Byggnadsantikvarisk slutrapport Byggnadsvård i Bonnstan etapp Skellefteå stad och kommun, Västerbottens län

Transkript

1 Ske mus dnr 51/2013 Lst dnr Byggnadsantikvarisk slutrapport Byggnadsvård i Bonnstan etapp Skellefteå stad och kommun, Västerbottens län Skellefteå museum 2013 Pernilla Lindström

2 Innehållsförteckning INLEDNING 2 Kort sammanfattning Objekt Kulturhistorisk status Fastighetsägare ALLMÄN ORIENTERING 3 Karta Byggnadshistorik Byggnadsbeskrivning Miljösammanhang Kulturhistorisk värdering Tidigare dokumentationer/källor ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE 7 Bakgrund Tillstånd/beslut Aktuella åtgärder Handlingar Beskrivning före åtgärd Utförda arbeten Tidsperiod Använda material Konsulter Entreprenör Bidrag ANTIKVARISK MEDVERKAN OCH KONTROLL 26 Kontrollant/besiktningar Kommentarer till arbetet Byggnadshistoriska iakttagelser Fotodokumentation Rapport Övrigt Bilagor: Åtgärdsförslag, bil 1 Länsstyrelsens beslut om bidrag, bil 2 Antikvariskt slutbesiktningsintyg, bil 3-5 1

3 INLEDNING Kort sammanfattning Fjorton hus i Skellefteå kyrkstad, Bonnstan, har under varit föremål för byggnadsvård. Åtgärderna har i första hand avsett byte av takbeläggningar samt reparation av stommar. Den antikvariska målsättningen har varit att utföra åtgärderna i enlighet med byggnadsminnesförklaringen och de riktlinjer som upprättats för kyrkstaden av Läns-styrelsen Västerbotten. Objekt Skellefteå kyrkstad, Bonnstan Skellefteå Prästbord S:5 Skellefteå stad och kommun Västerbottens län Kulturhistorisk status Bonnstan är sedan 1982 skyddad som byggnadsminne genom kulturminneslagen. Kyrkstaden ingår även i riksintresset Skellefteå, västra delen (AC nr 20). Området är utvärderat i Skellefteå kommuns Kulturmiljöprogram från Fastighetsägare Skellefteå kyrkstads kammarägarförening Ordf. Lars Holmqvist tel

4 ALLMÄN ORIENTERING Byggnadshistorik Den idag befintliga kyrkstaden i Skellefteå uppfördes efter 1835 då en förödande brand ödelade den tidigare kyrkstaden med anor från 1600-talet. När den första kyrkstaden i Skellefteå kom till är osäkert, troligtvis fanns den i början av 1600-talet. Den har eldhärjats flera gånger, senast hösten Den nya kyrkstaden byggdes upp på nästan samma plats kring landsvägen, bara lite längre från sockenkyrkan brann ett tiotal hus och sockenarresten ned nordväst om torgplatsen. Efter detta omflyttades byggnader norr om genomfartsvägen för att återställa helhetsintrycket. Under och 1700-talen hade en hemmansägare ofta tre kyrkstadshus: kyrkstuga, stall och bod. Kyrkstaden innehåller idag 114 byggnader med 376 kammare, alla med olika ägare. Av de ursprungliga kyrkstallarna finns endast tre bevarade. Bild 1. Äldre vy över Bonnstan från ovan. Byggnadsbeskrivning Kyrkstadshusen är timrade och i de flesta fall uppförda i två våningar med vardera fyra kammare per våning. Varje kammare är försedd med öppen spis. Till varje byggnad finns en eller två skorstensmurar. Ursprungligen var taken täckta med näver, senare takspån, men de nuvarande takmaterialen är plåt eller grått betongtegel samt eternite eller onduline i några enstaka fall. Fasaderna är huvudsakligen av omålat timmer men ett mindre antal hus har rödfärgats och/eller brädslagits. Äldre dörrar, fönsterluckor och -bågar, dörr- och fönsteromfattningar visar en stor variationsrikedom i utformning och färgsättning. Miljösammanhang Bonnstan ingår i ett större sammanhängande riksintresseområde (Skellefteå, västra delen) som sträcker sig längs Skellefteälven väster om stadskärnan. Området utmärker sig som synnerligen värdefullt både kulturhistoriskt och miljömässigt. Området domineras av den mäktiga landskyrkan vars stomme är av medeltida ursprung medan kyrkans 3

5 klassicistiska utseende härstammar från 1700-talets slut. Nedanför kyrkan finns Lejonströmsbron från 1737, en av landets få bevarade träbroar som ännu är i bruk. Den gamla landsvägen genom Bonnstan passerar vid Groven en mäktig stenvalvsbro varefter Nordanåområdet kommer. I äldre tid fungerade platsen som tjärhov, marknads- och exercisplats. Här finns majorsbostället Nyborg från 1764, Nordanågården från 1830-talet och det gamla läroverket från 1913, numera museum. Andra värdefulla byggnader på området med anknytning till Skellefteås historia är prästgården från , Brunnsgården från 1831, gården Lugnet, tiondebodarna från 1700-talets början samt en livrébod. Kulturhistorisk värdering Skellefteå kyrkstad, Bonnstan, har bevarat sin karaktär från tillkomsten på talen och är idag en av landets bäst bevarade kyrkstäder. Det är den av länets kyrkstäder som bäst behållit sin genuina karaktär. Tidigare dokumentation/källor Länsstyrelsen Västerbotten, Västerbotten genom tiderna, del 1. Kulturmiljöer av riksintresse i Västerbottens län, Meddelande 2/1991 Skellefteå kommun, Våra kulturmiljöer - Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun,

