Konsekvensbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvensbeskrivning"

Transkript

1 Bakgrund och syfte Översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårigheter enligt Plan- och bygglagen. Kraven har skärpts i och med att redovisning av konsekvenserna ska ske redan vid samrådet. Huvudsyftet med detta är att tidigt kunna uppmärksamma och ta hänsyn till intressekonflikter i planeringen. De översiktliga konsekvensbeskrivningar som görs i översiktsplanen kan ingå i förutsättningarna för miljökonsekvensbeskrivningar för mindre delprojekt. Översiktsplanen är till sin karaktär en strategisk plan som spänner över en lång tidsperiod och som därigenom rymmer många osäkerheter. en gör inte anspråk på att vara heltäckande. Beskrivningen ska vara ett hjälpmedel för att utvärdera planförslaget och förtydliga de val som gjorts i arbetet. Det saknas vedertagna metoder för hur en konsekvensbeskrivningen ska göras. Konsekvensanalysens omfattning och inriktning kan väljas av kommunen. ens utgångspunkter är en fullt utbyggd och genomförd översiktsplan som jämförs med dagens situation. Tidsperspektivet för genomförandet av översiktsplanens intentioner sträcker sig ca 20 år fram i tiden. Regionalt perspektiv Ekonomiska aspekter Utvecklingen av kommunen är starkt kopplad till Öresundsregionens utveckling men också till utvecklingen Hässleholm- Kristianstadområdet och övriga Skåne. Öresundsförbindelsens tillkomst kommer enligt många bedömare att innebära en ökad tillväxttakt inom näringsliv och en snabbare befolkningstillväxt inom regionen. Minskade restider underlättar utbytet mellan orter, företag blir friare i sin lokalisering och kan välja fördelaktigare ort med hänsyn till mark- och lokalpriser, skatteregler m.m. En förutsättning för näringslivets utveckling är att regionen kan erbjuda lämpliga tomter och lokaler för nya företag. De förbättrade kommunikationsmöjligheterna förväntas ge en ökad rörlighet inom Öresundsregionen och övriga Skåne. En snabb tillväxt och ett ökat bebyggelsetryck inom regionen kräver en hög beredskap inom kommunen för att kunna möta de nya frågeställningar som uppstår. Region Skåne kommer att få en viktig roll i utvecklingen. Det finns kulturella skillnader likväl som olika regler och föreskrifter på varje sida av sundet. I Danmark finns t.ex. en lag som förbjuder åretruntboende i hus klassade som sommarhuse. Detta gör det extra intressant för danskar att köpa hus i t.ex. Höör för att kunna bo här under längre tider på året. Sociala aspekter Den utbyggda infrastrukturen i regionen kommer att göra både bostads- och arbetsmarknaden större och mer rörlig. Höör har goda sociala kvaliteter i boendemiljön, där kommunen kan erbjuda attraktiva bostäder i områden med mycket grönska och med närhet till offentlig/kommersiell service och natur. Rekreationsområden för sport, t.ex. hästsport och golf, finns ofta inom rimliga avstånd. Kust till kusttåg, Öresundståg m.fl. ger bra kollektiva förbindelser 158

