RFI:2012 FORSKNINGENS INFRASTRUKTURER. beredningshandbok

Transkript

1 RFI:2012 FORSKNINGENS INFRASTRUKTURER beredningshandbok ansökningsomgång 2012

2 Beredningshandbok för forskningens infrastrukturer, RFI, 2012 Innehåll 1. Förord Nyheter Bidragsformer och utlysningar RFI Beredningsgrupper RFI... 6 Rollfördelning beredningsgruppsordförande och forskningssekreterare... 6 Beredningsgruppsindelning... 6 Riktlinjer för sammansättning av beredningsgrupperna Tidsplan beredningsarbete RFI Hanteringsordning för ansökningar om infrastrukturbidrag: planeringsbidrag, bidrag till stora databaser, bidrag till dyr utrustning och driftsbidrag Granskning och betygssättning av ansökningar inom RFI Användarguide till VR-Review Allmänna riktlinjer från Vetenskapsrådets styrelse till kommittéer och ämnesråd inför beredningsarbetet Principer för etik: godkännanden och god forskningssed BILAGOR Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala.. 24 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Jävsregler för Vetenskapsrådet Rutiner och policy för resor vid Vetenskapsrådet Utlysningstexter RFI Personal forskningens infrastrukturer... 38

3 2 1. Förord Denna handbok är tänkt att fungera som en hjälp för dig som fått uppdraget som granskare för Rådet för forskningens infrastrukturer, RFI. Handboken innehåller anvisningar och riktlinjer för hur beredning och bedömning går till för de bidragsformer som utlyses inom infrastrukturområdet. Den innehåller också information om Vetenskapsrådets allmänna riktlinjer. Praktiska anvisningar finns om hur betygssättning av ansökningar görs i det webbaserade verktyget VR-Review ingår, liksom instruktioner om hur yttrandena, som används som beslutsunderlag och sedan sänds till den sökande, ska skrivas. Arbetet med att granska ansökningar är en viktig del av RFI:s verksamhet och kompletterar det löpande arbetet med strategier, uppföljning och utvärdering av infrastrukturer. Ditt uppdrag som ledamot i en av RFI: beredningsgrupper är ett viktigt förtroendeuppdrag. Välkommen som granskare för RFI. Juni Palmgren Huvudsekreterare Rådet för forskningens infrastrukturer

4 3 2. Nyheter 2012 I samband med utlysningen av bidrag våren 2012 presenterade Vetenskapsrådet ett antal nyheter. De gäller både inriktning på vissa forskningsbidrag, villkor för ansökningar och aspekter som rör beredningsarbetet. Några av de viktigaste presenteras nedan, närmare information finns i kommande stycken i denna beredningshandbok och på vr.se. Nytt betygssystem Alla ansökningar ska från och med i år att bedömas enligt ett nytt betygssystem för vetenskaplig kvalitet. De fyra baskriterierna är: Nytänkande och originalitet Projektets vetenskapliga kvalitet Sökandes kompetens Genomförbarhet. De tre första baskriterierna bedöms på en sjugradig betygsskala, liksom beredningsgruppens sammanfattade betyg. Genomförbarhet graderas på en tregradig skala. För specifika bidragsformer, inklusive ansökningar om bidrag för infrastruktur, kan ytterligare kriterier tillkomma liksom ett antal randvillkor. Datapubliceringsplan krav när insamling av data utgör en stor del av projektet Nytt för i år är att en datapubliceringsplan är obligatorisk för ansökningar om projekt/motsvarande där insamling av data utgör en stor del. I planen ska bland annat projektets data beskrivas, hur de ska samlas in, lagras och göras tillgängliga för andra. Syftet är att trygga framtida återanvändning av forskningsdata för andra än de som medverkar i projektet genom att göra data tillgängliga genom nationella och/eller internationella datasamordningsorganisationer. Avskrivningskostnader kan tas upp i ansökan om projektbidrag och rambidrag Avskrivningskostnader kan tas upp för utrustning som ska användas i projektet, förutsatt att Utrustningen har minst tre års ekonomisk livslängd Utrustningen har ett anskaffningsvärde över visst belopp Utrustningsbehovet för det sökta projektet inte kan tillgodoses genom nyttjande av befintlig nationell eller internationell infrastruktur. Endast den del av avskrivningskostnaderna som motsvarar användningen av utrustningen i det sökta projektet kan tas upp. Avskrivningskostnader för utrustning som helt finansieras av andra bidrag kan inte tas upp. Riktade satsningar Sex riktade satsningar utlyses med sista ansökningsdag 24 april. De har sin bakgrund i den kartläggning av styrkor och svagheter hos forskning inom olika områden som Vetenskapsrådet genomförde under 2010 och som resulterade i sex ämnesöversikter. Utlysningen gäller bidrag inom följande områden: Det digitaliserade samhället igår, idag, imorgon Komparativ forskning Framtidens behandlingar Genombrottsforskning

5 4 Statistik i empiriska vetenskaper Utvärdering av utbildningsreformer - intentioner, genomförande, effekter Nya regler för antal bidrag och ansökningar Från och med 2012 får den sökande endast ansöka om ett bidrag per bidragsform och ämnesråd, undantag gäller för riktade satsningar. Se respektive bidragsform för närmare information. Det är fortfarande tillåtet att inneha och söka flera bidrag för forskningsinfrastruktur.

6 5 3. Bidragsformer och utlysningar RFI Dyrbar vetenskaplig utrustning Syftet med bidraget är att ge forskare ökad tillgång till nationell och internationell infrastruktur för grundläggande och tillämpad forskning genom att bidra till investeringar i utrustning, exempelvis internationella och nationella anläggningar, specialiserade laboratoriemiljöer eller teknikplattformar. Planeringsbidrag Syftet med bidraget är att ge forskare möjlighet att planera inför uppbyggnad och utveckling av nationell eller internationell forskningsinfrastruktur eller delta i planeringen av svensk medverkan i internationell infrastruktur. Planeringsarbetet kan ligga till grund för en senare ansökan om bidrag för investeringar eller drift. Bidrag till stora databaser Bidrag till stora databaser avser att bidra till investering i forskningsdatabaser och att göra dem tillgängliga som en gemensam resurs för svensk forskning. Bidraget har två huvudinriktningar: En avser uppbyggnad av nationellt tillgängliga forskningsdatabaser, främst individbaserade forskningsmaterial, som skapar förutsättning för internationellt konkurrenskraftig forskning. Den andra avser att tillgängliggöra forskningsdata för klimat- och miljöforskning som skapar förutsättning för internationellt konkurrenskraftig forskning. Även databaser med andra inriktningar kan beviljas bidrag. Driftsbidrag Syftet med bidraget är att ge forskare ökad tillgång till nationell och internationell infrastruktur genom att bidra till drift, underhåll och användarstöd för befintlig infrastruktur.

7 6 4. Beredningsgrupper RFI Rollfördelning beredningsgruppsordförande och forskningssekreterare Beredningsgrupperna utses av RFI. Minst en RFI-ledamot ingår i varje beredningsgrupp, vanligen som vice ordförande. En forskningssekreterare från Vetenskapsrådet är sekreterare i varje beredningsgrupp. Ordföranden, vice ordföranden och forskningssekreteraren företräder gemensamt Vetenskapsrådets och RFI:s riktlinjer i beredningsarbetet. Ordföranden planerar tillsammans med forskningssekreteraren beredningsgruppsmötet samt ansvarar för ledningen av och genomförandet av mötet. Vice ordförande tar över ordförandens roll för ärenden där ordföranden är jävig. Vice ordföranden tar även över de år som ordföranden har egen ansökan i beredningsgruppen. Forskningssekreteraren bistår ordföranden i planeringen av mötet, ansvarar för den administrativa hanteringen i beredningen, samt bistår mötet med sakkunskap vad det gäller hanteringsordning, regler, praxis etc. Beredningsgruppsindelning Bg 1 Infrastruktur för astronomi och subatomär forskning samt teknikvetenskap Inkluderar astronomi (inkl. ESO/NOT etc), fusionsplasmafysik och subatomär forskning. Ordförande: Göran Östlin, SU Vice ordförande: Paula Eerola, Helsingfors universitet Forskningssekreterare: David Edvardsson, VR Ledamöter: Marcus Aldén, LU Melvyn Davies, LU Tünde Fülöp, Chalmers Thomas Nilsson*, Chalmers Lennart Nordh, Rymdstyrelsen Barbro Åsman, SU Bg 2 Infrastruktur för molekyl-, cell- och materialforskning Inkluderar ämnesområden inom molekyl-, cell- och materialforskning inkl. anläggningar för synkrotronljus, frielektronlasrar, neutronkällor, NMR-anläggningar, teknikplattformar inom t.ex. funktionsgenomik och nanovetenskap m.m. Ordförande: Stacey Sörensen, LU Vice ordförande: Dick Heinegård, LU Forskningssekreterare: Tove Andersson, VR Ledamöter: John Eriksson, Biocenter Finland Björgvin Hjörvarsson, UU Stefan Hohmann*, GU Susanne Norgren, Sandvik Tor Ny, UmU Kajsa Uvdal, LiU Jonas Wallberg, Vinnova Xiaodong Zou, SU

