Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 november 2015

Transkript

1 KALLELSE 1(2) 11 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 november 2015 Tid/plats: Onsdagen den 18 november 2015 kl Konferensrum Bornholm (1339 ), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1. Justering på förslag: Sigbritt Ortman 2. Rapport sjukvårdschefen 3. Rapport hälso- och sjukvårdsdirektören 4. Struktur Struktur 2015, Enhet för akut omhändertagande observationsplatser och utbildningsuppdrag, ny bilaga 6. Struktur 2015, Enhet för akut omhändertagande, lots-funktion, bilaga 7. Månadsrapport oktober, bilaga kommer via e-post den 13 november 8. Krav- och kvalitetsboken 2016 (kok-boken), ny bilaga 9. Budget 2016, ny bilaga 10. Bassängen sjukhuset, ny bilaga 11. Fastställande av sammanträdesplan 2016, bilaga 12. Gallring av journalsystemet, Vania, bilaga 13. Information på nämnden: Verksamheten berättar, Medicinblocket del Information på nämnden: Läkemedelskommittén Informations- och anmälningsärenden i pärm: - Remissvar - Införande av mers-virussjukdom som smittspårningspliktig sjukdom - Remissvar Förslag om ändring i föreskrifterna om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall avseende anmälan av influensa

2 KALLELSE 2(2) 11 november Remissvar Terminologiprojekt om välfärdsteknologi - Remissvar Ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen - Remissvar Sammansättning i Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsnämnd - Remissvar Detaljplan Stenkyrka Sorby 1:48 1:56 - Föreläggande Visby Aborren 9 Helikopterverksamhet - Redovisning av införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården, enligt nämndens beslut , 33 - Ordförandebeslut angående gallring av handlingar 16. Övriga frågor Ordföranden Ordinarie ledamöter i arbetsutskottet: Stefaan De Maecker (MP) ordförande, - Leif Dahlby (S) 1:e vice ordförande, - Inger Harlevi (M) 2:e vice ordförande, - Jennie Jarve (V), Bibbi Olsson(C). Ersättare vid förhinder för ordinarie i mp+s+v-gruppen Viveca Borold (MP) ersättare för Stefaan De Maecker (MP), Susanne Hafdelin (S) ersättare för Leif Dahlby (S), Helén Kristiansson (V) ersättare för Jennie Jarve (V). Vid ytterligare förhinder går de in för varandra. Ersättare vid förhinder för ordinarie i m+c+fp-gruppen Andreas Storm (M) ersättare för Inger Harlevi (M), - Curt Broberg (C) ersättare för Bibbi Olsson (C). Vid ytterligare förhinder går de in för varandra. Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen VISBY Tfn Fax Org nr SE

3 Marie Berglund, Projektledare Struktur 2015 Ärendenr HSN 2013/444 1 (15) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 4 november 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Enheten för akut omhändertagande observationsplatser Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av informationen och stödjer nästa steg i inrättandet i form av ett test. Uppdrar åt förvaltningen att återkomma med muntlig uppföljning hur testet utvecklar sig. En skriftlig rapport lämnas månaden efter testet avslutats. Sammanfattning I arbetsgruppen för inrättande av observationsplatser har representanter från berörda verksamheter ingått. Tidigt i processen identifierades behov att referensverksamheter, det vill säga akutverksamheter där observationsplatser förekom. Tre akutverksamheter med delvis liknande förutsättningar har använts; akutenheten vid Östersunds sjukhus och akutenheterna vid Kristianstad sjukhus och Ystad lasarett. Chefer från referensverksamheterna har intervjuats samt delgett verksamhetsbeskrivningar och annat arbetsmaterial som varit användbart för arbetsgruppen. Ett länkmöte har genomförts med verksamhetschef för akutverksamheterna i Kristianstad och Ystad. En lokalanalys har genomförts utifrån tre hypotetiska lokalscenarion. Arbetsgruppens har påbörjat utredning och fastställande av medicinska kriterier, antal observationsplatser, öppettider, vårdnivå, medicinteknisk utrustning, lokaler, bemanning, kompetens och medicinskt ledningsansvar. Nästa steg i inrättandet av observationsplatser blir att genomföra ett test enligt angivet projektdirektiv. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

4 Ärendenr HSN 2013/444 2 (15) Bakgrund Idag sker det akuta omhändertagandet på lasarettet på akutmottagningen, med vissa undantag. Strukturutredningen visade att det vore klokt att istället utveckla en enhet för akut omhändertagande bestående av akutmottagning och till den kopplat ett antal nyinrättade observationsplatser, där även viss behandling kan utföras. I juni 2014 fattande nämnden beslut om att inrätta observationsplatser på sjukhuset. Beslutsformulering: Inrätta en enhet för akut omhändertagande med tillhörande observations/behandlingsplatser, utan att öka det totala antalet vårdplatser på lasarettet. Syftet med observationsplatser är att på ett bättre sätt ta hand om patienten och underlätta handläggningen av patienter där det finns ett oklart behov om inskrivning i slutenvård är nödvändig. Jämte införande av observationsplatser ligger fler aktiviteter kopplat till ett ökat och breddat uppdrag för enheten för akut omhändertagande. Dessa aktiviteter ska sammantaget förändra och utveckla det akuta omhändertagandet och leda till ett förbättrat omhändertagande och en minskning av antal besök på akuten och ett minskat behov av inläggningar i slutenvård. Övriga aktiviteter inom enheten för akut omhändertagande som pågår, eller startar inom kort är inrättandet av LOTS- funktion, ökat och breddat utbildningsuppdrag där en ny struktur för medicinskt ledningsansvar ingår samt Raka spår av vissa diagnosgrupper. Tanken med observationsplatser Observationsplatserna ska vara tillgängliga för de medicinska och kirurgiska specialiteterna inkluderat ortopedi samt infektion specialiteten. Gynekologi och Barn och ungdomsverksamheten är inte inkluderade då dessa har akutprocesser och strukturer för det egna akutomhändertagandet. Liknande struktur för observationsplatser gäller också för de landsting och verksamheter som använts som modell i arbetet med införandet av observationsplatser på Visby lasarett. Enligt Sveriges Kommuner och landstings rapport Jämförelser och kostnader av verksamhet, TKB för 2011 är Visby lasarett länssjukhus som har högst andel patienter som skrivs in och ut samma dag, ca 14 procent av de kirurgiska slutenvårdspatienterna. Under 2011 var det totalt vårdtillfällen med en vårdtid på max 24 timmar vilket motsvarar närmare sju per dag. Av dessa var vårdtillfällen akuta. Exkluderat gynekologisk specialitet samt Barn och ungdomsverksamheten har de medicinska, kirurgiska specialiteterna inklusive ortpedi samt infektion och