2 Miljöaspekter Det intensiva jordbruket i regionen orsakar problem med växtnäringsläckage, till t.ex. Ringsjöarna. Översiktsplanen föreslår att en större andel åkermark odlas ekologiskt, genom att inte använda konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. En sådan utveckling kan bidra till att förbättra situationen. Den stora bristen på rekreationsmark i sydvästra Skåne är ett stort regionalt problem. Höörs stora tillgångar på rekreationsmark är här en tillgång. Översiktsplanen redovisar stora områden med natur- och kulturvärden som ska bevaras och som därigenom säkrar tillgången och kvaliteten på mark för rekreation. De regionala vandringsleder som går genom kommunen, Ås till ås och Nord-syd är också exempel på sådana åtgärder. En viktig regional fråga är hushållningen med den värdefulla jordbruksmarken som får stor betydelse i omställningen till ett kretsloppsanpassat samhälle. Kommunerna i regionen kommer att i stor utsträckning vara beroende av ett utvecklat regionalt samarbete för att klara kretsloppsomställningen. Utbyggnaden av kollektivtrafiken med fler Pågatåg, Öresundståg och Citytunnel ger i samverkan förutsättningar för bättre kollektivtrafik. Detta kan ändra resvanorna, minska biltrafiken och förbättra miljön. Trafikaspekter Tillkomsten av Öresundsbron, Citytunneln, E22 som motorväg, ny väg 23 öster om Höör innebär att trafiksituationen i regionen förändras radikalt med nya trafikflöden och förbättrad tillgänglighet. Förbindelserna västerut, mot Helsingborg, måste emellertid förbättras för att de regionala sambanden ska vara tillfredsställande. Vägtrafikarbetet i regionen beräknas öka med upp till 9% till år Genom kraftfulla satsningar på kollektivtrafiken med utökad pågatågstrafik, Öresundståg och Citytunnel kan andelen kollektivresenärer öka och därigenom dämpa denna ökning. Citytunneln innebär att ett effektivt och välutvecklat tågsystem skapas som bättre än nu binder samman orter inom regionen, länet och angränsande län. Orter i regionen med stationer i detta system och med områden som kan exploateras eller omvandlas blir mer värdefulla, t.ex. Höör. Områdena ger möjlighet att utveckla boende- och verksamhetsområden med utmärkta regionala samband. Kommunal nivå Utvecklingsstrategi I den utvecklingsstrategi som presenteras i översiktsplanen anges ett antal övergripande strategiska och visionära mål för kommunen. Dessa ska utgöra ledstjärnor i det fortsatta planeringsarbetet. Målen berör områdena boendemiljöer, miljöfrågor, verksamheter, infrastruktur, turism, tillgänglighet till Ringsjön samt levande landsbygd. De olika målens konsekvenser kommenteras under översiktsplanens huvudrubriker utifrån tre olika perspektiv: sociala, ekonomiska och ekologiska. Dessa kommentarer tar sin utgångspunkt i olika nationella mål t. ex. folkhälsa, transportpolitik, miljö etc. Översiktsplanens roll är bl.a. att fungera som ett sammanhållande strategiskt dokument för den fysiska planeringen och hur kommunens mål ska förverkligas på lång sikt. Kommunalekonomiska aspekter och prioriteringen av de fördjupade studier som redovisas i översiktsplanen, föreslås ske i ett särskilt utvecklings- och utbyggnadsprogram. Detta tas fram efter antagandet av planen för att mer detaljerat visa hur planen ska genomföras. Rövarkulan är ett regionalt friluftsområde-vandringsleden Nord till Syd går genom området 159

