MEDICIN OCH HÄLSA. beredningshandbok

Transkript

1 MEDICIN OCH HÄLSA 2016 beredningshandbok

2 FÖRORD Denna handbok är tänkt att fungera som en hjälp för dig som fått uppdraget som granskare för Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa. Handboken innehåller anvisningar och riktlinjer för hur beredning, bedömning och betygsättning går till för de bidragsformer som Vetenskapsrådet utlyser och bereder inom medicin och hälsa i den årligen återkommande stora ansökningsomgången. Den innefattar information om Vetenskapsrådets allmänna riktlinjer och om policy som är specifik för ämnesrådet för medicin och hälsa. Praktiska anvisningar om hur betygsättning av ansökningar görs i det webbaserade verktyget Prisma ingår, liksom instruktioner om hur yttrandena som sänds till den sökande ska skrivas. Läs noga igenom både dessa anvisningar och bifogade dokument som beskriver vår peer review-process samt Vetenskapsrådets jävs- och jämställdhetspolicy så att du är väl förberedd inför ditt granskningsarbete. Arbetet med att granska ansökningar utgör basen för ämnesrådets verksamhet. Målet är att stödja forskningsprojekt av högsta kvalitet men också att ge återkoppling till de sökande. Ditt uppdrag som ledamot i en av ämnesrådets beredningsgrupper är ett viktigt förtroendeuppdrag. Jag hälsar dig välkommen som granskare för ämnesrådet för medicin och hälsa! Jan-Ingvar Jönsson Huvudsekreterare, medicin och hälsa 1

3 INNEHÅLL FÖRORD... 1 NYHETER UTGÅNGSPUNKTER OCH REGLER FÖR GRANSKNINGSARBETET... 4 GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING AV ANSÖKNINGAR... 8 BILAGA 1. KORT OM VETENSKAPSRÅDET...18 BILAGA 2: JÄVSPOLICY...20 BILAGA 3. VETENSKAPSRÅDETS JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI...23 BILAGA 4. PRINCIPER FÖR ETIK: GODKÄNNANDEN OCH GOD FORSKNINGSSED...27 BILAGA 5. ALLMÄNNA RIKTLINJER...28 BILAGA 6. RUTINER OCH POLICY FÖR RESOR VID VETENSKAPSRÅDET...30 BILAGA 7. ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN OCH HÄLSA S SPECIFIKA RIKTLINJER FÖR BEREDNINGEN...32 BILAGA 8. UPPGIFTER, ROLLER, ANSVAR OCH ERSÄTTNING...33 BILAGA 9. HANTERING AV SÄRSKILDA SATSNINGAR, ANSÖKNINGAR OM BIDRAG TILL ANSTÄLLNING OCH ETABLERINGSBIDRAG...35 BILAGA 10. SÅLLNINGSPROCESSEN...38 BILAGA 11. HANTERING AV JÄV...39 BILAGA 12: BEREDNINGSGRUPPER INOM MEDICIN OCH HÄLSA...40 BILAGA 13. PERSONAL INOM MEDICIN OCH HÄLSA VID VETENSKAPSRÅDET

4 NYHETER 2016 Nyheter i 2016 års beredning som direkt berör beredningsgruppernas arbete. Granskningssystemet Prisma Prisma är det system Vetenskapsrådet använder sedan 2015 för granskning, ansökning och ärendehantering. Nytt för i år är att de sökande via en flik i systemet har hämtat sina cv-uppgifter från sitt personliga konto i Prisma, istället för att bifoga en pdf-fil. Etableringsbidrag En ny bidragsform, etableringsbidrag, har inrättats som ersätter det tidigare projektbidraget för unga forskare. En skillnad från tidigare bidragsform är kravet på ett bifogat stödbrev från lärosätet. Även nomineringskravet för ansökningar om etableringsbidrag skiljer sig något. Varje beredningsgrupp kan nominera minst 2 ansökningar och max 20% av ansökningarna i sin grupp. Tidigare var minsta antal ansökningar en beredningsgrupp kunde nominera 4. 3

5 UTGÅNGSPUNKTER OCH REGLER FÖR GRANSKNINGSARBETET Beredningsgrupper År 2016 har ämnesrådet för medicin och hälsa (ÄR-MH) 18 ämnes/sjukdomsinriktade beredningsgrupper (A-H), samt en beredningsgrupp för projektbidrag för utveckling av metoder för ersättning, begränsning och förfining av djurförsök (3R). Ledamöter rekryteras på nationell och internationell basis, och år 2016 utgörs ca 24 % av beredningsgruppernas bemanning av forskare från länder utanför Sverige. Beredningsgrupperna återfinns i bilaga 12 i denna handbok. Beredningsgruppernas uppgifter Beredningsgruppernas uppgift är att kvalitetsbedöma det vetenskapliga innehållet i ansökningarna. Baserat på detta underlag fattar ÄR-MH ett slutgiltigt finansieringsbeslut. För att fullgöra bedömningsuppdraget ska respektive beredningsgrupp i korthet: Göra en kvalitetsbedömning och betygssättning av varje ansökan som omfattar beredningsgruppens ansvarsområde. Upprätta en rankinglista över de ansökningar om projektbidrag som faller inom ramen för den beräknade beviljandegraden plus ytterligare 10 procentenheter, alternativt nominera ansökningar till en ytterligare instans. Ge återkoppling till de sökande. Återrapportera om granskningsprocessen till ÄR-MH. Rollfördelning Ordförande Ordförande har en väsentlig roll som ansvarig att leda beredningsgruppens arbete enligt Vetenskapsrådets riktlinjer samt för viss återrapportering till ÄR-MH. Denne är också ansvarig för att yttrandena överensstämmer med det som beredningsgruppen enats om. Ordförande utser en vice ordförande inom gruppen som leder beredningsgruppsmötet då ordförande måste lämna möteslokalen vid jäv eller av andra skäl. Ledamot Som ledamot är man antingen föredragande eller granskare på en ansökan. Den som är föredragande har i uppgift att fylla i ett Förslag till yttrande i Prisma och den som är granskare får fylla i ett Omdöme. På beredningsgruppssammanträdet i augusti eller september har den föredragande ledamoten i uppgift att muntligt kort summera de ansökningar som hon eller han är föredragande på. Föredragande fyller sedan i ett Yttrande i Prisma som är beredningsgruppens gemensama motivering till betygen en ansökan fått. Vetenskapsrådets personal Varje beredningsgrupp har en ansvarig handläggare samt en forskningssekreterare från Vetenskapsrådet som har till uppgift att stödja ordförande, ansvara för den administrativa hanteringen i beredningen samt förmedla sakkunskap om hanteringsordning, regler, praxis etc. Ordföranden och Vetenskapsrådets personal upprätthåller därmed gemensamt ämnesrådets och Vetenskapsrådets policy i beredningsarbetet. Observatör ÄR-MHs ledamöter ingår som observatörer i beredningsgrupperna med huvudsakligt syfte att sammanlänka beredning och beslutsorganet, och återkoppla om gruppernas arbete. Observatörerna 4

6 tillsammans med Vetenskapsrådets personal utgör en del av den kontinuerliga kvalitetssäkringen av beredningsarbetet. Huvudsekreteraren Huvudsekreteraren har ett övergripande vetenskapligt ansvar för beredningsprocessen, besvarar frågor av principiell natur och hanterar inkomna klagomål efter beslut. Beredningssamordnaren och koordinatorn Beredningssamordnaren och koordinatorn bistår huvudsekreteraren i arbetet och samordnar det praktiska beredningsarbetet (internt såväl som externt) inom området. För en mer utförlig beskrivning av uppgifter, roller, ansvar och ersättning se bilaga 8. Regler, riktlinjer och principer Bedömning av vetenskaplig kvalitet Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Granskning av den vetenskaliga kvaliteten ska utgå från Vetenskapsrådets fyra baskriterier: 1) nytänkande och originalitet, 2) projektets vetenskapliga kvalitet, 3) sökandes kompetens samt 4) genomförbarhet. Utifrån dessa fyra betyg ges sedan ett sammanfattande betyg. Jäv Vetenskapsrådets granskning av ansökningar utförs av forskare som själva utgör en del av det kollektiv av forskare som ansöker om bidrag. För att undvika jävssituationer i beredningsarbetet har Vetenskapsrådet etablerat riktlinjer (se bilaga 2). Alla ledamöter är skyldiga att i förekommande fall anmäla jäv i förhållande till de ansökningar hon eller han ska granska. Vid eventuell oklarhet rådgörs med ordförande eller Vetenskapsrådets personal. Ytterst är det myndigheten som är ansvarig. I de fall där jäv föreligger utses annan granskare. Ledamöterna får inte själva vara sökande för en ansökan som beredningsgruppen behandlar. Vid alla typer av jäv ska den som är jävig lämna lokalen när ärendet behandlas och jäv antecknas i ett särskilt jävsprotokoll. Jämställdhet Samma beviljandegrad för kvinnor och män ska eftersträvas och samma genomsnittliga storlek på bidragsbelopp med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen. Det betyder att du som granskare ska beakta jämställdhetsperspektivet i alla delar av ditt bedömningsarbete och gruppen ska särskilt beakta det vid upprättandet av rankinglistan för projektbidrag, nomineringen av etableringsbidrag och bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö. Jämställdhet ska användas som ett randvillkor för prioritering av kvalitetsmässigt likvärdiga ansökningar. Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi återfinns i bilaga 3 i denna handbok. Ramar för finansiering av projektbidrag, etableringsbidrag och bidrag till anställning ÄR-MH har utifrån en diskussion om det rådande budgetläget och erfarenheter från fjolårets beredning beslutat om följande riktlinjer för år 2016 års beredning: Medelbidragsnivån för projektbidrag bör inte öka från föregående år 1 ; 1 Medelbidragsnivån 2015 var ca kr per år. 5

7 Den beviljade bidragsperioden för projektbidrag bör vara fyra år om ej annan bidragsperiod motiveras, eller om utlysningen anger något annat 2 ; Lägsta nivån för ett beviljat projektbidrag ska vara minst kr per år. Beviljade belopp bör tilldelas som tre schabloner mellan kr, kr och kr; för etableringsbidragi första hand kr. Ca 25 etableringsbidrag kan beviljas Bidragstiden för bidrag till anställning som forskare i klinisk miljö på halvtid är tre år med möjlighet till tre års förlängning. Förutom en löneschablon om kr ingår även ett projektbidrag om kr per år. Upp till sex bidrag till anställningar kan beviljas 2016, varav en inom psykiatri, en inom åldrande och hälsa, samt en inom infektion och antibiotika. Tystnadsplikt Fram till det att ÄR-MHs bidragsbeslut är publicerade är alla uppgifter om beredningens utfall konfidentiella. Om någon begär att få ta del av en ansökan eller hur den har bedömts ska de hänvisas till respektive beredningsgrupps handläggare (se bilaga 13 för kontaktuppgifter). Ansökningar som bereds inom Medicin och Hälsa Nedan följer de olika bidragsformer som utlyses 2016 och som bereds inom respektive beredningsgrupper. Utlysningstexterna får du fram genom att klicka nedan på respektive bidragsform och de ligger upplagda på Anslagstavlan i Prisma. Projektbidrag Syftet med bidraget är att man som forskare ges frihet att själv formulera forskningsidé, metod och utförande, samt att lösa en definierad forskningsuppgift inom en begränsad tid. Bidragstiden är ett till fem år. Bidraget kan omfatta alla slags projektrelaterade kostnader, exempelvis löner, resor (inklusive vistelser vid forskningsanläggningar), publiceringskostnader, mindre utrustning och avskrivningskostnader. Det finns särskilda satsningar inom psykiatri, vårdvetenskap och infektion & antibiotika vilket berör ansökningar inom beredningsgrupperna D2, H1, H2, C1 och C2 (se bilaga 9). Projektbidrag med tvärvetenskaplig motivering För projektansökningar med tvärvetenskaplig motivering finns en särskild hantering. Sökande av projektbidrag har haft möjligheten att indikera att ansökan rör ett projekt med tvärvetenskaplig karaktär, och har i så fall bifogat en kort redogörelse för detta. Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt definieras i denna utlysning som att det för sitt genomförande behöver sakkunskaper, metoder, terminologi, data samt forskare från fler än ett av Vetenskapsrådets ämnesområden medicin och hälsa, naturvetenskap och teknikvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap samt utbildningsvetenskap. Beredningsgruppernas ordförande tittar på motiveringarna och nominerar de ansökningar som bedöms uppfylla Vetenskapsrådets definition till en särskild tvärvetenskaplig grupp. Parallellt bedöms dessa ansökningar även i den ordinarie beredningsgruppen. De bedöms efter samma kriterier som andra ansökningar om projektbidrag. Det är det vetenskapliga inom medicin- och hälsovetenskapsområdet som ska bedömas. Beredningsgruppen behöver inte ta särskild hänsyn till den redovisning om tvärvetenskaplig relevans som dessa ansökningar innehåller, då denna främst är avsedd för den tvärvetenskapliga gruppens arbete. 2 Ansökan är dock alltid begränsande, dvs en sökande kan inte beviljas fler år eller högre belopp än vad som ansökt om. 6