5 Ärendenr HSN 2013/444 3 (15) lungmedicin ca 1700 vårdtillfällen som är kortare än 24 h under 2013 och 2014 vilket motsvarar nästan 5 patienter per dag. Av dessa utgörs 14 % av patienter som skrivs ut på grund av överflyttning till annan klinik eller annat sjukhus och är inte målgrupp för observationsplatserna. Det är bland de återstående (ca 1500) vårdtillfällena som patienter aktuella för observationsplatserna finns. Det största antalet patienter ligger inom de medicinska specialiteterna men där är spridningen mellan diagnoser större än inom den kirurgiska inriktningen där det är fler patienter fördelat på färre diagnoser. I underlaget för de medicinska specialiteterna ingår även patienter med intoxtillstånd (alkohol/drogförgiftning). Metod Arbetsprocessen Utifrån intention om hög delaktighet och att tillvarata medarbetarnas kunskap valde styrgruppen för Struktur 2015 att arbetet med införandet av observationsplatser skulle ske i projektform med projektledare och en för uppdraget representativ arbetsgrupp. Sjukvårdens ledningsgrupps arbetsmöte identifierade vilka funktioner som behövde finnas representerade och därefter fick berörda chefer i uppdrag att utse vem som skulle ingå i arbetsgruppen för inrättandet av observationsplatser. Arbetsgruppen har bestått av enhetschef från slutenvård, läkarchef ortopedi, överläkare från medicin, kirurgi och infektion samt enhetschef och medarbetare från akutmottagningen. Överläkare från anestesin och resursområdeschef Hab Rehab har varit adjungerade.

6 Ärendenr HSN 2013/444 4 (15) Arbetsgruppens uppdrag Beslutet utifrån strukturutredningen är att inrätta en enhet för akut omhändertagande med tillhörande observationsplatser utan att öka det totala antalet vårdplatser på Visby lasarett. Uppdraget till arbetsgruppen för inrättande av observationsplatser kopplat till enheten för akut omhändertagande var att utifrån givna förutsättningar utreda hur strukturen för observationsplatser skulle utformas avseende - Medicinska kriterier och vårdnivå på observationsplats inklusive medicinteknisk utrustning - Maximal vårdtid på observationsplats - Antal platser - Öppettider - Lokaler inkl. utformning och utrustning - Medicinskt ansvar - Bemanning och kompetens - Arbetssätt - IT, handläggning av icke inskrivna patienter i journalsystem - Upprätta skriftlig genomförandeplan Insamling referensmaterial - Referensverksamheter Intervjuer landsting Tidigt i arbetsprocessen identifierades behovet att ha en utgångsmodell för hur strukturerna för observationsplatser i Visby skulle se ut. I det syftet togs kontakt med fyra olika sjukhus som har observationsplatser kopplade till sin akutverksamhet, Ljungby lasarett, Ystad Kristianstad lasarett samt Östersunds sjukhus. Utifrån frågeställningar som kommit upp under arbetsgruppens möte intervjuades chefer på olika nivåer på ovan nämnda sjukhus. Frågeställningarna innefattade bl.a arbetssätt, bemanning, medicinska kriterier, om observationsplatserna var organiserade i öppenvård eller slutenvård, lokalisering och hur lokalerna var utformade, antal platser i förhållande till besöksstatistik samt öppettider.

7 Ärendenr HSN 2013/444 5 (15) Efter sammanställningen av intervjuerna var det tydligt att Ljungby lasarett hade en struktur som i en väsentlig del inte stämde överens med hur uppdraget såg ut för inrättandet av observationsplatser i Visby- I Ljungby låg observationsplaster inom slutenvården och hade obefintliga möjligheter att vårda patienter med ett större omvårdnadsbehov även om de medicinska kriterierna gick i linje med Östersund och Kristianstad/Ystad. I den fortsatta processen valdes därför Ljungby lasarett som modell bort. Östersunds sjukhus Region Jämtland Härjedalen dit Östersunds sjukhus tillhör har ett upptagningsområde på ca med en ökande tillströmning under vintersäsongen då Åre och andra vintersportorter ligger inom regionens område. Inflödet till akutmottagningen är ca per år och man har 12 observationsplatser. Observationsplatserna har varit i drift sedan 2006 och ersatte till viss del vård på intagningsavdelning. Observationsplatserna är tillgängliga för medicin, kirurgi, ortopedi samt infektion där medicinska kriterier anger vilka diagnosgrupper som är lämpade för vård på observationsplats. Vårdtiden på observationsplats är 24 h och har öppet måndag lördag. Det medicinska ansvaret ligger på respektive jourlinje. Syftet med observationsplatserna är att minska behovet av inskrivning i slutenvård och att öka flödet på akuten. Patienter som tydligt uppfyller de medicinska kriterierna och som bedöms kunna vara färdigvårdade inom 24 timmar går direkt från akutintag till observationsplats och passerar således inte själva akutmottagningen. Arbetsgruppen hade ett önskemål om att via länk få möjlighet att få en mer samlad bild över hur man i Östersund hade organiserat observationsplatserna samt att kunna ställa frågor direkt till ansvariga chefer. Trots upprepade försök har det inte etablerats en sådan kontakt och därmed har det inte varit möjligt att möta representanter för akutenheten i Östersund via länk. Kristianstad sjukhus och Ystad lasarett Kristianstad sjukhus har ett upptagningsområde på personer och ca besökare till akutmottagningen per år. Ystad lasarett är jämförbart med Visby lasarett vad gäller antal besökare per år, upptagningsområde och att man har en ökad tillströmning av patienter under sommartid.. Akutverksamheterna på i Kristianstad och Ystad har samma verksamhetschef. Under våren 2015 infördes observationsplatser i både Kristianstad och Ystad. Nio respektive fem slutenvårdsplatser på Kristianstad och Ystad omvandlades till observationsplatser i öppenvård. Observationsplatserna är kopplade till

8 Ärendenr HSN 2013/444 6 (15) akutmottagningens verksamhet och bemannas via roterande schema med vårdpersonal från akuten. I Ystad har man akutläkare som är ansvariga för observationsplatserna och i Kristianstad har respektive jourlinje medicinskt patientansvar för de som vårdas på observationsplats. Vårdtiden på observationsplats är max 12 h och platserna är stängda under natten och med viss neddragning under helg. Syftet i Kristianstad och Ystad är detsamma som i Östersund, det vill säga minskat behov av inskrivning i slutenvård och ökat flöde på akuten. I Kristianstad och Ystad är dock tonvikten på ett utökat akut omhändertagande tydligt uttalat och där ses observationsplatser som en ny vårdform som inte bara ökar möjligheterna att observera och diagnostisera utan också behandla vissa akuta tillstånd i akut öppenvård istället för i slutenvård. Arbetsgruppen för inrättandet startade upp hösten med ett länkat möte med verksamhetschefen för akutverksamheten i Kristianstad och Ystad; Morten Ljungdahl. Han delade med sig av deras erfarenheter både från implementering och uppstart samt vilka justeringar man behövt göra sedan starten i mars - april 2015 Resultat Medicinska kriterier Tidigt i processen delgavs arbetsgruppen referensmaterial gällande medicinska kriterier för vård på observationsplats för kirurgi, ortopedi, medicin och infektion från de fyra landsting som arbetsgruppen initialt tittat på. Det var tydligt att de medicinska kriterierna för referensverksamheterna i många delar var likartade med några få marginella skillnader. Utifrån inhämtade erfarenheter och lokala förutsättningar har arbetsgruppen satt kriterier för vilka patienter som bör vara aktuella för observationsplatser vid Visby lasarett. Kriterierna är olika specifika för olika specialiteter. Medicinteknisk utrustning och vårdnivå En faktor som arbetsgruppen identifierade var att tillgång till medicinteknisk utrustning är en viktig förutsättning för vilka medicinska kriterier som kan gälla. Exempelvis så bedömer medicinspecialiteten att telemetriövervakning är en förutsättning för att kunna använda observationsplats enligt uppsatta kriterier. Är det inte möjligt att telemetriövervaka patienter på observationsplats är det enligt medicinspecialiteten färre patienter som kommer kunna bli aktuella för vård på observationsplats.

9 Ärendenr HSN 2013/444 7 (15) Liknade förhållande gäller således för vårdnivå. Kan viss övervaknings utrustning inte tillhandahållas på observationsplatserna kan vårdnivån behöva sänkas och flera medicinska kriterier utgå. I detta fortsatta arbetet måste det fastställas hur stort behovet är av olika utrustning dvs exempelvis antal platser med telemetriutrustning. Frågan om samordning av medicinteknisk utrustning och eventuella anskaffningar av sådan kvartstår således att utreda vidare. Optimal vårdtid för platserna Under utredningens gång har arbetsgruppens diskuterat vårdtid på max 12 timmar respektive 24 timmar. Vid en maximal vårdtid på 12 timmar på observationsplats anser arbetsgruppen att observationsplatserna främst fångar patienter som har lång vårdtid på akutmottagningen men som sannolikt inte skulle komma att bli aktuella för slutenvård. Med en maximal vårdtid på 24 timmar är sannolikheten större att även patienter som i nuläget skulle kunna vara aktuella för inläggning istället hinner bli omhändertagna och åtgärdade på en observationsplats. Utifrån det resonemanget har arbetsgruppen föreslagit en maximal vårdtid på 24 timmar. I det fortsatta arbetet kan det bli aktuellt att justera tiden, det är möjligt att 36 timmar skulle innebära en effektiv hantering. Antal observationsplatser Under de senaste åren, oktober 2015 har Visby lasarett ca 7 patienter per dygn som skrivs in och ut i slutenvård inom 24 timmar. År 2013 var Visby lasarett det landstinget i Sverige som hade flest antal vårdtillfällen kortare än 24 timmar. Ett syfte med att inrätta observationsplatser är att skapa en vårdform som alternativ till inläggning i slutenvård för patienter med kortare vårdtider och som kan färdigvårdas inom 24 timmar. Under utredningen har synpunkter framkommit att man inte tydligt kan se att samtliga vårdtillfällen kortare än 24 timmar motsvarar en patient som istället skulle kunna vårdas på en observationsplats. Snarare bedömer varje specialitet att det endast rör sig om ett fåtal patienter per dygn som i nuläget vårdas i slutenvård men istället skulle kunna vårdas på en observationsplats. För att få ytterligare kunskap finns två alternativ; retrospektiv granskning eller test. Genom djupare granskning av patientjournaler kan man få kunskap om hur stor del av patienterna som istället skulle kunnat ha vårdats på en observationsplats. Nackdelarna är framförallt två, dels är granskningen tidsödande och dels så har man vid granskningen facit eftersom händelsen redan ägt rum. Projektledare har bedömt att detta inte varit möjlig att genomföra inom ramen för uppdraget. Styrgruppen gör samma bedömning och har beslutat att ett test ska genomföras. Testet kommer dessutom att ge annan värdefull kunskap inför inrättandet.

10 Ärendenr HSN 2013/444 8 (15) Det andra syftet som uppnås med inrättandet av observationsplatser är ett ökat flöde på akuten när patienter som i dag vistas länge på akutmottagningen istället kan överflyttas till en observationsenhet för fortsatt observation, diagnosticering och behandling. Här tror arbetsgruppen att den största vinsten med inrättande av observationsplatser finns att hämta. Arbetsgruppens hypotes är att ett väl fungerande flöde på akutmottagningen i sig kan bidra till att minska behovet av inläggning i slutenvård men framförallt bedömer arbetsgruppen att ökat patientflöde på akutmottagningen höjer patientsäkerheten och kvaliteten vid det akuta omhändertagandet. I Östersund, Kristianstad och Ystad styrs också alla planerade återbesök till akutmottagningen till observationsenheten. På Gotland rör det sig om ca 500 återbesök per år och utgörs till större delen av uppföljande provtagningar, undersökningar och kontroller. Platserna ska vara tillgängliga för samtliga specialiteter inom ramen för uppdraget utan någon inbördes fördelning Utifrån statistik över besök på akuten och antal patienter som vårdats inneliggande kortare tid än 24 h samt utifrån referensmaterialet från de tre landstingen Östersund, Ystad och Kristianstad bedöms behovet vara cirka fem observationsplatser. I det fortsatta arbetet med inrättande av observationsplatser behöver det exakta antalet observationsplatser fastställas. Vidare behöver frågan om differentierat antal plaster över dygnet utredas ytterligare (se öppettider). Öppettider Utifrån det totala antalet besök inklusive samtidig vistelse på akutmottagningen är det skillnad över dygnet. Lägst antal patienter finns på akuten mellan Trots det gradvis minskande minskade antalet patienter som vistas på akuten har arbetsgruppen ändå bedömt att observationsplatserna bör hållas öppna under hela dygnet och samtliga dagar i veckan för att säkerställa det akuta flödet och möjliggöra observation, diagnostisering och behandling oavsett tid på dygnet.