6

7 Karta 1. Karta över aktuella byggnader inom etapp 2 av byggnadsvård i Bonnstan.

8 ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Bakgrund Under de senaste åren har Länsstyrelsen upprättat riktlinjer och bestämmelser för underhåll av byggnaderna i Bonnstan. En inventering genomfördes 2008 av kyrkstadens byggnader och deras åtgärdsbehov. Kammarägarföreningen började 2011 genomföra byggnadsvårdsåtgärder enligt det vårdprogram som upprättades efter inventeringen i en första etapp av tre planerade. Detta arbete planerades fortsätta under Den byggnadsvård som genomförs omfattar huvudsaklingen åtgärder på tak och stommar av totalt drygt 60 hus. I oktober 2011 hölls ett upptaktsmöte mellan museets kontrollant, representanter från kammarägarföreningens styrelse samt entreprenören då kyrkstaden delades upp i 6 st områden för att lättare kunna urskilja de olika delarna samt samordna en mer tidseffektiv renovering. Man beslutade vidare att byggnadern inom områdena 1 och 2 skulle ingå i etapp 2 samt att de åtgärder som skulle ske under etappen var byte av takbeklädnader samt stomreparationer. Totalt handlade det om 13 byggnader i behov av takbyte samt i vissa fall stomreparationer samt ytterligare 6 hus endast i behov av stomreparationer. Vid ett möte mellan kontrollanten och entreprenören månaden därpå beslutades även att de stommar som inte hunnit åtgärdas under etapp 1 skulle ingå i etapp 2. Detta gällde kammare 200, och Arbetena planerades att sättas igång under april månad 2012 men fick senareläggas till juni eftersom man inte hade fått besked från berörda kammarägare huruvida dessa var med på renoveringarna. Aktuella åtgärder Byte av takbeläggningar till papp Erforderliga reparationer av stommar Handlingar Länsstyrelsen Västerbotten, Bonnstan Skellefteå kyrkstad - riktlinjer och bestämmelser för underhåll, 2008 Skellefteå museum, Vård- och underhållsplan för Bonnstan, 2008 Beskrivning före åtgärd Kammare 78-81: Enligt åtgärdsförslaget skulle endast takbeläggningen på det södra takfallet bytas. Förslaget var att betongteglet skulle bytas ut till pannplåt såsom på norra takfallet. Länsstyrelsen förordade dock papp. Enligt åtgärdsförslaget skulle även hammarbandet, vågbordet samt vattbrädorna på södra sidan bytas ut. Kammare 82-85: Enligt åtgärdsförslaget skulle endast takbeläggningen på södra takfallet bytas till papp. Utöver detta skulle även södra syllen, hammarbandet, vågbordet samt vattbrädorna bytas ut. Kammare 86-89: Enligt åtgärdsförslaget skulle takbeläggningen bytas ut till papp. Dessutom skulle båda vågborden bytas, ena hammarbandet, syllen mot norr samt vindskivor och vattbrädor. Norra fasaden skulle även brädslås. Kammare 93-96: Enligt åtgärdsförslaget skulle takbeläggningen bytas ut till papp, ägarna tackade dock nej till detta varför endast mindre reparationer skedde. De planera- 7

9 de åtgärderna utöver taket var byte av hammarband och vågbord, vilket även det utgick, samt byte av vindskivor och vattbrädor liksom halvsulning av stock nr 6 på norra sidan. Kammare 106: Åtgärdsförslaget avsåg byte av takbeklädnad, hammarband, vågbord samt vattbrädor och vindskivor. Kammare 109: Åtgärdsförslaget avsåg byte av takbeklädnad på grund av takläckage samt byte av hammarband, vindskivor och vattbrädor och brädslagning av norra fasaden. Eventuellt behövde även en stock halvsulas på norra fasaden. Kammare : Åtgärdsförslaget avsåg byte av takbeklädnad, hammarband, vågbord, vattbrädor och vindskivor samt södra syllen. Syllen på södra fasaden hade vridit sig ut ur stommen så att en hylla bildats där vatten kunde samlas och orsaka rötskador på stocken. Bild 2. Hylla på södra syllen på kammare Kammare : Åtgärdsförslaget avsåg byte av takbeklädnad, hammarband, vågbord, vattbrädor och vindskivor samt byte av syllen och andra stocken på södra fasaden. Byggnaden hade kraftiga sättningar, ca 30cm, i nordvästra samt sydöstra hörnen. På västra fasaden var syllen dessutom av. Taket kunde inte åtgärdas innan stommen korrigerats. Bild 3. Sättningar på kammare från sydväst. 8

10 Bild 4. Kammare från nordväst, före åtgärd. Kammare 200: Taket på byggnaden byttes ut under etapp 1. Samtidigt avlägsnades en panel som klädde in halva södra fasaden. Fasaden bakom denna var fin förutom en stor glepa mellan två stockar som ej kunde lämnas, därför beslutades att klä in hela fasaden med panel igen vilket skulle utföras inom etapp 2. Östra fasaden skulle enligt åtgärdsförslaget renhuggas från rötskadat virke men då detta efter utförande ej ansågs tillräckligt fick även denna fasad brädslås inom etapp 2. Dessutom beslutades att klä in norra fasaden för att skydda den från vattenstänk från intilliggande byggnad. Kammare : Åtgärdsförslaget avsåg byte av takbeklädnad, hammarband, vågbord, vattbrädor och vindskivor samt en syll. Utöver detta skulle även östra syllen bytas ut och fasaden brädslås. Kammare : Åtgärdsförslaget avsåg byte av takbeklädnad, hammarband, vågbord och vattbrädor och vindskivor. Kammare 290, 292: Taket på byggnaden byttes ut under etapp 1. På grund av tidsbrist sköts åtgärder av stommen på etapp 2. Åtgärderna avsåg ilagning av syllen på södra fasaden vid sydvästra knuten samt lyftning av stommen. Kammare 291, : Taket på byggnaden byttes ut under etapp 1. På grund av tidsbrist sköts åtgärder av stommen på etapp 2. Åtgärderna avsåg byte av syll mot öst samt att trycka tillbaka södra syllen i väggen. Kammare 437B: Byggnaden var en av de som ej berördes av takbyte. Enda åtgärden avsåg byte av västra syllen, alternativt brädslagning av samma fasad. 9

11 Utförda arbeten Kammare 78-81: Betongtegel på södra takfallet byttes till papp med listtäckning. Norra takfallets pannplåt lämnades orörd. För att få en bra anslutning mellan de två takmaterialen kläddes nocken in med plåt istället för papp. Hammarbandet byttes ej då det bedömdes vara i godtagbart skick. Vågbordet på södra sidan byttes. Vattbrädor byttes även på norra takfallet. När det befintliga taket revs ned upptäcktes att skorstenen till kammare 80 hade satt sig 5cm och var på väg att rasa. Skorstenen fick därför muras om från undertak och upp, ca 120cm. Under tak slammades skorstenen för att stadgas upp. Ovan tak muras den upp i samma utförande som tidigare befintligt fast med två skiftes krön och plåtbeslag liknande övriga skorstenar. På skorstenen till kammare 81 murades krönet om. Skorstenarna försågs med nya fotplåtar och skorstenen till kammare 80 även med väderskydd på efterfrågan av ägaren. Bild 5. Skorstenen till kammare 80 efter rivning. Bild 6. Skorstenen till kammare 80 under återuppförande. 10

12 Bild 7. Skorstenen till kammare 80 efter åtgärd. Bild 8. Taket till kammare under åtgärd. Kammare 82-85: Enligt det ursprungliga åtgärdsförslaget skulle endast södra takfallet åtgärdas medan det norra skulle lämnas orört. Då arbetena påbörjades uppdagades dock att taket var i så pass dåligt skick, även på norra sidan, att hela taket kom att bytas. Båda vågborden byttes ut i sin helhet. De två översta stockarna på södra sidan skarvades dessutom i med friskt virke vid sydvästra knuten. En av takåsarna fick även bytas ut på denna sida. Nya vattbrädor och vindskivor monterades. Syllen på södra sidan byttes ej utan hissades istället upp så att en grundsten kunde placeras i rätt läge. Bild 9. Det nya vågbordet samt de iskarvade stockarna på kammare

13 Bild 10. Norra takfallet på kammare under åtgärd. Bild 11. Rötskador på översta nordöstra knuten, kammare Bild. Norra takfallet, kammare 82-85, under åtgärd. 12

14 Bild 12. Södra takfallet, kammare 82-85, under åtgärd. Kammare 86-89: Det befintliga betongtegeltaket byttes ut till listtäckt papp. Båda vågborden byttes ut i sin helhet. Nya vattbrädor och vindskivor monterades. På norra sidan byttes syllen ut mot en ny stock och fasaden brädslogs därefter. Eftersom fasaden var mycket vind och krokig blev det problematiskt att få panelen på plats. På vissa ställen fick fasaden byggas ut med lister för att kunna fästa panelen jämnt. Fönstren hamnade på så vis längre in i fasaden än tidigare och fick salas på. Med luckorna stängda syns detta ej och då alternativet var att lyfta ut fönstren och placera dem i fasadliv, vilket skulle ha krävt invändiga åtgärder, godkändes detta förfarande. Bild 13. Norra takfallet, kammare 86-89, under åtgärd. Bild 14. Norra takfallet, kammare 86-89, efter åtgärd. 13

15 Bild 15. Norra syllen på kammare lossas för att bytas ut. Bild 16. Norra syllen på kammare efter åtgärd. Bild 17. Norra fasaden på kammare brädslås. 14

16 Bild 18. Norra fasaden på kammare brädslagen. Kammare 93-96: Det befintliga betongtegeltaket byttes ej ut utan pannorna korrigerades endast genom att pannorna lyftes bort, pappen under byttes ut och taket reglades upp innan pannorna återställde och vindskivor och vattbrädor byttes ut. Taket är i mycket dåligt skick och borde bytas men ägarna säger nej. Kammare 106: Det befintliga betongtegeltaket byttes ut mot listtäckt papp. Båda vågborden byttes ut. Hammarbandet byttes ej då det bedömdes vara i godtagbart skick. Nya vattbrädor monterades. Skorstenen försågs med ny fotplåt. Bild 19. Norra takfallet på kammare 106 under åtgärd. Bild 20. Södra takfallet på kammare 106 efter åtgärd. 15

17 Kammare 109: Det befintliga betongtegeltaket byttes ut mot listtäckt papp. Hammarbandet byttes ej ut eftersom det bedömdes vara i godtagbart skick. Nya vindskivor och vattbrädor monterades. Längst ut på det nya rotet kompletterades med en fyrkantlist för att hängrännorna skulle få bättre stadga. Skorstenen var i mycket dåligt skick och revs därför ned. Ägaren avser bygga upp den vid senare tillfälle varför taket lades över öppningen. Det nordöstra hörnet hissades upp ca 1dm. Norra fasaden kläddes med stående locklistpanel av ohyvlad panel. Ägaren tog själv fram smidd spik till panelen. Dörrfodren byttes ut mot hyvlade brädor. Dörrslån fästes med byglar smidda av GR mekan. Bild 21. Norra takfallet på kammare 109 under åtgärd. Bild 22. Norra takfallets undertak färdigställt, kammare 109. Bild 23. Norra takfallet på kammare 109 efter åtgärd. 16

18 Bild 24. Norra fasaden på kammare 109 klädd med locklistpanel. Kammare : Det befintliga betongtegeltaket byttes till listtäckt papp. Båda vågborden byttes ut i sin helhet. Hammarbandet byttes ej eftersom det bedömdes vara i godtagbart skick. Nya vattbrädor och vindskivor monterades. Det var planerat att syllstocken mot söder skulle tryckas tillbaka in i väggen eftersom den vid östra knuten har vridits sig ur väggen. Det visade sig dock att man lagt ett nytt golv i kammaren innanför (111) vilket ligger klots mot syllen. Därför gick det inte trycka in syllen utan att ta upp golvet. Av samma anledning gick det inte heller byta stock. Därför beslutades att gör en offerbräda vilken monterades ovanpå syllen mellan östra knuten och mellanväggens knut. Stocken var sedan tidigare snedhuggen i överkant där. Om ägarna i framtiden byter golv bör de uppmärksammas på att de bör åtgärda syllen samtidigt. Brädan lämnades obehandlad och får gråna med tiden. Bild 25. Taket på kammare under åtgärd. 17

19 Bild 26. Taket på kammare efter åtgärd. Bild 27. Offerbräda på södra syllen, kammare Kammare : Byggnaden lyftes ca 13cm i alla hörn utom det sydvästra, med hjälp av tryckluftskuddar. Efter lyftet byttes betongtegeltaket ut mot ett listtäckt papptak. Det norra vågbordet var rötskadat vid nordöstra knuten men i övrigt i gott skick. Eftersom vågbordet är 6,5m långt och stockar i den längden inte går uppbringa idag beslutades att endast den dåliga biten skulle bytas och friskt virke skarvas i där istället för att hela stocken skulle bytas som är gjort på övriga hus. Det södra vågbordet var i bra skick men behövde riktas upp något. Trapphuset i byggnaden går ända upp till yttertaket, därför sparades innertaket där istället för att lägga ett nytt. På södra fasaden byttes syllen ut mellan östra knuten och mellanväggen. Golvåsarna i kammare 120 var uppruttnade och fick bytas ut tillsammans med golvet som var rötskadat på undersidan. Syllen i mellanväggen samt östra gavelns syll visade sig båda vara rötskadade på insidan när golvet avlägsnades men åtgärdades inte. De nya golvåsarna lades flytande på cementstenar med papp mellan sten och ås. Ett nytt lackat trägolv från Baseco med 18,5 cm breda plank lades in. Den tidigare befintliga trossbotten var lagd direkt mot marken och avlägsnades utan att ersättas. Istället spikades en vindpapp fast under golvet som skydd mot drag. 18

20 Bild 28. Kammare lyfts i nordöstra hörnet med hjälp av tryckluftskudde. Bild 29. Den nya syllen på södra fasaden, kammare Bild 30. Fuktskadat golv, kammare 120. Bild 31. Nytt golvbjälklag, k Kammare 200: Tre fasader (norra, östra och södra) kläddes med stående locklistpanel. Takbyte hade skett under etapp och arbetet under etapp avsåg endast 19

21 fasader. Till en början var det endast meningen att norra fasaden skulle brädslås då denna var i dåligt skick. För att skydda intilliggande kammares baksida från vattenstänk sattes ett stänkskydd i plåt upp och den gamla hängrännan byttes ut eftersom den var för smäcker i dimensionerna för att ta upp den vattenmängd som kom från taket. Östra fasaden brädslogs sedan eftersom bedömningen gjordes att det inte räckte med att man försökte hugga rent fickor på fasaden. Därefter brädslogs även hela södra fasaden. Denna fasad var innan åtgärd brädslagen väster om ingången till kammaren. Denna panel avlägsnades och då visade det sig att timret hade satt sig så att en bred glepa bildats mellan två stockar. Öster om ingången var även två stockar rötskadade, därför beslutades att hela väggen skulle kläs in. Bild 32. Östra fasaden brädslås, k.200. Bild 33. Södra fasaden brädslås, k.200. Bild 34. Kammare 200 efter åtgärd. Kammare : Betongtegeltaket byttes till ett listtäckt papptak. Det visade sig när man tog bort det gamla taket att innertaket var spikat direkt mot rotet. Det gamla rotet fick därför ligga kvar men för att få ett rote som passar till takpapp måste man även montera ett nytt ovanpå detta. Detta innebar att taket blev lika högt som tidigare då det var betongtegel. Förhoppningsvis ska detta inte märkas utifrån. Den östra syllen bedömdes vara i så pass gott skick att den inte behövde bytas ut. Eftersom ägaren inte ville brädslå hela fasaden kläddes endast gavelröstet in med stående locklistpanel ned till 20

22 vindsfönstret. Nedanför fönstret sattes en offerbräda som stöd och avslut för panelen. Bild 35. Taket på kammare under åtgärd. Bild 36. Taket på utbyggnaden efter åtgärd, kammare Bild 37. Östra gavelröstet brädslås, kammare

23 Bild 38. Östra fasaden på kammare efter åtgärd. Kammare : Betongtegeltaket byttes ut till ett listtäckt papptak. Båda vågborden byttes ut till nytt sågat virke. Hammarbandet byttes ej då det bedömdes vara i godtagbart skick. Nya vattbrädor monterades. Samtliga skorstenar försågs med nya fotplåtar. Bild 39. Taket, kammare , efter att befintligt tegel och takspån avlägsnats. Bild 40. Det nya undertaket på plats på kammare

24 Bild 41. Taket efter åtgärd, kammare Kammare 290, 292: Södra syllen ilagades med friskt virke som handbilades vid sydvästra knuten. Stommen lyftes något för att komma i våg. Bild 42. Södra syllen på kammare 290, 292 efter ilagning. Kammare 291, : När åtgärderna skulle påbörjas visade det sig att huset hade satt sig ändå mer sedan åtgärdsbeskrivningen upprättades Syllen i mellanväggen hade glidit av sitt upplag vilket fick åtgärdas genom att golvet togs upp och syllen lades till rätta och pallades upp. När golvet var upptaget kunde även södra syllen dras tillbaka in i stommen. Östra syllen byttes i sin helhet och fickor i fasaderna renhöggs på både södra och östra fasaden. Stommen fick även lyftas något. 23

25 Bild 43. Östra syllen på kammare 291, efter byte. Kammare 437B: Jord grävdes bort från grunden på västra fasaden. Efter detta visade det sig att syllen var bortruttnad och hade ersatts till hälften med brädor. Huset står väldigt nära marken men eftersom man var orolig att skorstenen skulle rasa om man började lyfta i huset lät man det vara. Det beslutades därför att ingen stock skulle bytas, väggen brädslogs endast och marken släntades av så gott det gick för att vatten inte ska rinna in bakom kammaren. Bild 44. Västra fasaden på kammare 437B under åtgärd av markförhållandena. 24

26 Tidsperiod Juni 2012-februari 2013 Använda material Takpapp Icopal Bild 45. Västra fasaden på kammare 437B efter inpanelning. Entreprenör Snickeri- och timmerarbeten - Andersson bygg och fastighet Arbetsledare: Jörgen Andersson Byggare: Johnny Marklund Karl-Anders Brännström Stefan Lundgren Jimmy Jonsson Listtäckning papptak - Taktech Murningsarbeten - Andreas Morén/Mur- & kakeltjänst Bidrag Länsstyrelsen Västerbotten beslutade den 22 maj 2012 att bevilja statsbidrag till åtgärder på yttertak, syllstockar och stommar på nitton hus inom byggnadsminnet Skellefteå kyrkstad (dnr ). Länsstyrelsen gav bidrag med högst kr. Bidraget delades upp på två ramar. Fram till den 1 oktober 2012 stod kr till förfogande och från den 1 februari kr. Bidragsnivåerna beräknades till 50% till takåtgärder och 70% till stomåtgärder. 25

27 ANTIKVARISK MEDVERKAN OCH KONTROLL Kontrollant/besiktningar Antikvarisk kontroll har utförts av Pernilla Lindström/Skellefteå museum. Besiktningar har utförts löpande under arbetets gång, ca gånger, ofta med flera besök i veckan. En första delslutbesiktning av fyra byggnader (kammare 78-81, 106, och ) skedde den 20 september En andra delslutbesiktning skedde den 4 februari 2013 då ytterligare åtta hus besiktigades (kammare 82-85, 86-89, 93-96, 109, , 200, och 437b). En sista delslutbesiktning utfördes den 21 mars 2013 då två hus besiktigades (kammare 290, 292 och 291, ). Kontakten mellan den antikvariska kontrollanten, kammarägarföreningen och entreprenören har fungerat bra, mer problematisk har kontakten med kammarägarna varit då det är många inblandade och ägarna inte alltid är överens sinsemellan. Kommentarer till arbetet Årets etapp har gått smidigare än första etappen som utfördes Det märks att alla inblandade har dragit erfarenheter från etapp 1 vilket har underlättat utförandet. Tydligt är också att alla tak är i sämre skick än vad många av kammarägarna själva tror och att behov finns att byta ut alla tak, detta gäller även plåttak och inte bara betongtegeltak. De färdiga åtgärderna håller en hög standard och det märks att alla inblandade hantverkare känner en stolthet över att få jobba med Bonnstan och är intresserade av att lära sig mer om de traditionella tak- och timmerkonstruktioner som finns där. Under etapp 1 beslutades att vågbord kunde bytas ut till sågat istället för handbilat virke, eftersom detta är en detalj som knappt syns. I efterhand kan detta beslut kanske tyckas tvivelaktigt då vågborden hör till de äldsta detaljerna i Bonnstan och i de flesta fall är det enda som visar på att husen haft nävertak. Därför borde de nya antagligen ha utförts lika de ursprungliga vågborden. När så många hus redan fått sågade vågbord tycktes det dock svårt att motivera att ändra detta på följande hus. Sedan etapp 1 har man bytt metod vid återuppbyggnaden av taken. Istället för att bygga på åsarna med kilar spikar man nya åsar av plank längs med timmeråsarna. Detta gör att taken blir betydligt stadigare. Till fasader som brädslogs användes till en början klippspik. När denna tog slut använda man sig istället av blankspik såsom gjorts tidigare när väggar brädslagits i kyrkstaden. Byggnadshistoriska iakttagelser Intressant är att det har visat sig att kammare 109 inte har något vågbord och inte heller några urtag i stommen som visar att det har funnits. Trots detta anses denna kammare vara en av de äldsta i Bonnstan, dessutom en av de som överlevde branden 1834 eftersom det är en enkammarstuga. Är byggnaden äldre än 1834 bör den rimligen ursrpungligen ha haft ett nävertak men eftersom det inte finns något i stommen som tyder på detta kan man undra om kammaren är yngre än tidigare bedömt. Fotodokumentation Fotodokumentation har utförts av Elisabet Ek, Erica Duvensjö och Pernilla Lindström före, under och efter åtgärd med digitalkamera. Foton förvaras i Skellefteå museums bilddatabas KMV-bild under Skellefteå socken/bonnstan. 26

28 Rapport Rapporten är skriven av Pernilla Lindström, Övrigt Åtgärderna planeras fortsätta med en tredje etapp under år 2013 och förhoppningsvis även med ytterligare etapper efter detta då så många av Bonnstads-husen är i skriande behov av åtgärder. 27

29 BILAGA 1

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42 BILAGA 2

43

44

45 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård BILAGA 3 Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: Objekt Objektets namn (populärnamn, gårdsnamn, projektnamn) Bonnstan kammare 78-81, 106, , Ort, bynamn eller dylikt Kommun Skellefteå Objektets fastighetsbeteckning Skellefteå Prästbord S:5 Län Västerbotten Sökande Namn (inkl. ev. attention eller c/o) Skellefteå kyrkstads kammarägarförening Adress Skidstigen 13 Telefon dagtid Mobiltelefon E-post Personnr/organisationsnr Postnummer Postort Skellefteå Ombud Ombudets adress Ombudets telefon dagtid Ombudets mobiltelefon I besiktningen har följande personer deltagit: Namn Besiktningsförrättare Pernilla Lindström Övriga deltagare Jörgen Andersson Lennart Norlund Organisation Skellefteå museum Andersson Bygg & Fastighet AB Kammarägarföreningen Avvikelser från arbetsplan/åtgärdsbeskrivning (ändrat utförande eller saker som tillkommit eller utgått) Kammare 78-81: Hammarbandet byttes ej då det bedömdes vara i godtagbart skick. Vattbrädor byttes även på norra takfallet där den befintliga takplåten bevarades. Skorsten till kammare 80 fick muras om eftersom den var på väg att rasa omkull. Skorsten till kammare 81 murades krönet om på. Skorstenarna försågs även med nya fotplåtar. Kammare 106: Hammarbandet byttes ej då det bedömdes vara i godtagbart skick. Skorstenen försågs med ny fotplåt. Kammare : Hammarbandet byttes ej då det bedömdes vara i godtagbart skick. Syllen mot söder byttes ej då det ej var möjligt få in en ny syll pga innergolvets konstruktion. Syllen försågs istället med en skyddande offerbräda. Skorstenen försågs med ny fotplåt. Kammare : Hammarbandet byttes ej då det bedömdes vara i godtagbart skick. Samtliga skorstenar försågs med nya fotplåtar. Godkännande Undertecknad besiktningsförrättare godkänner arbetet ur antikvarisk synpunkt Ja Nej Kompletteringar och/eller ändringar behöver utföras enligt nedan: Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

46 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: Antikvarisk bedömning/övriga kommentarer (bedömning av utförandet, erfarenheter, har övriga villkor i Länsstyrelsens beslut uppfyllts, hur har kontakterna fungerat etc) Årets etapp har gått smidigare än fjolårets och det märks att alla inblandade har dragit erfarenheter från etapp 1 som har underlättat utförandet. Tydligt är också att alla tak är i sämre skick än vad många av kammarägarna själva tror och att behov finns att byta ut alla tak, detta gäller även plåttak och inte bara betongtegeltak. Kontakten mellan den antikvariska kontrollanten, kammarägarföreningen och entreprenören har fungerat bra, mer problematisk har kontakten med kammarägarna varit då det är många inblandade och ägarna ofta har kontakt med flera av dessa och kanske får olika uppgifter. De färdiga åtgärderna håller en hög standard och det märks att alla inblandade hantverkare känner en stolthet över att få jobba med Bonnstan och är intresserade av att lära sig mer om de traditionella tak- och timmerkonstruktioner som finns där. Organisation Byggherre/beställare Kammarägarföreningen Entreprenör/-er Andersson Bygg & Fastighet AB undertak, stomarbeten TakTech AB taktäckningsarbeten Mur & kakeltjänst - skorstenar Mewells plåt - plåtarbeten Effekter (OBS! fylls i endast för vårdåtgärder!) Nedanstående aktiviteter har genomförts i samband med åtgärderna i syfte att öka kunskapen om objektet: Ja Nej öppen visning kurs och/eller seminarium Nedanstående aktiviteter har genomförts i samband med åtgärderna i syfte att öka kunskapen om hur man vårdar objektet: öppen visning kurs och/eller seminarium Med anledning av insatserna så har objektet uppmärksammats med reportage/artikel i tidning eller tv/radio Jag anser att nedanstående fått ökad kunskap om objektet: ägare förvaltare allmänheten Objektet kommer i ökad omfattning direkt efter åtgärderna eller inom ett år att: (observera att samma omfattning som tidigare innebär kryss i ruta nej) Ja Nej Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

47 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: användas som permanentbostad användas för annat ändamål Till vad:. utnyttjas som besöksmål Antal besökare per år: marknadsföras på olika sätt, t.ex. finnas med i broschyrer/foldrar eller hemsidor ha uppsatta informationsskyltar som berättar om objektet ha uppsatta vägskyltar (t. ex. Vägverkets) som gör att det är lätt att hitta till objektet visas för allmänheten genom att till exempel guidning förekommer vara anpassat för människor med funktionshinder Arbetet är besiktigat av undertecknad Datum. Namnteckning Pernilla Lindström. Namnförtydligande Besiktningsprotokollet skickas till bidragsmottagaren med kopia till: Länsstyrelsen/Kulturmiljö Länsstyrelsens anteckningar Arbetena är godkända Arbetena är ej godkända.. Underskrift Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

48 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: Bild/-er efter åtgärderna Kammare 106 efter åtgärd. Kammare efter åtgärd. Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

49 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: Offerbräda över syll mot norr på kammare Kammare efter åtgärd. Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

50 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL BILAGA 4 Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: Objekt Objektets namn (populärnamn, gårdsnamn, projektnamn) Bonnstan kammare 82-85, 86-89, 93-96, 109, , , 200, , och 437b Ort, bynamn eller dylikt Kommun Skellefteå Objektets fastighetsbeteckning Skellefteå Prästbord S:5 Län Västerbotten Sökande Namn (inkl. ev. attention eller c/o) Skellefteå kyrkstads kammarägarförening Adress Skidstigen 13 Telefon dagtid Mobiltelefon E-post Personnr/organisationsnr Postnummer Postort Skellefteå Ombud Ombudets adress Ombudets telefon dagtid Ombudets mobiltelefon I besiktningen har följande personer deltagit: Namn Besiktningsförrättare Pernilla Lindström Övriga deltagare Jörgen Andersson Lennart Norlund Organisation Skellefteå museum Andersson Bygg & Fastighet AB Kammarägarföreningen Avvikelser från arbetsplan/åtgärdsbeskrivning (ändrat utförande eller saker som tillkommit eller utgått) Kammare 82-85: Enligt åtgärdsbeskrivningen skulle endast södra takfallet bytas ut. Eftersom södra takfallet också var i dåligt skick byttes även detta på ägarnas uppmaning. På södra fasaden skulle syllen bytas vilket ej skedde pga tidsbrist. Kammare 93-96: Taket byttes ej som planerat eftersom ägarna ansåg det för dyrt. Istället skedde mindre reparationer på östra sidan av norra takfallet där pannorna lyftes bort, pappen byttes ut och taket reglades upp innan pannorna lades åter och vindskivan och vattbrädan byttes ut. På norra fasaden skulle stock nr 6 halvsulas vilket ej skedde pga tidsbrist. Kammare : Under det år som gått sedan åtgärdsbeskrivningen gjorts hade byggnaden satt sig en hel del varför den fick lyftas 10-15cm innan takbytet kunde ske. När byggnaden hissades uppdagades även att golvkonstruktionen i kammare 120 var helt uppruttnad varför även denna fick bytas ut och ett nytt golv läggas in. Kammare : På östra fasaden skulle syllen bytas och hela fasaden brädslås. Syllen bedömdes vara i så pass gott skick att den kunde sparas. Därefter brädslogs endast gavelröstet eftersom nedre delen av fasaden var i godtagbart skick och ägaren hade önskemål om att inte brädslå hela väggen. Kammare 437b: Enligt åtgärdsprogrammet skulle syllen på västra sidan bytas. Detta skedde ej eftersom den var så svårtåtkomlig och det bedömdes att huset skulle ta mer skada av ett byte. Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

51 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: Kammare 200: Fasaderna mot öst och väst brädslogs även förutom fasaden mot norr eftersom det bedömdes att det inte räckte att renhugga väggarna som åtgärdsförslaget angav. Kammare : Enligt vårdprogrammet från 2009 var gavelsyllarna i behov av byte. Eftersom dessa endast kan kommas åt om golven tas upp inne i huset utfördes detta ej. Godkännande Undertecknad besiktningsförrättare godkänner arbetet ur antikvarisk synpunkt Ja Nej Kompletteringar och/eller ändringar behöver utföras enligt nedan: Antikvarisk bedömning/övriga kommentarer (bedömning av utförandet, erfarenheter, har övriga villkor i Länsstyrelsens beslut uppfyllts, hur har kontakterna fungerat etc) Det planerade arbetet kom att försenas och försvåras något pga branden som inträffade under hösten 2012 i Bonnstan. Detta gjorde att hus skadade av branden fick prioriteras att åtgärdas och de pågående åtgärderna inom etapp 2 skjutas fram i tiden. Ett antal av de stockbyten som skulle ha skett inom denna etapp kom därför inte att utföras. Organisation Byggherre/beställare Kammarägarföreningen Entreprenör/-er Andersson Bygg & Fastighet AB undertak, stomarbeten TakTech AB taktäckningsarbeten Mewells plåt - plåtarbeten Effekter (OBS! fylls i endast för vårdåtgärder!) Nedanstående aktiviteter har genomförts i samband med åtgärderna i syfte att öka kunskapen om objektet: Ja Nej öppen visning kurs och/eller seminarium Nedanstående aktiviteter har genomförts i samband med åtgärderna i syfte att öka kunskapen om hur man vårdar objektet: öppen visning Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

52 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: kurs och/eller seminarium Med anledning av insatserna så har objektet uppmärksammats med reportage/artikel i tidning eller tv/radio Jag anser att nedanstående fått ökad kunskap om objektet: ägare förvaltare allmänheten Objektet kommer i ökad omfattning direkt efter åtgärderna eller inom ett år att: (observera att samma omfattning som tidigare innebär kryss i ruta nej) Ja Nej användas som permanentbostad användas för annat ändamål Till vad:. utnyttjas som besöksmål Antal besökare per år: marknadsföras på olika sätt, t.ex. finnas med i broschyrer/foldrar eller hemsidor ha uppsatta informationsskyltar som berättar om objektet ha uppsatta vägskyltar (t. ex. Vägverkets) som gör att det är lätt att hitta till objektet visas för allmänheten genom att till exempel guidning förekommer vara anpassat för människor med funktionshinder Arbetet är besiktigat av undertecknad Datum. Namnteckning Pernilla Lindström. Namnförtydligande Besiktningsprotokollet skickas till bidragsmottagaren med kopia till: Länsstyrelsen/Kulturmiljö Länsstyrelsens anteckningar Arbetena är godkända Arbetena är ej godkända.. Underskrift Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

53 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: Bild/-er efter åtgärderna Kammare under åtgärd av taket. Kammare efter åtgärd. Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

54 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: Kammare 109 efter åtgärd. Kammare under åtgärd av taket. Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

55 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: Fasad mot väst på kammare 437b efter åtgärd. Kammare 200 efter åtgärd. Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

56 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: Kammare efter åtgärd. Kammare under åtgärd av tak. Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

57 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård BILAGA 5 Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: Objekt Objektets namn (populärnamn, gårdsnamn, projektnamn) Bonnstan kammare 290, 292 samt 291, Ort, bynamn eller dylikt Kommun Skellefteå Objektets fastighetsbeteckning Skellefteå Prästbord S:5 Län Västerbotten Sökande Namn (inkl. ev. attention eller c/o) Skellefteå kyrkstads kammarägarförening Adress Skidstigen 13 Telefon dagtid Mobiltelefon E-post Personnr/organisationsnr Postnummer Postort Skellefteå Ombud Ombudets adress Ombudets telefon dagtid Ombudets mobiltelefon I besiktningen har följande personer deltagit: Namn Besiktningsförrättare Pernilla Lindström Övriga deltagare Johnny Marklund Stellan Granlund Organisation Skellefteå museum Andersson Bygg & Fastighet AB Granlunds Timmerstugor AB Avvikelser från arbetsplan/åtgärdsbeskrivning (ändrat utförande eller saker som tillkommit eller utgått) Kammare 290, 292: Utförd i enlighet med åtgärdsbeskrivningen för etapp 1 från Kammare 291, : Eftersom byggnaden satt sig ytterligare sedan åtgärdsbeskrivningen upprättades 2011 fick mer åtgärder göras än planerat. Invändigt fick två golv tas upp i husets södra del för att de nedersta stockarna på södra fasaden skulle kunna dras in i stommen och mellanväggen pallas upp. Stommen fick även lyftas något. Flera stockar har dessutom renhuggits från fickor utvändigt. Godkännande Undertecknad besiktningsförrättare godkänner arbetet ur antikvarisk synpunkt Ja Nej Kompletteringar och/eller ändringar behöver utföras enligt nedan: Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

58 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: Antikvarisk bedömning/övriga kommentarer (bedömning av utförandet, erfarenheter, har övriga villkor i Länsstyrelsens beslut uppfyllts, hur har kontakterna fungerat etc) Åtgärderna var planerade att utföras redan under etapp men fick då skjutas på framtiden till etapp 2 eftersom man inte hann med åtgärderna pga dåligt väder. Under etapp 2 skedde inga stomåtgärder i väntan på timmermannen. När han sedan infann sig var etapp 2 redan slutbesiktad men åtgärderna genomfördes ändå utan kontakt med den antikvariska kontrollanten. Åtgärderna har dock utförts i enlighet med tidigare diskussioner mellan antikvarie och entreprenör och håller god kvalitet varför de ändå godkänts vid denna kompletterande slutbesiktning. Organisation Byggherre/beställare Kammarägarföreningen Entreprenör/-er Andersson Bygg & Fastighet AB lyftning av stommar Granlunds Timmerstugor AB timmerbyten, renhuggning av stockar Effekter (OBS! fylls i endast för vårdåtgärder!) Nedanstående aktiviteter har genomförts i samband med åtgärderna i syfte att öka kunskapen om objektet: Ja Nej öppen visning kurs och/eller seminarium Nedanstående aktiviteter har genomförts i samband med åtgärderna i syfte att öka kunskapen om hur man vårdar objektet: öppen visning kurs och/eller seminarium Med anledning av insatserna så har objektet uppmärksammats med reportage/artikel i tidning eller tv/radio Jag anser att nedanstående fått ökad kunskap om objektet: ägare förvaltare allmänheten Objektet kommer i ökad omfattning direkt efter åtgärderna eller inom ett år att: (observera att samma omfattning som tidigare innebär kryss i ruta nej) användas som permanentbostad Ja Nej Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

59 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: användas för annat ändamål Till vad:. utnyttjas som besöksmål Antal besökare per år: marknadsföras på olika sätt, t.ex. finnas med i broschyrer/foldrar eller hemsidor ha uppsatta informationsskyltar som berättar om objektet ha uppsatta vägskyltar (t. ex. Vägverkets) som gör att det är lätt att hitta till objektet visas för allmänheten genom att till exempel guidning förekommer vara anpassat för människor med funktionshinder Arbetet är besiktigat av undertecknad Datum. Namnteckning Pernilla Lindström. Namnförtydligande Besiktningsprotokollet skickas till bidragsmottagaren med kopia till: Länsstyrelsen/Kulturmiljö Länsstyrelsens anteckningar Arbetena är godkända Arbetena är ej godkända.. Underskrift Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

60 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: Bild/-er efter åtgärderna Kammare 290, 292. Ilagning vid sydvästra knuten. Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

61 SLUTBESIKTNINGS- PROTOKOLL Besiktning enligt 18 förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsens dnr: Annat dnr: Kammare 291, Utbytt syllstock mot öst. Riksantikvarieämbetet Reviderad Länsstyrelsen Västerbotten

62 Skellefteå museum Nordanå Box Skellefteå Tel