3 Attraktivt boende Bostäder Översiktsplanens konsekvenser är starkt kopplade till takten i utbyggnaden av bostäder och verksamheter. Bostadsbyggandet är konjunkturberoende och påverkas i hög grad av de ekonomiska förutsättningarna för byggandet. Boendekostnadens andel av hushållens disponibla inkomster har under 90-talet stigit från 25 till 30%. Minskningen av bostadssubventioner m.m. har medfört att utbyggnadstakten varit låg under stor del av 90-talet. Det naturnära läget och de spårbundna förbindelserna innebär att kommunen upplevs som attraktiv för bostadssökande. Kommunens större utbyggnadsområden är välbelägna i förhållande till service, rekreationsområden, trafikförsörjning m.m. Genom att utnyttja befintliga bebyggelseområden och omvandling av fritidshusområden till permanentboende, kan behovet av exploatering och hårdgörning av ytterligare mark minska, värdefull naturoch jordbruksmark sparas och bebyggelsens påverkan på hydrologi och lokalklimat begränsas. En del fakta talar för att en kompakt bebyggelse är att föredra framför en utspridd. En koncentrerad ort kan dock försvåra kretsloppslösningar inne i orten, eftersom många kretsloppsfunktioner är beroende av obebyggda ytor i nära anslutning till bebyggelsen. Vid förtätning måste man också tänka på faktorer som byggnadernas höjd och inbördes avstånd, möjligheter till husbehovsodling och närrekreation. Samhällsekonomiskt och miljömässigt är det fördelaktigt att erbjuda lokaliseringsmöjligheter för bostäder och företag intill kommunikationsstråk och annan utbyggd infrastruktur. Därigenom utnyttjas redan gjorda investeringar och underlaget för kollektivtrafiken förbättras. Fördelen med att sprida utbyggnadsområdena till olika typer av miljöer, så som översiktsplanen redovisar, är att ett allsidigt byggande av bostäder och lokaler är möjligt, vilket skapar stor valfrihet för privatpersoner och företag. Översiktsplanen redovisar åtta utbyggnadsområden inom Höörs tätorts närområde, fördelade på två etapper och en reservetapp. I stort sett är det samma områden som finns i de första etapperna som sedan står i reserv. Detta ger en stor spridning på byggandet och kan ge relativt höga investeringar i infrastruktur jämfört med att satsa rejält på lite färre områden. Fördelen med föreslagen strategi är flexibiliteten och det stora utbudet av boendetyper som kan erbjudas. Redovisade bostadsområden har goda förutsättningar att erbjuda god social miljö med ett varierat utbud av bostäder, service, fritids- och kulturaktiviteter och grönområden i ett väl utvecklat samspel med intilliggande natur. Den bebyggelse som planeras på Höör Väster och Höör Öster kräver omfattande infrastruktursatsningar i form av nya vägar, ledningar m.m. Utbyggnadsområdena är mycket stora och kommer sannolikt att byggas ut över en lång tidsperiod. I planeringsarbetet är det därför viktigt att ta fram en preciserad utbyggnadsordning, både inom och mellan områdena, annars riskerar bebyggelsen att spridas ut på ett sätt som leder till splittrad stadsbild och dålig hushållning med mark. Det är också nödvändigt att studera den ökande trafiken till och från dessa områden, kontakten med det övergripande vägnätet samt inverkan på centrumområdet. Den utbyggnad som väntas komma till stånd ger en ökande befolkning som kräver mer service. Detta kan bidra till att tröskelvärden överskrids och att omfattande nyinvesteringar blir nödvändiga. Det kan gälla barnomsorg, skola, teknisk försörjning m.m. Jämn och planerad expansion av kommunen är i allmänhet positivt ur alla aspekter. En lugn Höör Väster är det största utbyggnadsområdet för bostäder med varierad bebyggelse 160

4 utbyggnadstakt med små etapper och med fördelning av byggandet inom kommunens olika delar är normalt fördelaktigt från social synpunkt. Vid etablering av helt nya områden, som t ex Höör Väster, krävs dock en viss storlek på första utbyggnadsetappen. En viss del av kommunens bostadsutbyggnad, t ex Ringsjöbandet, utgörs av mindre enheter med förtätning och omvandling av befintlig bebyggelse, vilket erfarenhetsmässigt är positivt ur social synpunkt. Dagens bebyggelsemiljöer har sannolikt större påverkan på kommunens sociala utveckling på lång sikt än den planerade nyproduktionen. Omsorgen om den befintliga boendemiljön är därför viktig ur social synpunkt. Fritidsbebyggelse Fritidsbebyggelsen kan innebära utspridd bebyggelse, intrång i känsliga miljöer eller att nya områden exploateras. Nya grupper ska lokaliseras så att negativa konsekvenser av dessa faktorer minimeras. Konsekvenserna för jord- och skogsbruket måste särskilt beaktas då spridd bebyggelse kan påverka produktionsförutsättningarna negativt. Lokalisering i områden som idag är ostörda eller används intensivt för det rörliga friluftslivet kan innebära negativa konsekvenser och förstöra områdenas värden. En utbyggnad av fritidsbebyggelse kan ge ökat underlag för befintlig service nära de mindre orterna, där annan bebyggelse inte kommer till stånd. Grönstruktur Planerade grönstråk kan få stor betydelse för människors rekreationsmöjligheter, för den biologiska mångfalden, för stadens kretsloppsanpassning samt för stads- och landskapsbilden. Satsningar på de gröna stråken, med gång- och cykelvägar, ridstigar och nya grönområden, kommer också att göra landsbygden mer attraktiv och tillgänglig för rekreation. Översiktsplanens målsättning att öka tillgängligheten till Ringsjön och öka attraktionskraften så att området bättre kan nyttjas, kan få positiva sociala effekter. En utveckling av fritids- och rekreationsområden med ett varierat aktivitetsutbud i anslutning till grönstråken kan också få ekonomisk betydelse genom ökad turism och nya företagsetableringar. Trafik Målsättningen att arbeta för ökad trafiksäkerhet och nollvision, genom att genomföra lugna gatanprincipen, bedöms kunna ge stora positiva effekter. Fysiska åtgärder i gatunätet har visat sig vara det mest effektiva sättet att få ned bilarnas hastighet så att effekten kvarstår under lång tid. Ombyggnader kan dock vara relativt kostsamma att genomföra. En möjlig lösning är att bygga ut åtgärderna etappvis, för att få kostnadsspridning, samtidigt som man successivt får erfarenhet av åtgärdernas effekt. Planerade åtgärder enligt lugna gatan kan innebära en risk att bilisterna upplever det för krångligt att ta sig till målpunkter i orten, att centrum tappar dragningskraft och att handel flyttar ut till mer bilorienterade lägen. Dessa effekter är viktiga att utreda vidare i det fortsatta planeringsarbetet och särskilt i ny centrumutredning. Genom inriktningen på goda kommunikationer med järnväg samt med stationer i Höör och på sikt även i Tjörnarp blir kollektivtrafiken ett mer attraktivt alternativ för de många pendlarna i kommunen och regionen. Med satsningar på ringbusstrafiken kan även bebyggelse utanför Höör och Tjörnarp få del av de förbättrade kollektiva förbindelserna med Pågatåg och Öresundståg. Fritidsbebyggelse nära Höör omvandlas till permanentbebyggelse Effekter av trafikomläggningar måste utredas i centrumplanen 161

5 Föreslagna åtgärder för cykeltrafiken bedöms kunna ge en ökning av cykeltrafiken och en minskning av bilarnas trafikarbete. Effekten bör bli ökad trafiksäkerhet och minskade bilavgasutsläpp. Sammantaget är det positivt för miljön, för kommunen och för människors rekreationsmöjligheter, vilket borde kunna motivera kostnaderna för genomförandet. Utvecklat näringsliv Verksamheter Målsättningen att kommunen skall kunna erbjuda de flesta typer av företag att lokalisera sig i kommunen, leder till att relativt stora ytor måste reserveras för verksamheter. Olika företag har skilda anspråk och behov av närhet till kommunikationer och service, krav på tomter och omgivningar, m.m. Översiktsplanen visar både på mer renodlade verksamhetsområden och områden för blandad bebyggelse med verksamheter och bostäder, t ex centrum och Gyldenpris. Detta ger en öppenhet och flexibilitet att kunna erbjuda intressenter flera alternativa lokaliseringar. För verksamheter med omgivningspåverkan kan t.ex. delar av verksamhetsområdena i Nord och Syd anvisas som möjliga lägen. Dessa ligger på tillräckligt stort avstånd från bostadsbebyggelse för att ej förorsaka miljöstörningar. Område Syd har ett sämre läge när det gäller transport av farligt gods, eftersom det med nuvarande trafikstruktur är nödvändigt att köra genom bostadsbebyggelse för att nå området. Verksamheter som integreras med bostadsbebyggelse kan medföra att trafikarbetet minskar. Det är också positivt ur social synpunkt att blanda verksamheter med bostäder i samma område. Vid blandad bebyggelse finns det risk för störningar mellan verksamheter och bostäder. Turism och friluftsliv Inriktning mot det hållbara samhället ger inom turismen möjlighet att utveckla en ekologisk turism i ekologiskt hållbara miljöer. Begreppet hållbar turism innebär ansvarstagande för natur, kultur och social miljö. En del av ansvarstagandet är att anpassa turismen till vad ett område tål, så kallad lokal bärkraft. Men det är också att förebygga den miljöbelastning som det ökande transportbehovet förorsakar. Semesterresor med tåg har mindre betydelse i Sverige än på kontinenten. Andelen svenska semesterresor där tåget är viktigaste transportmedel är ca 5% av det totala antalet resor. De senaste årens satsningar på ökad järnvägstrafik med bl.a. Kustpilen och Öresundstågen, öppnar helt andra möjligheter att använda tåget i samband med resor. Tillkomsten av Öresundsbron och Västkustbanan med snabba direktförbindelser med orterna i Skåne och Själland. Till exempel kan färder utan egen bil bli möjliga, i ett småskaligt system av boendeanläggningar och intressanta aktiviteter. Stor ökning av turismen kan innebära slitage på naturen i känsliga miljöer. Vid större anläggningar kan det vara nödvändigt att stigar och leder för att undvika konsekvenser för naturmiljön. Resurshushållning Naturmiljö och biologisk mångfald De naturmiljöer som i översiktsplanen redovisas som områden som bör bli naturreservat får genom en sådan bestämmelse ett långsiktigt skydd mot eventuella exploateringsprojekt. Några naturområden ligger emellertid inom planerade utbyggnadsområden/-vägområden eller gränsar till sådana, vilket innebär att naturvärden hotas. De gäller en del av Höör Öster, ny väg 23, ny Sätoftaväg och delar av Ringsjöbandet. Blandade bostäder och verksamheter Frostavallen är en viktig anläggning för turismen 162

6 Vatten Översiktsplanens intentioner att det ska anläggas fler dammar och våtmarker innebär att vattendragens självrenande effekt ökar. Detta är t ex också positivt för Ringssjöns vattenkvalitet. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska enligt översiktsplanen långsiktigt skyddas från bebyggelse och annan verksamhet. Det innebär att i strandområden med mycket bebyggelse, t. ex. Ringsjön, kan varje åtgärd som minskar tillgängligheten ha betydelse. Målsättningen att öka tillgängligheten till Ringsjöarna får konsekvenser vid tillsynen och hanteringen bygglov och fastighetsbildning. Energi och vindkraft Större delen av det bränsle som används i energiproduktionen är fossilt och bidrar med stora mängder utsläpp till luften. Översiktsplanen ger riktlinjer för en ökad andel förnyelsebara energikällor, t.ex. vindkraft. Biobränsle kräver stora ytor för odling men det finns stora möjligheter producera dessa produkter lokalt i kommunen. Utbyggnaden av vindkraftverk ger ett tillskott till energiförsörjningen vilket är postivt för miljön och stämmer med inriktningen mot det hållbara samhället. Förutsättningarna är relativt goda i kommunens södra del. Här har anvisats två större områden möjliga att lokalisera vindkraftverk. Verken ska placeras så att de uppfyller kommunens policy vad gäller lokalisering, gruppering, avstånd mellan grupper, storlek, störningar m.m. Jord- och skogsbruk Föreslagna utbyggnadsområden berör inte den bästa jordbruksmarken i kommunen. Endast jordbruksmark i klass 4 kommer i konflikt med utbyggnaden av t.ex. Höör Väster. Delar av jordbruksmark i klass 7 kommer att förbrukas vid utbyggnad av väg E 22 i valt alternativ, genom Rolsberga men söder om Fogdarp. Skogsmark i klass 1 kan komma att beröras vid utbyggnad av Höör Öster och ny väg 23 öster om tätorten. Utbyggnaden av Orups park berör också skogsmark men i mycket begränsad skala. Ny fritidsbebyggelse kan påverka och beröra skogsmark av betydelse för skogsbruket. Gamla Torg kulturmiljö med regionalt bevarandeintresse 163 Kulturmiljö Vissa delar i Höörs tätort ligger inom områden som har pekats ut som regionala eller lokala bevarandeintressen. Det gäller t ex centrumområdet från Gamla Torg till stationsområdet. En komplettering av befintlig bebyggelse eller nybyggnad av delar av kvarter kan anpassas och utformas så att de utpekade kulturvärdena kan bevaras. Detta kan tillföra nya värden och behöver inte vara negativt ur kulturmiljösynpunkt. Ny väg 23 i östlig sträckning enligt alternativ C1 och planerat verksamhetsområde kan innebära konflikt med kulturmiljöintressen vid Sövröd. Kulturmiljövärdena i Sövröd är inte helt klarlagda så den fortsatta planeringen får utreda platsens kulturmiljövärden. Utbyggnaden i Ringsjöbandet vid Sätofta-Ljungstorp berör kulturvärden runt Sätofta by. Kulturvärdena är inte klart avgränsade vilket den fortsatta utredningen får klarlägga. Ny bebyggelse ska anpassas och utformas så att de utpekade kulturvärdena kan bevaras.