11 Ärendenr HSN 2013/444 9 (15) Antal patienter tillhörande kirurgi, medicin, infektion och ortopedi som vistas på akutmottagningen samtidigt under ett dygn (2014) Däremot skulle antalet platser kunna vara differentierade över dygnet med färre platser under natten. Frågan är viktig ur ett flertal perspektiv, patientsäkerhet, bemanning och kostnadseffektivitet och behöver därför utredas vidare under det fortsatta arbetet med inrättande av observationsplatser Lokaler I arbetet med lokalfrågan har arbetsgruppen identifierat följande frågeställningar; - Lokalisering på sjukhuset i förhållande till nuvarande akutmottagning - Lokalernas utformning I arbetet med att besvara frågeställningarna har arbetsgruppen tagit del av hur man har löst frågorna på de tre referensverksamheterna Östersund, Kristianstad och Ystad. Samtliga referensverksamheter har sina observationsplatser i närheten av akutmottagningen och har omvandlat närliggande slutenvårdsplatser på intagningsavdelning till observationsplatser i öppenvård. Vidare har arbetsgruppen analyserat tre olika lokallösningar utifrån följande perspektiv; patientsäkerhet, bemanning, arbetsmiljö, möjligheter att samordna kringfunktioner som IT och medicinteknisk utrustning, bemanningssamordning som exempelvis hjälp vid patienttransporter samt påverkan på annan verksamhet. Given förutsättning i uppdraget är att observationsplatser ska drivas och bemannas av tjänstgörande personal från Akutmottagningen blivande Enheten för akut omhändertagande. I samråd med HSF s lokalstrateg och styrgruppen för struktur 2015 tog projektledare fram tre olika lokal scenario utifrån ovan nämnda perspektiv samt de två inledande frågeställningarna, lokalisering i förhållande till akutmottagning och lokalernas utformning.

12 Ärendenr HSN 2013/ (15) Scenario 1 observationsplatser inrättas i befintliga lokaler i direkt anslutning till akutmottagningen. I nuläget är kirurgiska mottagningar och ortopedmottagning lokaliserade i det området. Scenario 2- observationsplatser inrättas i befintliga lokaler i nära anslutning till akutmottagning och på samma våningsplan på avdelning C3. Scenario 3 observationsplatser inrättas i befintlig lokal på plan 5, intill Operationsavdelning och Intensivvårdsavdelning. Lokalen har en öppen planlösning och har tidigare använts som sänghall för preoperativa patienter och senast för Planeringsenheten vård (PEV). Arbetsgruppens analys blev att det vore önskvärt utifrån ett patientsäkerhetsoch bemanningsperspektiv inrätta observationsplatser i ett öppet utrymme där varje vårdplats avgränsas med skärm eller draperi. En öppen planlösning ger bättre överblick över patienterna och skulle kunna ge ett lägre bemanningsbehov än om patienterna vådas i enskilda rum med begränsad möjlighet att observera och övervaka fler patienter samtidigt. Att ha patienterna samlade skulle också öka patientsäkerheten menar arbetsgruppen. Utifrån detta resonemang skulle lokalerna enligt scenario tre vara det bästa alternativet. Arbetsgruppen har dock bedömt att närheten till akutmottagningen är av större betydelse än en öppen planlösning. Enligt läkarrepresentanterna i arbetsgruppen skulle det kunna bli svårt att klara uppdraget med befintlig jourläkarresurs om observationsplatserna inte ligger vid akutmottagningen. Därmed blev arbetsgruppens slutliga bedömning att observationsplatserna borde inrättas i dem lokaler som i nuläget inrymmer de Kirurgiska mottagningarna och Ortopedmottagningen och att delar av den kirurgiska mottagningsverksamheten således flyttas till andra lokaler. Lokalisering av observationsplatser enligt scenario två, befintliga patientrum på vårdavdelning C3 hade enligt delar av arbetsgruppen vissa fördelar när det gäller samordning av bemanning, exempelvis när det gäller patient och provtransporter. Men det längre avståndet till akuten bedömdes medföra högre jourläkarbemanning. Utifrån detta antagande ses samordningsvinsterna med övriga kringfunktioner som mindre betydande. Vidare hade arbetsgruppen svårt att se det går att minska antalet slutenvårdsplatser och omvandla till observationsplats i öppenvård när vårdplatsbristen är en återkommande utmaning. Framförallt läkarprofessionen uttrycker oro för patientsäkerheten om antalet slutenvårdsplatser minskar till förmån för observationsplatser.

13 Ärendenr HSN 2013/ (15) Resultatet från arbetsgruppens lokalanalys lämnades in till styrgruppen för Struktur Styrgruppens återkoppling är att det inte är möjligt att omlokalisera de kirurgiska mottagningarna dels för att det i nuläget inte finns lämpliga lokaler och för att det 2013 gjordes omfattande lokalanpassningar i det aktuella området när de kirurgiska mottagningarna behövde flytta från rundeln på C2. Detta medför att lokalfrågan behöver utredas vidare utifrån förutsättningen att det inte är möjligt att inrätta observationsplatser, som är öppna dygnet runt, i lokaler som ligger i direkt anslutning till Akutmottagningen. Medicinskt ledningsansvar Inom ramen för Enheten för akut omhändertagande (EAO) breddade och ökade uppdrag ingår också att utöka och definiera enhetens utbildningsuppdrag till att inkludera andra yrkeskategorier utöver AT och ST läkare. Inom ramen för arbetet med utbildningsuppdraget ingår också att utreda funktion för medicinskt ledningsansvarig läkare på EAO inkluderat medicinskt ansvar för patienter som vårdas på observationsplats. En arbetsgrupp är tillsatt enligt samma modell som vid sammansättningen av arbetsgruppen för inrättande av observationsplatser. Enligt tidplanen skulle arbetsgruppen för utbildningsuppdraget pågå parallellt med utredningen av observationsplatser men på grund av minskad projektledarresurs har inte tidplanen varit möjlig att hålla. Arbetsgruppen planeras att starta upp under november 2015 Utifrån detta har arbetsgruppen valt att det medicinska ansvaret för patient på observationsplats tills vidare ligger på respektive jourlinje. Det vill säga medicinjourlinjen ansvarar för de medicinska patienterna, kirurgjourlinje för de kirurgiska patienterna och så vidare. På Kristinastad och Östersund är det medicinska ansvaret utformat så medan man i Ystad har akutläkare som har det medicinska ansvaret på Akutenheten inklusive observationsplatser. Bemanning och kompetens Eftersom de medicinska kriterierna inte är helt fastställda för alla specialiteter är det i nuläget inte möjligt att ange bemanning och kompetensnivå för omvårdnadspersonal. Utifrån referensverksamheterna har Ystad lasarett bemannat med en sjuksköterska och undersköterska, båda med erfarenhet från arbete på akutmottagning. På Kristianstad lasarett bemannar en sjuksköterska och två undersköterskor nio observationsplatser. I Östersund bemannas observationsplatserna med två sjuksköterskor och en undersköterska.

14 Ärendenr HSN 2013/ (15) Alla tre referensverksamheter bemannar observationsplatserna med akutmottagningens omvårdnadspersonal enligt roterande schema. I det fortsatta arbetet med observationsplatser måste bemannings- och kompetensfrågan fortsatt beaktas utifrån medicinska kriterier, lokalisering och vårdnivå. När kompetensnivån fastställs ska principen om RAK gälla. Vid länkmötet med Morten Ljungdahl, verksamhetschef i Kristianstad och Ystad, var han tydlig med att det inte är patienter med hög medicinsk vårdnivå som ska omhändertas på en observationsplats. Hans bedömning är att sjuksköterska och undersköterska med erfarenhet från akutsjukvård är en lämplig kompetensnivå att bemanna observationsplatser med. Utmaningar och framgångsfaktorer I arbetsgruppen för inrättande av observationsplatser har det sedan uppstarten i maj 2015, funnits en samsyn kring att konceptet med observationsplatser i grunden är bra. Det som har varit en utmaning i processen har varit oron för att slutenvårdsplatser ska omvandlas till observationsplatser i öppenvård. En farhåga som är begriplig utifrån återkommande svårigheter att få de befintliga slutenvårdsplatserna att räcka till. I det fortsatta arbetet med inrättandet av observationsplatser är det viktigt att man betraktar observationsplatser som en del av en större helhet av fler åtgärder som pågår inom ramen för Struktur 2015 och andra aktiviteter som i väsentliga delar syftar till att minska behov av inläggning i slutenvård. För akutmottagningens utökade uppdrag innebär det inrättande av LOTS -funktion och ökad och breddad kompetens och ett utökat utbildningsuppdrag där den medicinska ledningsfunktionen ingår. Vidare pågår andra projekt med liknande delsyfte; egenmonitorering för hjärtsviktspatienter, mobilt äldreteam och det palliativa teamets utökade uppdrag där fler diagnosgrupper än cancersjukdomar kommer att ingå. Egenmonitoering för hjärtsviktspatienter Palliativa teamets utökade uppdrag Ökad och breddad kompetens EAO Mobilt äldreteam Struktur 2015 Aktiviteter/projekt som delvis syftar till att minska behov av inskrivning i slutenvård LOTS -funktion EAO Funktion medicinskt ledningsansvarig läkare EAO Observations -platser EAO

15 Ärendenr HSN 2013/ (15) Sammanfattningsvis har samtliga frågeställningar i uppdraget bearbetats med undantag för IT- och journalföring i befintliga system. Arbetsgruppen har under projektet besvarat eller identifierat följande frågor utifrån givet uppdrag: - Lämnat förslag på kriterier för vilka patienter som är aktuella för observationsplatserna. - Funnit att nuvarande vårdplatsorganisation inte kan minska utan att behovet av vårdplatser minskar. - Funnit att organisering av observationsplatserna har nära beröring med organisering av medicinskt ansvar. - Att det är önskvärt att observationsplatserna inrättas i lokaler i direkt anslutning till akutmottagningen. - Att tillgång till medicinteknisk utrustning är av betydelse för vårdnivå och således medicinska kriterier - Att medicinska kriterier och lokalisering påverkar behovet av bemanning - Att observationsplatser bör vara öppna dygnet runt, sju dagar i veckan - Att det vid fullskalig drift bör vara ca fem observationsplatser men att det behöver utredas vidare om det är behov av diffrentierat antal platser under del av dygn/vecka samt vilken annan enhet som då resurseffektiv sambemanning kan ske. Arbetsgruppen för Observationsplatser har i och med sammanställningen av denna papport avslutat sitt uppdrag.

16 Ärendenr HSN 2013/ (15) Fortsatt arbete framåt Nästa steg i inrättandet av observationsplatserna är att genomföra ett test enligt direktiv nedan. Inför testet ska nedanstående tre frågeställningar besvaras och en risk och konsekvensanalys genomföras för att säkerställa att eventuella risker undanhjälps. - Möjlig tillgång till telemetriutrustning under testet. - På vilket sätt patienter vid observationsplatserna ska kunna påkalla personalens uppmärksamhet. - Vilka parametrar som skall utvärderas under testet. Målet med testet är att få kunskap inför inrättandet av observationsplatser. För att få kunskap/erfarenhet utifrån lokala förhållanden ska ett test genomföras. Direktiv Vårdplatssituationen på sjukhuset är ansträngd. För att kunna genomföra testet med bibehållen god patientsäkerhet ska testet i första led omfatta patienter där ställningstagande skett att behov av inläggning finns men där vårdtiden bedöms kortare än 24 timmar. Testet omfattar därmed patienter som med dagens arbetssätt redan finns inom slutenvården. Testet omfattar initialt patienter där ställningstagande skett att behov av inläggning finns och där vårdtiden bedöms kortare än 24 timmar. De kriterier som tidigare arbetsgrupp tagit fram ska användas som utgångspunkt. Akutmottagningen ansvarar för bemanning, där så behövs i samarbete med lämplig enhet ex gällande transport av patient. Testet genomförs vid vårdavdelning. Utifrån behov och lokalmässiga förutsättningar avgör projektledare och medicinsk rådgivare sammansättning av platserna dvs antal sittplatser respektive liggande platser. Testet begränsas avseende tillgång till övervakningsutrustning.