8 7 Bg 3 Infrastruktur för forskning om jorden och dess närmaste omgivning Inkluderar polar- och geologisk forskning (polar- och klimatforskning, IODP etc) atmosfärsforskning (inkl. EISCAT etc), rymdfysik och energi. Ordförande: Roland Roberts, UU Vice ordförande: Håkan Olsson, SLU Forskningssekreterare: Magnus Friberg, VR Ledamöter: Tim Fristedt, FOI Jörg Gumbel, SU Mari Källersjö, Botaniska trädgården Göteborg Lena Neij, LU Auli Niemi, UU Bengt Ohlsson, Formas Bg 4 Infrastruktur för evetenskap Inkluderar beräkningsresurser, datanät och databaser. Ordförande: Pär Strand*, Chalmers Vice ordförande: Ann-Christine Syvänen, UU Forskningssekreterare: Per Karlsson/Anna Wetterbom (fr o m 1 juni), VR Ledamöter: Dan Henningson*, KTH Mats Holmström, IRF Kiruna Ebba Þóra Hvannberg, Islands universitet Ingela Nyström, UU Fredrik Ronquist*, NMR/GBIF Kenneth Ruud, Tromsö universitet Bg 5 Infrastruktur för individ, kultur och samhälle Ordförande: Joakim Palme, UU Vice ordförande: Kristina Alexanderson, KI Forskningssekreterare: Susanna Bylin, VR Ledamöter: Gunnar Andersson, SU Elisabet Engdahl, GU Erland Hjelmquist, FAS Håkan Karlsson, GU Margareta Kristenson, LiU * Deltar ej i 2012 års beredningsarbete pga egen ansökan eller annan jävssituation.

9 8 Riktlinjer för sammansättning av beredningsgrupperna Sammansättningen av beredningsgrupperna beslutas av RFI. Beredningsgruppsordförande föreslår ledamöter i respektive beredningsgrupp efter samråd med vice ordförande och forskningssekreterare. För beredningsgruppernas sammansättning gäller följande: 1. Antalet beredningsgruppsledamöter inklusive ordförande och vice ordförande bör vara minst fem och högst åtta. 2. Vice ordförande utses om möjligt bland RFI:s ledamöter. 3. Mandattiden för beredningsgruppsledamöter är tre år och får förlängas till maximalt sex år. 4. Beredningsgruppens sammansättning ska ha en ämnesmässig och geografisk balans. Ledamöter i beredningsgrupperna bör vara väl insatta i forskningsinfrastrukturfrågor i ett brett perspektiv, i beredningsgruppsarbetet ska de se till helheten för gruppens ansvarsområde och inte prioritera sitt specialområde. 5. Utländska forskare får utses till beredningsgruppsledamöter. 6. Beredningsgruppsordförandena ska eftersträva jämn könsfördelning (40-60 % av respektive kön) inom beredningsgruppen. Om detta ej kan uppnås ska ordföranden skriftligen motivera varför samt meddela vilka personer av underrepresenterat kön som tillfrågats om medverkan men tackat nej. 7. Rektorer, dekaner eller storinstitutionsprefekter ska ej utses till beredningsgruppsledamöter. 8. Beredningsgruppsledamöterna (inkl. ordförande) får inte ha egen ansökan som måste behandlas i beredningsgruppen. I sådant fall ska ledamoten antingen avstå från årets beredningsarbete eller så ska ansökan behandlas i annan beredningsgrupp. 9. Ledamöter i RFI:s beredningsgrupper ska anmäla jäv gentemot existerande åtaganden samt mot alla nyinkomna ärenden som tas upp till någon form av behandling. En jävslista som redovisar samtliga ledamöters intressen i existerande och planerad infrastruktur ska upprättas och hållas uppdaterad av forskningssekreteraren. Även jäv hos utomstående experter som anlitas av beredningsgruppen ska dokumenteras på denna lista.

10 9 5. Tidsplan beredningsarbete RFI 2012 Mitten feb Ansökningsutlysningen publiceras mars RFI-sammanträde, ev kompletterande beredningsgruppsledamöter utses 18 april Sista ansökningsdag 28 maj Sista dag för ämnesrådens beredningsgrupper att ange granskare på RFIansökningar maj RFI-sammanträde 5 juni Sista dag att beställa ansökningar via print-on-demand 8 juni Sista dag att anmäla jäv sep RFI-sammanträde 16 aug 18 sep Ämnesrådens beredningsgrupper sammanträder 25 sep Sista dag för ämnesråden att leverera yttranden över RFI-ansökningar ca 4 okt 10 okt RFI:s beredningsgrupper bereder ansökningar gör priolistor och skriver yttranden 14 okt Sista dag för RFI:s beredningsgrupper att leverera yttranden 16 okt Utskick till RFI:s sammanvägningsgrupp 24 okt RFI:s sammanvägningsgrupp sammanträder och ger förslag till beslut till RFI 30 okt Utskick till RFI 7-8 nov RFI-sammanträde, beslutsmöte 11 dec RFI-sammanträde, eventuella kompletterande beslut fattas Nov dec Underrättelser om bidragsbeslut och avslagsbrev skickas ut till de sökande

11 10 6. Hanteringsordning för ansökningar om infrastrukturbidrag: planeringsbidrag, bidrag till stora databaser, bidrag till dyr utrustning och driftsbidrag Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens eller kommittéernas beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttranden inklusive betyg från ämnesrådens beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i RFI:s beredningsgrupper som utgör det andra steget. I det tredje steget upprättar en sammanvägningsgrupp med representanter från RFI:s beredningsgrupper (vanligen ordföranden) ett beslutsunderlag till RFI. Vid mötet i november beslutar RFI om vilka ansökningar som ska beviljas eller avslås. Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och RFI är sådan att den vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan RFI:s grupper svarar för värdering av den långsiktiga och övergripande strategiska betydelsen och av hur väl ansökan uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur. Den RFI-beredningsgrupp som har huvudansvar för ansökan ansvarar för att ansökan får en fullgod bedömning, dvs begär vid behov in kompletterande yttranden från externa granskare. Steg 1 bedömning i ämnesrådens beredningsgrupper Varje ansökan ska ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens beredningsgrupper, eller om det inte är möjligt av minst två externa granskare. Dessa beredningsgruppers yttranden ska avges före beredningen i RFI:s beredningsgrupper. De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper avger ska innehålla betygsättning och skriftlig motivering av följande kriterier: a) Nytänkande och originalitet En bedömning av nytänkande och originalitet på både den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen och den infrastruktur som ansökan avser. Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 b) Projektets vetenskapliga kvalitet En bedömning av den vetenskapliga kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen.

12 11 Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 c) Sökandes kompetens En bedömning av sökandes kompetens. Här kan både kompetens för att konstruera och/eller driva en infrastruktur enligt vad som beskrivs i ansökan och akademiska forskningsmeriter vägas in. Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 d) Genomförbarhet En bedömning av genomförbarheten av den infrastruktur som föreslås i ansökan. Betygsskalan är tregradig: Genomförbart 3 Delvis genomförbart 2 Ej genomförbart 1 e) Sammanfattande bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet Ett sammanfattande betyg som reflekterar en helhetsbedömning av betygen under a-d. Bedömningen ska motiveras under f). Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 f) Skriftlig motivering av det sammanfattande betyget En motivering till det sammanfattande betyget, e), där det tydligt framgår vilka överväganden som lett fram till betyget. Beredningsgruppens yttrande kommer att skickas till de sökande tillsammans med beslutet.

13 12 g) Potentiella användare En bedömning av antalet kvalificerande användare som kan komma att nyttja infrastrukturen. Betygsskalan är tregradig: Bred nationell och/eller internationell användning 3 Viss nationell och/eller internationell användning 2 Främst lokal användning 1 h) Infrastrukturens relevans En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Betygsskalan är tregradig: Mycket hög 3 Hög 2 Låg 1 Steg 2 bedömning i RFI:s beredningsgrupper Ansökningarna bedöms i RFI:s beredningsgrupper som också avger yttranden. En ansökan kan behandlas i flera beredningsgrupper. De skriftliga yttranden som RFI:s beredningsgrupper avger ska innehålla betygsättning och skriftlig motivering av följande kriterier: a) I vilken grad uppfyller infrastrukturen kriterierna för nationell infrastruktur En sammanvägd bedömning av till vilken grad infrastrukturen uppfyller RFI:s kriterier för infrastruktur, de ska: vara av brett nationellt intresse, ge förutsättningar för världsledande forskning, utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt, vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand, ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande, vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare, industri och andra aktörer samt ha en plan för tillgängligheten (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat), samt i relevanta fall, introducera ny spetsteknologi Betygsskalan är tregradig: Helt 3 Delvis 2 Inte alls 1

14 13 b) Nytänkande och originalitet En bedömning av nytänkande och originalitet på både den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen och den infrastruktur som ansökan avser. Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 c) Projektets vetenskapliga kvalitet En bedömning av teknisk och organisatorisk kvalitet på den infrastruktur som ansökan avser. Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 d) Sökandes kompetens En bedömning av sökandes kompetens. Här kan både kompetens för att konstruera och/eller driva en infrastruktur enligt vad som beskrivs i ansökan och akademiska forskningsmeriter vägas in. Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 e) Genomförbarhet En bedömning av genomförbarheten av den infrastruktur som föreslås i ansökan. Betygsskalan är tregradig: Genomförbart 3 Delvis genomförbart 2 Ej genomförbart 1

15 14 f) Potentiella användare En bedömning av antalet kvalificerande användare som kan komma att nyttja infrastrukturen. Betygsskalan är tregradig: Bred nationell och/eller internationell användning 3 Viss nationell och/eller internationell användning 2 Främst lokal användning 1 g) Infrastrukturens relevans En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Betygsskalan är tregradig: Mycket hög 3 Hög 2 Låg 1 h) Sammanfattande bedömning av ansökan Ett sammanfattande betyg som reflekterar en helhetsbedömning av betygen under a-g. Bedömningen ska motiveras under i). Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 i) Skriftlig motivering av det sammanfattande betyget En skriftlig motivering till det sammanfattande betyget, h), där det tydligt framgår vilka överväganden som lett fram till betyget. Det är viktigt att det framgår på vilka grunder ansökan bedömts, särskilt bör eventuella skillnader mellan kvalitetsbetyg och prioritering kommenteras liksom i de fall RFI:s beredningsgrupp gjort en annan bedömning än ämnesrådens beredningsgrupper. Beredningsgruppernas yttranden ska användas som underlag vid sammanställningen av en slutlig prioriteringslista. Yttrandena kommer även att skickas till de sökande tillsammans med beslutet. Steg 3 sammanvägning och beslut På grundval av beredningsgruppernas yttranden ska RFI:s sammanvägningsgrupp upprätta en prioriteringslista. Gruppen ska ta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid sammanvägningen. Baserat på underlaget från sammanvägningsgruppen och de ekonomiska förutsättningarna fattar RFI beslut om fördelning mellan olika bidragsformer och om beviljning av enskilda ansökningar.

16 15 7. Granskning och betygssättning av ansökningar inom RFI Varje ansökan om driftsbidrag, planeringsbidrag, dyrbar vetenskaplig utrustning och stöd till stora databaser granskas och betygsätts i minst en av RFI:s beredningsgrupper samt i en eller flera av ämnesrådens beredningsgrupper eller av externa granskare, se kapitel 6 för hanteringsordning för infrastrukturansökningar. Varje ansökan ska normalt granskas av tre ledamöter i respektive beredningsgrupp, för ansökningar om bidrag till forskningsinfrastruktur gäller minst två granskare per RFIberedningsgrupp. En av RFI:s beredningsgrupper har huvudansvar för ansökan, övriga beredningsgrupper ses som rådgivande inom sina respektive expertområden. De som granskat en ansökan sätter betyg, rangordnar samt skriver en motivering i VR-Review (se kap 8). En ledamot, förslagsställaren, formulerar ett förslag på gruppens gemensamma yttrande och ser efter beredningsmötet till att gruppens yttrande förs in i VR-Review. I vissa fall kan externa granskare anlitas som experter. De ska både betygsätta ansökan och lämna skriftligt utlåtande, deras utlåtanden kommer också att skickas till den sökande. Den RFI-beredningsgrupp som har huvudansvar för ansökan gör utifrån sina egna och ämnesrådens yttranden och betyg även en priolista. Gruppen kan om det är relevant föreslå särskilda krav för att ansökan ska beviljas eller budgetnedskärningar. I det slutliga yttrandet ska eventuella skillnader i bedömning mellan de olika grupperna kommenteras och det ska tydligt framgå vilka aspekter som ligger till grund för att ansökan föreslås beviljas eller avslås. Priolistor från RFI-beredningsgrupper behandlas av sammanvägningsgruppen som vid sitt möte sammanställer ett gemensamt förslag till beslut om planeringsbidrag, driftsbidrag, dyrbar utrustning och bidrag till stora databaser. Sammanvägningsgruppen ska också avgöra vilket slutyttrande ansökan får genom att antingen förorda ett befintligt yttrande (vanligen från beredningsgruppen med ansvar för ansökan) eller genom att skriva ett nytt där det tydligt framgår vilka aspekter som legat till grund för bedömningen. RFI fattar beslut om vilka ansökningar som beviljas bidrag på rådsmötet i november. I de undantagsfall då en eller flera av gruppledamöterna är starkt knutna till en föreslagen infrastruktursatsning ska, utöver vad som sägs ovan, minst två externa utlåtanden inhämtas. Om en ledamot i beredningsgruppen deltar i en ansökan eller står i nära förhållande till en av de sökande och ansökan inte kan få en fullgod bedömning i en annan beredningsgrupp, ska ledamoten avstå från att delta i beredning av ansökningar det aktuella året. Beredningsgrupperna har ansvar för alla ansökningar som behandlas inom gruppen och samtliga ska beredas utifrån sina egna företräden. Ingen ansökan får nedprioriteras med motiveringen att den inte ligger centralt inom gruppens område. Externa granskare Externa granskare kostar, både i form av arvoden och av den arbetstid som läggs ned på att rekrytera och ledsaga dem i granskningsprocessen. Därför ska användande av externa granskare vara restriktivt. Utöver de externa granskare som är nödvändiga på grund av jävssituationer rekommenderas att maximalt en extern granskare anlitas per tio ansökningar i gruppen. Så långt det är möjligt ska de ombes granska flera ansökningar för att få ett underlag för jämförelse. Det innebär att en grupp med totalt 100 ansökningar inte bör anlita mer än tio externa granskare, utöver dem som krävs för särskilda jävsförhållanden. Definitionen på en extern granskare är en person som utför granskning av ansökningar till stöd åt en beredningsgrupp (eller annan beredande entitet), men som inte själv är vald ledamot. En extern granskare kan vara ledamot av annan beredningsgrupp, eller i övrigt stå utanför Vetenskapsrådets beredningsorganisation. Det är ofta en fördel att anlita en utländsk expert som extern granskare.

17 16 En extern granskare ska i huvudsak göra samma slags bedömning av ansökan som beredningsgruppen (och ge skriftliga kommentarer och betyg). Granskarens yttranden som inkommer till Vetenskapsrådet är en allmän handling, likställt med beredningsgruppens slutyttrande, och kommer att skickas till de sökande. I vissa fall kan man be en annan beredningsgrupp som helhet komma med ett rådgivande yttrande, och även det hanteras då som ett extern yttrande. Beredningsgruppen, eller dess ordförande, kan identifiera situationer när extern granskning behövs och föreslå vem som ska anlitas. I normalfallet kontaktar den beredningsgruppsansvarige på Vetenskapsrådet föreslagna externa granskare. Extern granskare ska inte ha egen ansökan i aktuell beredningsgrupp, och måste vara ojävig i förhållande till sökande som ska bedömas. Extern granskning är obligatorisk när ledamot av Vetenskapsrådets beslutsorgan är sökande (minst 2 externa yttranden krävs inför beslut). Övriga fall där extern granskning förekommer är typiskt: Jävsituation inom beredningsgruppen man vill styrka att även en helt oberoende granskning leder till ungefär samma resultat i bedömningen. Ansökans vetenskapliga innehåll är sådant att beredningsgruppens samlade kompetens inte är tillräcklig för en fullvärdig bedömning. Huvudprincipen är att beredningsgruppen är fullt ansvarig för slutbedömningen av en ansökan och förslaget till beslut. Eventuella externa granskare ersätter inte bortfall av granskare inom gruppen.

18 17 8. Användarguide till VR-Review Uppdaterad mars 2012 (JB) Välkommen som deltagare i Vetenskapsrådets beredningsorganisation. Vad är VR-Review? VR-Review är ett webbaserat verktyg som innehåller dels en databas (elektroniskt arkiv), dels ett hanteringssystem för beredningsarbetet. I databasen lagras de ansökningar om forskningsbidrag som skickats in till Vetenskapsrådet. Ansökningarna lagras som PDF-filer och kan läsas med Adobe Acrobat Reader ( VR-Review kommer du åt via Internet genom att öppna adressen: eller följa länken på En guide till hur du använder VR-Review hittar du i slutet av detta dokument. Vem gör vad i beredningsarbetet? Ansökningarna fördelas på beredningsgrupper efter det att de har skickats in till Vetenskapsrådets webbaserade ansökningssystem VR-Direct. Som deltagare i en beredningsgrupp läser du sedan via VR-Review de ansökningar som ska granskas. Annat material kan skickas ut beroende på vilket ämnesområde du arbetar inom. För dig som arbetar som extern granskare (ej ledamot av beredningsgruppen) fungerar VR-Review så att endast de ansökningar du har ombetts att granska syns på skärmen. Om du som ledamot av beredningsgruppen föredrar att läsa ansökningarna i pappersformat, kan du beställa dessa efter det att du har loggat in i VR-Review under menyvalet Mina uppgifter. Alla granskare ska registrera sina omdömen (minnesanteckningar/förslag till yttrande/externa utlåtanden) i VR-Review. Förslagsställaren (tidigare år kallad föredragande) skriver i formuläret Förslag till yttrande. Övriga granskare inom beredningsgruppen skriver i formuläret Minnesanteckningar (tidigare år kallat utlåtande eller BG-lista). Extern granskare skriver i formuläret: Externt utlåtande. Som en säkerhetsåtgärd rekommenderar vi att du även spar kopior av ditt arbete på din egen dator, t ex i ett ordbehandlingsprogram som MS Word. Inget material som återfinns i VR-Review ska spridas till obehöriga. Beredningsgruppen ska avge ett gemensamt yttrande över varje ansökan efter beredningsgruppsmötet. Gruppens yttrande samt utlåtanden från externa granskare är offentliga handlingar efter beslut, som vid förfrågan lämnas ut till den som begär det. Förslag till yttrande och minnesanteckningar betraktas som arbetsmaterial och är inte offentliga handlingar. När beredningsgruppen påbörjar sitt prioriteringsarbete sker detta i VR-Review. Slutligen registreras prioriteringar, yttranden och förslag till beslut. Dessa tjänar i sin tur som underlag när respektive ämnesråd/ kommitté ska fatta beslut om bidrag. Hur arbetar du i VR-Review? A. Din dator För att arbetet ska gå så smidigt som möjligt behöver nedanstående tekniska krav vara uppfyllda. Kraven gäller oavsett vilken plattform eller vilket operativsystem du använder. Grundläggande krav: Din dator måste vara ansluten till Internet för att kunna använda VR-Review. Du måste ha en modern webbläsare samt tillåta att javascript körs.

19 18 Du måste ha en mjukvara installerad som kan läsa PDF-filer (PDF-version 1.4 eller senare). Du måste tillåta att använder så kallade Session Cookies. Vetenskapsrådet rekommenderar: Webbläsare för PC: Internet Explorer 8 och 9, Firefox Webbläsare för MAC: Firefox , Safari PDF-läsaren Acrobat Reader (version 7 eller senare). Att du är uppkopplad till internet med minst 128 Kbps ADSL-modem. Att du inte går genom en proxyserver när du använder VR-Review. Att du tillåter popupfönster för vrreview.vr.se. Om du är osäker på hur du ska lösa ovanstående instruktioner ber vi dig att kontakta den datoransvarige på din institution/motsvarande. B. Menyval i VR-Review VR-Review är uppbyggt efter ett antal olika menyval vilka du hittar i vänstermarginalen. Observera att vilka menyer du ser är beroende av vilken behörighet du har tilldelats för din/a beredningsgrupp/er. Vissa av menyerna som beskrivs nedan kan därför saknas i ditt aktuella fall. Mina uppgifter Här fyller du i personliga uppgifter, kontouppgifter för arvode samt uppgifter för utskick och val av i vilken form du vill ha beredningsgruppens material tillsänt dig. Detta måste fyllas i innan du börjar granska ansökningar. Mina beredningsgrupper Här beskrivs de beredningsgrupper som du på ett eller annat sätt medverkar i. Du väljer beredningsgrupp genom att klicka på dess namn i menyn till vänster. Du finner då detaljerad information om beredningsgruppen, inklusive ledamöter och viktiga datum, samt kan se och läsa samtliga ansökningar som gruppen behandlar. Här finns också Anslagstavlan, där olika dokument kan läggas upp för att kommunicera till och/eller inom beredningsgruppen. Administrera ansökningar Här fördelas ansökningarna inom en beredningsgrupp på granskare. Jäv Här ska du anmäla vilka av beredningsgruppens ansökningar du är jävig för under den period då systemet är öppet för jävsanmälningar. När denna period infaller för beredningsgruppen framgår under menyvalet Mina beredningsgrupper. Mina ansökningar att granska Här finner du en lista över de ansökningar som du ska granska och lämna omdömen för. Om du är förslagsställare för en ansökan lämnar du också gruppens gemensamma yttrande efter mötet här. Prioritera ansökningar Här lämnas förslag till finansiering och görs andra prioriteringar. Avsnittet är i första hand avsett för Vetenskapsrådets administratörer. Alla beredningsgrupper Här finns Vetenskapsrådets samtliga beredningsgrupper inklusive deras tilldelade ansökningar för det aktuella året. Rapporter Här kan du som ledamot beställa rapporter över ansökningar och omdömen. Rapporterna skickas sedan till den e-post adress du har angivit.

20 19 Inställningar Här kan du ändra ditt lösenord till VR-Review. Du kan även här välja att se ansökningar till Vetenskapsrådet från tidigare år. C. Så här gör du: Gå in på adressen Logga in med det användarnamn och lösenord som finns på första sidan i detta dokument. Börja gärna med att läsa vänstermenyns; Hjälp. Klicka på Mina uppgifter, i vänstermenyn. Här fyller du i personliga uppgifter, kontouppgifter för eventuellt arvode samt uppgifter för ev. utskick av ansökningar. Klicka på Spara-knappen. Under menyvalet Inställningar, kan du göra olika slags inställningar, t.ex. ändra ditt lösenord. Klicka på Mina beredningsgrupper. Där finns en lista på de beredningsgrupper som du medverkar i. När du klickar på en beredningsgrupp, finner du en lista på de personer som ingår i beredningsgruppen, samt en anslagstavla där det finns gemensamma dokument för beredningsgruppen. På den högra delen av webbsidan ser du också de datum som berör beredningsarbetet. Observera att datumen kan vara olika för olika beredningsgrupper. Om du ingår i beredningsgruppen finner du också alla ansökningar i beredningsgruppen här. Klicka på Jäv. En lista över samtliga ansökningar som behandlas i beredningsgruppen visas. Här kan du i förekommande fall kryssa i vilka ansökningar du är jävig för. När du klickar på (>>) vid berörd ansökan finner du mer information om ansökan samt en PDF-ikon för själva ansökan och dess faktablad. I denna bild ska du anmäla eventuellt jäv genom att kryssa i en ruta och eventuellt lämna kommentarer till din anmälan om jäv. Under menyvalet Mina ansökningar att granska, finns en lista på de ansökningar för vilka du antingen är förslagsställare eller granskare. När du klickar på (symbolen: >>) vid berörd ansökan finner du mer information om ansökan samt en PDF-ikon som du kan klicka på för att läsa själva ansökan med tillhörande faktablad. Här finns även formuläret där du ska skriva in ditt omdöme om ansökan. Innan ett visst datum ska du: som förslagsställare fylla i formuläret Förslag till yttrande. som granskare fylla i formuläret Minnesanteckning. som extern granskare (ej ledamot av beredningsgruppen) fylla i formuläret Externt utlåtande. Tveka inte att höra av dig till kontaktpersonerna för beredningsgrupperna inom ditt ämnesområde (kontaktuppgifter finns på under respektive utlysning) om du har frågor som rör utförandet av granskningen eller hantering av ansökningar. Behöver du teknisk VR-Reviewsupport är du välkommen att kontakta Vetenskapsrådet via: [email protected] Tack för att du är med och granskar ansökningar!

21 20 Vetenskapsrådets styrelse Protokoll nr. 2, 2012 Bilaga 3 9. Allmänna riktlinjer från Vetenskapsrådets styrelse till kommittéer och ämnesråd inför beredningsarbetet 2012 Vid beredning av ansökningar och inför beslut om bidrag gäller följande allmänna riktlinjer för Vetenskapsrådets ämnesråd, råd och kommittéer (ÄRK). 9.1 Ansökningar som ligger mellan eller överlappar ämnesområden Varje ÄRK ska ta fullt ansvar för att varje ansökan får en adekvat behandling. Det gäller även ansökningar som ligger i gränsområdet mot ett annat ÄRK inom Vetenskapsrådet samt ansökningar i gränslandet mot annan forskningsfinansiär. Ansökningar där flera ÄRK kan vara berörda ska stämmas av så att berörda ÄRK har en gemensam ståndpunkt innan beslut tas om finansiering. 9.2 Forskare i början av karriären/forskarrekrytering Under bibehållande av höga kvalitetskrav ska ÄRK ge hög prioritet åt insatser som syftar till att ge goda förutsättningar för forskare i början av sin karriär. Därför ska för varje år minst 1/3 av det årliga beslutade totalbeloppet för projektstöd samt stöd till anställningar och stipendier (bidragsformer enligt bilaga 2 i Vetenskapsrådets årsredovisning) för varje ÄRK fördelas till unga forskare dvs. forskare med mindre än 8 års karriärålder. Totalbeloppet för dessa bidragsformer avser alla beslut under året oavsett medlens ursprung. Totalsumman per ÄRK ska också inkludera GD:s beslut om Internationell postdok (fördelningen per ÄRK ska i detta fall baseras på vilken panel som gör den vetenskapsliga granskningen av ansökan om bidrag). 9.3 Ökad långsiktighet ÄRK ska göra insatser för att öka långsiktigheten och förbättra förutsättningarna för forskning genom att stöd till forskare utvecklas mot genomsnittligt högre bidragsbelopp och mot genomsnittligt längre bidragsperioder. Insatserna ska genomföras så att detta inte resulterar i att förutsättningarna för unga forskare att få stöd försämras eller att jämställdhet mellan kvinnor och män äventyras. Huvudsekreterarna ska föredra förslag om bidragsbeslut så att de genomsnittliga bidragsbeloppen och den genomsnittliga längden av stödperioderna framgår innan beslut. Till ÄRK:s beslut ska bifogas skriftliga redogörelser för utvecklingen av dessa faktorer. Redogörelserna ska ingå i huvudsekreterarnas återrapportering till styrelsen. 9.4 Hantering av budget och indirekta kostnader Vetenskapsrådets bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska omfatta medel för direkta och indirekta kostnader i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Vetenskapsrådet begär därför att uppgifter om den totala kostnaden för ett projekt, dvs. både direkta och indirekta kostnader, redovisas i ansökan om projektbidrag. Vetenskapsrådet begär inte in någon specifikation av hur stor andel av det totalt sökta beloppet som utgörs av direkta respektive indirekta kostnader. (Vetenskapsrådets styrelse protokoll nr. 2, 2011 Bilaga 5.) Beredningsgruppernas primära uppgift är att bedöma ansökningars vetenskapliga kvalitet enligt de anvisningar som ges av ÄRK. Beredningsgrupperna ska inte väga in olika nivåer för indirekta kostnader i den vetenskapliga bedömningen. Beredningsgrupperna bör göra en rimlighetsbedömning av ansökans föreslagna budget i relation till projektets genomförande och kan då föreslå nedskärningar i projektets budget.

22 Hantering av open access för ansökan till Vetenskapsrådet Vetenskaplig publicering ska bedömas oberoende av publiceringsmetod. Samtliga sakkunnigbedömda konferens- och tidskriftspublikationer som emanerar från av Vetenskapsrådet helt eller delvis finansierad forskning ska publiceras som open access. Om publiceringen sker som parallellpublicering i öppna institutionella arkiv, ska deposition ske vid publiceringstillfället och göras öppet tillgängligt inom sex månader (tolv månader efter särskilt medgivande). Sökande av projektstöd hos Vetenskapsrådet kan ansöka om täckning av eventuella merkostnader i samband med publicering genom open access enligt de villkor som anges ovan. 9.6 Intressekonflikter i berednings- och beslutsprocessen Vetenskapsrådets jävsregler, beslutade av Vetenskapsrådets styrelse och senare fastställda av GD , ska följas under berednings- och beslutsprocessen. 9.7 Jämställdhet Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi ska beaktas. Innan en beredningsgrupp fastställer sitt förslag till bidragsfördelning ska beviljandegraden i förslaget och den genomsnittliga bidragsstorleken räknas ut för kvinnor respektive män. Innan ÄRK fattar beslut föredrar huvudsekreteraren beredningsgruppernas förslag om bidragsbeslut i ett jämställdhetsperspektiv och kommenterar eventuella skillnader i beviljandegrad och genomsnittligt bidragsbelopp mellan kvinnor och män. När ÄRK sedan presenterar utfallet inför styrelsen ska det ingå kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan samt en plan för att komma till rätta med skillnaderna. 9.8 Särskilda satsningar För särskilda medel där beslut delegerats till ÄRK åligger det respektive beslutsorgan att se till att dessa leder till satsningar på de avsedda områdena samt att rapportera utfallet till styrelsen efter beslut om fördelning. 9.9 Underlag för bedömning av ansökan Underlag för bedömning av ansökan i beredningsgrupp är den inlämnade ansökan, med de bilagor m.m. som har angivits i utlysningen. Rekommendationsbrev, stödjebrev eller liknande skrivelser som inkommit till Vetenskapsrådet är inte del av ansökan. De ska därför inte tillmätas något värde vid bedömning av ansökan Bedömning av datapubliceringsplaner Från och med 2012 är en datapubliceringsplan obligatorisk för ansökningar om bidrag från Vetenskapsrådet för projekt eller motsvarande där insamling av data utgör en betydande del. Syftet är att säkerställa framtida återanvändning av forskningsdata för andra än de som medverkar i projektet. Detta innebär att forskningsdata inom skälig tid bör publiceras och göras tillgängliga genom relevanta nationella och/eller internationella datasamordningsorganisationer. Beredningsgrupperna ska i samband med granskning av ansökningar om bidrag ta ställning till om beskrivningen av datahantering är adekvat för det aktuella fallet. I det skriftliga yttrandet bör eventuella synpunkter på planen tydligt framgå.

23 Principer för etik: godkännanden och god forskningssed Forskningshuvudmannen¹ har ansvar för att den forskning som bedrivs uppfyller de villkor och förutsättningar som anges i svensk lagstiftning. Den sökande (projektledaren) har ansvar för att nödvändiga godkännanden finns för den forskning som erhåller bidrag från Vetenskapsrådet. För forskning som innefattar djurförsök krävs godkännande från djurförsöksetisk nämnd, enligt djurskyddslagen (1988:534). För sådan forskning som avser människor och biologiskt material från människor och som faller under lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor krävs godkännande från prövning i en etikprövningsnämnd. För viss forskning kan ytterligare godkännanden vara nödvändiga, t.ex. för forskning om läkemedel, genmodifierade organismer eller joniserande strålning. Vetenskapsrådet förutsätter att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns för den forskning som omfattas av ansökan till Vetenskapsrådet. Godkännanden och tillstånd ska EJ skickas till Vetenskapsrådet. För ansökningar som beviljas bidrag från Vetenskapsrådet ska projektledaren och företrädare för forskningshuvudmannen bekräfta att de tar ansvar för att nödvändiga godkännanden finns då de godkänner villkoren i bidragsbeslutet. Vetenskapsrådet förutsätter att forskning som bedrivs med stöd från Vetenskapsrådet följer god forskningssed. Den sökande ska i ansökan redovisa etiska frågor som forskningen i ansökan aktualiserar och redogöra för hur de behandlas i forskningsarbetet. ¹ Forskningshuvudman: en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars verksamhet forskningen utförs. Universitet eller högskola är ofta forskningshuvudman för den forskning som bedrivs med stöd av Vetenskapsrådet.

24 23 BILAGOR

25 24 GD-beslut nr Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala Vetenskapsrådets generaldirektör har beslutat att Vetenskapsrådet vid bedömningar av ansökningar från utlysningar från och med 2012 ska använda en gemensam betygsskala samt basera bedömningen av vetenskaplig kvalitet på fyra bedömningskriterier. En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra bedömningskriterierna, samt användas som ett sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på en tregradig skala. Delkriterierna som ställs upp för granskningen ska sammanvägas till ett sammanfattade betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan har diskuterats vid mötet. Baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet De fyra baskriterier som ska användas i bedömning av vetenskaplig kvalitet är: På sjugradig skala: Novelty and originality Nytänkande och originalitet Scientific quality of the proposed research Projektets Vetenskapliga kvalitet Merits of applicant(s) Sökandes 1 kompetens På tregradig skala: Feasibility Genomförbarhet 1 Notera att detta kan avse en eller flera sökande

26 Betygsskalan OUTSTANDING / Enastående 7 Exceptionally strong application with neglible weaknesses/ Exceptionellt stark ansökan med försumbara svagheter EXCELLENT / Utmärkt 6 Very strong application with negligible weaknesses / Mycket stark ansökan med försumbara svagheter VERY GOOD TO EXCELLENT / Mycket bra till utmärkt 5 Very strong application with minor weaknesses / Mycket stark ansökan med mindre svagheter VERY GOOD / Mycket bra 4 Strong application with minor weaknesses / Stark ansökan med mindre svagheter GOOD / Bra 3 Some strengths, but also moderate weaknesses / Vissa styrkor men också vissa svagheter WEAK/Svag 2 A few strengths, but also a few major weakness or several minor weaknesses / Några styrkor men åtminstone en större svaghet eller ett flertal mindre svagheter POOR/Dålig 1 Very few strengths and numerous major weaknesses / Mycket få styrkor och ett flertal större svagheter Granskaren ska också kunna välja Insufficient/Otillräcklig om det saknas information i ansökan för att bedöma dess kvalitet. Som komplement till denna skala finns också en tregradig skala för vissa villkor. Ett exempel på detta är kriteriet Genomförbarhet /Feasibility: Feasible/Genomförbart Partly feasible/delvis genomförbart Not feasible/ Ej genomförbart Även här ska granskaren kunna markera Insufficient/Otillräcklig när information saknas för att kunna bedöma kriteriet.

27 26 Styrelsen Beslutad Bilaga 8, Protokoll 4, 2010 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Strategin för att utföra denna uppgift är att sträva efter jämställdhet i hela myndighetens verksamhet. Vetenskapsrådet ställer upp följande operationella mål. Vetenskapsrådet ska 1) uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper, 2) vidmakthålla att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland de potentiellt sökande forskarna, 3) ha samma beviljandegrad 1 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen. 2 Styrelsen har ansvaret för att Vetenskapsrådets strategi genomförs. För att målen ska uppnås krävs insatser av hela myndigheten, inklusive ämnesråd, råd och kommittéer. 3 Där inget annat anges, ansvarar generaldirektören för att jämställdhetsarbetet drivs framåt. Inledning Denna strategi avser Vetenskapsrådets verksamhet som forskningsfinansiär. Arbetet med att åstadkomma jämställdhet inom Vetenskapsrådet som myndighet behandlas i en särskild jämställdhetsplan. Vetenskapsrådets huvuduppgift är att fördela forskningsstöd till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och som bäst främjar förnyelse. För att klara denna uppgift krävs att bedömningen av ansökningar sker på ett sakligt sätt. I en saklig bedömning ingår att den ska vara könsneutral; Vetenskapsrådet ska stödja de allra bästa forskarna oavsett om de är kvinnor eller män. Vetenskapsrådet utgår från att forskningskapacitet finns i samma utsträckning hos båda könen. Vetenskapsrådet har vidare som utgångspunkt att forskningen gagnas av att både kvinnor och män deltar och bidrar med sin kompetens och sina erfarenheter. 1 Med beviljandegrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av samtliga inkomna ansökningar från kvinnor respektive män. 2 Måluppfyllelsen måste självfallet bedömas med avseende på ett tillräckligt stort antal beslut. 3 Här avses ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ämnesrådet för medicin och hälsa, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer, utbildningsvetenskapliga kommittén och kommittén för konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete.

28 27 Jämställdhet är också en rättvisefråga. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forska och göra karriär som forskare. För att uppnå jämställdhet inom Vetenskapsrådets verksamhetsområde krävs långsiktigt och uthålligt arbete och kontinuerlig uppmärksamhet på att vunna framsteg i jämställdhetshänseende inte går förlorade. Myndigheten ska fortlöpande följa upp och analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv samt vidta nödvändiga åtgärder med anledning av resultaten. Vetenskapsrådet ska också informera om jämställdhetsarbetet. Därutöver ska Vetenskapsrådet ägna uppmärksamhet åt hur genusforskningens resultat kan bidra till att förbättra jämställdheten i myndighetens verksamhetsområde. Lagar, förordningar och regleringsbrev Jämställdhet mellan kvinnor och män tas upp i det juridiska regelverket, t.ex. i regeringsformen 1 kap. 2, diskrimineringslagen (2008:567), högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). I Vetenskapsrådets instruktion (2009:975) 1 14 stadgas att Vetenskapsrådet ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. Måluppfyllelsen ska redovisas i Vetenskapsrådets årsredovisningar i enlighet med de krav som fastställs av regeringen i regleringsbrev. Processer för att nå målen Vetenskapsrådet ska analysera sin verksamhet i ett jämställdhetsperspektiv och följa upp i vilken utsträckning målen har uppnåtts. Detta ska ske årligen i samband med presentationen för styrelsen av utfallet av årets allmänna utlysning och i samband med utarbetandet av årsredovisningen. Jämställdhetsfrågorna ska diskuteras i styrelsen och i övriga delar av organisationen och behövliga åtgärder ska vidtas. Vidare ska en mer övergripande jämställdhetsanalys göras vid slutet av styrelsens treåriga mandatperiod. När en ny styrelse tillträder ska den fatta beslut om en jämställdhetsstrategi för sin mandatperiod. I det följande beskrivs närmare hur de uppsatta operationella målen ska nås. 1 Jämn könsfördelning i Vetenskapsrådets beredningsgrupper Vetenskapsrådet ska uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper (mål 1). I detta sammanhang anses jämn könsfördelning råda i en grupp när ingetdera könet utgör mindre än 40 % av ledamöterna. Innan beredningsgrupper tillsätts, ska könsfördelningen övervägas. Jämställdhetsarbetet ska vara långsiktigt. Det innebär bl.a. att inom vissa områden, där män är starkt underrepresenterade bland högskolans lärare och forskare, måste Vetenskapsrådet vara uppmärksamt på att inte överutnyttja de fåtaliga männen. I de fall där kvinnorna är det starkt underrepresenterade könet ska motsvarande hänsyn tas. Om den föreslagna sammansättningen av en beredningsgrupp ligger utanför intervallet 40 % - 60 % ska detta framgå av underlaget till berörd huvudsekreterares beslut. I underlaget ska det också finnas en motivering för avvikelsen, där det anges vilka ansträngningar som gjorts för att få en jämn könsfördelning. Även när andra grupper tillsätts och när beslut fattas om Vetenskapsrådets representation i externa nationella och internationella organ ska jämställdhetsaspekten vägas in.

29 28 2 Kvinnors och mäns sökaktivitet Vetenskapsrådet ska bevaka att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland potentiellt sökande forskare (mål 2). Såväl kvinnliga som manliga forskare ansöker för närvarande om forskningsstöd hos Vetenskapsrådet i en utsträckning som motsvarar deras andel av dem som kan anses vara potentiellt sökande forskare. Om detta förhållande skulle ändras framöver, kommer Vetenskapsrådet att aktivt arbeta för att få in fler ansökningar från det kön som är underrepresenterat bland de sökande. 3 Samma beviljandegrad för kvinnor och män Vetenskapsrådet ska ha samma beviljandegrad 4 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till bidragsformen 5 (mål 3). Innan Vetenskapsrådet beslutar att införa en ny bidragsform eller starta ett nytt program ska effekterna på jämställdheten analyseras och överväganden göras om några särskilda åtgärder är påkallade. Analysen ska gälla dels den totala nivån, dels vara uppdelad på bidragsform och ämnesområde. När det gäller stora och långsiktiga bidrag som söks av miljöer och inte av enskilda forskare ska jämställdheten som en kvalitetshöjande faktor betonas. Bedömningskriterier och beredningsformer ska övervägas i ett jämställdhetsperspektiv. Ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer och i beredningsgrupper ska delges Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Även övriga sakkunniga ska delges strategin, som också ska finnas på engelska. Vetenskapsrådets beredningshandböcker ska innehålla skriftliga anvisningar för beredningsgrupperna, där följande uppmärksammas: att samtliga bedömningskriterier ska vara tydliga och explicita. När utlysningar sker, ska kriterierna redovisas på Vetenskapsrådets hemsida tillsammans med anvisningarna för de sökande, att endast de "forskningsaktiva" åren ska beaktas vid bedömningen av den vetenskapliga produktionens omfattning, vilket innebär att t.ex. tid för föräldraledighet, ledighet på grund av sjukdom eller andra liknande omständigheter ska räknas bort, att samma kvalitetsbedömning ska göras av meritvärdet oberoende av om en postdoktorsvistelse sker i Sverige eller utomlands. Handläggarna i Vetenskapsrådet ska inför varje ny beredningsomgång gå igenom ovanstående anvisningar med beredningsgrupperna. Innan en beredningsgrupp fastställer sitt förslag till bidragsfördelning ska beviljandegraden i förslaget och den genomsnittliga bidragsstorleken räknas ut för kvinnor respektive män. Huvudsekreterarna ska föredra beredningsgruppernas förslag om bidragsbeslut i ett jämställdhetsperspektiv för respektive ämnesråd, råd och kommitté och kommentera eventuella skillnader i beviljandegrad och genomsnittligt bidragsbelopp mellan kvinnor och män. Dessa föredragningar ska ske innan ämnesråd, råd och kommittéer fattar beslut. Till besluten ska bifogas re- 4 Se not 1. 5 Se not 2.

30 29 spektive ämnesråds, råds och kommittés samlade bedömning av resultatet i förhållande till Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Bedömningarna ska inkludera ämnesrådets, rådets resp. kommitténs kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan, samt en plan/strategi för att komma till rätta med dem. Varje ämnesråds, råds och kommittés samlade skriftliga bedömning ska delges styrelsen. I samband med generaldirektörens och ämnesrådens, rådens, och kommittéernas presentation för styrelsen av utfallet av de årliga utlysningarna ska beviljandegraden för kvinnor respektive män anges för varje ämnesråd, råd och kommitté och varje bidragsform. Bidragens genomsnittliga storlek ska också redovisas uppdelat på kön. En sammanfattning av resultaten ska tas med i Vetenskapsrådets årsredovisning. Varje ämnesråds, råds och kommittés presentation för styrelsen ska inkludera kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan samt en plan för att komma till rätta med skillnaderna.

31 Dnr: Jävsregler för Vetenskapsrådet Beslutade av Vetenskapsrådets styrelse Denna förkortade version fastställdes av GD på styrelsens uppdrag. 1. Vad är jäv? Bestämmelser om jäv finns i Förvaltningslagen (1986:223), som är en generell lag för alla myndigheter. Enligt de inledande orden i 11 gäller jävsreglerna den som ska handlägga ett ärende. Begreppet handlägga täcker inte bara den som deltar vid den slutliga handläggningen av ärendet utan även den som bereder ärendet. Avgörande här är om personen i fråga har varit inblandad i ärendet på ett sådant sätt att han eller hon kan tänkas ha inverkat på utgången. Nedanstående typer av jäv finns uppräknade i Förvaltningslagen. Sakägar-, intresse- och släktskapsjäv Den som ska handlägga ett ärende är jävig Ställföreträdarjäv Om saken angår personen själv, dennes make, förälder, barn, syskon eller någon annan närstående. Om ärendets utgång kan medföra synnerlig nytta eller skada för personen själv eller någon närstående till denne. Den som ska handlägga ett ärende är jävig Tvåinstansjäv Om personen eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår. Om personen eller någon närstående är ställföreträdare för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. Den som ska handlägga ett ärende är jävig Om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut, och personen hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken. Om ärendet har väckts hos myndigheten på grund av tillsyn över en annan myndighet, och personen tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken. Ombuds- eller biträdesjäv Den som ska handlägga ett ärende är jävig Om personen fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken.

32 31 Grannlagenhets- eller delikatessjäv Den som ska handlägga ett ärende är jävig Om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till personens opartiskhet i ärendet. 1.1 Varför jävsregler? Jävsregler (liksom andra så kallade förvaltningsrättsliga regler för en myndighet) har följande funktioner. Styra hur arbetet vid myndigheten organiseras och bedrivs för att garantera en objektiv och opartisk hantering av ärenden. Skapa förtroende hos berörda och allmänhet för att ovanstående sker. 2. Jävsregler vid Vetenskapsrådet Ansvar för att jävsreglerna följs ligger dels på själva myndigheten, dels på enskilda handläggare, vilket är det uttryck som används i lagen. Såväl tjänstemän som ledamöter ingår i begreppet handläggare. Det gäller hela Vetenskapsrådets organisation det vill säga styrelse, ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer, sakkunniga och huvudsekreterare. Vetenskapsrådets verksamhet skiljer sig på flera sätt från verksamheten vid andra myndigheter. Bland det som skiljer sig mest är att majoriteten i beslutande organ är utsedda som representanter för det kollektiv av forskare som direkt berörs av besluten. Detta skapar en speciell risk för delikatessjäv,(kallas även för grannlagenhetsjäv), vilket därför utvecklas närmare nedan. Generellt Delikatessjäv Den som är jävig får inte handlägga ärendet, dvs han eller hon får inte vidta någon förberedande åtgärd eller delta i ärendets avgörande. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne, ska självmant berätta det. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och ingen ersättare blivit tillsatt, ska Vetenskapsrådet snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om det inte går att utan honom eller henne besluta i frågan och någon annan inte kan tillkallas utan alltför lång fördröjning. Ett beslut i en jävsfråga får bara överklagas i samband med att myndighetsbeslutet i ärendet överklagas. Delikatessjäv täcker in alla de situationer då någon av övriga jävsgrunder inte kan användas. Regeln ska dock inte tillämpas rutinmässigt så fort någon annan jävsgrund inte är formellt tillämplig. Det måste till något mera påtagligt för att den ska tillämpas. Exempel på delikatessjäv inom Vetenskapsrådets verksamhet kan vara nära samarbete i professionell mening uppenbar vänskap eller ovänskap beroendeförhållande av ekonomisk art

33 32 chefs-/medarbetarförhållande att någon är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning Den enskilda situationen måste bedömas utifrån såväl arten som omfattningen av förhållandena och den tid det handlar om. Följande situationer kan innebära en särskilt påtaglig risk för jäv och/eller kan uppfattas som riskabla ur förtroendesynpunkt. När en handläggare tillhör samma institution (särskilt små och medelstora) eller motsvarande självständig ekonomisk enhet som en sökande. När en handläggare i ett visst ärende samtidigt i ett annat sammanhang står i ett möjligt beroendeförhållande till en sökande. Ett exempel är om den sökande har uppdrag som utvärderare av handläggarens kompetens, bidragsansökan, institution eller ämne. När en handläggare har ett pågående eller nyligen avslutat nära samarbete, till exempel i form av lärare- eller elevförhållande, eller gemensamt bedriven forskning, med en sökande. I vissa fall kan gemensamt författarskap av böcker eller artiklar utgöra en känslig situation. Avgörande är om det förekommit nära samarbete i professionell mening. Eftersom publiceringspraxis varierar stort mellan olika ämnesområden går det inte att fastställa gemensamma riktlinjer för hela Vetenskapsrådet. De handläggare som främst riskerar att hamna i jävsförhållanden är dem som själva är vetenskapligt verksamma, främst ledamöter i styrelse, ämnesråd, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer men även sakkunniga och huvudsekreterare. Ansökningar om forskningsstöd från ledamöter i styrelse, ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer får därför inte beredas i den grupp där ledamoten är ordförande, ledamot eller observatör. För huvudsekreterare gäller särskilda regler vad gäller forskningsstöd. 2.1 Förebyggande av jävsituationer Följande riktlinjer används vid Vetenskapsrådet för att förebygga jävsituationer. Listor över ansökningar bör på ett tidigt stadium skickas till handläggare inom relevanta ämnesråd, kommittéer, beredningsgrupper och prioriteringskommittéer med en anmodan att ledamöterna anmäler de ansökningar för vilka de är jäviga eller där de anser att fara för jäv föreligger. Ledamöterna bör uppmanas att uppmärksamma om det finns andra risker för jäv än de exempel som ges i detta dokument. När beredningsgrupper och prioriteringskommittéer utses och när ansökningar fördelas ska jävsfrågan uppmärksammas och jävsituationer undvikas. Detta kan till exempel ske genom att beredningsgrupper och prioriteringsgrupper utses först efter att ansökningar inkommit eller att en ansökan flyttas till en annan grupp. Handläggare, där risk för jäv föreligger, ska inte utses till föredragande för en ansökan. Handläggare, där risk för jäv föreligger, ska inte vara med när en ansökan behandlas i beredningsgruppen eller prioriteringskommittén. Då en ansökan behandlas som en del i ett kollektiv, till exempel då ett ämnesråd samtidigt beslutar om ett större antal ansökningar enligt en prioriteringslista från en beredningsgrupp, är endast handläggare med jäv i lagens mening förhindrade att delta.

34 33 Procedurregler vid jäv De ovanstående riktlinjerna kan inte alltid förhindra att jävsituationer kan uppstå. De vanligaste fallen är följande. En rådsledamot söker bidrag eller anställning. En ansökan faller inom ett starkt specialiserat område där det inte går att finna ledamöter i beredningsgrupper eller prioriteringskommitté som inte står i en särskild relation till den sökande. I dessa och andra fall då jäv kan föreligga ska skriftliga yttranden inhämtas från minst två utomstående sakkunniga. Vid en jävsituation ska följande åtgärder vidtas när ett ärende behandlas. Den som är jävig ska lämna lokalen. Jäv ska antecknas i protokollet. Även fall där jäv prövats men inte ansetts föreligga ska protokollföras. Om mötet inte protokollförs ska likväl jävsprotokoll föras. 2.2 Beslut som ej direkt gäller enskilda personer Ibland uppstår situationer som inte gäller någon speciell sökande men där en handläggare ändå kan ha ett personligt intresse. Det kan t ex gälla att inrätta särskilda forskningsprogram, prioritera särskilda forskningsområden, ge bidrag i infrastrukturärenden, utforma riktade satsningar av olika slag och liknande. Den viktigaste garantin för opartiskhet i sådana fall är den kollegiala kontrollen och största möjliga öppenhet i dokumentationen av det underlag som legat till grund för beslutet. Det är därför av stor vikt att alla handläggare i sådana sammanhang strikt bemödar sig om opartiskhet och om att i största möjliga utsträckning dokumentera underlag för sina bedömningar samt att alla deltagare i ett beslut noga sätter sig in i omständigheterna även om de inte är föredragande eller specialister i ämnet. 3. Förtroendefrågor Förtroende hos berörda och allmänheten för att myndigheten sköter sin uppgift på ett opartiskt sätt bygger inte bara på att jävsreglerna iakttas utan även på andra principer som därvid samverkar med jävsreglerna. Två sådana principer gäller öppenhet och dokumentation. 3.1 Öppenhet Även öppenheten regleras i Förvaltningslagen: En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Detta stadgande går längre än den allmänna principen om handlingars offentlighet. Vetenskapsrådets handläggare bör också - när så är möjligt - visa motsvarande öppenhet även när det inte gäller myndighetsutövning mot någon enskild. 3.2 Dokumentation Vetenskapsrådet ska dokumentera det underlag som har funnits för olika beslut. Om ärendet rör myndighetsutövning mot någon enskild måste dokumentationen innehålla skälen till beslutet. Dock får

35 34 skälen utelämnas om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart. Om skälen utelämnas bör myndigheten på begäran kunna lämna ut dem. Reglerna fungerar som ett skydd för den enskilde mot utlämnande av ofördelaktiga uppgifter till andra. Så länge detta intresse inte skadas bör de skäl redovisas som finns dokumenterade. Ordlista Handläggare: Alla som kan påverka ett ärendes utgång, både under förberedelserna (t ex forskningssekreterare) och vid beslutet (t ex rådsledamöter). Handläggning: Alla åtgärder som en myndighet vidtar från det att ett ärende inleds till dess det avslutas inkl själva beslutet och eventuell omprövning Ärende: Uttrycket Handläggning av ärende i lagtext syftar normalt på myndighetens beslutande verksamhet. Myndighetsutövning mot enskild: Beslut fattade med stöd av lag eller förordning och som rör en enskilds rättigheter eller skyldigheter. Typexempel i VR s verksamhet är beslut i ärenden om bidrag till forskning och anställningsbeslut. Jäv: Med jäv menas en omständighet som rubbar förtroendet till en viss ledamots eller tjänstemans opartiskhet vid handläggningen av ett ärende. Sakägar- intresse- och släktskapsjäv: Här berörs enbart intressejäv. De andra två situationerna bedöms som tillräckligt tydliga. Intressejäv föreligger om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den som handlägger ärendet. Här menas inte personens rättsliga intresse (jfr sakägarjäv) utan det faktiska intresset. Synnerlig nytta är inte att jämställa med särskild nytta utan det krävs något väsentligt mycket mer för att denna situation ska vara för handen. Det typiska fallet är att handläggaren äger aktier i ett bolag som är part i ett ärende. Storleken på aktieinnehavet och ärendets betydelse för bolaget är avgörande. Ställföreträdarjäv: Avser i detta sammanhang i första hand den som är firmatecknare i ett bolag, en förening eller någon annan juridisk person eller den som är förmyndare, god man eller förvaltare för annan fysisk person t ex underårig. Förutsättningarna är ungefär desamma som i punkten 1. Tvåinstansjäv: Den som ska handlägga ett ärende i högre instans har tagit sådan befattning med saken redan i lägre instans att hans eller hennes objektivitet kan sättas ifråga. Förutsätter att ärendet har väckts antingen genom överklagande eller på grund av tillsyn. Förutsätter också att den som ska handlägga ärendet i den högre instansen deltagit i den lägre instansens slutliga handläggning av ärendet i fråga. Omfattar normalt inte det fallet att någon hos en och samma myndighet deltar i olika skeden av ett ärendes handläggning.

36 35 Rutiner och policy för resor vid Vetenskapsrådet Planera ditt resande för att göra det så tids- och kostnadseffektivt som möjligt! Avtalad resebyrå Respektive resenär beställer sin resa. Samtliga delar av tjänsteresan, t ex biljetter, hotellrum, hyrbil och övriga researrangemang bokas hos avtalad resebyrå, American Express Business Travel: American Express Business Travel Malmö Tfn Fax E-post: [email protected] Ange kund Vetenskapsrådet, kundnummer Din referenskod får du från din beredningsgrupps administrativa stöd, vilken också anges som referensperson vid beställning av resa. SJ Tel: +46 (0) , tonval 1, Ange kundnummer Din referenskod får du från din beredningsgrupps administratör, vilken också anges som referensperson vid beställning av resa. Färdmedel och färdsätt Färdsätt Du ansvarar själv för att välja det färdsätt som är mest lämpligt med hänsyn tagen till kostnad, tid, säkerhet och miljö. Flyg och tåg Flyg- och tågresor bör normalt ske i ekonomiklass eller motsvarande. Om resenär väljer att resa med tåg istället för flyg (t.ex. på sträckan Stockholm-Göteborg) för att därmed sänka kostnaden så kan resan företas i Affärsklass i stället. Kontakta resebyrån för konsultation i god tid före avresan. Egen bil Egen bil får användas om det är det billigaste färdsättet. Du får ersättning för antalet körda mil i tjänsten. Den skattefria milersättningen uppgår för närvarande till 1,85 kr per km. Till och från flygplats Resor till och från flygplatserna utgör ofta en stor andel av resans pris. Det är framförallt taxiresorna som är dyra, men genom att planera sin resa till och från flygplatsen kan kostnaden sänkas väsentligt. I första hand ska flygbuss eller flygtåg användas. Flygtaxi får användas om du reser med tungt bagage. Taxiresor till och från flygplats ska alltid bokas in som delad taxi för att sänka kostnaden. Hotell Övernattning i samband med beredningsgruppsmöten arrangeras av Vetenskapsrådet enligt de uppgifter du lämnar vid förfrågan. Om du behöver ytterligare övernattning före eller efter beredningsgruppsmötet måste du informera oss om detta vid samma tillfälle. Reseräkning och utlägg Blankett för utlägg i samband med resor finns på Vetenskapsrådets hemsida: och ska alltid användas för utlägg som ska ersättas av Vetenskapsrådet. Endast en resa ska redovisas per reseräkning. I reseräkningen, som måste vara undertecknad av resenären, tas alla uppgifter upp som behövs för att bestämma vilka ersättningar

37 36 som enligt VRs reseavtal ska utbetalas. Kvitton i original samt eventuella tåg- eller flygbiljetter (boarding pass) ska bifogas för de utlägg som tas upp. Utländska belopp omräknas till aktuell valutakurs vid växlingstillfället. Skicka blanketten till din beredningsgrupps administrativa stöd. Reseräkning avseende viss månad bör ges in före utgången av närmaste följande månad. Rätten till ersättning enligt avtalet för viss månad är förfallen om reseräkning inte har getts in inom ett år efter utgången av den månaden.

38 37 Utlysningstexter RFI Planeringsbidrag Dyrbar vetenskaplig utrustning Driftsbidrag Bidrag till stora databaser Utlysningstexterna går efter att sista ansökningsdag har passerat att hitta via vr.se > Forskningsfinansiering > Söka bidrag > Utlysningar > Arkiv med stängda utlysningar (länk längst ner på sidan)

39 38 Personal forskningens infrastrukturer Namn Funktion Telefon Tove Andersson forskningssekreterare Bg Charlotta Bergvall forskningsadministratör Susanna Bylin forskningssekreterare Bg David Edvardsson forskningssekreterare Bg Magnus Friberg forskningssekreterare Bg Johan Holmberg forskningssekreterare Camilla Jakobsson koordinator Per Karlsson enhetschef Ann Matzén forskningshandläggare Juni Palmgren huvudsekreterare Elin Swedenborg forskningssekreterare Anna Wetterbom (fr o m 1 juni) forskningssekreterare Bg E-postadresser: [email protected] Postadress: Vetenskapsrådet, box 1035, Stockholm Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 3, Stockholm Webbplats: