåldersbosättning till 1950-tals kaféer och talets offentliga satsningar på skola, vattentorn och friluftsbad. Vill ni söka mer information om Bondsjö och Säbrå, välkommen till ABM arkiv- bibliotek och museer i samverkan - i Härnösand: Landsarkivet i Härnösand vilket innehåller 7,5 mil norrländskt arkivmaterial, Sambiblioteket med sin speciella samling av litteratur om länet och Länsmuseet Västernorrland med nästan 800 föremål i magasinen, över 1000 foton i fotodatabasen och omkring 200 etnologiska nedteckningar från socknen Säbrå. Till dessa resurser kan läggas kommunarkivet, föreningsarkivet, näringslivsarkivet osv. Bondsjöhöjden, Säbrå socken Kommunen växer fram Bondsjöhöjden ligger numera i Härnösands kommun, men var tidigare en del av Säbrå storkommun och innan dess en del av Säbrå kommun. Praxis på 1700-talet var sockenstyre av de äldste. I en gemensam sockenstuga höll man möten och förvarade viktiga handlingar. En av de viktigast gemensamma frågorna var fattigvården. Den första kommunallagen kom 1817 och genom den växte den kommunala förvaltningen kom folkskolestadgan och socknarna fick fullt upp med att organisera undervisning kom en stadga som förordade delning av kyrkliga och världsliga frågor. Samtidigt anställde man i Säbrå en sockenskrivare att sköta förvaltningen, den förste kommunale tjänstemannen. Nu började även begreppet kommun slå igenom. Under senare delen av 1800-talet och fram till 1960-talet genomgick kommunen en rad förändringar skiljdes delar av Gådeå och området vid Nattviken av från Säbrå och införlivades i Härnösands stad överfördes även Änget och Bondsjöstaden. För att bevaka Bondsjöhöjdens intressen bildades Bondsjö fastighetsägareförening den 19 februari Nästa stora förändring skedde 1952 då de fem kommunerna Viksjö, Stigsjö, Hemsö och Häggdånger slogs samman till Säbrå storkommun. Folkmängden var invånare och med den storleken ansåg man sig kunna ta tag i stora frågor som att bygga nya skolor Viksjö 1952, Älandsbro 1956, Bondsjö 1960 och Ultrå De moderna 1

4 skolorna ersatte flera mindre byskolor. Man satsade även på utbyggnad av vatten- och avloppsnäten. Tätorterna Bondsjö, Lövudden, Älandsbro och Byåker planerades och bebyggdes, med moderna grönområden och lekplatser. Dessutom installerades vägbelysning på flera håll i kommunen. Bondsjögården Några år in på 1960-talet byggdes Bondsjögården, som blev en viktig samlingslokal. Under en period var kommunens folkbibliotek inhyst i Bondsjögården. Det har även fungerat som slöjdlokal för skolan. Idag har huset sålts och byggts om till bostadshus. Man planerade även för en kommunal förvaltningsbyggnad, men var oense om placeringen. I avvaktan hyrde Säbrå kommun ett par våningsplan i huset intill Nybron på Kronholmen. Från 1959 hade man en kommunal förvaltning med nära 20 anställda. Fullmäktige sammanträdde dock i gamla sockenstugan i Byåker. Bondsjöhöjdens Idrottsklubb - BIK Den 1 oktober 1959 bildades Bondsjöhöjdens Idrottsklubb (BIK). Klubben hade sektioner som orientering, fotboll och skidor. Idag har orienteringssektionen lämnat BIK och slagit sig samman med Brännans orienterare i Härnösands orienteringsklubb (2002), och sedan ett par år tillbaka har klubben ytterligare delats i Bondsjöhöjdens IK (skidor) och BIK Sportklubb (fotboll). 2 1 Vattentornet Vattentornet på Bondsjöhöjden är ett landmärke inte bara för området utan för hela Härnösand. Tornet byggdes 1963 och är ca 30 m högt samt rymmer ca 550 m3 vatten. Härnösand Energi & Miljö AB, Hemab, är huvudman för va-försörjningen i Härnösands kommun och vattentornet är en viktig del av detta. Ett vattentorn är helt enkelt ett torn som man samlar vatten i. Tornet placeras på hög höjd för att vattnet ska kunna tryckas ut