17 Ärendenr HSN 2013/ (15) Lärdomarna från gruppens arbete ska beaktas i testet genom att: - Testet omfattar patienter som med dagens arbetssätt redan finns inom slutenvården. - De kriterier som arbetsgruppen tagit fram prövas i testet. - Vid behov av fortsatt inhämtning av andras erfarenheter används med fördel redan etablerade kontakter med framförallt Ystad/Kristianstad respektive Östersund. - Kopplingen till organisering av medicinskt ansvar säkras genom att medicinsk rådgivare ingår i arbetsgruppen som utreder EAO utbildningsuppdrag. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

18 Fridele Gauermann, Delprojektledare Struktur 2015 Ärendenr HSN 2013/444 Handlingstyp Beslutsärende Datum 29 oktober (8) Hälso- och sjukvårdsnämnden Lotsfunktion, enheten för akut omhändertagande Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att uppdra åt förvaltningen att återkomma med rapport senast mars 2016 på hur de olika identifierade frågorna omhändertagits och resultat för de mått som identifierats. Sammanfattning Akutmottagningen har en central roll och är ett nav för akutsjukhuset. Strukturutredningen visade att det därför vore klokt att utveckla en enhet för akut omhändertagande och att enheten ska få ett utökat uppdrag som lotsfunktion för att säkerställa att patienten, även efter ett avslutat besök, får ett fortsatt omhändertagande vid rätt instans när så behövs. Detta skapar trygghet hos patienterna, vilket minskar deras behov av vård. I samband med strukturutredningen konstaterades även att mångbesökarna tar mycket resurser vid många enheter inom sjukvården. Gemensamt för dessa är att de i hög grad kommer till akutmottagningen. Lots blir då en viktig funktion i vårdkedjan både vad gäller att sjukvårdens resurser används rätt men främst för patienternas trygghet. Underlag för vilka insatser som behövs har inhämtats genom telefonintervjuer av patienter. I arbetsgruppens diskussioner utifrån deras sammanlagda kliniska erfarenheter och kompetens samt intervjuernas resultat kommer man fram till vikten av att alla medarbetare och andra personer runt en patient pratar samma språk, med samma mål utifrån patientens behov och förutsättningar. Arbetsgruppens fortsatta arbete består i att konkretisera hur identifiering av patienter ska ske och vilka insatser som ska genomföras, för att på bästa sätt lotsa patienterna till rätt omhändertagande, av rätt kompetens och i rätt tid för patienterna. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

19 Ärendenr HSN 2013/444 2 (8) Bakgrund Akutmottagningen har en central roll och är ett nav för akutsjukhuset. Strukturutredningen visade att det därför vore klokt att utveckla en enhet för akut omhändertagande och att enheten ska få ett utökat uppdrag som lotsfunktion för att säkerställa att patienten, även efter ett avslutat besök, får ett fortsatt omhändertagande vid rätt instans när så behövs. Det utökade uppdrag som lotsfunktion gör att behov finns av att kunna boka in patientbesök i primärvården. Lotsfunktion avser primärt arbetssätt och inte personbunden funktion. Jämte införande av uppdrag som lotsfunktion ligger fler aktiviteter kopplat till ett ökat och breddat uppdrag för enheten för akut omhändertagande. Dessa aktiviteter ska sammantaget förändra och utveckla det akuta omhändertagandet och leda till ett förbättrat omhändertagande och en minskning av antal besök inom öppenvård och ett minskat behov av inläggningar i slutenvård. Övriga aktiviteter inom enheten för akut omhändertagande som pågår, eller startar inom kort är inrättandet av observationsplatser, ökat och breddat utbildningsuppdrag där en ny struktur för medicinskt ledningsansvar ingår samt Raka spår av vissa diagnosgrupper. Beslut enligt strukturutredningen 2) I uppdraget för enheten för akut omhändertagande även inkludera uppdraget som lots - funktion och utbildningsenhet för de yrkeskategorier som tjänstgör på enheten. Den senare delen av beslutsformuleringen utreds som eget ärende och behandlas inte i denna skrivning. Arbetsgruppens representation och arbete En arbetsgrupp utsågs med medarbetare från akutmottagningen, primärvården, specialistmottagning, psykiatrin och habilitering/rehabilitering. I maj 2015 träffades arbetsgruppen första gången där uppdraget presenterades och en idéinventering genomfördes. Vårdkonsumtion Gotland 2013 presenterades för att få en gemensam bild av antalet besök, besök per individ mm. Gemensamt för mångbesökare är att de passerar akuten. Akuten är därför lämplig plats att identifiera dessa (Lotsarbetssättet). Man tittade även på hur man arbetar med omsorgskoordinator i Västra Götaland och specifikt på Östras akutmottagning i Göteborg. Arbetet i gruppen kom att bestå av olika delar:

20 Ärendenr HSN 2013/444 3 (8) För akuten innebar detta att hitta ett internt arbetssätt för hur man identifierar vilka patienter som ska lotsas och på vilken nivå/grad/behov patienterna har. Man inventerade på möte olika idéer vilka mångbesökarna kan vara som kommer till akutmottagningen. Hur man kan utgå från olika patientgrupper såsom missbrukarproblematik, ängsliga föräldrar, oroliga anhöriga, äldre ortopedpatienter var några patientgrupper som nämndes. Att utgå från ex 65 år och äldre där vi vet att återinskrivningarna är höga och fortsätter att öka, togs upp som ett annan möjlig patientgrupp lämplig att lotsa. För dem i arbetsgruppen som inte arbetar på akutmottagningen innebar detta att formulera interna arbetssätt för att ta emot och arbeta med de patienter akutmottagningen identifierat. Primärvårdens deltagare har en idé om hur vårdcentralen skulle kunna arbeta med att ta emot lotsade patienter. Utredda arbetssätt Med utgångspunkt att använda arbetssätt som används i andra sammanhang och känns igen av berörda har arbetsgruppen sett närmare på några etablerade arbetssätt som skulle kunna vara lämpliga i sammanhanget; en funktion i journalsystemet Take Care som kallas BLIPP och SIP, Samordnad individuell vårdplan har diskuterats. BLIPP funktionen BLIPP är en varning i journalsystemet Take Care som visas om patienten har kommit in till akutmottagningen ett visst antal gånger inom en viss tidsperiod. Under vårens träffar kontaktades MIT för att få klarhet i vilken information som genererar BLIPP- funktionen i kassaregistreringen på akutmottagningen. Arbetsgruppen kom fram till att BLIPP är ett för grovt mått då funktionen aktiveras efter 4 besök de senaste 365 dagarna. Funktionen kan i nuläget inte programmeras till att aktiveras efter andra parametrar. Förutsatt att omprogrammering blir möjlig så skulle BLIPP dock kunna vara ett användbart verktyg för att identifiera patienter som behöver lotsas. SIP (Sammanhållen Individuell Plan) Även SIP har diskuterats. Anna Derwinger bjöds in till gruppen för att presentera det. SIP är en plan som ska upprättas tillsammans med brukare om de har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och om det finns behov av samordning. Patienten måste lämna sitt samtycke till en

