Jämställd och trygg stadsplanering för alla

Transkript

1 Jämställd och trygg stadsplanering för alla

2 Halmstads kommun har beviljats medel från Boverket till fem olika projekt för att stärka tryggheten ur ett jämställdhetsperspektiv i stadsplaneringen. Stadskontoret fick i anslutning till det pengar till en utbildningsdag och en workshop i ämnet. Den här dokumentationen sammanfattar slutsatserna från den dagen och beskriver arbetet i de olika projekten. Eva-Lena Torudd, Halmstads kommun Att känna sig trygg och må bra handlar om att ha kontroll över sin vardag. Att vi känner oss trygga är en av de viktigaste faktorerna i vårt hälsotillstånd. Fler kvinnor än män är otrygga, därför är trygghetsfrågan också en genusfråga. Jämställdhet vs jämlikhet Jämställdhet förväxlas ofta med begreppet jämlikhet. Jämlikhet är ett vitt begrepp och innebär att alla människor har lika värde och att alla människor ska ha samma rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, funktionshinder och etnisk tillhörighet etcetera. Jämställdhet har en mer snäv betydelse. Jämställdhet innebär att människor inte ska diskrimineras på grund av kön, att alla ska ha samma rättighet oavsett om de är kvinnor eller män. En aspekt som dock inte får glömmas bort är att alla kvinnor respektive alla män inte delar samma livserfarenheter eller levnads villkor. En viktig aspekt att reflektera över vid samhällsbyggnaden och dess utveckling är att veta vad och vem kommunen planerar för. Medvetenhet om att människor uppfattar stadsmiljön och det offentliga rummet på olika sätt är nödvändig. Jämställdhet är då en aspekt att reflektera kring eftersom studier har visat att kvinnor upplever sig vara mer otrygga i stadsmiljön än män. Ingegerd Sahlström, kommunråd (S), inledde utbildningsdagen med att tala om vikten av ett kontinuerligt jämställdhetsarbete. Under dagen föreläste Birgitta Andersson från JämKomp i Lund om trygghet, jämställdhet och stadsplanering. Birgitta har doktorerat på kvinnors upplevelse av otrygghet i offentliga rum. De övriga projekten i Halmstads kommun som beviljats medel från Boverket presenterade sitt arbete och sina resultat. Arbetet i de olika projekten kommer att fortsätta med beviljade medel från EU i ett treårigt projekt Sociala aspekter och Medborgardialog i Stadsplaneringen (SMS). I det arbetet kommer man dra nytta av de erfarenheter Halmstads kommun fått i projekten Trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv i stadsplaneringen. Vad har trygghet med jämställdhet att göra? Rätten till trygghet är i främsta led en demokratifråga. Det handlar om att alla människor ska kunna verka i samhället utan att begränsas av otrygghet. Studier har visat att en fjärdedel av kvinnorna upplever sig vara otrygga i sitt eget bostadsområde trygghet är en fråga om genus. Otrygghet i stadsmiljö/offentliga rum innebär konsekvenser för de människor som befinner sig i dessa miljöer. Det handlar främst om begränsning av rörlighet, vilket gör att människor gör förändringar i sina val av transportmedel och hur de använder gångvägar och allmänna platser. Birgitta Andersson är jämställdhetskonsult och driver företaget Jäm komp. Hon är socio nom i grunden och har arbetat inom missbruksvården. Tio år efter examen återvände Birgitta till universitetet och läste kultur geografi och genus vetenskap. Hon har doktorerat på kvinnors upplevelse av otrygghet i offentliga rum. 2 3