8 Etableringsbidrag Syftet med bidraget är att ge juniora forskare möjlighet att etablera sig som självständiga forskare. Bidragstiden är fyra år. Doktorsexamen måste ha avlagts mellan 15 mars 2009 och 15 mars Möjlighet till avräkningsbar tid finns. (Se bilaga 9). Bidrag till anställning som forskare i klinisk miljö på halvtid Syftet med bidraget är att man som kliniskt verksam ges möjlighet att bedriva forskning på halvtid parallellt med att utveckla sin kliniska kompetens. Bidraget söks av enskilda forskare som är anställda inom sjukvården (till exempel läkare, sjuksköterskor, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeuter och tandläkare). Anställningen ska kombineras med halvtidstjänst i klinisk miljö. För att kunna söka bidraget ska doktorsexamen vara högst tio år gammal vid sista ansökningsdag för utlysningen, dvs den 15 mars Möjlighet till avräkningsbar tid finns. Det finns särskilda satsningar inom psykiatri, vårdvetenskap och åldrande & hälsa vilket berör ansökningar inom alla beredningsgrupperna (se bilaga 9). Projektbidrag för utveckling av metoder för ersättning, begränsning och förfining av djurförsök (3R) Inriktningen för detta bidrag syftar till att främja utvecklingen av metoder för ersättning, begränsning och förfining av djurförsök enligt 3R-principen. Utlysningen av medlen sker efter samråd med Jordbruksverket. Bidragstiden är ett till tre år. För detta bidrag är relevans enligt 3R-principen (efter engelskans refine, reduce och replace) ett absolut krav. Vid bedömningen ska, förutom hög vetenskaplig kvalitet, relevans för minst ett av de tre r:en uppfyllas. 7

9 GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING AV ANSÖKNINGAR Granskningsprocessen I korthet innebär granskningsprocessen inom medicin och hälsa följande: Varje ansökan bereds i normalfallet av minst fem av beredningsgruppens ledamöter 3. En av dessa är utsedd till föredragande, och ansvarar därmed för att föredra ansökan vid sammanträdet samt att skriva det slutliga yttrandet. Varje granskare bedömer var och en av sina tilldelade ansökningar genom att betygssätta och rangordna den. Beredningsgruppen har ett sållningsmöte per telefon då en gallring görs. Beredningsgruppen träffas på beredningsgruppssammanträdet för att diskutera ansökningarna som är kvar efter sållning. Man enas om en gemensam betygssättning, ranking och skriftligt yttrande för dessa. Fördelning av ansökningar på beredningsgrupp och granskare Ansökningarna fördelas på granskare inom den beredningsgrupp där de får den bästa vetenskapliga bedömningen. Granskarna får tillgång till de ansökningar som de ska granska i Prisma. Varje ansökan granskas i normalfallet av minst fem ledamöter, varav en är föredragande. Ordförande läser och granskar normalt alla ansökningar. Ordförande kan identifiera situationer när extern bedömning behövs och föreslå en extern granskare. Den extern granskare ska inte ha en egen ansökan i aktuell beredningsgrupp och måste vara ojävig i förhållande till den ansökan som bedöms. Anmäla jäv Det är viktigt att alla ledamöter redan från början uppmärksammar alla jävsförhållanden. Jäv anmäls i Prisma. När alla jäv har registrerats, fördelar Vetenskapsrådets forskningssekreterare ansökningar på granskare. Fördelningen kontrolleras och godkänns sedan av respektive beredningsgrupps ordförande. Därefter påbörjas själva granskningen. Om du upptäcker jäv när du börjat granska ansökningarna under juni-augusti måste du omedelbart anmäla detta till Vetenskapsrådet via e-post till [email protected]. Vetenskapsrådets jävsregler samt hantering av jäv inom medicin och hälsa återfinns i bilaga 2 resp. 11. Det individuella granskningsarbetet Du hittar dina ansökningar i Prisma. Inför beredningsgruppens sammanträde ska varje ledamot individuellt bedöma och betygsätta de ansökningarna som hon eller han har tilldelats. Det är ansökningarnas innehåll som ska bedömas. Annan information som kan införskaffas, så kallad informell information, ska inte beaktas vare sig i det individuella granskningsarbetet eller på beredningssammanträdet. Under granskningsperioden är det viktigt för gruppens medlemmar att inte diskutera det individuella granskningsarbetet med varandra. Frågor om arbetet kan ställas till beredningsgruppens ordförande, dess handläggare, beredningssamordnaren, koordinatorn eller huvudsekreteraren. I Prisma anger du dina betyg och rangordnar varje ansökan du granskar. Varje bidragsform bedöms för sig utan jämförelse med andra bidragsformer. Ansökningar kan flyttas mellan beredningsgrupper och byta granskare inom en beredningsgrupp p.g.a. sent rapporterade jäv. Den aktuella sammanställningen över dina ansökningar i Prisma är dock alltid den korrekta. 3 Vissa undantag kan förekomma för särskilda bidragsformer 8

10 Du kan ha rollen som föredragande eller granskare för en ansökan. Den som är föredragande får uppgiften att fylla i ett Förslag till yttrande i Prisma och de som är granskare fyller i ett Omdöme. Observera att all text ska skrivas på engelska så att ni kan läsa varandras texter på beredningsgruppens sammanträde. Ansökningar om projektbidrag inom naturvetenskap och teknik (NT), humaniora och samhällsvetenskap (HS) och utbildningsvetenskap (UV) som motiverat att de är tvärvetenskapliga och inbegriper medicin och hälsa kan komma att tilldelas dig som granskare. Dessa ansökningar går för samråd i medicin och hälsa s (MH) beredningsgrupper. Det är det vetenskapliga inom medicin- och hälsovetenskapsområdet som ska bedömas. Ange dina betyg och rangordna dessa ansökningar separat. Dina betyg, omdömen och förslag till yttranden måste vara Vetenskapsrådet tillhanda senast två veckor innan beredningsgruppssammanträdet. Exakt datum som gäller för din beredningsgrupp hittar du i Prisma. Sållningsmöte För att ge utrymme för beredningsgruppen att på sitt sammanträde diskutera ansökningar som håller hög kvalitet och har en rimlig chans att bli finansierade gallras ett antal ansökningar innan mötet i form av s.k. sållning. Efter att du lämnat dina omdömen, senast givet datum som du hittar i Prisma, sammanställs dessa till en preliminär rankningslista som delges gruppen. Vid ett telefonmöte ca en vecka innan det ordinarie mötet ska gruppen gemensamt under ordförandens ledning komma överens om vilka ansökningar som inte ska bli föremål för vidare diskussion och därmed avslås. Sållade ansökningar kommer inte att få ett individuellt skriftligt yttrande utan enbart det sammanfattande betyget som gruppen kommer fram till på sållningsmötet. Processen beskrivs i mer detalj i bilaga 10. Beredningsgruppssammanträdet Vid beredningsgruppssammanträdet diskuteras och bedöms varje ansökningan var för sig per respektive bidragsform i diarienummerordning, förutom de ansökningar som sållats bort, enligt nedan: Projektbidrag: Gruppen ska enas om en gemensam bedömning av den vetenskapliga kvaliteten och eventuell relevans för ansökningarna (gäller 3R). En rankinglista ska sedan upprättas över de ansökningar som faller inom ramen för den beräknade beviljandegraden plus ytterligare 10 procentenheter. Denna rankinglista ligger som underlag för ämnesrådets beslut. Etableringsbidrag: Gruppen ska enas om en gemensam bedömning av den vetenskapliga kvaliteten, liksom nominering av sina främsta kandidater (minst 2 st och max 20 % av gruppens ansökningar om etableringsbidrag kan nomineras) till en övergripande panel kallad Etableringspanelen. Nominerade ansökningar ska inte rangordnas. Etableringspanelen gör sedan en bedömning av den sökandes potential att bli en framstående yngre forskare och en rankinglista. Rankinglistan ligger som underlag för ämnesrådets beslut. Bidrag till anställning som forskare på halvtid i kliniskmiljö: Gruppen ska enas om en gemensam bedömning av den vetenskapliga kvaliteten. Gruppen nominerar sedan sina främsta kandidater till en övergripande panel kallad Anställningsgruppen. Dessa ska vara rangordnade. Anställningsgruppen rekommenderar sedan bifall för upp till 6 ansökningar, en rekommendation som ligger som underlag för ämnesrådets beslut. Projektbidrag från andra ämnesområden (NT, HS, UV) som motiverat att de är tvärvetenskapliga och inbegriper medicin och hälsa: För dessa ansökningar ska gruppen enas om en gemensam bedömning av den vetenskapliga kvaliteten inom medicin och hälsovetenskapsområdet. Ingen rangordning ska göras. Föredragande rekommenderas att färdigställa sina yttranden i Prisma direkt under sammanträdet för att förenkla arbetsuppgiften. Yttrandena ska skrivas på engelska och representera gruppens gemensamma bedömning. 9

11 Efter beredningsgruppsammanträdet Föredragande som inte färdigställt sina yttranden i Prisma under sammanträdet har upp till en vecka på sig att färdigställa yttrandena och skicka dem vidare i Prisma till ordföranden. Beredningsgruppens ordförande granskar alla yttranden och ger slutligt godkännande till Vetenskapsrådet upp till två veckor efter sammanträdet. Tiden varierar beroende på när i tid beredningsgruppens sammanträdde ligger. Vid rådsberedningen den 5 oktober sammanträder beredningsgruppernas ordförande och följer upp årets beredning. Ansökningar inskickade av ledamöter i Vetenskapsrådets styrelse, ämnesråd, råd och kommittéer Ansökningar inskickade av ledamöter i Vetenskapsrådets styrelse, ämnesråd, råd och kommittéer granskas alltid i två paneler och eventuellt av externa granskare för att minska risken för positiv eller negativ särbehandling. En s.k. jävsgrupp väger samman beredningsgruppernas och de externa granskarnas bedömningar och presenterar sina rekommendationer på rådsberedningen. Bidragsbeslut ÄR-MH sammanträder i slutet av oktober och fattar beslut om finansiering av bidrag som utlysts inom medicin och hälsa. Fram till det att ÄR-MH fattat sitt beslut och detta offentliggjorts får inga uppgifter om beredningens utfall yppas. När beslut offentliggjorts ska förfrågningar eller eventuella klagomål rörande granskningsprocessen hänvisas till huvudsekreteraren. I de fall ärendet rör arbetet i beredningsgruppen eller en ämnesspecifik fråga kontaktar huvudsekreteraren beredningsgruppens ordförande vid behov och ber om synpunkter innan ärendet besvaras. Återrapportering från beredningsgruppen Beredningsgruppernas erfarenhet av de behandlade ansökningarna är ett viktigt verktyg i Vetenskapsrådets arbete. Grupperna ombeds därför återrapportera från sitt arbete till ÄR-MH gällande ett antal punkter: Jämställdhetsaspekter i beredning och utfall. Identifierade resursbehov eller dylik inom området som underlag för strategiska budgetöverväganden av ämnesrådet (undantaget beredningsgrupp 3R). Beredningsgruppens sammansättning och kompetenser etc. Ordförande klassar samtliga ansökningar inom projektbidrag och etableringsbidrag enligt Health Research Classification System. (Ej beredningsgrupp 3R) Eventuellt andra aspekter. Bedömningskriterier och betygsskala Granskningen i Prisma ska göras med utgångspunkt i fyra baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet vilka specificieras nedan. Dessa fyra baskriterier är tänkta att återge en ansökans kvalitetsprofil. Ett syfte med att särskilja flera bedömningskriterier är att påminna granskaren om att göra en allsidig bedömning. Bedömningen av basskriterierna ska vägas samman till ett sammanfattande betyg för vetenskaplig kvalitet. Eventuella tilläggskriterier kan också förekomma beroende på bidragsform. Beskrivning av baskriterier Beskrivningarna av baskriterierna är anpassade att kunna användas för alla nu aktuella bidragsformer inom medicin och hälsa. Därigenom underlättas arbetet när olika bidragsformer ska beredas av en och samma 10

12 beredningsgrupp och granskare. Beskrivningarna är inte avsedda att vara heltäckande. Observera att CV och publikationslista för eventuella medverkande forskare enbart ska användas för att bedöma om huvudsökande har den komplementära expertis som behövs i gruppen för genomförandet av forskningsprojektet. Guiding questions: Novelty and originality Nytänkande och originalitet Can the project be regarded as unconventional? Does it challenge prevalent opinions or practice? Is there potential for the creation of new knowledge, exciting new ideas and approaches, directions for research and understanding of health and illness? Does the project include use of novel technologies/methodologies, or innovative application of existing methodologies/technologies in new areas? Scientific quality of the proposed research Projektets vetenskapliga kvalitet Is the project scientifically significant? Does the overall design of the project, its research questions and hypotheses meet the standards of highest quality? Are the scientific/intellectual merits of the proposed research clear, convincing and compelling? Does the proposed project have the character of thoroughness, e. g. in its definition of the problem and proposed solutions, and its review of the state of the art? Are the proposed research methods, infrastructures, equipment and fieldwork appropriate? Especially for Starting Grants: Does the applicant show the ability to formulate a scientific question that is clearly independent of the research the applicant has performed as a doctoral student and postdoc? Merits of applicant(s) Sökandes kompetens Does the applicant have sufficient research experience, expertise, level of independence and scientific network for implementation of the proposed project? Of what merits are the applicant s academic qualifications and achievements, in relation to his or her career stage and active time for research? Of what merits are the applicant s previous publications and other scientific achievements in relation to his or her career stage and active time for research: do these show a distinct and independent line of research, or in case of a researcher in his/her early career, the potential of such? Focus is on the most relevant and important reports, with emphasis on quality rather than quantity Is there appropriateness of the team members, if applicable, in terms of availability and complementarities of all the relevant expertise, and in how the different roles and responsibilities are distinguished? Is there ability to successfully disseminate research findings? Especially for Starting Grants: Has the applicant shown the ability to work independently? Has the applicant shown the ability to work in new (international) research environments, for instance during postdoctoral work? Feasibility Genomförbarhet Is the general design, including time schedule, optimal for implementing the proposed project? Does the project include the availability and accessibility of relevant personnel, skills, equipment, facilities/infrastructures and other necessary resources? Are materials, patients and methods adequate and well adapted to the hypothesis or research question? Is the environment suitable for carrying out the proposed research? 11

13 Betygsskalan Den allsidiga bedömningen görs genom den för Vetenskapsrådet gemensamma betygsskalan. En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra bedömningskriterierna, samt användas som ett sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på en tregradig skala. Skalstegens definitioner ges i rutan nedan. Betygen används inte som en mekanisk metod för medelsfördelning. Betygsskalan OUTSTANDING / Enastående 7 Exceptionally strong (application) with neglible weaknesses/ Exceptionellt stark (ansökan) med försumbara svagheter EXCELLENT / Utmärkt 6 Very strong (application) with negligible weaknesses / Mycket stark (ansökan) med försumbara svagheter VERY GOOD TO EXCELLENT / Mycket bra till utmärkt 5 Very strong (application) with minor weaknesses / Mycket stark (ansökan) med mindre svagheter VERY GOOD / Mycket bra 4 Strong (application) with minor weaknesses / Stark (ansökan) med mindre svagheter GOOD / Bra 3 Some strengths, but also moderate weaknesses / Vissa styrkor men också vissa svagheter WEAK / Svag A few strengths, but also at least one major weakness or several minor weaknesses / 2 Några styrkor men åtminstone en större svaghet eller ett flertal mindre svagheter POOR/Dålig Very few strengths and numerous major weaknesses / 1 Mycket få styrkor och ett flertal större svagheter INSUFFICIENT/Otillräcklig Information necessary for grading is lacking / Information för att bedöma saknas För Genomförbarhet Feasibility: FEASIBLE/Genomförbart 3 PARTLY FEASIBLE/Delvis genomförbart 2 NOT FEASIBLE/ Ej genomförbart 1 INSUFFICIENT/Otillräcklig (Information för att bedöma saknas) För Relevance Relevans: RELEVANT/Relevant 3 SOME RELEVANCE/Viss relevans 2 NOT RELEVANT/ Ej relevant 1 INSUFFICIENT/Otillräcklig (Information för att bedöma saknas) 12

14 Sammanvägning till det Sammanfattande betyget De fyra baskriterierna ska tjäna som bedömning av enskilda komponenter och inte som poäng som summeras mekaniskt till det sammanvägda betyget för ansökans vetenskapliga kvalitet. Det sammanfattande betyget ska alltså inte vara ett medelvärde eller en summering av delbetygen. Granskaren, och i förlängningen panelen, måste i varje enskilt fall ta ställning till vilken kvalitet som en ansökan uppnår i ett helhetsperspektiv. I normalfallet kan dock inte en starkt positiv bedömning av endast ett kriterium väga upp för en ansökans övriga svagheter vid en sammanvägning. I relevanta fall kan sammanvägningen till det sammanfattande betyget innefatta viktning av ett (eller flera) baskriterier. I normalfallet ska fokus vara på bedömningen av baskriteriet Projektets vetenskapliga kvalitet i det sammanfattande betyget. För bidragsformen Bidrag till anställning som forskare i klinisk miljö halvtid ska bedömningen av baskriteriet Sökandes kompetens dock ha tyngre vikt i det sammanfattande betyget. Tilläggskriterium Scientific rapport Vetenskaplig rapport Tilläggskriteriet Scientific rapport Vetenskaplig rapport ska enbart användas för ansökningar vars projektledare har ett pågående projektbidrag inom medicin och hälsa, för vilket Vetenskapsrådets utbetalning av beviljade medel pågår till och med 2016 och ska vägas in i det sammanfattande betyget. Den sjugradiga betygsskalan ska tillämpas. Guiding questions: Does the project, during the previous grant period, contribute to an increase in knowledge in the field of medical and health research? What is the importance and quality of the scientific achievements and results? Relevance Relevans (används inom beredningsgruppen 3R) Tilläggskriteriet Relevance Relevans används i beredningsgruppen 3R för den särskilda utlysningen Projektbidrag för utveckling av metoder för ersättning, begränsning och förfining av djurförsök. Tilläggskriteriet Relevance Relevans ska inte vägas in i det sammanfattande betyget utan ska vägas in i en ansökans prioritering relativt andra. En ansökan kan alltså vara av hög vetenskaplig kvalitet, men av låg relevans och vice versa. Guiding question: Does the proposed project match to the relevance criteria stated in the description of the call /special area? Rankning av projektbidragsansökningar Rangordningen ska vara ett komplement till betygsättningen när beredningsgruppens ansökningar jämförs med varandra. Granskaren rangordnar alla sina lästa och bedömda ansökningar inom respektive bidragsform, dvs ansökningar om projektmedel för sig, ansökningar om etableringsbidrag för sig osv. För utförliga instruktioner om hur du rankar i Prisma se Användarstödet. Där ansökningar är av jämförbar kvalitet är det särskilt viktigt att beakta jämställdhetsaspekter avseende underrepresenterat kön. Rankningen ska ske så sent som möjligt i granskningsarbetet då förändringar kan ske i fördelningen av ansökningar inom gruppen, vilket kan påverka antalet tilldelade ansökningar, och därmed rankning, för varje beredningsgruppsledamot. Rankningen ska inlämnas vid samma datum som betygsättning, vanligtvis två veckor innan sammanträdet. Se Prisma för exakta tider. Alla granskares individuella rankningar av sina ansökningar vägs samman till en preliminär gemensam rangordning per bidragsform. Den preliminära rangordningen ska i första hand vara en hjälp vid 13

15 beredningsgruppens sållningsmöte och ska inte användas som underlag för slutligt rankning och prioritering vid beredningsgruppsmötet. Riktlinjer för skriftliga yttranden Som är föredragande på en ansökan skriver du ett förslag till yttrande i Prisma. Förslag till yttrande ska inlämnas vid samma datum som betygsättning, vanligtvis två veckor innan sammanträdet. Se Prisma för exakta tider. Under beredningsgruppens sammanträde ska gruppen sedan enas om en gemensam betygssättning av de fyra baskriterierna och det sammanfattande betyget, liksom eventuella tilläggskriterier, för de ansökningar som behandlas på mötet 4. Som föredragande är du ansvarig för att formulera om ditt förslag till yttrande så att det sammanfattar beredningsgruppens kvalitetsbedömning i det gemensamma yttrandet. Yttrandet ska innehålla både betyg och skriftlig motivering för såväl baskriterier som det sammanfattande betyget 5. I Prisma skickar du yttrandet till ordförande som gör en genomgång av och godkänner yttrandena i Prisma. Beredningsgruppens forskningssekreterare gör en kontroll att yttrandets innehåll överensstämmer med Vetenskapsrådets riktlinjer. Om eventuella omfattande redigering identifieras görs dessa av dig som föredraganden. Både förslag till yttranden och yttranden ska du skriva på engelska. Yttrandet blir en offentlig handling och skickas till den sökande efter att ÄR-MHs beslut i oktober har expedierats. Generella råd och rekommendationer: Yttrandet är främst till för den sökande och ska hjälpa denne att förstå grunderna för beredningsgruppens vetenskapliga kvalitetsbedömning och betygsättning. Det är därför viktigt att sakligt analysera ansökans huvudsakliga styrkor och svagheter. Försök att identifiera strukturella och metodiska problem, om sådana finns. De skriftliga yttrandena måste överensstämma med gruppens betygssättning. Återkoppla med fördel till betygsskalans definitioner i motiveringarna. En projektansökan som får t ex betyg 4 ( stark ansökan med vissa svagheter ) ska också ha ett skriftligt yttrande som lyfter fram vad som gör projektet starkt och vilka svagheter gruppen ser. Det vanligaste misstaget är ett alltför positivt yttrande som inte identifierar några svagheter, trots att ansökan uppnått ett lägre betyg och inte finansieras. Yttrandet ska inte innehålla omfattande referat av den forskning som beskrivs i ansökan. Innehållet snarare än textens omfattning är väsentligt. Alltför summariska beskrivningar kan dock försvåra för den sökande att förstå beredningsgruppens bedömning. Yttrandet ska inte innehålla kvantifierbara data, exempelvis exakt antal publikationer, liksom bibliometriska mått. Yttrandet ska inte innehålla förslag till finansieringsbelopp, inte heller rekommendationer om att avslå eller bevilja en ansökan. Granskaren bör undvika att omnämna personuppgifter liksom kön och ålder i yttrandet. Om en sammanvägd kompetensbedömning gjorts av flera personer i ansökan, bör detta framgå. Om avvikelser från de generella instruktionerna för ansökan (t ex forskningsprogrammets längd eller publikationslistans omfattning) vägts in i bedömningen av ansökan kan detta kommenteras i yttrandet. Yttrandet avges från hela beredningsgruppen och ska därför inte referera till den individuelle granskaren ( In my opinion, I think... etc.) Kommentarer om att en ansökan inte hör hemma i eller passar för beredningsgruppen, eller Vetenskapsrådet, ska inte förekomma i yttrandet. 4 För ansökningar som sållas ska gruppen enbart enas om ett gemensamt sammanfattandebetyg. 5 För de ansökningar som gallras i sållningsprocessen kommer dock inte ett individuellt skriftligt yttrande att sparas eller skickas till den sökande. 14

16 Att avvisa ansökningar av formella skäl En ansökan kan avvisas av formella skäl, vilket innebär att den avvisas från vidare beredning utan att bli kvalitetsbedömd eller betygsatt. När detta sker syns den avvisade ansökan inte längre i Prisma. För att en ansökan ska avvisas av formella skäl krävs ett myndighetsbeslut. Ett ämnesråd, eller en beredningsgrupp, ska därför inte själv besluta om att avvisa en ansökan av formella skäl. Om en granskare under bedömningsarbetet identifierar anledningar till att en ansökan bör avvisas av formella skäl har han eller hon dock ett ansvar att påtala detta för beredningsgruppens handläggare, som sedan övertar ansvaret för att hantera ärendet vidare. 15

17 ÖVERSIKTLIG TIDSPLAN FÖR BEREDNINGSARBETET Sista ansökningsdag Jävsanmälan (Prisma) Ordförandemötet Beredningskonferens Ansökningarna tillgängliggörs Granskning och betygsättning Sista datum för inrapportering i Prisma Sållningsmöten (per telefon) Beredningsgruppsmöten Färdigställande av yttranden 15 mars 24 mars-8 april 11 maj 12 maj juni juni-aug 2 v innan BG-möte 1 v innan BG-möte aug-sept 1 v efter BG-möte Rådsberedning (sammanträde med beredningsgruppernas ordförande) 5 oktober Beslutsmöte ämnesrådet för medicin och hälsa Offentliggörande av beslut 20 oktober slutet av okt och framåt 16

18 Tider för individuella beredningsgrupper A1 Rörelseorganens sjukdomar, oral hälsa och käkens sjukdomar A2 Rörelseorganens sjukdomar, anestesiologi och radiologi B1 Endokrinologi/metabola sjukdomar, gynekologi och reproduktion/ perinatalforskning B2 Endokrinologi/medabola sjukdomar inkluderande gastrointestinala sjukdomar C1 Infektion C2 Infektion, luftvägarnas sjukdomar, allergi inkluderande hudsjukdomar D1 Neurologi D2 Neurologi och psykiatri D3 Neurologi inkluderande sinnersorgan E1 Hjärt-kärlsjukdomar, urogenitala sjukdomar, transplantation, blodsjukdomar E2 Hjärt-kärlsjukdomar, urogenitala sjukdomar och transplantation F1 Grundläggande sjukdomsmekanismer: Molekylär, cellulär och biokemisk inriktning F2 Grundläggande sjukdomsmekanismer: Molekylär, cellulär och biokemisk inriktning F3 Grundläggande sjukdomsmekanismer: Molekylär, cellulär och biokemisk inriktning G1 Folkhälsa G2 Folkhälsa H1 Vårdforskning H2 Vårdforskning 3R Projektbidrag för utveckling av metoder för ersättning, begränsning och förfining av djurförsök sept sept 31 aug-1 sep 31 aug-1 sep 31 aug-1 sep 31 aug-1 sep 7-8 sept 7-8 sept 7-8 sept sept sept aug aug aug sept sept sept sept sept 17

19 BILAGA 1. KORT OM VETENSKAPSRÅDET Vetenskapsrådet är Sveriges största finansiär av forskning. Myndigheten finansierar drygt en tiondel av lärosätenas forskning; bara de direkta statsanslagen står för en större andel. Vetenskapsrådet ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Till största delen handlar det om grundforskning. En betydande del av Vetenskapsrådets finansiering består av stöd till vetenskapliga projekt där forskare själva formulerat frågeställningar och utarbetat metoder för att besvara dessa. För att underlätta forskares karriärutveckling och deras möjligheter att röra sig inom forskarvärlden ger myndigheten också karriärstöd. Dessutom finansieras forskningsinfrastruktur, forskningsmiljöer, forskarskolor, olika former av samverkan samt medlemskap i flera internationella organisationer och större forskningsanläggningar. Förutom forskningsfinansiering, ansvarar Vetenskapsrådet också för kommunikation om forskning och forskningsresultat. Myndigheten har även i uppgift att göra forskningspolitiska analyser, ge regeringen råd i forskningspolitiska frågor och att utvärdera forskning. Vetenskapsrådets vision för verksamheten är att ha en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och därmed bidra till samhällets utveckling. 6,4 miljarder till forskning 2015 Under 2015 utbetalade Vetenskapsrådet 6,4 miljarder kronor i stöd till i huvudsak grundforskning inom samtliga vetenskapsområden och till forskningsinfrastrukturer. En stor del av forskningsstödet går till projekt som har föreslagits av forskarna själva, så kallad forskarinitierad forskning. 18

20 Sakkunniggranskning Vetenskapsrådet förordar sakkunniggranskning (peer review) som den bästa metoden att bedöma vetenskaplig kvalitet. Forskarsamhällets förtroende för Vetenskapsrådet bygger på att granskningen genomförs på ett kunnigt, sakligt, opartiskt och transparent sätt. Sammanlagt medverkade 769 forskare som ledamöter i beredningsarbetet år procent av dessa beredningsgruppsledamöter var knutna till lärosäten utanför Sverige. Vetenskapsrådets styrning och organisation Vetenskapsrådet är en myndighet under utbildningsdepartementet. Vetenskapsrådet leds av en styrelse med en generaldirektör som myndighetschef. Vetenskapsrådets styrelse har ett övergripande ansvar för den samlade verksamheten och beslutar i principiella och strategiska forskningsfrågor inom de ramar som riksdag och regering har angett. Sex av ledamöterna utses genom val i en elektorsförsamling, som i sin tur är utsedd av universitet och högskolor. Ordföranden och övriga två styrelseledamöter, utses av regeringen. Under styrelsen lyder ämnesråden för humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa respektive naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer och kommittéerna för utbildningsvetenskap, konstnärlig forskning respektive utvecklingsforskning. Dessutom finns kommittéer för klinisk behandlingsforskning och för nationell samordning av kliniska studier. Merparten av ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer utses av forskarsamhället. Precis som vid valet av styrelseledamöterna sker detta genom elektorsval. En del ledamöter utses av Vetenskapsrådets styrelse och ytterligare några av regeringen. Generaldirektören svarar inför styrelsen för att den löpande verksamheten bedrivs enligt givna direktiv och riktlinjer. Myndigheten har cirka 170 anställda. Vid Vetenskapsrådet finns fyra avdelningar: avdelningen för forskningsfinansiering, avdelningen för forskningspolitik, avdelningen för forskningens infrastruktur samt kommunikationsavdelningen. Läs mer i Vetenskapsrådets instruktion. 19

21 BILAGA 2: JÄVSPOLICY VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE, PROTOKOLL NR. 2, 2014 BILAGA 1 Vetenskapsrådets jävspolicy Beslutad Varför har Vetenskapsrådet en jävspolicy? Jävspolicyn är ett viktigt verktyg för säkerställande av den objektivitetsprincip som är grundlagsfäst och som innebär att myndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet och beakta allas likhet inför lagen. Den syftar till att förhindra intressekonflikter för företrädare för myndigheter som gör att företrädarens objektivitet kan ifrågasättas. Jävspolicyn är alltså betydelsefull för rättsskyddet men också viktiga för allmänhetens förtroende för myndigheten. Vetenskapsrådet skiljer sig från många andra myndigheter då merparten av ledamöterna i de beslutande och granskande organen är aktiva forskare, valda av forskarsamhället som också direkt berörs av myndighetens fördelning av forskningsmedel. Ansökningsberedningen inbegriper vidare en rad delsteg som potentiellt kan påverka slutresultatet, bl.a. kontroll av formella villkor, beslut om att avföra ansökan, fördelning av ansökningar på beredningsgrupper och granskare, enskild granskning, granskning i beredningsgrupp, beslut, genomförande av beslut och hantering av klagomål. Vetenskapsrådet genomför därtill utvärderingar, utser ledamöter till externa organ, utför strategiarbete, svarar på remisser, deltar i kommunikationsinsatser m.m. Delar av detta arbete sker genom s.k. peer review, där sakkunniga inom ett visst forskningsfält gör bedömningar av bl.a. ansökningar inom samma fält. För att inte äventyra rättssäkerheten eller rubba allmänhetens förtroende för myndigheten är det viktigt att allt arbete vid myndigheten utförs på ett sätt som förutom att förhindra klara jävssituationer också tar hänsyn till oklara och känsliga situationer. Ansvaret för att jävspolicyn följs ligger dels på myndigheten, men också på den enskilda handläggaren. Begreppet handläggare gäller härvid i vid bemärkelse och omfattar alla inom myndighetens organisation som kan påverka ett ärendes utgång. Det innebär att såväl tjänstemän, utnämnda granskare som valda ledamöter omfattas. 2. Vad är jäv? Bestämmelser om jäv finns i förvaltningslagen (1986:223) I 11 förvaltningslagen som Vetenskapsrådet i egenskap av statlig myndighet lyder under anges att den som ska handlägga ett ärende är jävig bland annat; om saken angår honom själv eller hans maka, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående. Så kallat sakägar-, intresse- eller släktskapsjäv, eller om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Så kallat delikatessjäv. 3. Verkan av jäv I 12 förvaltningslagen beskrivs verkan av jäv. Där anges; att den som är jävig inte får handlägga ärendet, att den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne självmant ska ge det till känna, och att myndigheten om det uppkommit en fråga om jäv mot någon snarast ska besluta i jävsfrågan. 20

22 Huvudregeln är alltså att den som är jävig varken får vidta någon förberedande åtgärd eller delta i ärendets avgörande. Det är därför angeläget att en handläggare, oaktat jävsgrund och vid samtliga beredningssteg undviker att handlägga de ansökningar för vilka jäv konstaterats. Vidare ska den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne självmant berätta det. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon ska Vetenskapsrådet snarast besluta i jävsfrågan. 4. Situationer som kan utgöra jäv Följande situationer utgör en särskild risk för jäv och/eller kan uppfattas som tveksamma ur förtroendesynpunkt. Den enskilda situationen måste bedömas utifrån såväl arten som omfattningen av förhållandena och tiden den fortgått. Följande situationer utgör normalt jäv; när en handläggare i ett visst ärende samtidigt i ett annat sammanhang står i ett beroendeförhållande till en sökande/medverkande. Ett exempel är om den sökande/medverkande har uppdrag som utvärderare av handläggarens kompetens, bidragsansökan, institution eller ämne, när en handläggare har ett pågående eller nyligen avslutat nära samarbete, till exempel i form av lärareller elevförhållande, eller gemensamt bedriven forskning med en sökande/medverkande. Ett doktorandhandledarförhållande bedöms som en jävssituation oavsett hur lång tid tillbaka samarbetet ägt rum, vid uppenbar vänskap, ovänskap eller meningsskiljaktighet, vid beroendeförhållande av ekonomisk art, och vid chefs-/medarbetarförhållande. I följande situationer råder risk för jäv; vid gemensamt författarskap av böcker och artiklar. Som riktlinje bör handläggning undvikas vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under den senaste 5-årsperioden. En gemensam artikel eller ett gemensamt kapitel i redigerad bok kan vara tillräckligt för att utgöra samproduktion. Även samproduktion längre tid tillbaka än fem år kan utgöra en jävssituation. Avgörande är om det i professionell mening förekommit ett nära samarbete, vilket får bedömas från fall till fall, när en handläggare tillhör samma institution (särskilt små och medelstora) eller motsvarande självständig ekonomisk enhet som en sökande/medverkande, och när någon är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma om att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. 5. Förebyggande av jävsituationer Följande riktlinjer används vid Vetenskapsrådet för att förebygga jävsituationer. Ansökningar bör på ett tidigt stadium tillkännages handläggare inom relevanta ämnesråd, kommittéer och beredningsgrupper med en anmodan om att handläggare anmäler eventuella jäv. När beredningsgrupper utses och när ansökningar fördelas ska jävsfrågor uppmärksammas och jävsituationer undvikas. I vissa fall kan detta ske genom att beredningsgrupper utses först efter att ansökningar inkommit eller att en ansökan flyttas till en annan grupp. Handläggare som riskerar att vara jäviga utses inte till förslagsställare för en ansökan. Handläggare som riskerar att vara jäviga är inte med när en ansökan behandlas i beredningsgruppen. Även vad gäller medverkande bör eventuella jävsförhållanden i så stor utsträckning som möjligt beaktas. Med medverkande avses de forskare som har en avgörande eller central roll för den föreslagna forskningens genomförande. Handläggare som inte själva har för avsikt att söka bidrag eller medverka vid ansökan under den tid de fungerar som handläggare rekryteras i så stor utsträckning som möjligt. Även vid kollektiv handläggning av ärenden, dvs. samtidig handläggning av flera ärenden, till exempel då ett ämnesråd samtidigt beslutar om ett större antal ansökningar enligt en prioriteringslista från en beredningsgrupp, bör hänsyn i så stor utsträckning som möjligt tas till eventuella jävsförhållanden. 21

23 Ansökningar om forskningsstöd från ledamöter i styrelse, ämnesråd, råd, kommittéer och beredningsgrupper bereds inte i den grupp där ledamoten är ordförande, ledamot eller observatör. Detta gäller då ledamot är sökande såväl som medverkande. 6. Hantering av jäv Ovanstående riktlinjer kan inte alltid förhindra att jävsituationer uppstår. Vanliga situationer är; då en råds-, kommitté- eller styrelseledamot söker bidrag, eller då en ansökan faller inom ett starkt specialiserat område där det inte går att finna ledamöter i beredningsgrupper som inte står i en särskild relation till den sökande. I dessa fall ska skriftliga yttranden inhämtas från minst två utomstående sakkunniga. Vid en jävsituation ska följande åtgärder vidtas när ett ärende handläggs: Den som är jävig ska lämna lokalen. Detta gäller under hela handläggningsprocessen. Jävsförhållanden, alltså både när jäv föreligger och då jäv prövats men inte ansetts föreligga, ska dokumenteras under hela handläggningsprocessen. Om ett möte inte protokollförs ska likväl jävsprotokoll föras. 7. Kommunikation av jävspolicyn Frågor och diskussioner om jäv kan uppkomma inom hela Vetenskapsrådets verksamhet. Det är därför angeläget att alla handläggare är väl informerade om Vetenskapsrådets jävspolicy. För att säkerställa det bör; alla nyanställda informeras om Vetenskapsrådets jävspolicy och diskutera innebörden av den som en del av introduktionen till arbetet, handläggare involverade i ansökningsberedningen beredas tillfälle att diskutera jäv och de aktuella hanteringsordningarna före och efter ansökningsberedningen för att få fram synpunkter på hur arbetet kan förbättras, jävspolicyn finnas med i beredningshandböckerna, jävspolicyn kommuniceras till ämnesråd, råd, kommittéer, beredningsgruppsordförande och beredningsgruppsledamöter, hanteringsordningar för bidrag som bereds helt eller delvis utan koordinering av ämnesråd eller kommittéer inbegripa jävshantering, utsedd tjänsteman ha en central roll i kommuniceringen av jävspolicy i beredning som helt eller delvis genomförs utanför den del av beredningen som koordineras av ämnesråd eller kommittéer, det vid beredningsgruppsmötena informeras om att man närsomhelst kan ta upp en fråga om jäv till diskussion, och chefsjuristen på ett övergripande plan vara ansvarig för myndighetens hantering av jävsfrågor. 8. Giltighet Denna jävspolicy träder ikraft den 1 maj 2014 och gäller tills vidare. Den ersätter därmed tidigare beslutade jävsregler. 22

24 BILAGA 3. VETENSKAPSRÅDETS JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE PROTOKOLL NR 2, 2014 BILAGA 2 1. Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Beslutad Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhets- område. Strategin för att utföra denna uppgift är att sträva efter jämställdhet i hela myndighetens verksamhet. Vetenskapsrådet ställer upp följande operationella mål. Vetenskapsrådet ska 1) uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper, 2) vidmakthålla att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland de potentiellt sökande forskarna, 3) ha samma beviljandegrad 6 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen 7, 4) inkludera ett jämställdhetsperspektiv i varje analys och utvärdering där så är möjligt, 5) integrera jämställdhetsperspektivet i myndighetens externa kommunikation. Styrelsen har ansvaret för att Vetenskapsrådets strategi genomförs. För att målen ska uppnås krävs insatser av hela myndigheten, inklusive ämnesråd, råd och kommittéer. 8 Där inget annat anges, ansvarar generaldirektören för att jämställdhetsarbetet drivs framåt. Inledning Denna strategi avser Vetenskapsrådets verksamhet som forskningsfinansiär. Arbetet med att åstadkomma jämställdhet inom Vetenskapsrådet som myndighet behandlas i en särskild likabehandlingsplan. Vetenskapsrådets huvuduppgift är att fördela forskningsstöd till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och som bäst främjar förnyelse. För att klara denna uppgift krävs att bedömningen av ansökningar sker på ett sakligt sätt. I en saklig bedömning ingår att den ska vara könsneutral; Vetenskapsrådet ska stödja de allra bästa forskarna oavsett om de är kvinnor eller män. Vetenskapsrådet utgår från att forskningskapacitet finns i samma utsträckning hos båda könen. Vetenskapsrådet har vidare som utgångspunkt att forskningen gagnas av att både kvinnor och män deltar och bidrar med sin kompetens och sina erfarenheter. Jämställdhet är också en rättvisefråga. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forska och göra karriär som forskare. För att uppnå jämställdhet inom Vetenskapsrådets verksamhetsområde krävs långsiktigt och uthålligt arbete och kontinuerlig uppmärksamhet på att vunna framsteg i jämställdhetshänseende inte går förlorade. Myndigheten ska fortlöpande följa upp och analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv samt 6 Med beviljandegrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av samtliga inkomna ansökningar från kvinnor respektive män. 7 Måluppfyllelsen måste självfallet bedömas med avseende på ett tillräckligt stort antal beslut. 8 Här avses ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ämnesrådet för medicin och hälsa, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer, utbildnings- vetenskapliga kommittén, kommittén för konstnärlig forskning, kommittén för utvecklingsforskning och kommittén för klinisk behandlingsforskning 23