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning

Läs mer

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun 2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential 2017-06-18 Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential Sveriges snabbast växande kommun (2015), en kommun i omvandling från ett småstadssamhälle till en stad i Sveriges starkaste tillväxtregion. En

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

1.1 SLUTSATS OMRÅDESBESKRIVNING NUVARANDE MARKANVÄNDNING TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4

1.1 SLUTSATS OMRÅDESBESKRIVNING NUVARANDE MARKANVÄNDNING TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4 1.1 SLUTSATS... 3 1.2 OMRÅDESBESKRIVNING... 4 1.3 NUVARANDE MARKANVÄNDNING... 4 1.4 TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4 4.1. ÖVERVÄGANDEN VID LOKALISERING FÖR BEBYGGELSE... 5 4.2. NOLLALTERNATIVET... 6 5.1.

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Plan för Ringsjöbandet

Plan för Ringsjöbandet Plan för Ringsjöbandet Del av översiktsplan för Höörs kommun Antagen 17 februari 2016 Uppdaterad genom ny översiktsplan antagen xx xx 2018 (utställning våren 2018) Plan för Ringsjöbandet del av översiktsplan

Läs mer

Regionala och mellankommunala frågor

Regionala och mellankommunala frågor Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN 1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett

Läs mer

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET 1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-10-17 BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Behovsbedömning - checklista

Behovsbedömning - checklista 2018-06-19 DNR 2018-055 Behovsbedömning - checklista Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av planer, program eller ändringar, om dess genomförande kan antas medföra en betydande

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning

Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning Simrishamns kommun Plan- och exploateringsenheten 2019-01-17 Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i Miljöbedömningsförordningen

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en

Läs mer

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET?

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? Det finns fyra faktorer som bidrar till ökat bebyggelsetryck i Raus-området på regional och lokal nivå. För det första så ligger Raus-området i den expansiva Öresundsregionen

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB BMN 11.005 Behovsbedömning MKB Datum 2011-02-17 1 (6) Detaljplan för NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag 4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar

Läs mer

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER

BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER SYFTE Syftet med planen är att utveckla området kring den nya en till en varierad blandstad. Planläggningen avser enbostadshus, radhus- parhus, kedjehus och fl

Läs mer

Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering

Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Nya översiktsplanen i korthet MITT VÄRNAMO 2035

Nya översiktsplanen i korthet MITT VÄRNAMO 2035 Nya översiktsplanen i korthet PLANFÖRSLAG PLANERINGSUNDERLAG KONSEKVENSBESKRIVNING PLANFÖRSLAG PLANERINGSUNDERLAG KONSEKVENSBESKRIVNING ÖVERSIKTSPLAN ÖVERSIKTSPLAN PLANFÖRSLAG PLANERINGSUNDERLAG KONSEKVENSBESKRIVNING

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

Samlad bedömning av konsekvenser för Garvaren 13, m fl (Skansen etapp II)