5 till konsumenterna utan pumpar, och det placeras mellan vattenverk och konsumenter för att ge ett jämt vattentryck i kranarna hos användarna. Bondsjöbadet Innan Säbrå kommun slogs samman med Härnösands kommun 1969 fattade kommunfullmäktige beslut om att bygga Bondsjöbadet. Badet stod klart ett år senare och det var mycket modernt, med 50-metersbassäng, undervisningsbassäng, plaskdamm, minigolf och servering. Badet var en populär attraktion under många år. I början av 1990-talet hotades anläggningen av nedläggning, framförallt för att renoveringsbehovet var så stort. Eldsjälar inom Bondsjö fastighetsägareförening engagerade sig och anordnade en rad aktiviteter för att rädda badet. Detta arbete kom att drivas i samverkan med Bondsjöhöjdens Idrottsklubb, där det bildades en badsektion. Under några år drevs badet i samarbete mellan föreningarna och kommunen. Av olika anledningar lades badet dock ned den 19 mars Namn på kartan några exempel: Säbrå Den äldsta stavningen av Säbrå är Sjoboo rath eller Sioboradh, båda från 1300-talet. Sannolikt betyder dessa benämningar Sjöbor ; de som bor vid sjön (havsvik). Ändelsen radh eller -rå betyder troligtvis plats som någon eller några råder över, eller område. Näs/Nässjön Namnet Näs kommer troligen av den idag s.k. Källarnäsudden. Ute på näset har tidigare legat ett gravfält som nu är borta. Troligen är det där som ett fynd av ett spänne från talet gjorts. Namnet hänger ihop med vårt ord näsa, alltså något som sticker ut. Bondsjö och Valnäs Förleden i namnet hänger inte ihop med bönder som många tror, utan kan hänga ihop med vårdkase. Namnet skulle i så fall vara besläktat med det engelska ordet bonfire. Även Valnäs som sticker ut i Bondsjön kan hänsyfta på en vårdkase. Vale betyder risvase eller rishög och många vårdkasplatser har ordet vale i sig. Var vårdkasen skulle ha legat är inte fastställt men man kan tänka sig att det var antingen på Näsberget eller Hälletorpsberget. 3

6 3 Godstjärn och Hovsberget Det finns namn i Härnösand med förleder som kan tala för kult och ett flertal med liknande förled som Godstjärn t.ex. Gådeå och Godberg på Härnön. Namnen kan innehålla ett ord besläktat med ordet Gud, dock inte de kristnas Gud utan en förkristen gudom eller möjligen gudaskaran som grupp. Ett annat alternativ är att det har med en kultplatsledare att göra, en s.k. gode/gude. På Island kallades de för hovgodar och de var inte bara religiösa ledare utan även ledare för en större eller mindre grupp människor. På Härnön har funnits ett Hov och i Säbrå finns ett berg med namn Hovsberget alldeles intill Stigsjövägen. Hoven var stora kultplatser där det även hölls ting och marknad. Helgum Helgum finns i Säbrå socken men även i socknarna Njurunda, Kramfors och Helgum. I Njurunda skrivs det som Häljum och det stämmer bra med uttalet som används om Helgum i Säbrå. Namnet är en sammansättning av orden helig och efterledet hem. Namn med efterledet hem kan vara riktigt gamla. Många av dem börjar dyka upp under tidig järnålder. Förleden helig är intressant eftersom det kan hänga ihop med kult. Närheten till kyrkan är något som utmärker de flesta av länets Helgumnamn och i Säbrå finns också en närhet till Hovsberget, vilket skulle kunna tyda på en kultplats. Byåker Byåker skrevs första gången som By. Idag lever namnet endast kvar som Byåker, d.v.s. åkern som hör till byn By. Denna by är antagligen första eller viktigaste byn varför den inte behövt något annat namn än just By. Närheten till ett gravområde med en hög som mäter ca 18 meter i diameter talar för en betydelsefull plats och detsamma gäller närheten till den första stenkyrkan. Stig Namnet Stig kommer av den väg som passerar byn och kyrkan. Längre i norr finns byn Norrstig som antagligen har namn efter byn Stig och inte efter Norrstigen som man kan tänka sig. Troligen är Norrstig en avknoppning av byn Stig. Ordet stig förekommer också i sockennamnet Stigsjö och visar oss var vägen gick fram till våra bygder. Om namnet hänger ihop med Norrstigen eller en föregångare till denna väg kan vi inte veta men att det var en viktig väg berättar namnen om. I byn Norrstig har det enligt Hälsingelagen (1320), legat en kungsgård. Den var en av tre kungsgårdar i dagens Västernorrland. Namnet skrevs som Nordhstigher i Syoboradh. De övriga kungsgårdarna låg på Näs i Sillanger och i Kutuby. Den senare är förmodligen den samma som Kungsgården i Bjärtrå. Höglandsvägen Vid nuvarande Båtsmansvägen, inte långt från vattentornet, ligger ett äldre rött hus. Det kallades tidigare Höglandstorpet, därav namnet Höglandsvägen, vilken började anläggas Bageriet som låg vid gamla Ådalsvägen under talen kallades Höglandsbageriet. 4

7 Säbrå kyrka. Foto Arvid Holmstedt, omkring

8 Båtsmansvägen Vägen har fått namn av det båtsmanstorp som låg i nuvarande korsningen Logränd Båtsmansvägen. Jensenvägen Vid nuvarande Jensenvägen ligger en äldre fastighet någon bakom den nuvarande räckan av hus. När Jensenvägen blev en stadsgata bodde en Ole Jensen född i Nöttre, Norge 1870, på torpet, därav namnet. Bondsjö by Bondsjöområdet var bebott redan under järnåldern och Bondsjö by fanns under medeltiden. Byn låg i en samlad klunga ovanför nordvästra delen av Bondsjön. I mitten av 1500-talet fanns där fem bönder. När Härnösand grundades 1585 var Bondsjö den största byn i Säbrå socken. Under ryssarnas härjningar på 1700-talet brändes alla hus i Bondsjö. Bondsjö by låg därefter helt samlad till 1827 då lagen om laga skifte kom. Under följande årtionden flyttade många bönder ut till de skiften de fått av byns mark. En av bönderna fick mark på det som kom att kallas Ånget, en annan i höjd med Folkets Park. Flera av de äldre husen ligger idag insprängda i den modernare bebyggelsen. En av gårdarna är fastigheten i korsningen Sportvägen Höglandsvägen Den nuvarande mangårdsbyggnaden uppfördes omkring 1840, logen något senare. Ägare till fastigheten var då Sven Ersson, som sedan sålde huset till skepparen N.O. Strinnholm. Fastigheten omfattade då drygt 11 ha, varav 2,5 var åker och 9 skog. Fastighet korsningen Sportvägen-Höglandsvägen. Foto Bo Hellman

9 Sjödins ladugård En annan fastighet som minner om jordbruksepoken 7 är den s.k. Nydahlska gården vid Skördevägen. Här fanns tidigare ett gästgiveri och här hölls ibland ting under 1600-talet.

10 Båtsmanstorpet Plutare på Bondsjöhöjden Båtsmanstorpen var marinens motsvarighet till arméns soldattorp och härstammar från 1600-talet. Kustsocknarna indelades i rotar där bönderna var skyldiga att försörja en båtsman med torp och annat. I gengäld slapp bönderna krigstjänst. Det militära indelningsverkets rekryteringssystem avvecklades 1901 och avlöstes av allmän värnpliktstjänstgöring. Det tidigaste båtsmanstorpet på Bondsjö låg troligtvis vid Bondsjöns nordöstra strand, platsen kallades Rumpsvedjan. När marken såldes under 1850-talet skaffade roten ett torp vid dagens korsning Lotsvägen Båtsmansvägen. Båtsmanstorpet kallades inledningsvis Prutares, vilket övergick till Plutares. Båtsmansstugan skulle enligt reglerna ha en viss storlek. Den skulle timras, ha ryggås, samt indelas med en stuga, kammare och förstuga. Stugan och kammaren skulle ha trägolv över trossbotten. Framför spisen skulle läggas en sten, och förstugan skulle ha trägolv. Två fönster borde finnas på stugan. Dörrar skulle finnas mellan stugan och kammaren, och mellan stugan och förstugan samt en yttre förstugudörr. Till torpet skulle även finnas ladugård för två kor, samt lada, loge och vedbod. Det skulle finnas drickbart vatten på torpet. Kaféliv på Bondsjöhöjden och i Näs Några entusiaster i Härnösand har gjort ett stort dokumentationsarbete, då de kartlagt kaféer i Härnösand mellan 1930-tal till 1950-tal. Detta resulterade i skriften Kaféer på talen i Härnösand, vilken 2004 gavs ut av NBV i Härnösand. Informationen nedan är hämtad ur denna skrift (som bl. a säljs på Länsmuseet Västernorrland). och där ordnades barnfester, tédans, och det annonserades som lämpligt rastställe för sportande och promenerande, öppet mellan såldes kaféet till en bagare som hade bageri längre upp på Gamla Ådalsvägen. Han döpte om rörelsen till Turegården och koncentrerade sig på pepparkaksbageriet. Rörelsen brann 1977, och numera ligger ett par villor på tomten. 4 Kafé Trevnad/Kafé Turegården/ 5 Änkefröjden (under beredskapsåren) I korsningen Slåttervägen Gamla Ådalsvägen (f d Riks-13) låg ett kafé och pepparkaksbageri mellan Kaféet hette först Kafé Trevnad, 8 Kafé Gumman i skogen Längs en avtagsväg från Hälletorpsvägen mot Bondsjön fanns mellan talet Gumman i skogen, på nedre sidan av vägen låg huvudbyggnaden och på den övre låg bagarstugan där allt bröd bakades. Båda husen finns kvar idag.