25 vidta nödvändiga åtgärder med anledning av resultaten. Vetenskapsrådet ska också informera om jämställdhetsarbetet. Därutöver ska Vetenskapsrådet ägna uppmärksamhet åt hur genusforskningens resultat kan bidra till att förbättra jämställdheten i myndighetens verksamhetsområde. Lagar, förordningar och regleringsbrev Jämställdhet mellan kvinnor och män tas upp i det juridiska regelverket, t.ex. i regeringsformen 1 kap. 2, diskrimineringslagen (2008:567), högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Statsmakternas jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv4. Detta övergripande mål har fyra delmål: (i) en jämn fördelning av makt och inflytande, (ii) ekonomisk jämställdhet, (iii) jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, (iv) mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Veten- skapsrådets verksamhet och jämställdhetsstrategi berör främst de två första delmålen. I Vetenskapsrådets instruktion (2009:975) 1 14 stadgas att Vetenskapsrådet ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. Måluppfyllelsen ska redovisas i Vetenskapsrådets årsredovisningar i enlighet med de krav som fastställs av regeringen i regleringsbrev. Processer för att nå målen Vetenskapsrådet ska analysera sin verksamhet i ett jämställdhetsperspektiv och följa upp i vilken utsträckning målen har uppnåtts. Detta ska ske årligen i samband med presentationen för styrelsen av utfallet av årets allmänna utlysning och i samband med utarbetandet av årsredovisningen. Jämställdhetsfrågorna ska diskuteras i styrelsen och i övriga delar av organisationen och behövliga åtgärder ska vidtas. Vidare ska en mer övergripande jämställdhetsanalys göras vid slutet av styrelsens treåriga mandatperiod. När en ny styrelse tillträder ska den se över jämställdhetsstrategin och vid behov besluta om förändring av strategin. I det följande beskrivs närmare hur de uppsatta operationella målen ska nås. 1. Jämn könsfördelning i Vetenskapsrådets beredningsgrupper Vetenskapsrådet ska uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper (mål 1). I detta sammanhang anses jämn könsfördelning råda i en grupp när ingetdera könet utgör mindre än 40 % av ledamöterna. Innan beredningsgrupper tillsätts, ska könsfördelningen övervägas totalt sett och inte minst med avseende på ordförandeposterna. Jämställdhetsarbetet ska vara långsiktigt. Det innebär bl.a. att inom vissa områden, där kvinnor eller män är starkt underrepresenterade bland högskolans lärare och forskare, måste Vetenskapsrådet vara uppmärksamt på att inte överutnyttja de fåtaliga kvinnorna respektive männen. Om den föreslagna sammansättningen av en beredningsgrupp, respektive förslaget till beredningsgruppsordföranden hörande till ett ämnesråd, råd eller kommitté, ligger utanför intervallet 40 % - 60 % ska detta framgå av beslutsunderlaget. I underlaget ska det också finnas en motivering för avvikelsen, där det anges vilka ansträngningar som gjorts för att få en jämn könsfördelning. Även när andra grupper tillsätts och när beslut fattas om Vetenskapsrådets representation i externa nationella och internationella organ ska jämställdhetsaspekten vägas in. 2. Kvinnors och mäns sökaktivitet Vetenskapsrådet ska bevaka att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland potentiellt sökande forskare (mål 2). Såväl kvinnliga som manliga forskare ansöker för närvarande om forskningsstöd hos Vetenskapsrådet i en utsträckning som motsvarar deras andel av dem som kan anses vara potentiellt sökande forskare. Om detta förhållande skulle ändras framöver, kommer Vetenskapsrådet att aktivt arbeta för att få in fler ansökningar från det kön som är underrepresenterat bland de sökande. 24

26 3. Samma beviljandegrad för kvinnor och män Vetenskapsrådet ska ha samma beviljandegrad 9 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till bidragsformen 10 (mål 3). Innan Vetenskapsrådet beslutar att införa en ny bidragsform eller göra en ny forskningssatsning ska effekterna på jämställdheten analyseras och överväganden göras om några särskilda åtgärder är påkallade. Analysen ska gälla jämställdheten dels vad gäller den totala nivån på forskningsstödet, dels uppdelat på bidragsform och ämnesområde. Vetenskapsrådets uppdrag att främja jämställdhet i sitt verksamhetsområde, liksom jämställdheten som en kvalitetshöjande faktor bör betonas. Utlysningstexter, bedömningskriterier och beredningsformer ska övervägas i ett jämställdhetsperspektiv. Ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer och i beredningsgrupper ska delges Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Beredningsgrupperna ska ges utbildning i jämställdhetsfrågor vid informationsmötena inför beredningsarbetet. Även övriga sakkunniga ska delges strategin, som också ska finnas på engelska. Vetenskapsrådets beredningshandböcker ska innehålla skriftliga anvisningar för beredningsgrupperna, där följande uppmärksammas: att samtliga bedömningskriterier ska vara tydliga och explicita. När utlysningar sker, ska kriterierna redovisas på Vetenskapsrådets hemsida tillsammans med anvisningarna för de sökande, att endast de "forskningsaktiva" åren ska beaktas vid bedömningen av den vetenskapliga produktionens omfattning, vilket innebär att t.ex. tid för föräldraledighet, ledighet på grund av sjukdom eller andra liknande omständigheter ska räknas bort, Handläggarna i Vetenskapsrådet ska inför varje ny beredningsomgång gå igenom ovanstående anvisningar med beredningsgrupperna. Innan en beredningsgrupp fastställer sitt förslag till bidragsfördelning ska beviljandegraden i förslaget och den genomsnittliga bidragsstorleken räknas ut för kvinnor respektive män. Huvudsekreterarna ska föredra beredningsgruppernas förslag om bidragsbeslut i ett jämställdhetsperspektiv för respektive ämnesråd, råd och kommitté och kommentera eventuella skillnader i beviljandegrad och genomsnittligt bidragsbelopp mellan kvinnor och män. Dessa föredragningar ska ske innan ämnesråd, råd och kommittéer fattar beslut. Till besluten ska bifogas respektive ämnesråds, råds och kommittés samlade bedömning av resultatet i förhållande till Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Bedömningarna ska inkludera ämnesrådets, rådets resp. kommitténs kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan, samt en plan/strategi för att komma till rätta med dem. Varje ämnesråds, råds och kommittés samlade skriftliga bedömning ska delges styrelsen. I samband med generaldirektörens och ämnesrådens, rådens, och kommittéernas presentation för styrelsen av utfallet av de årliga utlysningarna ska beviljandegraden för kvinnor respektive män anges för varje ämnesråd, råd och kommitté och varje bidragsform. Bidragens genomsnittliga storlek ska också redovisas uppdelat på kön. En sammanfattning av resultaten ska tas med i Vetenskapsrådets årsredovisning. Varje ämnesråds, råds och kommittés presentation för styrelsen ska inkludera kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan samt en plan för att komma till rätta med skillnaderna. 4 Jämställdhetsperspektiv i analyser och utvärderingar Vetenskapsrådet ska inkludera ett jämställdhetsperspektiv i varje analys och utvärdering där så är möjligt (mål 4). Ett jämställdhetsperspektiv ska ingå i varje utvärdering och analys där så är möjligt. Detta ska även gälla de PM, remissvar, diskussions- och beslutsunderlag där så är relevant och möjligt. Direkta och eventuella 9 Se not Se not 2. 25

27 indirekta konsekvenser för jämställdheten ska diskuteras i varje analys och utvärdering. I de fall ett jämställdhetsperspektiv inte bedöms relevant eller möjligt att inkludera ska detta särskilt motiveras. Jämn könsfördelning ska alltid eftersträvas i utvärderingspaneler respektive då externa skribenter eller experter anlitas. En redogörelse för hur myndigheten nått upp till målet ska årligen föreläggas styrelsen. 5 Jämställdhetsperspektiv i extern kommunikation Vetenskapsrådet ska integrera jämställdhetsperspektivet i myndighetens externa kommunikation (mål 5). I myndighetens externa kommunikation ska jämställdhetsperspektivet integreras i samtliga kommunikationskanaler; det ska, i relevanta sammanhang, tydligt framgå att Vetenskapsrådet arbetar för jämställdhet. Den externa bilden av Vetenskapsrådet ska i övrigt vara könsneutral och inte förstärka könsstereotypa bilder av exempelvis forskare eller ämnesområden. En redogörelse för hur myndigheten nått upp till målet ska årligen föreläggas styrelsen. 26

28 BILAGA 4. PRINCIPER FÖR ETIK: GODKÄNNANDEN OCH GOD FORSKNINGSSED Forskningshuvudmannen 11 har ansvar för att den forskning som bedrivs uppfyller de villkor och förutsättningar som anges i svensk lagstiftning. Den sökande (projektledaren) har ansvar för att nödvändiga godkännanden finns för den forskning som erhåller bidrag från Vetenskapsrådet. För forskning som innefattar djurförsök krävs godkännande från djurförsöksetisk nämnd, enligt djurskyddslagen (1988:534). För sådan forskning som avser människor och biologiskt material från människor och som faller under lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor krävs godkännande från prövning i en etikprövningsnämnd. För viss forskning kan ytterligare godkännanden vara nödvändiga, t.ex. för forskning om läkemedel, genmodifierade organismer eller joniserande strålning. Vetenskapsrådet förutsätter att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns för den forskning som omfattas av ansökan till Vetenskapsrådet. Godkännanden och tillstånd ska EJ skickas till Vetenskapsrådet. För ansökningar som beviljas bidrag från Vetenskapsrådet ska projektledaren och företrädare för forskningshuvudmannen bekräfta att de tar ansvar för att nödvändiga godkännanden finns då de godkänner villkoren i bidragsbeslutet. Vetenskapsrådet förutsätter att forskning som bedrivs med stöd från Vetenskapsrådet följer god forskningssed. Den sökande ska i ansökan redovisa etiska frågor som forskningen i ansökan aktualiserar och redogöra för hur de behandlas i forskningsarbetet. 11 Forskningshuvudman: en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars verksamhet forskningen utförs. Universitet eller högskola är ofta forskningshuvudman för den forskning som bedrivs med stöd av Vetenskapsrådet. 27

29 BILAGA 5. ALLMÄNNA RIKTLINJER VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE PROTOKOLL NR. 2, 2016, BILAGA 3 Riktlinjer från Vetenskapsrådets styrelse till ämnesråd, råd och kommittéer inför beredningsarbetet Styrelsen har i samband med delegering av forskningsmedel till ämnesråd, råd och kommittéer (ÄRK) fattat beslut om generella förutsättningar och riktlinjer för nyttjandet av dessa medel. Detta dokument är en utvidgning och ett förtydligande av de riktlinjerna. Vid beredning av ansökningar och inför beslut om bidrag gäller följande: Ansökningar som ligger mellan eller överlappar ämnesområden Varje ÄRK ska ta ansvar för att varje ansökan får en riktig behandling. För tvärvetenskaplig forskning har en särskild beredningsprocess fastställts. Denna beredningsprocess ska användas för ansökningar där de ingående ämnena spänner över mer än ett ämnesråds eller kommittés ämnesområden. För ansökningar som ligger i gränsområdet mot ett annat ÄRK eller där flera ÄRK kan vara berörda finns möjligheten att ta in yttrande från ledamot i beredningsgrupp där expertis finns representerad. Underlag för bedömning av ansökan ÄRK ska tillse att underlag för bedömning av ansökan är den inlämnade ansökan. Information som inte efterfrågats av Vetenskapsrådet, exempelvis rekommendationsbrev, är inte en del av ansökan och har inte något värde vid bedömning av ansökan. Om ansökan inte är utformad enligt instruktionerna så kommer det att vägas in vid bedömningen Långsiktighet och jämställdhet ÄRK ska verka för att myndigheten upprätthåller forskningsfinansieringens långsiktighet avseende den genomsnittliga stödperiodens längd och det genomsnittliga bidragsbeloppets storlek. ÄRK ska säkerställa att detta inte resulterar i att förutsättningarna för unga forskare att få forskningsmedel försämras och att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas. Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi föreskriver att samma beviljandegrad och genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen ska gälla för kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen. Jämställdhet ska användas som ett randvillkor för att prioritera ansökningar av likvärdig vetenskaplig kvalité. Innan ÄRK fattar beslut föredrar huvudsekreteraren beredningsgruppernas förslag om bidragsbeslut i ett jämställdhetsperspektiv; beviljandegrad och genomsnittligt bidragsbelopp ska beaktas i beredningsarbetets alla led. ÄRK ska presentera utfallet för inför styrelsen och där kommentarer eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan. Om jämställdhet inte uppnåtts ska en utförlig plan för att komma till rätta med skillnaderna presenteras. Hantering av budget och indirekta kostnader Vetenskapsrådets bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska omfatta medel för direkta och indirekta kostnader i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Vetenskapsrådet begär därför in uppgifter om den totala kostnaden för ett projekt, det vill säga både direkta och indirekta kostnader. ÄRK ska se till att olika nivåer för indirekta kostnader inte vägs in i bedömningen och att det görs en rimlighetsbedömning av ansökan föreslagna budget i relation till projektets genomförande. ÄRK ansvarar för att ansökningars vetenskapliga kvalitet bedöms enligt de anvisningar som ges. 28

30 Hantering av open access för ansökan till Vetenskapsrådet De forskare som beviljas stöd från Vetenskapsrådet måste publicera resultaten i webbaserade tidskrifter som tillämpar open access, eller, efter publicering i en traditionell tidskrift, deponera materialet vid publiceringstillfället i en öppen sökbar databas. Materialet ska göras öppet tillgängligt inom sex månader. För forskare som har bidrag inom utbildningsvetenskap (U) eller humaniora och samhälle (HS) gäller tillgängliggörande inom tolv månader. Gällande underlag för rapportering av forskning som helt eller delvis är finansierad av Vetenskapsrådet accepteras endast artiklar publicerade med OA. Etiska riktlinjer Varje ÄRK ska tillse att Vetenskapsrådets etikriktlinjer efterlevs vid bedömning av ansökningar. Intressekonflikter i berednings- och beslutsprocessen Vetenskapsrådets jävspolicy, beslutade av Vetenskapsrådets styrelse , ska följas under hela berednings- och beslutsprocessen. 29