3 Trygghet i våra offentliga rum En risk om människor i allmänhet tolkar stadsmiljön som farlig är att man riskerar att skuldbelägga människor som råkar ut för våld i dessa områden. Det finns en risk för att det blir ett individuellt ansvar för kvinnor att vara säkra. Med andra ord: det är upp till kvinnor att inte vara på fel ställen vid fel tid. Exempelvis kan frågor ställas om varför hon gick själv genom parken på kvällen. I stället för att se det som ett problem att kvinnor inte känner sig säkra, eller att de utsätts för våld, så riskerar man att ifrågasätta kvinnors val av exempelvis en väg eller ett promenadstråk. Ett sådant antagande är inte förenligt med principen att offentliga rum ska vara lika tillgängliga för alla. Faktum är att samma offentliga miljöer ser olika ut för män och kvinnor. Kvinnor upplever sig mer otrygga i sin miljö än vad män gör. Vad beror detta på? Denna fråga är viktig att ta hänsyn till innan vi planerar stadsmiljöer. Frågor som rör trygghet i stadsmiljön löper alltså parallellt med jämställdhetsfrågor, eftersom jämställdhet innefattar rättigheten att känna sig säker. Ett centralt jämställdhetsmål vid planering av våra offentliga rum är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Vidare ska kvinnor och män, flickor och pojkar ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Till kroppslig integritet kopplas både rädsla och trygghet. Rädsla respektive trygghet är subjektiva upplevelser som skiljer sig från individ till individ. Studier visar att det finns ett samband mellan hur resursstarkt ett område är och hur tryggt det upplevs. Ju mer resurser desto mer upplevd trygghet av dess invånare. Män i resursstarka områden upplever sig mer trygga än män i resurssvaga områden. Kvinnor i resursstarka områden upplever sig mer trygga än kvinnor i resurssvaga områden. Det som sticker ut i studien är att kvinnor i resursstarka områden upplever sig otryggare än män i resurssvaga områden. Trygghet påverkas av en resursvariabel, men även av en könsvariabel. 4 5

4 Ta tillvara på kunskap Trygghetsvandring är en metod för att skapa en bättre närmiljö. Vandringarna ska leda till bättre miljöer för dem som bor och är verksamma i ett område. Det är också de som främst bör vara delaktiga i trygghetsvandringarna då de har lokalkännedom och störst kunskap om närmiljön. Att ta reda på vad som gör människor trygga är viktigt för att främja trygghetskänsla i offentliga miljöer. Lokalkännedom är viktig vid förändringar i stadsdelar och bostadsområden. Att studera vid trygghetsvandring Överblick. Att man i det offentliga rummet har kontroll och god överblick över den miljö man befinner sig i. Orienterbarhet. Att området är upplyst. Ögon. Att det finns fönster på markplan och upplysta entréer. Rörelse. Att det rör sig människor i stadsmiljön och att försöka att undvika en uppdelning av rörelsemönster, kvällstid som dagtid. Miljön. Att skötsel är tillfredställande och den yttre miljön tilltalande. Åtgärder. Att bygga bort obehagliga nattstråk 6 7

5 Lokalkännedom. Ungdomar från ungdomshuset Nolltrefem och Komtek har deltagit i trygghetsvandringar för att få med trygghets- och jämställdhetsperspektivet vid planeringen av Halmstads nya resecentrum. Bra och dåliga exempel. Vid trygghetsvandringarna på Vallås tittade man bland annat på belysningen i området. Projektbeskrivning Halmstads nya resecentrum Projektbeskrivning Vallås och Halmstads centrum Projektet Trygghetsfokus på Halmstads resecent rum skall leda till konkreta förslag på hur Halmstads resecentrum kan planeras tryggt redan från början. Samtalsintervjuer, enkäter, seminarier, och trygghetsvandringar har bidragit med många goda idéer. Samtalsintervjuer gjordes med näringsidkare för att bland annat kartlägga hur man rör sig i området. Enkät studier gjordes på tåg och bussar för att ta reda på hur trygga resenärerna känner sig olika dagar och olika tider på dygnet. Trygghetsvandringar genomfördes med två grupper från ungdomshuset Nolltrefem respektive organisationen Komtek och bidrog med mycket erfarenhet och lokalkännedom. Ett viktigt syfte med dessa aktiviteter var också att prova nya arbetsmetoder med aktivt deltagande fokusgrupper. Parallellt med projektet Trygghetsfokus på Halmstads resecentrum har Guna Graufelds och Lina Lindegren även arbetat med projektet Trygg planering för alla hur kan vi arbeta med jämställdhetsoch trygghetsfrågor i fysisk planering?. Det har Rörelsemönster. Projketet har bland annat kartlagt vilka vägar gående väljer när de ska till järnvägsstationen. resulterat i en checklista för att få med trygghets- och jämställdhetsperspektivet i hela planeringsprocessen. En tryggare och mer jämställd miljö var rubriken för det projektarbete som bedrivits av Eva-Lena Torudd, teknik- och fritidsförvaltningen när projektet drevs och nu chef för byggnadskontoret. Fokus för projektet var två stadsdelar i Halmstads kommun: Vallås planerat och byggt under miljonprogrammet på och 1970-talet och Centrum förändrat och förnyat under flera århundraden men med en stadsplan och gatunät från tidigt 1600-tal i grunden. I projektetet har ingått kunskapsinhämtning genom inläsning och inventering av områdena samt medborgardialog genom trygghetsvandring. Materialet har presenterats för tekniska nämnden med några förslag till åtgärder. Analysen visade på flera saker som är viktiga att beakta ur ett jämställdhetsperspektiv. Rädsla för våldsbrott samt trafiksituationer upplevdes som otrygghetsfaktorer. För att människor ska känna sig trygga behöver de ha kontroll och överblick i sin närmiljö. I offentliga miljöer kan detta skapas genom att gång- och andra farvägar är överblickbara och att det finns alternativa nattbelysta vägar och gångstråk som kan användas. Konkreta exempel är exempelvis flera vägar till en busshållplats, upplysta hållplatser och att öppna upp ytor. Orygghet i trafiken speglade främst barns situa tion i den offentliga miljön. Att barn måste konkurrera om utrymme med bilister hindrar deras rörlighet. I stället bör det finnas parallella stråk för olika typer av transporter. Eva-Lena Torudd Andra åtgärder som angavs var vikten av belysning, att påverka rörelsemönstret kvälls- som nattetid, att bygga bort trånga passager att satsa på aktivitet i stadsdelscentrum och parker etcetera. 8 9