11 6 Kafé Näsgården Ute på Valnäs fanns under talen kafé Näsgården. Huset står kvar idag, längs ut på udden. Framför kaféet fanns en fågeldamm med svanar och i trädgården flanerade påfåglar. Kaféet var ett populärt utflyktsmål, och många gäster kom från hoppbackarna tvärs över Bondsjön. För 60 öre fick man kaffe med bröd! En sockerdricka kostade på 1930-talet 30 öre. 7 Kafé Astra Uppe vid Hälletorpsvägen låg Kafé Astra, som uppfördes Astra var ett populärt kafé för dem som åkte i backarna på Hälletorpsberget. Kaféet var bara igång några år. Friluftsliv på Bondsjö Hoppbackarna vid Bondsjön På Hälletorpsberget anlades år 1900 en hoppbacke av föreningen Härnösands sportklubb, backen var då Sveriges största. Intill backen byggdes senare en mindre backe, Polstjärnebacken, av idrottsföreningen med samma namn. Den 1 april 1906 anordnade föreningen sin första tävling och en försilvrad medalj med initialerna I F P delades ut. I Älgarnas jubileumsskrift 40 år i grönt och vitt står följande om Hälletorpsbacken: Vem minns inte backtävlingen där 1903 med svenske mästaren Bomgren från Stockholm som deltagare? Tävlingen skulle ha gått på en söndag, men en rykande snöstorm satte stopp för den saken. Då la man tävlingen till påföljande dag. Butikerna stängdes. Hela staden verkade död. Befolkningen belägrade i tusental skidbacken. Och vilka iskarnevaler sedan! Ett enda myller av kostymerade och civilt klädda. Ja, det var tider för en idottsälskare. På 1940-talet hade Hälletorpsbacken förfallit och Älgarnas hoppbacke på Fälleön hade rivits. Inom Älgarna började man blicka mot Polstjärnebacken - i folkmun Polis träffade föreningen ett avtal med markägaren angående hyra av backen. 9 8 Hälletorpsbacken Foto Viktor Lundgren 1930-talet.

12 Under några år byggde man om och till den gamla backen, mest tack vare ideella insatser, men även med stöd från Riksidrottsförbundet. Nya Polis invigdes 21 januari Publiken uppgick till då till 503 betalande personer, och Diman Lindström, Friska viljor, satte banrekord 37 meter! 1946 hade man genomfört ytterligare förbättringar och backen var redo för stortävlingar.1947 anordnades exempelvis SM för juniorer. Backen hade då elektrisk belysning, vilken bekostats av Säbrå och Härnösands kommuner. Backrekordet på 42,5 meter som sattes av Hasse Nordin lär nog stå sig, för under 1970-talet revs resterna av backen av värnpliktiga. Odlingsrösen vid Bondsjön På många platser där odling förekommit finner man spår i form av odlings- eller röjningsrösen. De äldsta odlingsrösena var ofta små och låg tätt med små odlingsytor emellan. Detta var innan man uppfunnit årdret och plogen. Man kunde då använda grävkäppar eller hackor. Bruket har också kallats hackebruk och därmed har odlingsrösena kallats hackerör. När årdret och senare plogen kom i bruk blev odlingsytorna större och många hackerör försvann. Odlingsrösena blev större i och med att större ytor brukades och tiden gick. I botten på en del odlingsrösen kan dölja sig de första hackerören, men det är mycket svårt att avgöra. En del av de lämningar som tolkats som odlingsrösen kan också vara gravar. Det visade sig vid de arkeologiska grävningarna i 9 Gallsäter och Lappnäset i Nora och Skogs socknar ( ), att det var mycket svårt att avgöra om det var odlingsrösen eller gravar. Ibland kan gravar i senare tid ha belamrats med odlingssten vilket kan försvåra en snabb bedömning. 10