31 BILAGA 6. RUTINER OCH POLICY FÖR RESOR VID VETENSKAPSRÅDET Planera ditt resande för att göra det så tids- och kostnadseffektivt som möjligt! Avtalade reseleverantörer Du som resenär beställer själv din resa. Samtliga delar av tjänsteresan, till exempel biljetter, hotellrum, hyrbil och övriga researrangemang bokas hos följande reseleverantörer, med vilka Vetenskapsrådet har avtal: American Express Business Travel Telefon Ange kund: Vetenskapsrådet Ange kundnummer: Ange referenskod och referensperson: Dessa uppgifter får du från din beredningsgrupps administratör. Vid beställning enligt ovan, skickas fakturan direkt till Vetenskapsrådet. SJ Tel: +46 (0) , tonval 1 Ange kund: Vetenskapsrådet Ange kundnummer: Ange referenskod och referensperson: Dessa uppgifter får du från din beredningsgrupps handläggare. Vid beställning enligt ovan, skickas fakturan direkt till Vetenskapsrådet. Vid beställning direkt på betalar du själv resan och tar sedan upp kostnaden i en utläggsräkning, se avsnitt Ersättning för utlägg i samband med resor. Färdmedel och färdsätt Färdsätt Du ansvarar själv för att välja det färdsätt som är mest lämpligt med hänsyn tagen till kostnad, tid, säkerhet och miljö. Av kostnadsskäl ska resor bokas så tidigt som möjligt, helst 14 dagar i förväg och om möjligt ännu tidigare. Tågresor Vid resor upp till 50 mil bokas resa med tåg i första hand, om det är möjligt med hänsyn tagen till tidsaspekter. Resor med tåg bokas i första hand i ekonomiklass både för X2000 och SJ 3000 samt övriga tåg. För bokning av MTR Express (Sthlm-Gbg och vice versa) bokas klasserna i första hand i FIX sedan FLEX. Vetenskapsrådets kundnummer ska uppges vid bokning via SJ. Singelkupé får bokas vid resa med nattåg. 30

32 Flygresor De klasser som är bokningsbara på inrikesflyg, enligt de statliga ramavtalen, är ekonomi flexibel respektive ekonomi med restriktioner (ej ombokningsbara). De sistnämnda bör bokas på resor där konferenser/program och möten är fastlagda. Flygresor i Europa ska ske i ekonomiklass. För interkontinentala resor gäller fortsatt ekonomiklass. Kontakta din handläggare på Vetenskapsrådet vid andra önskemål. Resor med egen bil Egen bil får användas om det är det billigaste färdsättet. Du får ersättning för antalet körda mil i tjänsten. Den skattefria milersättningen uppgår för närvarande till 1,85 kr per km. Resor till och från flygplats Inom Sverige ska i första hand kollektiva anslutningstransporter till/från järnvägsstation, bussterminal/ station eller flygplatser användas. Arlanda express är det snabbaste och mest miljövänliga sättet att ta sig från flygplatsen till centrala Stockholm. Resor till och från flygplatserna utgör ofta en stor andel av resans pris. Det är framförallt taxiresorna som är dyra, men genom att planera sin resa till och från flygplatsen kan kostnaden sänkas väsentligt. Flygtaxi får användas om du reser med tungt bagage. Taxiresor till och från flygplats ska alltid bokas in som delad taxi för att sänka kostnaden. Hotell Övernattning i samband med beredningsgruppsmöten arrangeras av Vetenskapsrådet enligt med de uppgifter du lämnar vid förfrågan från din beredningsgrupps administratör. Om du behöver ytterligare övernattning före eller efter beredningsgruppsmötet måste du informera oss om detta vid samma tillfälle. Ersättning för utlägg i samband med resor Blankett för utlägg i samband med resor finns på Vetenskapsrådets webplats: och ska alltid användas för utlägg som ska ersättas av Vetenskapsrådet. I utläggsräkningen, som måste vara undertecknad av dig som resenär, tas alla uppgifter upp som du haft i samband med resan. Kvitton i original samt eventuella tåg- eller flygbiljetter (e-ticket) ska bifogas för de utlägg som redovisas. Utländska belopp omräknas till aktuell valutakurs vid växlingstillfället. Skicka blanketten till din beredningsgrupps handläggare. Utlägg för mat och annan förtäring ersätts inte utav Vetenskapsrådet. Utläggsräkning avseende viss månad bör lämnas in före utgången av närmaste följande månad. Rätten till ersättning är förfallen om utläggsräkning inte har lämnats in inom ett år efter utgången av den månaden som resan genomfördes. 31

33 BILAGA 7. ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN OCH HÄLSA S SPECIFIKA RIKTLINJER FÖR BEREDNINGEN Ämnesrådet för medicin och hälsa har formulerat en programförklaring för åren och där satt upp mål och åtgärder för hur ämnesrådet bäst kan verka för utvecklingen av den svenska medicinska forskningen. De föreslagna åtgärderna ska följas upp årligen. Ämnesrådets uppgift Ämnesrådet för medicin och hälsa har ett övergripande ansvar att stimulera den främsta forskningen genom bedömning och finansiering av ansökningar rörande medicinsk forskning men också genom ett stort engagemang i frågor med långsiktig strategisk betydelse för medicin och hälsa. Genom sitt arbete ska Ämnesrådet bidra till att Vetenskapsrådet är en internationellt respekterad finansiär av grundläggande medicinsk forskning. I begreppet grundläggande forskning ryms både grundforskning och klinisk forskning. Ämnesrådets mål Ämnesrådet ska verka för: 1. ökat stöd till den kvalitativt bästa forskningen 2. att Sverige ska vara en framgångsrik forskningsnation 3. samverkan och samordning av samhällets resurser för forskning 4. bred förståelse för betydelsen av investeringar i grundläggande medicinsk forskning 5. jämställdhet och mångfald inom medicinsk forskning 6. ökad kunskap i samhället om medicinsk forskning och dess resultat Som ett led i att uppfylla sina mål har ämnesrådet för medicin och hälsafastställt följande riktlinjer för beredningsarbetet 2016: Medelbidragsnivån för projektbidrag bör inte öka från föregående år 12 ; Den beviljade bidragsperioden för projektbidrag bör vara fyra år om ej annan bidragsperiod motiveras, eller om utlysningen anger något annat 13 ; Lägsta nivån för ett beviljat projektbidrag ska vara minst 700 tkr per år, om inte utlysningen anger något annat. Beviljade belopp bör tilldelas som tre schabloner mellan 700, tkr och tkr; för etableringsbidrag i första hand tkr. 12 Medelbidragsnivån 2015 var ca 1000 tkr per år. 13 Ansökan är dock alltid begränsande, dvs en sökande kan inte beviljas fler år eller högre belopp än vad som ansökt om. 32

34 BILAGA 8. UPPGIFTER, ROLLER, ANSVAR OCH ERSÄTTNING Beredningsgruppernas ledamöter och ordförande utses av Ämnesrådet för medicin och hälsa för det aktuella årets beredningsomgång. Den aktiva förordnandetiden för en ledamot kan i normalfallet vara maximalt sex år. Efter ett uppehåll på tre år kan en person åter utses till ledamot. En ledamot som inlämnar en egen ansökan om projektbidrag kan inte delta i beredningsgrupp som hanterar samma typ av projektbidragsansökan. Ordförande utses av Ämnesrådet medan en vice ordförande utses av beredningsgruppens ordförande. Genom att acceptera deltagandet i en beredningsgrupp åtar sig ledamot och ordförande det ansvar och de uppgifter som framgår nedan. Vetenskapsrådets åtaganden gentemot beredningsgruppens ledamöter beskrivs också. 1. Ordförande i en beredningsgrupp ansvarar för - att leda beredningsgruppens granskningsarbete under hela granskningsperioden, inklusive samtliga sammanträde/n/ med beredningsgruppen; - att tillsammans med huvudsekreterare föreslå ledamöter till beredningsgruppen; - att närvara vid informationsmötet med beredningsgruppernas ordförande den 11 maj 2016; - att i samråd med Vetenskapsrådet godkänna fördelning av beredningsgruppens ansökningar inom denna; - att Vetenskapsrådets riktlinjer och policy efterföljs i alla delar av beredningsgruppens arbete; - att beredningsgruppen för varje individuell ansökan når en gemensam vetenskaplig kvalitetsbedömning och i förekommande fall rekommendation till Vetenskapsrådet; - att samtliga beredningsgruppsledamöter under sammanträdet/n/ bereds tillfälle att framföra sina synpunkter och att dessa beaktas; - att övriga uppgifter som åläggs beredningsgruppen genomförs av denna i samförstånd; - att genom sitt godkännande bekräfta att beredningsgruppens slutliga protokoll är i enlighet med beredningsgruppens gemensamma kvalitetsbedömning och i förekommande fall rekommendationer; - att genom sitt godkännande av jävsprotokollet bekräfta att gällande jävsregler följts under sammanträdet; - att de yttranden som beredningsgruppen avger är kvalitetsgranskade och återspeglar den gemensamma kvalitetsbedömningen för beredningsgruppen; - att närvara vid sammanträdet med ämnesrådet för medicins rådsberedning den 5 oktober 2016; - att vidarebefodra eventuella klagomål eller förfrågningar som rör beredningsgruppens vetenskapliga granskning och eventuella rekommendationer till huvudsekreterare som svara på dessa efter samråd med ordföranden. 2. Vice ordförande i en beredningsgrupp ansvarar för - att ersätta beredningsgruppens ordförande i situationer där denne är förhindrad att delta, exempelvis då ordförande är jävig; - att genom sitt godkännande av jävsprotokollet bekräfta att gällande jävsregler följts under sammanträdet vid de ärenden där ordföranden varit jävig. 33

35 3. Ledamot i en beredningsgrupp (inklusive ordförande och vice ordförande) ansvarar för att - fullfölja sitt individuella granskningsarbete enligt den tidsplan som anges för beredningsgruppen i Vetenskapsrådets webbaserade ansöknings- och granskningssystem Prisma, samt övriga instruktioner från Vetenskapsrådet - följa Vetenskapsrådets policy i sitt granskningsarbete enligt vad som anges i aktuell beredningshandbok - följa Vetenskapsrådets jävshantering och Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi - inlämna förslag till yttrande, omdöme och slutgiltigt yttrande enligt angivna tider i Prisma - skyndsamt meddela Vetenskapsrådet eventuella oförutsedda hinder för att genomföra sitt granskningsarbete - närvara vid beredningskonferensen den 12 maj, sållingsmötet (telefonmöte) ca 1 vecka innan beredningsgruppens sammanträde och beredningsgruppens sammanträde. 4. Vetenskapsrådets personal ska - informera om de villkor och riktlinjer som gäller för beredningsgruppens granskningsarbete; - tillhandahålla nödvändig administrativ hjälp och vägledning för beredningsgruppens granskningsarbete; 5. Ersättning - Vetenskapsrådet ersätter beredningsgruppens ledamöter och ordförande för granskningsarbetet enligt följande belopp 14 : granskning, per ansökan föredragande, per ansökan sammanträdesarvode (personlig närvaro), per kalenderdag ordförandearvode, per år 400 kr 650 kr kr kr 14 Andra belopp kan gälla för särskilda beredningsgrupper 34

36 BILAGA 9. HANTERING AV SÄRSKILDA SATSNINGAR, ANSÖKNINGAR OM BIDRAG TILL ANSTÄLLNING OCH ETABLERINGSBIDRAG Projektansökningar inom det särskilda området Infektion & antibiotika För att komma i fråga för den särskilda satsningen Infektion & antibiotika måste en ansökan ha inkommit till beredningsgrupperna för Infektion (C1 och C2). Dessa beredningsgrupper gör en bedömning av relevans baserad på projektplanen då dessa paneler även har ansvar för ansökningar som inte faller inom beskrivningen av området Infektion & antibiotika. Ansökningar som inte kommer att finansieras med medel från den särskilda satsningen konkurrerar om bidrag på vanligt sätt inom Vetenskapsrådets budgetram. Vetenskapsrådets beskrivning av området Infektion och antibiotika: Infektionssjukdomar är en av de främsta orsakerna till ohälsa och hög dödlighet i världen. Pneumokockinfektioner, tuberkulos, akuta luftvägsinfektioner som lunginflammation liksom infektioner i samband med förlossning ger samtliga upphov till hög dödlighet, inte minst hos barn och nyfödda. Hiv, malaria och diarrésjukdomar är exempel på andra allvarliga infektioner liksom olika typer av influensaepidemier som inte sällan får spridning över flera världsdelar. Ökad antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier och spridning av dessa bland människor och djur är samtidigt en av de stora utmaningarna ur ett globalt hälsoperspektiv. Effektiv antibiotikabehandling är avgörande vid alla typer av ingrepp som innebär ökad infektionsrisk, vid såsom cancerbehandling, transplantationer och operationer, och antibiotikaresistens är därmed ett hot mot dagens sjukvård. Även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är antibiotikaresistens och infektioner en betydande belastning. Det aktuella området Infektion och antibiotika inkluderar grundläggande såväl som klinisk forskning inom områden som immunologi, mikrobiologi samt vård- och folkhälsoforskning. Exempel på viktiga forskningsinriktningar är studier kring molekylära mekanismer vid infektion, utveckling av nya antibakteriella preparat och nya effektiva diagnostiska metoder, mekanismer för resistensutveckling, vårdrelaterade infektioner, prevention innefattande vacciner och andra smittförebyggande åtgärder, hur antibiotika omsätts i människor och djur, hälsoekonomi och effekter av spridning av antibiotika till den yttre miljön. Projektansökningar inom det särskilda området Psykiatri För att komma i fråga för den särskilda satsningen Psykiatri måste en ansökan ha inkommit till beredningsgruppen för Neurologi och Psykiatri (D2). Ansökningar som inte kommer att finansieras med medel från den särskilda satsningen konkurrerar om bidrag på vanligt sätt inom Vetenskapsrådets budgetram. Vetenskapsrådets beskrivning av området Psykiatri: Psykiatrisk forskning syftar till att förbättra hälsa och livskvalitet för personer med psykisk sjukdom. I detta breda forskningsfält studeras orsaker, diagnostik, prognostiska faktorer och långtidsförlopp för psykiska sjukdomar, till vilka beroendesjukdomar räknas. Psykiatrisk forskning inbegriper också akuta och profylaktiska behandlings- och rehabiliteringsmetoder av psykologisk och biologisk art. 35

37 Klinisk psykiatrisk forskning inbegriper epidemiologi, fenomenologi och uppföljande registerstudier. Det finns även en etablerad tradition av translationell forskning inkluderande försöksdjur, celler och molekylärbiologi. En stor utmaning är att identifiera biomarkörer för psykisk sjukdom. Under senare år har hjärnavbildningstekniker såsom PET och MRI fått en etablerad roll inom klinisk och translationell psykiatrisk forskning. Projektansökningar inom det särskilda området Vårdforskning För att komma i fråga för den särskilda satsningen Vårdforskning måste en ansökan ha inkommit till beredningsgrupperna för Vårdforskning (H1 och H2). Ansökningar som inte kommer att finansieras med medel från den särskilda satsningen konkurrerar om bidrag på vanligt sätt inom Vetenskapsrådets budgetram. Vetenskapsrådets beskrivning av området Vårdforskning: Vårdforskning syftar till att förklara och studera effekter av interventioner inom vård, omsorg och rehabilitering samt inverkan av olika individuella och kontextuella faktorer. Interventionerna kan till exempel handla om att öka patienters förmåga till såväl egenvård som kunskap om att hantera sin egen hälsa och sjukdom. Vårdforskning har nära anknytning till hälso- och sjukvårdsforskning om vårdens processer och system. Området är brett och forskningen är ofta av multi- och/eller interdisciplinär karaktär. Vårdforskning omfattar teoribildning, metodutveckling och interventionsstudier relaterade till människors hälsa, livskvalitet, funktions- och aktivitetsförmåga. Betydelsen av interaktion mellan patient och vårdprofession liksom omgivningsfaktorer (såsom familj, socialt nätverk och arbete liksom hälso- och sjukvården som organisation) för uppkomst och utveckling av ohälsa är också fokus för forskning inom området. Ansökningar om Bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö Bedömning sker i de ordinarie beredningsgrupperna (A-H) enligt samma kriterier som för andra ansökningar inom medicin och hälsa, dock med större vikt på bedömningskriteriet Sökandes meriter. Beredningsgruppen ska enbart rangordna de ansökningar som den bedömer som prioriterade för finansiering. För att underlätta rangordning ska samtliga gruppens ledamöter (förutom eventuella jäviga sådana) granska alla ansökningar. Om särskilda ämnesområden utlysts ska rangordning ske per ämnesområde. I år finns särskilda satsningar inom psykiatri, vårdvetenskap och åldrande & hälsa. Beredningsgrupp D2 identifiera ansökningar som man bedömer är aktuella för den särskilda satsningen inom psykiatri (samma definition som ovan gällande projektbidrag). Beredningsgrupperna H1 och H1 identifiera ansökningar som man bedömer är aktuella för den särskilda satsningen inom vårdforskning (samma definition som ovan gällande projektbidrag). Anställningsgruppen identifierar ansökningar som man bedömer är aktuella för den särskilda satsningen åldrande & hälsa bland de nominerade från samtliga beredningsgrupper. Vetenskapsrådets beskrivning av området åldrande och hälsa: Den ökande medellivslängden medför behov av att samhället anpassas till en allt äldre befolkning. Samtidigt som de äldres hälsa förbättras har de allra äldsta ofta en sjukdomsbild som ställer särskilda krav på vård och omsorg, med ofta flera sjukdomar och funktionsnedsättningar. Forskning om äldre och åldrande inkluderar studier avseende prevention, diagnostik eller behandling av sådana sjukdomar som är direkt relaterade till åldrande. Demens och vissa neurodegenerativa sjukdomar är exempel på tillstånd som nästan uteslutande finns hos äldre, men även andra såsom psykisk ohälsa, 36

38 osteoporos, inflammatoriska och reumatiska sjukdomar, nedsatt funktionsförmåga, hjärt- och kärlsjukdomar, tandrelaterade sjukdomar samt cancer är frekventa hos den äldre befolkningen. Andra områden med relevans för åldrandefrågorna är epidemiologisk forskning, som kan påvisa samband mellan miljö och ärftliga faktorer, liksom läkemedelsanvändning bland äldre. Folkhälsoforskning och forskning rörande olika aspekter av vård- och omsorg, inkluderande ny teknik för hjälpmedel och behandlingar, är också av betydelse, liksom hälsoekonomiska frågeställningar. Eftersom antalet beviljade bidrag totalt kommer vara mycket få är det viktigt att beredningsgruppen noggrant överväger kvalitetsaspekter, och därefter gör sin prioritering med hela medicinhälsoforskningsområdet i åtanke. På grundval av beredningsgruppernas bedömningar och ansökningarna gör ämnesrådets anställningsgruppgrupp sedan ett samlat förslag till beslut till Ämnesrådet för medicin och hälsa. Huvudsekreteraren kan, i de fall beredning bedöms inte kunna genomföras i de vanliga beredningsgrupperna, besluta om att granskning ska ske med sakkunnigförfarande (2-3 sakkunniga). Också i det fallet ska anställningsgruppen sammanväga bedömningarna i ett förslag till beslut till Ämnesrådet. Etableringsbidrag Ansökningar om Etableringsbidrag bereds inom de ordinarie beredningsgrupperna inom medicin och hälsa (A-H). Ansökningarna ska beredas inom sin egen kategori och därmed inte jämföras med de vanliga projektbidragen i granskningsarbetet och betygssättningen. Ansökningar om etableringsbidrag konkurrerar om en särskilt avsatt budget för ändamålet. Nominering Varje beredningsgrupp ges möjlighet att nominera maximalt motsvarande 20 % av gruppens ansökningar, dock som minst 2 ansökningar. Nomineringarna bör göras så att det återspeglar söktrycket för män och kvinnor. Nominerade ansökningar ska ha lägst övergripande betyg 5. En övergripande panel gör sedan ett slutligt förslag till prioritering av nominerade ansökningar. De nominerade ansökningarna ska inte ges en inbördes rankning. Bedömning Den övergripande panelen läser de nominerade ansökningarna men fäster stor vikt vid beredningsgruppens yttrande. Det är därför viktigt att yttrandet tydligt anger ansökans styrkor och svagheter och att underlaget kan tjäna som underlag för panelens arbete. Den övergripande panelen ska inte överpröva den ämnesspecifika, vetenskapliga bedömningen utan ska främst bedöma den sökandes potential att utvecklas till en framgångsrik forskare. Det är den övergripande panelens uppgift att göra en bedömning av stödbrevet. Finansiering/budget Beslutsunderlaget från den övergripande panelen ska vara en lista med ansökningar som föreslås beviljas bidrag och där beviljandegraden speglar söktrycket för män och kvinnor. Därutöver ska den övergripande panelen lämna en reservlista. Panelsammansättning och möte Den övergripande panelen ska bestå av huvudsakligen internationella ledamöter. Panelen sammanträder den oktober för att ett beslutsunderlag ska finnas inför Ämnesrådets beslutsmöte i oktober. 37

39 BILAGA 10. SÅLLNINGSPROCESSEN Efter beslut av ämnesrådet för medicin och hälsa infördes år 2008 ett s.k. triageförfarande eller sållning vid bedömning av ansökningar om projektbidrag. Sållningsprocessen omfattar projektbidrag och etableringsbidrag. Avsikten är att möjliggöra utförligare diskussioner av de ansökningar som håller hög vetenskapligt kvalitet och som har en rimlig chans att bli finansierade. Alla ansökningar får, precis som tidigare, kvalitativt samma granskning av enskilda ledamöter eftersom de läses och betygsätts av beredningsgruppens ledamöter. Dock kommer bara de ansökningar som har en rimlig chans att bli finansierade föremål för ytterligare diskussion vid beredningsgruppsmötet. Marginalen för att gallra bort ansökningar ska vara stor men mer än 50 % bör aldrig gallras. Sålling sker enligt följande ordning: 1. Samtliga omdömen, betyg, eventuella förslag på skriftliga yttranden och individuell rankning, rapporteras in i Prisma, vanligtvis senast två veckor före beredningsgruppens sammanträde. 2. Vetenskapsrådet sammanställer en rankinglista över beredningsgruppens sammantagna bedömning av ansökningarna och skickar till till beredningsgruppens ledamöter. 3. Under ett gemensamt telefonmöte, det s.k. sållningsmötet, vanligtvis 1 vecka före beredningsgruppens sammanträde enas beredningsgruppens ledamöter om vilka ansökningar som inte ska diskuteras ytterligare på det ordinarie sammanträdet. Vid telefonmötet ska gruppen också enas om ett gemensamt sammanvägt betyg (1-7) samt eventuellt relevansbetyg (gäller 3R) för varje sålladansökan. En ansökan som sållas bort kan inte erhålla ett gemensamt sammavägt betyg om 5 eller högre. Om beredningsgruppen vid telefonmötet anser att en ansökan som föreslås bli bortsållad ska ha ett högre betyg än 4 ska denna ansökan alltså inte sållas bort. Det ska finnas en marginal för att sålla bort ansökningar de som sållas bort ska vara sådana som är klart otänkbara att finansiera. Om beredningsgruppen är oense om huruvida en ansökan ska sållas bort ska denna alltid kvarstå för diskussion på det ordinarie sammanträdet principen ska vara att hellre fria än fälla i detta steg av processen. Vid telefonmötet där sållningen sker ska beredningsgruppens administrativa stöd från Vetenskapsrådet delta för att föra noteringar över vilka ansökningar som ska sållas bort, samt vara till övrig hjälp. Samtliga ledamöter måste vara närvarande vid mötet. 4. Vid beredningsgruppens ordinarie sammanträde tas de sållade ansökningarna inte upp till diskussion. Det ska dock när som helst och utan särskild motivering vara möjligt för en beredningsgruppsledamot att lyfta tillbaka en sållad ansökan för diskussion i gruppen. 5. De ansökningar som kvarstår efter sållningsprocessen bör återspegla det ursprungliga söktrycket för respektive kön. 6. Efter beredningsgruppens sammanträde ska yttranden för de sållade ansökningarna färdigställas. Dessa yttranden innehåller enbart det gemensamma sammanvägda betyget och eventuellt relevansbetyg (gäller 3R), samt en standardformulering som förklarar sållningsprocessen. Beredningsgruppens administrativa stöd från Vetenskapsrådet ansvarar för att rapportera in detta i Prisma. Observera att en förutsättning för att hinna med att genomföra en sållning innan beredningsgruppens sammanträde är att samtliga ledamöter lämnar sina betyg och ranking senast vid det datum som anges för den aktuella beredningsgruppen i Prisma! 38

40 BILAGA 11. HANTERING AV JÄV Tillämpningar av Vetenskapsrådets jävsregler inom medicin och hälsa Förtydligande av specifika jävssituationer inom medicin och hälsa Jäv föreligger vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under senaste 5-årsperioden. En gemensam artikel är tillräckligt för att räknas som samproduktion. Jäv kan föreligga under en längre tid än fem år om ett nära samarbete förekommit. Doktorand- och handledarförhållande bedöms som jäv oavsett hur lång tid tillbaka samarbetet ägt rum. Undantag från 5-årsregeln kan göras vid samarbete i form av multicenterstudier, vilket bedöms från fall till fall. Anmälan av jäv Några veckor efter sista ansökningsdag på stora utlysningen ska ordföranden och ledamöter anmäla jäv i Prisma på ansökningarna inom den bokstavgrupp man tillhör. Om är man ledamot i A1 anmäler man jäv på ansökningar inkomna till A1 och A2, är man ledamot i B2 anmäler man jäv på ansökningar inkomna till B1 och B2, osv. Detta för att minska antalet ansökningar som i ett senare skede annars måste fördelas om på andra ledamöter pga jäv. Ytterligare en jävsanmälan kan bli aktuell beroende på om ansökningar identifieras som behöver flyttas till en annan bokstavgrupp. Då meddelas ledamöterna i den grupp som ansökan flyttas till och ombeds anmäla jäv på den nya ansökan som inkommit till gruppen. Hantering av anmälda jäv på beredningsgruppens sammanträde På beredningsgruppens sammanträde finns en lista över alla anmälda jäv som gjorts av samtliga personer i rummet, dvs. ordföranden, ledamöter, observatörer och Vetenskapsrådets personal. Inför att respektive ansökan ska diskuteras kontrollerar Vetenskapsrådets personal listan och ber de personer som anmält jäv att lämna rummet. Dessa personer få först komma tillbaks in i rummet efter att ansökan har diskuterats klart och övriga granskare i gruppen har kommit fram till de gemensama betygen. Ledamöter som upptäcker jäv under mötet måste omedelbart anmäla sitt jäv varvid ordföranden, ledamoten och Vetenskapsrådets personal diskuterar den fortsatta gången. Särskild hantering av ansökningar från ämnesrådsledamot Vid ansökan från ämnesrådsledamot eller ledamot från Vetenskapsrådets styrelse ska skriftligt yttrande inhämtas från två externa sakkunniga. Ansökan bereds samtidigt i två lämpliga beredningsgrupper. De externa yttrandena vägs in i den slutgiltiga bedömningen som görs av jävsgruppen. Jävsgruppen Jävsgruppen är en grupp granskare utsedda av Ämnesrådet, som har till uppgift att göra en sammanvägd bedömning av ansökningar som gått inom två beredningsgrupper. Anledningen till att en ansökan gått i två beredningsgrupper kan vara 1) att den sökande är ämnesrådsledamot eller ledamot i Vetenskapsrådets styrelse eller 2) att en ansökan pga jäv behöver placeras i två beredningsgrupper för att man ska nå målet att varje ansökan bedöms av fem ledamöter. 39

41 BILAGA 12: BEREDNINGSGRUPPER INOM MEDICIN OCH HÄLSA Beredningsgrupper och ledamöter Ordförande anges med asterisk* A1: Rörelseorganens sjukdomar, oral hälsa och käkens sjukdomar Muscolo-skeletal diseases, Oral health and Maxillofacial diseases Håkan Westerblad Karolinska Institutet (KI) Sverige David Rice University of Helsinki Finland Eira Viikari-Juntura Finnish Institute of Occupational Health Finland Elisabeth Svenungsson Karolinska Institutet (KI) Sverige Ingegerd Johansson Umeå universitet (UmU) Sverige Jon Karlsson Göteborgs universitet (GU) Sverige Karen Søgaard University of Southern Denmark Danmark A2: Rörelseorganens sjukdomar, anestesiologi och radiologi Muscolo-skeletal diseases, Anaesthesiology and Radiology Lars Rönnblom Uppsala universitet (UU) Sverige Bodil Steen Rasmussen Aarhus university Danmark Eddie Weitzberg Karolinska Institutet (KI) Sverige Katrine Åhlström Riklund Umeå universitet (UmU) Sverige Lars Larsson Karolinska Institutet (KI) Sverige Lars Lönn University of Copenhagen/Rigshospitalet Danmark Maria Bokarewa Göteborgs universitet (GU) Sverige Per Aspenberg Linköpings universitet (LiU) Sverige B1: Endokrinologi/metabola sjukdomar, gynekologi, reproduktion/perinatalforskning Endocrinology/Metabolic diseases, Gyneacology and Reproduction/Perinatal research Carina Mallard Göteborgs universitet (GU) Sverige Bo Jacobsson Göteborgs universitet (GU) Sverige David Ley Lunds universitet (LU) Sverige Elisabeth Stener-Victorin Karolinska Institutet (KI) Sverige Flemming Pociot Herlev Hospital Danmark Håkan Olsson Lunds universitet (LU) Sverige Lucia Mincheva-Nilsson Umeå universitet (UmU) Sverige Mikko Hallman University of Oulu Finland Valeriya Lyssenko Lunds universitet (LU) Sverige B2: Endokrinologi/metabola sjukdomar inkluderande gastrointestinala sjukdomar Endocrinology/Metabolic diseases including Gastrointestinal dieseases Mikael Rydén Karolinska Institutet (KI) Sverige Annika Lindblom Karolinska Institutet (KI) Sverige Charlotte Ling Lunds universitet (LU) Sverige Erik Renström Lunds universitet (LU) Sverige Gerrit van Hall University of Copenhagen Danmark Lena Öhman Göteborgs universitet (GU) Sverige Olle Korsgren Uppsala universitet (UU) Sverige Ole Haagen Nielsen University of Copenhagen Danmark 40

42 C1: Infektion Infections Staffan Svärd Uppsala universitet (UU) Sverige Anna Färnert Karolinska Institutet (KI) Sverige Lisa Ranford-Cartwright University of Glasgow UK Marie Larsson Linköpings universitet (LiU) Sverige Michael Koomey University of Oslo Norge Niels Höjby University of Copenhagen Danmark Niklas Arnberg Umeå universitet (UmU) Sverige Teresa Frisan Karolinska Institutet (KI) Sverige C2: Infektion, luftvägarnas sjukdomar, allergi inkluderande hudsjukdomar Infections, Respiratory tract diseases, Allergy including Dermatology Stefan Schwartz Lunds universitet (LU) Sverige Arne Egesten Lunds universitet (LU) Sverige Corrado Cilio Lunds universitet (LU) Sverige Eva Severinson Stockholms universitet (SU) Sverige Louise Donnelly Imperial College London UK Maria Lerm Linköpings universitet (LiU) Sverige Martin Lagging Göteborgs universitet (GU) Sverige Mikael Benson Linköpings universitet (LiU) Sverige Veli-Matti Kähäri University of Turku Finland D1: Neurologi Nervous system diseases Henrik Zetterberg Göteborgs universitet (GU) Sverige Agneta Nordberg Karolinska Institutet (KI) Sverige Anders Björkund Lunds universitet (LU) Sverige Anna Rostedt Punga Uppsala universitet (UU) Sverige Konstantinos Meletis Karolinska Institutet (KI) Sverige Maria Björkqvist Lunds universitet (LU) Sverige Mikko Hiltunen University of Eastern Finland Finland Åsa Mackenzie Uppsala universitet (UU) Sverige D2: Neurologi och psykiatri Nervous system diseases and Psychiatry Bo Söderpalm Göteborgs universitet (GU) Sverige David Engblom Linköpings universitet (LiU) Sverige Kaj Blennow Göteborgs universitet (GU) Sverige Lil Träskman-Bendz Lunds universitet (LU) Sverige Per Svenningsson Karolinska Institutet (KI) Sverige Pia Steensland Karolinska Institutet (KI) Sverige Sophie Erhardt Karolinska Institutet (KI) Sverige Tiina Pauno University of Helsinki Finland D3: Neurologi inkluderande sinnesorganen Nervous system diseases including Sensory organs Klas Kullander Uppsala universitet (UU) Sverige Henrik Ehrsson Karolinska Institutet (KI) Sverige Ingela Hammar Göteborgs universitet (GU) Sverige Karima Chergui Karolinska Institutet (KI) Sverige Malin Lagerström Uppsala universitet (UU) Sverige 41

43 Paolo Medini Umeå universitet (UmU) Sverige Sten Andréasson Lunds universitet (LU) Sverige Ursula Koch Freie Universität Berlin Tyskland E1: Hjärt-kärlsjukdomar, urogenitala sjukdomar, transplantation och blodsjukdomar Cardiovascular diseases, Urogenital diseases, Transplantation and Diseases of haematogenous organs Helena Jernberg-Wiklund Uppsala universitet (UU) Sverige Anders Widmark Umeå universitet (UmU) Sverige Federica Marelli-Berg William Harvey Research Institute UK Gunnar Engström Lunds universitet (LU) Sverige Jonas Larsson Lunds universitet (LU) Sverige Martin L Olsson Lunds universitet (LU) Sverige My Svensson University of Oslo Norge Sören Lehmann Uppsala univ. (UU)/Karolinska Institutet (KI) Sverige E2: Hjärt-kärlsjukdomar, urogenitala sjukdomar och transplantation Cardiovascular diseases, Urogenital diseases and Transplantation Maria Gomez Lunds universitet (LU) Sverige Helle Prætorius Aarhus University Danmark Jan Borén Göteborgs universitet (GU) Sverige Jon Lundberg Karolinska Institutet (KI) Sverige Lena Jonasson Linköpings universitet (LiU) Sverige Per Lindahl Göteborgs universitet (GU) Sverige Volker Hans Haase Karolinska Institutet (KI) Sverige F1: Grundläggande sjukdomsmekanismer: Molekylär, cellulär och biokemisk inriktning Basic disease mechanisms: Molecular, cellular and biochemical aspects Monica Nistér Karolinska Institutet (KI) Sverige Chandrasekhar Kanduri Göteborgs universitet (GU) Sverige Erik Larsson Göteborgs universitet (GU) Sverige Madeleine Duurbeej-Hjalt Lunds universitet (LU) Sverige Magnus Ingelman-Sundberg Karolinska Institutet (KI) Sverige Marion Kusche-Gullberg University of Bergen Norge Nasim Sabouri Umeå universitet (UmU) Sverige Nelson O. Gekara Umeå universitet (UmU) Sverige Taija Mäkinen Uppsala universitet (UU) Sverige F2: Grundläggande sjukdomsmekanismer: Molekylär, cellulär och biokemisk inriktning Basic disease mechanisms: Molecular, cellular and biochemical aspects Martin Bergö Karolinska Institutet (KI) Sverige Carina Holmberg-Still University of Helsinki Finland Jin-ping Li Uppsala universitet (UU) Sverige Klas Wiman Karolinska Institutet (KI) Sverige Kristoffer Hellstrand Göteborgs universitet (GU) Sverige Mauno Vihinen Lunds universitet (LU) Sverige Merab Kokaia Lunds universitet (LU) Sverige Olga Sosnovtseva University of Copenhagen Danmark Qiang Pan-Hammarström Karolinska Institutet (KI) Sverige 42

44 F3: Grundläggande sjukdomsmekanismer: Molekylär, cellulär och biokemisk inriktning Basic disease mechanisms: Molecular, cellular and biochemical aspects Jan Mollenhauer University of Southern Denmark Danmark Gunnar Schulte Karolinska Institutet (KI) Sverige Lou Brundin Karolinska Institutet (KI) Sverige Silvia Marino Queen Mary University UK Simo Schwartz Vall d'hebron Hospital Spanien Sonia Lain Karolinska Institutet (KI) Sverige Stefan Knight Uppsala universitet (UU) Sverige Sven Nelander Uppsala universitet (UU) Sverige Yvonne Ceder Lunds universitet (LU) Sverige G1: Folkhälsa Public Health Martin Lindström Lunds universitet (LU) Sverige Lars-Åke Persson Uppsala universitet (UU) Sverige Linda Magnusson Hanson Stockholms universitet (SU) Sverige Mette Nørgaard Aarhus University Danmark Paul Dickman Karolinska Institutet (KI) Sverige Pernille Due Danish National Institute of Public Health Danmark Stefania Maggi University of Padova Italien G2: Folkhälsa Public Health Alicja Wolk Karolinska Institutet (KI) Sverige Birgitta Essén Uppsala universitet (UU) Sverige Ilona Koupil Stockholms universitet (SU) Sverige Johan Hallqvist Uppsala universitet (UU) Sverige Kristina Johnell Karolinska Institutet (KI) Sverige Philip Moons University of Leuven Belgien Peter Sundström Umeå universitet (UmU) Sverige H1: Vårdforskning Health care sciences Agneta Ståhle Karolinska Institutet (KI) Sverige Bart Koes Erasmus Medical Center Nederländerna Björn Gerdle Linköpings universitet (LiU) Sverige Charlotte Häger Umeå universitet (UmU) Sverige Gunnar Steineck Göteborgs universitet (GU) Sverige Karin Nordin Uppsala universitet (UU) Sverige Katarina Hjelm Linköpings universitet (LiU) Sverige H2: Vårdforskning Health care sciences Annette Erlangsen University of Southern Denmark Danmark Claudia Lampic Karolinska Institutet (KI) Sverige Inger K Holmström Mälardalens högskola (MDH) Sverige Lars Nyberg Luleå Tekniska Universitet (LtU) Sverige 43

45 Marit Kirkevold Institute of Health and Society Norge Mats Brommels Karolinska Institutet (KI) Sverige Michael Væth Aarhus university Danmark 3R Projektbidrag för utveckling av metoder för ersättning, begränsning och förfining av djurförsök 3R Development of methods for replacement, reduction and refinement of animal experiments Svante Winberg Uppsala universitet (UU) Sverige Heriberto Rodriguez-Martinez Linköpings universitet (LiU) Sverige Lisbeth E Knudsen University of Copenhagen Danmark Malin Lindstedt Lunds universitet (LU) Sverige Mats Sjöquist Sverges lantbruksuniversitet (SLU) Sverige Susan Barnett University of Glasgow UK 44

46 BILAGA 13. PERSONAL INOM MEDICIN OCH HÄLSA VID VETENSKAPSRÅDET Övergripande/samordning Jan-Ingvar Jönsson, Huvudsekreterare medicin och hälsa, tfn: , e-post: Anne Carnwall, Beredningssamordnare medicin och hälsa tfn: , e-post: Johan Nilsson, Koordinator ämnesrådet för medicin och hälsa tfn: , e-post: Beredningsgruppernas handläggare A1 Anne Carnwall, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Ulrica Howarth, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: A2 Johan Nilsson, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Emilie Sörås Antila, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: B1 Karl Gertow, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Dilek Türkoglu, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: B2 Nina Rökaeus, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Joachim Rosenquist, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: C1 Anne Carnwall, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Ulrica Howarth, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: C2 Maria Starborg, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Carola Hellberg, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: D1 Anne-Sophie Fröjmark, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Emilie Sörås Antila, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: D2 Pontus.Holm, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Agneta Backman, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: 45

47 D3 Anh Thu Nguyen Hoang,Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Maja Tröen, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: E1 Karin Tegerstedt, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Joachim Rosenquist, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: E2 Nina Rökaeus, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Dilek Türkoglu, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: F1 Johan Nilsson, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Carola Hellberg, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: F2 Karin Tegerstedt, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Dilek Türkoglu, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: F3 Pontus.Holm, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Agneta Backman, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: G1 Teresa Ottinger, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Carola Hellberg, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: G2 Nina Rökaeus, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Joachim Rosenquist, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: H1 Maria Starborg, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Agneta Backman, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: H2 Stina Gerdes Barriere, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Elisabeth Tehler, Forskningshandläggare, tfn: e-post: 3R Karin Tegerstedt, Forskningssekreterare, tfn: , e-post: Marie Hillerby, Forskningshandläggare, tfn: , e-post: Forskningskommunikation, nyhetsbrev, m m Lotta Bäcklin, kommunikationsansvarig Medicin och Hälsa, tfn: , e-post: [email protected] 46