6 Workshop Trygghet och jämställdhet i stadsplaneringen Workshopen utgick från två aktuella stadsplaneringsfrågor som presenterades. De frågor som grupp del tagarna ombads att besvara var: 1. Vilka faktorer är viktiga att beakta i fallet ur ett trygghets- och jämställdhetsperspektiv under planeringsprocessen? Gör en prioriteringslista. 2. Hur kan ni ta tillvara och använda dessa faktorer i ert arbete med fallet? Bäckagårds centrum Eurostop Fall 2: Förtätning intill Bäckagård, Halmstad. Bostäder, blandat flerbostadshus och radhus, föreslås för att stärka en kollektivtrafik knutpunkt och befintligt centrum vid Bäckagård. Fall 1: Utveckling av handel inom Eurostop. Planen är en större utbyggnad av Eurostop, främst för handel. Vad svarade grupperna? Fråga 1: närhet till kollektivtrafik Bra kommunikation till närliggande områden En överblick- och orienterbarhet över området för att uppnå en trygghetskänsla Bra belysning Bygga bort döda ytor och baksidor som inte utnyttjas skapa en tilltalande och estetisk miljö Att ha kompletterande verksamhet i området för liv och rörelse under en stor del av dygnet Fråga 2: vikten av tidig analys och medborgardialog för att kunna genomföra nödvändiga förändringar. vikten av intern och extern samordning/samverkan för att åstadkomma förändringar som kommunens samarbete med exempelvis exploatörer och fastighetsägare. kommunens planmonopol ger kommunen möjlighet att agera mer aktivt i planeringsprocessen. Vad svarade grupperna? Fråga 1: under planeringsprocessen är det viktigt att inventera hur området ser ut i dagsljus respektive mörker. viktigt med analys av vilka mötesplatser som finns och var nya kan placeras. Att beaktaa hur kollektivtrafiken och trafiksäkerheten ser ut i området. Analys av rörelsemönster och målpunkter i området. medborgardialoger och referensgrupper för att få in medborgarnas perspektiv i planeringen. Fråga 2: För att ta tillvara faktorer som trygghet och jämställdhet i planeringen krävs en bland annat bra organisation med reell kompetens, god lokal kännedom och omvärldsanalys av liknande projekt. En paraplyorganisation där alla berörda förvaltningar är representerade. Föreningar, skolor, bostadsföretag, pensionärsorganisationer och liknande engageras. En kontinuerlig medborgardialog. En för alla lättillgänglig information om projektet. Att det sker återkoppling

7 Läs mer om projekten inom Trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv i stadsplaneringen på: och bo eller kontakta: therese.wallgren@halmstad.se mattias.bjellvi@halmstad.se nakisa.khorramshahi@halmstad.se Stadskontoret/Samhällsbyggnadskontoret Halmstads kommun Box Halmstad Telefon: Foto Lars Andersson, Patrik Leonardsson, Lina Lindegren, Therese Wallgren Layout Text-Media i Halland AB Tryck Komac 2011