Samlad bedömning av konsekvenser för Garvaren 13, m fl (Skansen etapp II) Dnr: SBN 2016/376 Samlad bedömning av konsekvenser för Garvaren 13, m fl (Skansen etapp II), Skåne län UPPRÄTTAD 20181122 FHK 20181109 GRANSKNING ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stadshuset, Stortorget,

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och

Läs mer

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge Remiss 1(5) Regeringskansliet m.remissvar@regeringskansliet.se Märta Alsén Planhandläggare 010 2233424 marta.alsen@lansstyrelsen.se m.naturmiljoenheten@regeringskansliet.se Remiss av Naturvårdsverkets

Läs mer

Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl.

Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl. Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl. Behovsbedömning med checklista Upprättad 2018-01-09 Dnr PLAN.2014.20 Sektor samhällsbyggnad Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas. Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2) Handläggare Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-06-14 Freja Råberg Tel. 0480-450395 2016-5323 1(9) BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2) Rinkabyholm,

Läs mer

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING 1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,

Läs mer

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo

Läs mer

Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning (MKB)

Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning (MKB) Simrishamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Plan- och eploateringsenheten 2018-11-08 Miljöundersökning Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning (MKB) Enligt Plan- och bygglagen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040 Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk

Läs mer

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid

Läs mer

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014 A 5012 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014 Dnr SBN 2013/000009 Uppdragsbeslut 2012-10-10 Samrådsbeslut

Läs mer

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser

Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser Miljökonsekvenser Landskapsbild Alla större förändringar av den fysiska miljön medför i större eller mindre utsträckning påverkan på landskapsbilden. Förslaget utgår från att den övergripande landskapsbilden

Läs mer

PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET

PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den

Läs mer

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING 1(6) BEHOVSBEDÖMNING 2016-10-17 Dnr 2016/00215 DETALJPLAN FÖR DEL AV BULSJÖ 3:82 i Österbymo tätort, Ydre kommun Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av planer, program eller

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning 1 Bakgrund.. 1 Översiktsplanens syfte och tillämpning... 2 - Redovisning av de allmänna intressena 2 - Vägledning vid prövning av bygglov och andra tillstånd 2 - Särskilda

Läs mer

Tegelbruket, etapp 11 Fastigheterna Brevik1:1 mfl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län

Tegelbruket, etapp 11 Fastigheterna Brevik1:1 mfl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Samhällsbyggnadsförvaltningen Carolin Andersson, planarkitekt Dnr 2013 KSM 0603 BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Tegelbruket, etapp 11 Fastigheterna Brevik1:1 mfl. Inom Tyresö kommun, Stockholms

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN BOXHOLMS KOMMUN. Miljökonsekvenser 2012-03-14

ÖVERSIKTSPLAN BOXHOLMS KOMMUN. Miljökonsekvenser 2012-03-14 ÖVERSIKTSPLAN BOXHOLMS KOMMUN Miljökonsekvenser 2012-03-14 1 Innehållsförteckning Översiktsplanen i korthet... 3 Konsekvenser - Scenario... 5 Påverkade riksintressen... 7 Nollalternativet... 7 Uppföljning...

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut

BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut Detaljplan för Malghult 2:102 m.fl. fastigheter POD, Kristdala, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret april 2016, reviderad maj 2017 Dnr SBN 2015/000200 Uppdragsbeslut 2015-10-13 Samrådsbeslut

Läs mer

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS).

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). YTTRANDE 1 (5) Avdelningen för tillsyn och prövning Hanna Lind 010-2240184 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN POPULÄRVERSION www.engelholm.se/op2035 HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN 2035 Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Utställning 27 juni 3 november 2017 En omfattande process med tät dialog RUFS 2050 fyller flera funktioner Befolkningstillväxten är utgångspunkt Stockholmsregionen

Läs mer

DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD

DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD 1(7) Dnr 1436/2013 DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om upprättande av detaljplan inkom till stadsbyggnadsnämnden från Hasslarps

Läs mer