13 Norrstigen och vägen till stan Norrstigen eller kustlandsvägen som den också kallades, har funnits sedan 1200-talet. Den gick från Stockholm till Torneå. Till Säbrå löpte vägen i söder vid Hårsta och sedan följde den i stort sett Norrstigsvägen norrut. Nästan framme vid dagens E4 i Norrstig fanns ett gästgiveri. Det finns idag spår av vägen att följa på Bondsjöbladet; till Härnösand gick Norrstigen från Helgumsbro och norr om dagens Viksjö-Stigsjöväg. Sedan fortsatte den ned längs Bondsjöns norra sida, förbi Grafströms huset ovanför Bondsjöbacken, och sedan fram till Hälletorpsvägen. Där vidare utför den branta Arnellsbacken, ned till Nattviken och längs med dess västra strand där bondsjöborna hade sina båthus. När Linné reste genom Säbrå klagade han på de backiga vägarna vilka åsamkade honom stort besvär! 10 Milstenar Längs gamla vägen ovanför Bondsjön finns en milsten bevarad och återuppsatt (1985). Milstolparna angav hel-, halv- eller kvartsmil. Genom Gustaf Vasa följde en viss centralstyrning av vägnätet. Efter en kunglig gästgivareordning år 1649 började milstolpar att sättas upp efter vägarna. Milstolparna miste mot slutet av 1800-talet allt mer sin betydelse. I och med 1891 års väglag upphörde milstolpssystemet att gälla. 11

14 Fornminnen Gravar vid Bondsjöns strand 11 På den ena gården mellan Bondsjön och Nässjön ligger en gravhög från järnålder (500 fkr-1050 ekr). Uppe i skogen på södra sidan bäcken ligger ytterligare en hög. Troligen har här funnits fler gravar än dessa två. Redan 1785 grävdes en hög på Bondsjöns strand bort av dåvarande landshövdingen baron Bunge. Graven finns beskriven från tiden och det står att den var omgiven av en krans av stenar, en s.k. kantkedja, och i mitten av högen fanns en kista av flata stenar för begravningen. Enligt beskrivningen fanns mycket kol inom kantkedjan men inte i kistan. Där fanns även mycket ben varav en del var hästben. Graven som beskrivs är troligen från den äldre delen av järnåldern (500 fkr-500 ekr). Gravarna i Byåker 12 I Byåker finns minst tre gravhögar från järnåldern (500 fkr-1050 ekr). Den största som ligger närmast vägen mäter ca 18 meter i diameter, de övriga är betydligt mindre. De två mindre gravarna ligger på en terrass, naturlig eller skapad av människor. Det skulle kunna röra sig om en s.k. husgrundterrass där själva huset stått. Byn Ingen av gravarna i detta område är undersökta. Den stora högen talar dock för en viktig person under järnåldern, kanske en storman. Graven vid kyrkvägen i Byåker 13 Här ligger den troligtvis enda kvarvarande graven av en grupp gravar. Under tidigt 1800-tal fanns här, enligt Nils Johan Ekdahl, en skogsbacke mellan Bondsjö och Säbrå kyrka hvarifrån är skön utsikt öfver sjön med flera högar. Under järnålderns senare del låg gravarna på inägorna till gårdarna varför vi kan förutsätta att här även funnits en gård. Ibland kan man se att gravarna är anlagda mot en vägsträckning, t ex. i Vangsta på Härnön. Kanske är så fallet även här? I så fall är vägen betydligt äldre än kyrkan. Gravhögen är från järnåldern, från tiden från Kristi födelse till ca Enligt Ekdahls inventering 1828 fanns i anslutning till Säbrå kyrka ett par gravar Nära invid Kyrkan tvenne dito (högar) och norr om kyrkan ska det enligt samma källa ha funnits tre gravar varav en hög på ca 18 meter i diameter och 2,7 meter hög N. om kyrkan 3 högar, hvaraf en 30 al. i diam h. de öfriga mindre. Idag finns inte ett spår av högarna vid kyrkan och vi vet inte när de försvann eller om där framkom fynd. 12

15 Skattfälle 13 På en karta från 1646 finns en by med namnet Skattfälle. Vad förleden i namnet syftar på vet vi idag inte men för tankarna till ädla metaller eller möjligen skattejord. Hur det är med den saken kan vi bara spekulera om. Efterledet i ortnamnet synes hänga samman med vindfällen och förekommer i flera av ortnamnen i kommunen. Stenåldersboplats vid Stig 14 I Stig fanns under stenåldern en havsvik, där har människor tidigt befunnit sig och kanske bott längre eller kortare tid. På platsen har man funnit skärvsten som är resterna efter upphettning av vatten. När man kokade vatten utan att använda keramik hettade man upp sten som sedan sänktes ner i en träskål eller i ett skinn med vatten. Eftersom stenen kyldes ner snabbt så sprack den ofta. Man har också funnit avslag av kvarts från redskapstillverkning på platsen. På många platser i kommunen finns rester efter liknande boplatser och ibland hittar man föremål i form av yxor, pilspetsar eller skrapor men vanligast är skärvstenen. Om man utgår från höjden över havet kan man anta att boplatsen användes för ca år sedan. Gravfältet vid Källarnäsudden På den yttersta udden i Nässjön som idag kallas Källarnäsudden ligger numer ett bostadshus. När Ekdahl inventerade på 1830-talet låg här ett gravfält med 5 högar från järnåldern (500 fkr-1050 ekr). Den största graven var nära 15 meter i diameter och över 2 meter hög, de övriga var något mindre. År 1911 fick Historiska Museet motta ett spänne från ca talet, hittat i en gravhög i Näs, Säbrå. Mycket talar för att spännet, ett s.k. reliefspänne, kommer från någon av de fem högar på näset. Till detta gravfält kan man räkna med att en boplats har funnits, förmodligen den ursprungliga gården Näs. Bågspänne av brons funnet i en gravhög i Näs i Säbrå socken Vy över Nässjön från Säbrå kyrktorn. Foto Viktor Lundgren 1930-tal. 13

16 Säbrå kyrka och prästgården Den första bevarade kyrkliga skattelängden för Säbrå upprättades redan 1314 och den första kyrkan uppfördes vid Norrstigen, vid en dåtida vägknut där vägen österut ; mot havet och Härnösand, vek av. Även prästgården låg tätt intill landsvägen och på detta 15 klagade kyrkoherden Wedh en stor stråkwähg och hafwer myckin tillsökningh och Gestningh af wåre(=konungens) tienere och annedt Fremmende Fålk, som färdes aff och till egenom Sochnen. Om den första medeltida stenkyrkan vet man inte mycket. På Stenklyfts karta från 1646 framställs kyrkan som en rektangulär byggnad. Kyrkan nybyggdes efter rysshärjningar år 1721 och fick sitt nuvarande utseende Man användande sig delvis av de medeltida murarna; torn uppfördes 1860 och kor Prästgården, den gamla biskopsgården, är byggd år Där verkade biskop Franz Mikael Franzén. Idag är huset huvudtjänsteställe för Härnösands landsförsamlingar. Sägen Det går en gammal sägen, att det här nere i Nässjön skall finnas en kyrkklocka. Den var ämnad till Säbrå kyrka, men då de skjutsade klockan och kom ut på Nässjön brast isen och klockan gick till botten förstås. Jag har nog också hört sägner om försök att taga upp klockan, men dessa har jag glömt. Ännu skall hon ligga kvar i sjön. Två platser utpekas, där klockan skall ligga. Den ene är utanför Klockarbäcken, den andra vid Klockarstenen. Dessa båda namn lär komma därav. Det finns nära 200 uppteckningar från Säbrå i databasen med etnologiska uppteckningar vid Länsmuseet Västernorrland, denna sägen är uppteckning nr Klockargården Klockargården var en gång i tiden Byåkers och Bondsjö skola, den byggdes , och invigdes hösten Innan skolan var färdig gick barnen i skola hos bonden Lars Danielsson i Bondsjö by. Skolan i Byåker lades ned Huset ligger intill Säbrå kyrka och är idag hembygdsgård. På området finns bland annat bagarstuga och ett härbre, föreningen äger även en vattenkvarn i Norrstig. 14

17 Häxbränning på avrättningsplatsen på Stigsberget Sammanlagt 77 personer blev anklagade för häxeri i Säbrå socken och av dessa dömdes 26 kvinnor och 4 män till döden. Ytterligare 21 personer fick genomlida kroppsstraff.1674 halshöggs och brändes de dömda på Stigsberget, någonstans norr om kyrkan. En person, Bergkvist från Nora, utförde och inlämnade till landshövdingen baron Bunge en utredning om vägarna i vårt område. Han uppgav att vid vägskälet mellan Norrstigen och avtagsvägen mot Härnösand 1/16 mil från Säbrå kyrka skulle finnas en plats som han kallar Sandgrubban där avrättningsplatsen skulle ha legat. Det finns idag inget berg med namnet Stigsberget men det bör ha legat i anslutning till byn Stig. Den exakta platsen för avrättningarna är idag inte känd och den skylt som är uppsatt vid vägen är troligen placerad för långt norrut. Kolerakyrkogården Inte så långt från Säbrå kyrka finns den så kallade kolerakyrkogården. Kolera är en tarmsjukdom med häftiga kräkningar och diarré förorsakad av bacillen Cholera asiatica. Den 6 september 1871 kom en Johan Nilsson Bertell från Munksala socken med fartyg från Vasa till Härnösand. Han var smittad av kolera och sjukdomen började spridas i byn Hårsta i Säbrå, där Nilsson var på plats för arbete. 12 människor förlorade livet i koleraepidemin. När man konstaterat att sjukdomen var kolera bestämdes att en ny kyrkogård skulle inrättas i skogen i Byåker. Där finns nu ett högt kors med tio namn inskrivna på en plåt. Anders Bure den svenska kartografins fader I Säbrå prästgård föddes 1628 Anders Bure. Senare blev han av kung Gustav Adolf utsedd till generalmatematiker, och genom sitt arbete inom kartografin kom Bure att stå som grundare till det svenska lantmäteriet. Bure adlades 1624 och fick namnet Andreas Bureus. Bland annat lät Bure sin farbrors sonson J C Stenklyft i Helgum gå i lantmäterilära, och under senare delen av 1600-talet karterade Stenklyft stora delar av Ångermanland. Vid Säbrå kyrka finns idag en minnessten rest till Bure och lantmäteriets ära, den avtäcktes Anders broder Jonas blev för övrigt Sveriges första (riks)arkivarie. Idag är Landsarkivet i Härnösand Sveriges största landsarkiv med hela Norrland, utom Jämtland, som ansvarsområde. 15

18 Vy över Bondsjön mot Näs 1930-tal. 16

19 Några lästips! Bucht, Gösta - Säbrå kyrka och biskopsgård (1926) Bucht, Torsten - Ortnamnen i Västernorrland, del 1 (1955) Boken om Säbrå: kommunens och socknarnas historia: Säbrå, Häggdånger, Stigsjö, Viksjö, Hemsö/ red. Tyko Lundkvist; förf. Margareta Grafström (1971) Grafström, Margareta - Biskopsdottern som inte ville gifta sig (2001) Gustafsson, Gustaf - Fornminnen i Säbrå (1959) Helleberg, Lars - Biskopsgårdar och biskopar i Härnösands stift (Från ådalar och fjäll 1989/90) NBV - Kaféer på talet i Härnösand (2004) Näsström, Per - Norrstigen (2006) Sporring, Gustaf - Koleratragedin i Hårsta (Hembygden 1998) Portalen Kulturarv Västernorrland drivs av Landsarkivet i Härnösand, Länsbiblioteket Västernorrland och Länsmuseet Västernorrland. Vi vill att portalen ska vara en levande samlingsplats för länkar, fakta och information samt råd rörande västernorrländskt kulturarv. Materialet i foldern är sammanställt av Peter Persson och Märta Molin vid Länsmuseet Västernorrland. De äldre bilderna är hämtade ur länsmuseets fotodatabas och de nyare är fotograferade av Peter Persson. Margareta Grafström och Per Näsström har bidragit med sitt kunnande. Foldern är producerad med stöd av Länsstyrelsen i Västernorrland. Landsarkivet i Härnösand ABM Resurs 2008 ISBN Hemströms Tryckeri Härnösand