21 Ärendenr HSN 2013/444 4 (8) samling för planering och alla aktörer som är inblandade måste kunna samlas samtidigt. Arbetsgruppen har fastställt att SIP är ett arbetssätt anpassat för öppna vårdformer och slutenvården då alla aktörer som varit inblandade i patienten måste kunna samlas kring ett möte. Man kom fram till att SIP är ett bra arbetssätt men att akutmottagningens roll mer skulle kunna vara att upptäcka och föreslå primärvården en samordnad planering kring en enskild individ. En lotsfunktion på akutmottagningen som aktiverar öppenvården till ett SIP-möte. Patienternas upplevelser som underlag Styrgruppen för struktur 2015 tog beslutet att patienter skulle intervjuas med hjälp av webbkollen. Detta för att ge underlag inför det fortsatta arbetet. Webbkollen är ett webbaserat intervjuverktyg som utvecklas för att ringa upp patienter som skrivits ut hem från slutenvården. Webbkollen är framtaget av Sveriges kommuner och Landsting. Intervjustödet har utvecklats även för akutmottagningar. Exempel på frågor från webbkollen med tydligt fokus på att fånga när trygghet saknas/brister; Hur fungerar det hemma?, Vet du vart du vänder dig med frågor?/till vem vänder du dig med frågor? När du kom hem från sjukhuset fick du då den hjälp du behövde? Känner du dig trygg i din vård- och omsorgskontakter? Styrgruppen beslutade att arbetsgruppen skulle ringa patienter under september månad och att arbetsgruppen skulle utforma hur. Arbetsgruppen diskuterade vilka patienter som ska ringas upp, antal och praktiskt utförande. Gruppen beslutade att ringa alla åldersgrupper 0 ->90 år som besökt akuten och efter besöket sedan skrevs ut till hemmet igen. Patienterna ringdes 3-6 dagar efter hemgång från akutmottagningen. Alla veckans dagar blev representerade. En delavstämning gjordes första veckan i oktober, vid det tillfället hade sammanlagt 84 personer ringts. Arbetsgruppen fann vid avstämningen att man inte fångat en representativ mix av patienter i relation till vilka patienter som besöker akutmottagningen. En stor andel av de intervjuade var patienter under 65 år inklusive barnfamiljer. Detta bedömdes bero på hur urvalet gjorts och vilken tid som ringningen genomförts.

22 Ärendenr HSN 2013/444 5 (8) Vid avstämningen togs två beslut om förändring: - att vid resterande planerade ringningar fokusera på patienter 65 år och äldre. För att ge tillräckligt antal patienter ändrades då även urvalet till att omfatta patienter 1-7 dagar efter hemkomst. - att, utöver webbkollens frågor, ställa en fråga om varför man sökt till akuten som underlag för det fortsatta arbetet. Resultat webbkollen Telefonintervjuerna genomfördes av tre sjuksköterskorna som arbetar på akutmottagningen och även är med i arbetsgruppen för Lots- projektet. Intervjuerna gjordes med 152 patienter som hade blivit utskrivna till hemmet efter besöket på akutmottagningen. Patienterna ringdes upp 1-7 dagar efter sin hemkomst. En iakttagelse som gjordes utifrån ringlistorna var att de patienterna över 65 år, som från besöket vid akutmottagningen blev utskrivna till hemmet var färre än man väntat. Under september månad genomfördes 645 besök vid akutmottagningen av patienter 65 år och äldre. Av dessa skrevs 300 patienter (47 procent) in på avdelning. För januari september 2015 är motsvarande siffra 53 procent. Samma period föregående år 52 procent. Intressant att notera att nästan alla av de tillfrågade i webbkollen bor i eget hus eller lägenhet. Endast 5 personer har svarat annat. Resultaten i siffror I resultaten kan man se att 100 patienter (66 procent) tyckte att det fungerat bra i hemmet efter akutbesöket. Det som upplevdes bra av dessa patienter var att de kände sig bättre och tyckte att de fått bra vård och behandling på akuten. 22 personer (14 procent) tyckte att det fungerat dåligt efter hemkomst och 30 att det varit både bra och dåligt sedan hemkomst. Av dem som tyckte att det fungerat dåligt uppgav de flesta att detta berodde på att de inte mått bra, smärta uppgavs som främsta orsak hos flertalet och där en del sade att de fått åka tillbaka till akuten igen. De flesta tillfrågade uppger att de fått den hjälp de sökte efter (132 personer). Av dem som uppger att de inte fått det (19 personer) uppger de flesta (12 personer) att de inte varit delaktiga i planeringen inför hemgång liksom att man inte fått någon skriftlig planering (18 personer).

23 Ärendenr HSN 2013/444 6 (8) En stor del, 80 procent, av patienterna tyckte att de kände sig delaktiga i planeringen inför sin hemgång. Det handlade då bl.a. om uppföljning på specialistmottagning eller vårdcentral, remisser för röntgen eller undersökningar för vidare utredning. Av 150 tillfrågade svarade 127 att de inte fått med sig någon skriftlig information om planeringen inför hemgång. För de 23 patienter som hade fått skriftlig information om vad som planerats med sig hem, var det i form av gipsföreskrifter, meddelande för stygnborttagning, patientinformation om skallskada eller liknande. På frågan vet du var du vänder dig med eventuella frågor svarade de flesta ja (116 personer). Av dem 35 som svarade att de inte visste svarade ändå 24 personer att de varit delaktiga i planeringen. Nästan alla (33 av 35) svarade dock att de inte fått någon skriftlig information. De flesta som svarat att de inte vet var de ska vända sig är under 65 år. Patienterna svarade att de till stor delvet vem de ska vända sig till med eventuella frågor. Svaret på vart de vänder sig blev varierande; 60 patienter svarade att de vände sig till en vårdcentral, 35 till akuten, 23 patienter till specialistmottagning, 9 patienter till Sjukvårdsrådgivning/1177, 7 till distriktssköterskemottagning och två ringde nödnummer 112. Vad gäller läkemedel så svarade 106 patienter att de tar läkemedel, 18 patienter fick sina läkemedel ändrade och 53 av patienterna fick nya läkemedel insatta vid besöket på akutmottagningen. Nästan alla tillfrågade uppfattade själva att de vet vilka läkemedel de tar och varför de tar läkemedlen. 93 procent hade inte fått någon läkemedelslista med hem och 95 procent heller ingen läkemedelsberättelse med de ändrade/tillagda läkemedlen. Många av patienterna, 89 procent, upplevde ändå att de kände sig trygga i sina vård- och omsorgskontakter. Där flertalet kommenterade det med att de får bra bemötande och omhändertagande i sina kontakter. Nationell jämförelse av resultat Personer under 65 år ingår inte i den nationella jämförelsen. Vid jämförelse med liknande undersökning i landet ser man att resultatet är snarlika. I några frågeställningar skiljer sig dock resultatet nämnvärt:

24 Ärendenr HSN 2013/444 7 (8) - Fler på Gotland än i övriga landet vänder sig till akuten med frågor om sin hälsa där man i riket istället i högre grad vänder sig till vårdcentral, Sjukvårdsrådgivning/1177 eller distriktssköterskan i hemsjukvården. - - På frågan om vem man vänder sig till vid frågor om hemsituationen ser man i resultatet att fler i resten av riket vänder sig till Biståndshandläggare och mer än dubbelt så många till vårdcentral och/eller distriktssköterska i hemsjukvården. - Vad gäller läkemedelsinformation till patienten, så visar jämförelsen att färre patienter på Gotland får med sig läkemedelslista/ läkemedelsberättelse hem. Kommentar om nationell jämförelse: Att gotlänningarna i högre grad vänder sig till akutmottagningen än till vårdcentralen skulle kunna förklaras av hur sjukvården är organiserad på Gotland. Kväll, natt och helg är akutmottagningen den enhet som patienterna har att vända sig till, dagtid helg finns även tider till primärvårdsjouren. Skillnaden i sökmönster avseende sjukvårdsrådgivning/1177 förklaras inte av detta. Sjukvårdsrådgivning/1177 på Gotland har mycket god tillgänglighet dygnets alla timmar. Andel besvarade samtal var 91 procent under januariseptember 2015 (motsvarande värde för riket 76 procent), väntetid i medel 3:03 minuter (motsvarande värde för riket 9:29 minuter). Arbetsgruppens fortsatta arbete Arbetsgruppen har funnit att, utifrån tanken med lotsfunktion, så delas patienterna på akutmottagningen lämpligen in i olika grupper. Där de olika grupperna identifieras på olika sätt och där lotsningen kan innebära olika åtgärder beroende på grupp. Hur denna indelning ska göras och vad de omfattas av för olika insatser är en del av arbetsgruppens fortsatta arbete. Som exempel kan dock nämnas att webbkollen upplevs på ett bra sätt fånga patienter över 65 år och möjliggöra insatser utifrån samtalet. Medan de mycket vårdkonsumtionstunga patienterna mångbesökarna inte identifieras på detta sätt. Under strukturutredningen konstaterades att gotlänningar sammantaget konsumerar vårdkontakter i öppenvård egenregi (med vårdkontakt avses sk kvalificerad vårdkontakt vilken medför dokumentation, telefon undantaget).

25 Ärendenr HSN 2013/444 8 (8) En annan reflektion utifrån arbetsgruppens diskussioner och idéer tillsammans med resultatet från webbkollen är vikten av att alla medarbetare och andra personer runt en patient pratar samma språk, med samma mål utifrån patientens behov och förutsättningar. Arbetsgruppens nästa steg är att: - Fastställa lämplig gruppering av patienter kopplat till tanken om olika sätt att identifiera dessa vid akutmottagningen. - Utforma hur dessa olika grupper ska identifieras och vilka lotsningsåtgärder som är aktuella. - Ta ställning till om webbkollen är ett fortsatt bra verktyg och i så fall till vilken grupp, alla frågor eller vissa osv samt plan för hur svaren ska tas omhand. - Bearbeta och analysera fritext kommentarerna utifrån webbkollen och intervjuarnas erfarenheter hittills. - Utifrån webbkollens resultat hitta ett sätt att tydliggöra för patienterna, anhöriga och omvårdnadspersonal information vart/vem de ska/kan vända sig med frågor angående sin hälsa och hemsituation. - Utreda vilka patienter som skulle vara hjälpta av och behöver utskrivningsmeddelande och/eller läkemedelslista/berättelse med sig vid utskrivning från akutmottagningen och vad den informationen ska innehålla som patienten får med hem. - Ta fram förslag på lämpligt uppföljningsmått för lotsfunktionen. Minst ett mått ska vara ekonomiskt och minst ett övrigt effektivitetsmått. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

26 Rolf Forsman, beställarchef Ärendenr HSN 2015/499 1 (4) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Reviderad krav- och kvalitetsbok för primärvården 2016 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar: Att fastställa krav- och kvalitetsbok för primärvården inkl angivna ersättningsbelopp. Förändringar 2015 Inför 2015 gjordes en större revidering av Krav- och kvalitetsboken för vårdval primärvård. Bakgrunden var framförallt förslag som framtagits inom utredningen Struktur Andra revideringar hade sin bakgrund i införandet av en Patientlag och det reviderade Riksavtalet. Dessa innebär att möjligheter införs för fritt vårdsökande i öppen hälso- och sjukvård i hela landet och för listning vid vårdcentral i annat landsting än folkbokföringslandstinget. Följande förändringar gjordes: Fokus på snabb tillgång till läkarbesök genom möjlighet till bokning via nätet och öppen mottagning Definiering av barnhälsovård som ett tilläggsåtagande enbart för egenregin Ersättning för uppdatering och implementering av vårdprogram Möjlighet till ersättning för deltagande i utvecklingsarbete Ändring av beräkningsgrunderna för täckningsgradsbonus Ersättning för hög telefontillgänglighet Ekonomisk kompensation till privata utförare för egenregins fria overheadkostnader Ändring av besöksersättningar Höjning av individersättningen med 2% Sekreteraruppdrag till helgjouren som tilläggsuppdrag för egenregin Ersättning till vårdcentraler med högt CNI-värde Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr